Stockholm behöver fler lärare

Stockholm behöver fler lärare 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN

Stockholm måste satsa på sin skola! Olle Burell, Stockholms skolborgarråd, sa i en intervju nyligen att lärarbristen i staden är under kontroll och att: Vi satsar på att vara löneledande och är en attraktiv arbetsgivare genom att vi både satsar på löner och en förbättrad arbetsmiljö. Satsningar behövs för den vardag som mer än 1 200 lärare i Stockholms grund- och gymnasieskolor skildrar i vår enkät är tuff. Lärarbristen är här och märks redan idag på skolorna, med till exempel obehöriga kollegor, vikariebrist och större klasser. Allra värst är den i socioekonomiskt svagare områden. Alltså de elever som behöver det mest får i lägst utsträckning tillgång till lärare. Så många som 38 procent av lärarna med anställning i kommunen eller i ett skolföretag tror inte att de jobbar som lärare till pension. Men satsningar på mer tid för att planera och förbättra undervisningen, högre löner och bättre arbetsmiljö skulle kunna få dem att stanna kvar. Det blir tydligt att rekryteringsutmaningen består lika mycket i att behålla lärare som att attrahera nya lärare. Trots att kommunen arbetat de senaste åren med att minska lärares arbetsbelastning uppger lärarna i vår enkät att arbetsbelastningen ökat senaste året. Förändringar och fattade beslut måste göra skillnad ute på skolorna. Mer måste hända! Vi vet att många i grunden trivs med att vara lärare. Och själva läraryrket är verkligen Sveriges viktigaste och mest fantastiska yrke. Bristerna sitter i förutsättningarna; att tiden för eleverna är för knapp, att lönen inte matchar ansvaret och avsaknaden av tillräckligt många och utbildade kollegor.» LÄRARBRISTEN ÄR HÄR OCH MÄRKS REDAN IDAG PÅ SKOLORNA, MED TILL EXEMPEL OBEHÖRIGA KOLLEGOR, VIKARIEBRIST OCH STÖRRE KLASSER.. «Den politiska majoriteten i Stockholm och de fristående arbetsgivarna behöver lyssna på lärarna och ta tag i sina utmaningar, och det är bråttom. Om fler lärare lämnar yrket kommer problemen bara att växa: Bekämpa lärarbristen, och se till att vara en attraktiv arbetsgivare för både erfarna och nya lärare Minska arbetsbelastningen så att det märks i lärarnas vardag Fortsätt den satsning på höjda lärarlöner som Alliansen inledde Utvecklingen i Stockholm är avgörande för hela landets tillväxt. Utan satsningar på lärarna i Stockholm stannar Sverige! Stockholm, augusti 2015 Johan Törnroth Ordförande för Lärarförbundet i Stockholm Twitter: @JTrnroth 2 STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN 3

Sammanfattning Lärarförbundets enkät som besvarats av mer än 1 200 lärare i Stockholms grund- och gymnasieskolor visar att: Var tredje lärare märker av lärarbristen på sin skola. Lärarbristen är störst där lärarna behövs allra mest i socioekonomiskt svaga områden. På skolor där föräldrarnas utbildningsnivå är låg märker 40 procent av lärarna av lärarbristen, jämfört med 26 procent av lärarna på skolor där föräldrarna är högutbildade. Lärarbristen yttrar sig enligt lärarna genom att det är många obehöriga kollegor, svårt att få tag på vikarier och att man har fått större klasser än tidigare. 38 procent av lärarna tror inte att de jobbar inom läraryrket fram till sin pension. Det motsvarar 2 200 heltider i kommunens grund- och gymnasieskolor. Därtill tillkommer det en mängd lärare i fristående skolor som inte heller tror sig arbeta till pension. Gymnasielärarna tror i något högre grad än grundskollärarna att de kommer att lämna yrket. På frågan vad som kan få dem att stanna kvar svarar lärarna Mer tid för att planera och förbättra undervisningen (56 procent), följt av Högre lön (54 procent) och Bättre psykosocial arbetsmiljö (40 procent). Mer än 7 av 10 lärare uppger att arbetsbelastningen har ökat eller ökat kraftigt det senaste året. 1 200 lärare om sin arbetsvardag Många lärare i Stockholm märker av lärarbristen, och där lärarna behövs som mest är den störst. Vår enkät visar att rekryterings - utmaningen riskerar att växa eftersom 4 av 10 överväger att lämna yrket. För att vända utvecklingen är det viktigaste enligt lärarna själva mer tid för kvalitet i undervisningen och högre löner. Det råder lärarbrist i hela landet, och allra värst är det i Stockholm. Inom bara några få år kommer ytterligare tiotusentals elever att börja i Stockholms skolor. Skolverket konstaterade i sin prognos (juni 2015) att 70 000 lärare behöver rekryteras i hela landet de närmaste fem åren. Av det totala rekryterings behovet beräknas nästan var fjärde, 23 procent, behövas i Stockholms län. Det handlar om 16 000 lärare. Stockholms rekryteringsutmaning är enorm och dessa enkätresultat förstärker den bilden. Lärarbristen är här Var tredje grund- och gymnasielärare märker av lärarbristen på sin skola. Enkäten är genomförd under maj-juni och vi kan anta att bristen upplevs ännu större i samband med terminsstarten, när rektorerna har svårt att tillsätta tjänsterna på skolorna och det dröjer innan nya kollegor är på plats. I enkäten har lärarna fått ange föräldrarnas ungefärliga utbildningsnivå. Denna uppgift har vi sedan använt för att analysera resultaten ur ett socioekonomiskt perspektiv. Det blir tydligt att lärarbristen är störst där lärarna behövs allra mest i socioekonomiskt svaga områden. Där märker 42 procent av lärarna av lärarbristen, jämfört med 26 procent av lärarna i socioekonomiskt starka områden. Det handlar i huvudsak om mer arbete med administration/ dokumentation, åtgärdsprogram och extra anpassningar samt kontakt med elever och föräldrar utanför lektionstid. Enkäten genomfördes maj juni 2015 och besvarades av 1 266 grund- och gymnasielärare med anställning i Stockholm och som är medlemmar i Lärarförbundet. 4 STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN 5

Fråga: Anser du att det råder lärarbrist idag på din arbetsplats? (socioekonomiskt perspektiv) Alla skolor totalt 54% 10% 36% Ja Nej Vet ej lågutbildade föräldrar 49% 9% 42% medelutbildade föräldrar 55% Detta konstaterade också OECD i sin nyligen presenterade genomlysning av den svenska skolan, Improving Schools in Sweden (maj 2015). De som behöver lärare mest, får alltså i lägst utsträckning tillgång till lärare, och det är ett stort likvärdighetsproblem. Vid en jämförelse mellan gymnasieskolor och grundskolor ser bilden lik - artad ut, dock märker gymnasielärarna av lärarbristen i något högre grad än grundskollärarna, oavsett socioekonomisk bakgrund hos eleverna. Fråga: Anser du att det råder lärarbrist idag på din arbetsplats? (grundskola respektive gymnasium) 6% 39% högutbildade föräldrar 1 63% Hur märks lärarbristen på Stockholms skolor? De lärare som svarat ja på föregående fråga fick även svara på hur de märker av lärarbristen. Fråga: Hur påverkas du av lärarbristen? Har obehöriga kollegor Vi får inte tag på vikarier när vi behöver det Större klasser än annars Behöver handleda kollegor, som är obehöriga eller saknar ämneskompetens Vi har vakanta tjänster Behöver undervisa i andra ämnen än de jag är utbildad för Behöver planera och utvärdera ensam eftersom jag inte har någon utbildad kollega Jag påverkas inte alls Måste sätta betyg i klasser där jag inte undervisar 6% 3% 4 33% 23% 2 20% 16% Det vanligast förekommande svaret är att man har en obehörig kollega. Det svarar mer än två lärare av fem. Men även problem med att få vikarier är ett vanligt svar. Drygt var femte lärare anger att de märker av lärarbristen i form av större klasser, att de behöver handleda obehöriga kollegor, att det finns vakanta tjänster på skolan och att de undervisar i ämnen som de inte är utbildade i. 50 40 30 20 Alla skolor totalt 4 34% 50 40 30 20 lågutbildade föräldrar 50% 40% 50 40 30 20 medelutbildade föräldrar 43% 38% högutbildade föräldrar 30% Få uppger att de sätter betyg för elever som de inte undervisat. Andelen lär öka rejält framöver, eftersom lagstiftningen som kräver att en legitimerad lärare är med och sätter betyg trädde i kraft den 1 juli i år. 10 10 10 0 Ja (Gymnasielärare) Ja (Grundskollärare) 6 STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN 7

Några röster om lärarbristens konsekvenser (frisvar i enkäten):» Specialpedagoger behöver vikariera och kan inte arbeta med barn med särskilda behov. «Grundskollärare 1 3 Tar skolorna in vikarier? Vi har undersökt om skolorna tar in vikarie om en lärare av någon anledning är borta. Vi har fått signaler om att det inte alltid görs trots att lärarna önskar det. Skälen till att man inte tar in vikarie kan vara flera till exempel att det inte går att få tag på en vikarie, eller att skolan väljer bort av budgetskäl. Detta har vi inte undersökt. Fråga: Tar din arbetsplats in en vikarie om en lärare av någon anledning är borta? 8% 5% 10% 10%» Jag får vikariera på min planeringstid. «Grundskollärare 1 3 35% 28% 30% 39% 40%» Har för stora grupper i mitt ämne. «Grundskollärare 4 9 28% 19% Alla skolor totalt 27% lågutbildade föräldrar medelutbildade föräldrar 27% 16% 14% 9% 8% 8% 8% högutbildade föräldrar Alltid Oftast Ibland Sällan Aldrig Vet ej» Lärarbristen leder till fler undervisningstimmar som leder till mer arbete vilket leder till att man tar återhämtningstid i anspråk vilket leder till fler och längre sjukskrivningar. «Gymnasielärare I snitt är det i 28 procent av fallen som en vikarie sällan eller aldrig sätts in vid lärares bortavaro. Men elever i socioekonomiskt svagare områden drar det kortaste strået. På dessa skolor sätts en vikarie sällan eller aldrig in i 35 procent av fallen. Detta kan jämföras med skolor i socioekonomiskt starka områden där det händer i 22 procent av fallen. 8 STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN 9

Många lärare tror inte de fortsätter till pensionen När det är lärarbrist är det förstås extra viktigt att de som utbildar sig till lärare också jobbar som lärare. Men alltför många Stockholmslärare tror inte att de kommer att fortsätta som lärare fram till pensionen. Fråga: Tror du att du kommer att arbeta som lärare till ordinarie pension vid 65 år? 15% 39% 28% 10% Totalt 15% 3 34% 14% Gymnasieskola Grundskola Ja, absolut Ja, kanske Nej, troligtvis inte Nej, absolut inte Vet j 15 procent av alla lärare svarar ett definitivt ja på frågan. 38 procent säger att de troligtvis eller absolut inte kommer att fortsätta som lärare till pensionen, och gymnasielärare säger det i något högre utsträckning, där är det nästan varannan som tror att de kommer att lämna yrket. Skolverket har påpekat att utöver att fler måste välja läraryrket är det avgörande att lärare stannar kvar i yrket. Om en procentenhet fler lärare i alla åldrar lämnade skulle det leda till att rekryteringsbehovet ökar från 70 000 till närmare 80 000 lärare de närmaste fem åren. Efterfrågar mer tid för kvalitet i undervisningen och högre lön Finns det då något som kan locka lärarna att stanna till pensionen? De som svarade nej på frågan om de trodde de skulle orka till pensionen fick en följdfråga om vad som skulle kunna få dem att stanna till pensionen. 15% 4 27% 10% 8% 7% 8% Fråga: Vad skulle kunna få dig att arbeta som lärare till ordinarie pension? Mer tid att planera och förbättra undervisningen Högre lön Bättre psykosocial arbetsmiljö Färre administrativa uppgifter Bättre arbetsledning Bättre utvecklingsmöjligheter Mindre övertidsarbete Bättre fysisk arbetsmiljö Bättre karriärmöjligheter Privata/sociala skäl Vet ej 19% 15% 13% 1 8% 4% 2% 40% 38% 56% 54% Det lärarna mest av allt efterfrågar är mer tid att planera och förbättra undervisningen, högre lön och en bättre psykosocial arbetsmiljö. Dessa svar är lite av en att-göra-lista för de politiker som vill ta itu med lärarförsörjningen och bekämpa lärarbristen. Det råder stor brist på kompetent arbetskraft och flera andra branscher med liknande utmaningar kraftsamlar för att vara attraktiva arbetsgivare. Skillnaden mellan ett jobb som lärare eller ett jobb i till exempel IT-branschen kan vara många tusenlappar varje månad. Lärares alternativa arbetsmarknad i Stockholm är helt enkelt mer lönsam. Att lärarna mest av allt vill ha mer tid att utveckla undervisningen har vi också kunnat se i flera tidigare enkäter. I Lärarförbundets rapport Låt lärare vara lärare (februari 2013) kunde vi konstatera att tiden för detta har krympt och att grundskollärare i snitt har en kvart per lektion till för- och efterarbete. 90 procent uppger att de inte alls hinner med eller har svårt att hinna med att planera och efterarbeta sina lektioner som de skulle vilja. 10 STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN 11

I rapporten Vem hinner vara lärare i gymnasieskolan? (september 2013), framträder en tydlig bild av att Sveriges gymnasielärare har en alltför splittrad lärarroll och saknar möjligheter att fokusera på det som är själva kärnan i läraruppdraget undervisningen och den pedagogiska utvecklingen. Ett hållbart yrkesliv Lärares arbetsbelastning visar sig i alla undersökningar vara hög och tyvärr visar den inte några tecken på att minska. Inte minst gäller detta här i Stockholm. Mer än sju lärare av tio anger i vår enkät att arbetsbelastningen under det senaste året endera har ökat eller har ökat kraftigt. Det är ingen skillnad på svaren från gymnasielärarna och grundskollärarna utan bilden av arbetssituationen är samstämmig. Administrationen har ökat Vad är det då som arbetsbelastningen har ökat med? Det vanligaste svaret är administration och dokumentation, det uppger mer än fyra av fem lärare. Men även sådant som åtgärdsprogram och särskilt stöd, att man som lärare måste delta i obligatoriska arbetsgrupper samt elev- och föräldrakontakter utanför skoltid är vanliga svar. Här är några frisvar ur enkäten som får illustrera vad det kan handla om:» Vaktmästaruppdrag, bristande IT som vi lärare måste fixa. «Gymnasielärare Fråga: Hur har din arbetsbelastning förändrats under det senaste året? 3% Den har minskat Den har minskat mycket 4% Vet ej 20% Den har ökat kraftigt 4» Fler elever med särskilda behov = kräver mer tid. «Grundskollärare 4 9 2 Den är oförändrad» Elev- eller föräldrakontakt, men främst mejlandet har ökat enormt. «Gymnasielärare 5 Den har ökat» Stöd till andra delar inom skolan, vaktande, lösning av konflikter mellan elever, samtal efter och före med föräldrar, söka efter soc, kurator och hälsoteam, hjälpa föräldrar med att översätta dokument. «Grundskollärare 1 9 12 STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN 13

Fråga: Vad har din arbetsbelastning ökat med? Administration/dokumentation Åtgärdsprogram, särskilt stöd och extra anpassning av undervisning Elev- eller föräldrakontakter utanför lektionstid Mer obligatoriskt deltagande i arbetsgrupper Större elevgrupper Fler undervisningstimmar Marknadsföring Annat 6% 6% 42% 4 33% 57% 8 Arbetsbelastningen måste minska! Arbetsmiljöverket och lärarorganisationerna har krävt att Stockholms stad måste lätta lärarnas arbetsbörda och inte minst minska på antalet administrativa arbetsuppgifter. Sedan 2013 har staden upprättat handlingsplaner och vidtagit åtgärder för att förbättra lärarnas arbetssituation. Insatser som nu måste göra skillnad ute på skolorna och få effekt i lärarnas vardag. Enkätsvaren visar att detta ännu inte hänt och att väldigt mycket återstår. Det duger inte! Smarta arbetsgivare jobbar förbyggande och tar hand om skolans viktigaste resurs: lärarna. När det inte sker är det inte minst eleverna som drabbas när lärarna i värsta fall blir sjukskrivna eller lämnar yrket. Bli medlem! Sms:a LÄRARE och förnamn efternamn till 72080 14 STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN STOCKHOLM BEHÖVER FLER LÄRARE 1 200 GRUND- OCH GYMNASIELÄRARE OM LÄGET I SKOLAN 15

Stockholm behöver fler lärare Många lärare i Stockholm märker av lärarbristen, och där lärarna behövs som mest är den störst. Vår enkät bland mer än 1 200 lärare i grund- och gymnasieskolan visar att rekryteringsutmaningen riskerar att växa eftersom nästan 4 av 10 överväger att lämna yrket. För att vända utvecklingen är det viktigaste enligt lärarna själva mer tid för kvalitet i undervisningen och högre löner. Den politiska majoriteten i Stockholm och de fristående arbetsgivarna behöver lyssna på lärarna och ta tag i sina utmaningar, och det är bråttom. Bekämpa lärarbristen, och se till att vara en attraktiv arbetsgivare för både erfarna och nya lärare Minska arbetsbelastningen så att det märks i lärarnas vardag Fortsätt den satsning på höjda lärarlöner som Alliansen påbörjade LÄRARFÖRBUNDET STOCKHOLM 2015 GRAFISK FORM: FWD REKLAMBYRÅ AB / 14831-2 FOTO: OMSLAG, SCANDINAV BILDBYRÅ. TRYCK: VITT GRAFISKA AB UPPLAGA: 1000 EX lararforbundet.se/stockholm