Anvisning för bokslutet 2001

Till räkenskapsverken och fonderna utanför budgeten STATSKONTORET

Till läsaren Räkenskapsverken och statens fonder utanför budgeten gör upp det andra bokslutet enligt det nya bokföringssystemet för räkenskapsperioden 1.1.2001-31.12.2001. Bokslutet görs upp med iakttagande av lagen och förordningen om statsbudgeten samt finansministeriets och s föreskrifter och anvisningar för år 2001. I de bestämmelser som gällde när bokslutet för år 2000 uppgjordes har gjorts vissa smärre förändringar. Deras effekt på denna anvisning samt övriga förändringar i senaste års anvisning för bokslutet har märkts ut med lodräta streck i marginalen. Anvisningen är uppdelad i fem kapitel. I kapitel 1 redogörs för gällande författningar, föreskrifter och anvisningar samt bokslutsakten. Kapitel 2 behandlar själva bokslutsprocessen. Utgående från respektive balanskonto berättas om registreringar och tekniska överföringar i samband med bokslutet. Kapitel 3 tar upp bokslutets innehåll: bokslutskalkylerna, verksamhetsberättelsen och speciellt bilagornas uppgifter. I kapitel 4 behandlas specifikationerna till balansräkningen och andra specifikationer som skall uppgöras i samband med bokslutet för att bekräfta det. I kapitel 5 påminns om annat material som produceras vid bokslutet och som noggrant skall dokumenteras och förvaras. Anvisningen är utarbetad i syfte att fungera som stöd och komplettering till Handboken om statens bokföring när det gäller bokslutet. Anvisningen innehåller rikligt med hänvisningar till själva handboken. Eftersom bokslutet för år 2001 utarbetas i mark har man inte inkluderat närmare instruktioner om övergång till euromässig bokföring i denna anvisning. Övergången till euromässig bokföring behandlas beträffande euroreningen av inledningssaldon i s föreskrift (18/03/2001, utgivits 25.9.2001). I föreskriften konstateras att boköppningen skall inledas i mark och konversionen till euro inklusive avstämningarna först därefter. Det är gunstigt för räkenskapsverken att utarbeta för årets 2002 bokslut euromässiga kalkyler av årets 2001 bekräftade bokslut för eget behov i de hänseenden som parallell siffror skall uppvisas vid nästa bokslut. Vad som sägs i denna anvisning gäller också i tillämpliga delar statens fonder utanför budgeten, om inte något annat sägs eller bestäms särskilt. s föreskrifter och anvisningar beträffande år 2001 kan läsas på s Internetsidor under adressen http://www.valtiokonttori.fi/ho/maaraykset/normit.shtm. Där finns också exemplen till förra årets bokslutsanvisning, som skickades till räkenskapsverken 17.12.1998. Exemplen kan fortfarande tillämpas.

Innehåll: 1 Bokslutet: helheten samt lagstiftning och bestämmelser 1 1.1 Tidtabell för och godkännande av bokslutet 2 1.2 Insändande av uppgifter till centralbokföringen 3 2 Bokslutsprocessen 3 2.1 Värderingsposter i bokslutet 7 2.2 Affärsbokföringen 9 2.2.1 Nationalförmögenhet, anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid 10 2.2.2 Omsättningstillgångar 12 2.2.3 Värdepapper och placeringar 13 2.2.4 Poster med lång och kort verkningstid 13 2.2.5 Övergång till prestationsprincipen vid bokning av inkomster och utgifter 15 2.2.6 Bokning och överföring av eget kapital 19 2.2.7 Reserveringar 21 2.3 Budgetbokföringen 21 2.3.1 Reservationsanslag 21 2.3.2 Inkomstrester och utgiftsrester 22 2.3.3 Övriga konton i budgetbokföringen som bestämt 23 3 Bokslutskalkyler och uppgifter som skall ges i bilagor till dem 24 3.1 Intäkts- och kostnadskalkyl samt balansräkning 24 3.2 Budgetens utfallskalkyl 25 3.3 Bilagor till bokslutskalkylerna 26 3.3.1 Bilaga 1: Utredning om grunderna för avskrivningar enligt plan samt om ändringar av dessa 28 3.3.2 Bilaga 2: Personalkostnader och naturaförmåner samt semesterlöneskulder 28 3.3.3 Bilaga 3: Ändringar i anskaffningsutgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar samt övriga utgifter med lång verkningstid 30 3.3.4 Bilaga 4: Uppskrivningar 31 3.3.5 Bilaga 5: Av ämbetsverket och inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande lån specificerade 32 3.3.6 Bilaga 6: Av ämbetsverket och inrättningen beviljade, vid utgången av finansåret löpande statliga borgensförbindelser, statsgarantier och andra ansvarsförbindelser specificerade 33 3.3.7 Bilaga 7: Grunden för den kurs, enligt vilken ämbetsverkets eller inrättningens skulder, fordringar och andra förbindelser i utländsk valuta omräknats till finska mark 37 3.3.8 Bilaga 8: Aktier och andelar av olika slag i olika bolag, som är i ämbetsverkets eller inrättningens besittning samt andra värdepapper som kan jämställas med aktier 37 3.3.9 Bilaga 9: Nationalförmögenhet i ämbetsverkets och inrättningens besittning som inte har upptagits i balansräkningen 41 3.3.10 Bilaga 10: Utredning om komplettering av bokföringen i bokslutet som avses i 42 f 2 mom. _ 41 3.3.11 Bilaga 11: Specifikation av anslag som överförts till följande finansår 42 3.3.12 Bilaga 12: Fullmakter som beviljats i budgeten samt deras användning och utgifter för användningen 43 3.3.13 Bilaga 13: Bokslutets avstämningskalkyl 46 3.3.14 Bilaga 14: Förändringar i eget kapital, mk 46 3.3.15 Bilaga 15: Finansiering utom budgeten som skall upptas i intäkts- och kostnadskalkylen 48 3.3.16 Bilaga 16: I balansräkningen ingående fonderade medel 49 3.3.17 Bilaga 17: Av räkenskapsverket administrerade fonderade medel, stiftelser och föreningar som inte ingår i balansräkningen 50 3.3.18 Bilaga 18: Överskridningar av förslagsanslag och motiveringar till dessa 50

4 Specifikationer till balansräkningen 52 4.1 Övriga bokslutsspecifikationer 54 4.2 Förteckningar som skall uppgöras i samband med bokslutet 55 4.3 Detaljspecifikation av icke värderad nationalförmögenhet 55 5 Annat material som skall uppgöras i samband med bokslutet och förvaras en viss tid utan att sändas ut från räkenskapsverket 56 BILAGA: 1. Räkenskapsverkets intäkt- och kostnadskalkyl 2. Räkenskapsverkets balansräkning 3. Räkenskapsverkets budgets utfallskalkyl

Central bokföring 1 Bokslutet: helheten samt lagstiftning och bestämmelser Bestämmelser om uppgörande av bokslutet ingår i kap. lagen om statsbudgeten (BL), 17-21 samt i 8 kap. förordningen om statsbudgeten (BF), 61-68. Finansministeriet har meddelat en föreskrift om schemat för räkenskapsverkens intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkning samt budgetens utfallskalkyl (TM 9703/28.8.1997) uppgörande av ett ministeriums verksamhetsberättelse för förvaltningsområdet i fråga (TM 0102; 15.2.2001) har under 2001 meddelat följande föreskrifter och anvisningar som gäller bokslutet Bokföringskonton, föreskrift 11/03/99 Kontrollen av fullmakter, föreskrift 12/03/99 Räkenskapsverkets bokslutsakt, föreskrift 14/03/99 Uppgifter som skall lämnas till centralbokföringen, föreskrift 15/03/99 Bilagor till bokslutet, föreskrift 16/03/99 Verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler, anvisning om bokslutsakt för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten, november 2001 Räkenskapsverkets verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler 1.1.2001-31.12.2001 (mall för bokslutsakthelheten). Observera också att enligt förordningen om ändring av förordningen om statsbudgeten 600/1997 skall "räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten första gången inkludera intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkning och budgetens utfallskalkyl för föregående år i det bokslut som uppgörs för finansåret 2001." Bokslutet uppgörs i finska mark. I 63 2 mom. BF föreskrivs följande: Räkenskapsverkets bokslut består av verkets 1

1) bokslutskalkyler, dvs. intäkts- och kostnadskalkylen, balansräkningen och budgetens utfallskalkyl, samt uppgifterna i bilagor till dem, samt 2) verksamhetsberättelse. Räkenskapsverken, de statliga fonderna utanför budgeten samt ministerierna skall årligen göra upp verksamhetsberättelser för föregående finansår. Enligt 65 BF skall också de andra ämbetsverk och inrättningar som ministerierna bestämmer inom sina förvaltningsområden göra upp en verksamhetsberättelse för föregående finansår. För verksamhetsberättelsens innehåll har i november 2001 meddelat en anvisning Verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler, anvisning för bokslutsakt. Räkenskapsverkets bokslut består av verkets bokslutskalkyler, dvs. intäkts- och kostnadskalkylen, balansräkningen och budgetens utfallskalkyl, samt uppgifterna i bilagorna till dem, samt en verksamhetsberättelse. Dessa skall alla sammanställas till en enhetlig bokslutsakt enligt s föreskrift 14/03/99 Räkenskapsverkets bokslutsakt. Enligt 64 BF skall bokslutskalkylerna bekräftas med specifikationer till balansräkningen. 1.1 Tidtabell för och godkännande av bokslutet I 63 3 och 4. mom. BF sägs följande om tidtabellen för och godkännande av räkenskapsverkens bokslut: Bokslutet för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten skall uppgöras årligen före utgången av februari året efter finansåret. Verksamhetsberättelsen för ett räkenskapsverk kan dock vid behov göras upp före utgången av mars. Verksamhetsberättelsen för ett ministerium kan göras upp före u-gången av april. Bokslutet undertecknas av chefen för det ämbetsverk eller den inrättning som utgör räkenskapsverk. Om det ämbetsverk eller den inrättning som utgör räkenskapsverk har en direktion eller något annat ledande organ godkänner och undertecknar detta bokslutet. Tidtabellen för bokslutet innebär, att den helhet som utgörs av räkenskapsverkets bokslutskalkyler jämte de uppgifter som skall uppges i form av bilagor till dessa skall vara daterad och undertecknad före utgången av februari året efter finansåret. Denna 'delhelhet av bokslutet' undertecknas av de personer som ansvarar för räkenskapsverkets bokföring. De uppgifter som motsvarar de undertecknade bokslutskalkylerna skall sändas till före utgången av februari för statens bokslut. 2

Central bokföring Bokslutet skall sedan bokslutskalkylerna och de uppgifter som skall uppges i form av bilagor till dessa samt verksamhetsberättelsen uppgjorts sammanställas till en bokslutsakt före utgången av mars året efter finansåret och för ministeriernas del inom april. Om det ämbetsverk eller den inrättning som utgör ett räkenskapsverk har en direktion eller något annat ledande organ, skall detta godkänna och underteckna bokslutsakten (verksamhetsberättelsen och bokslutskalkylerna). Om räkenskapsverket inte har något sådant ledande organ, undertecknas bokslutsakten av chefen för det ämbetsverk eller den inrättning som utgör räkenskapsverk. Enligt s föreskrift Reformerande av ekonomistadga 22/03/97 skall räkenskapsverkets ekonomistadga innehålla en bestämmelse om godkännande och undertecknande av bokslutet. Bokslutsakten undertecknas bara en gång. På samma sida där underskrifterna finns skall det finnas en anteckning om att verksamhetsberättelsen och bokslutskalkylerna är godkända. Där skall också anges ort och datum, samt namnförtydliganden för den person/de personer som undertecknat bokslutsakten. 1.2 Insändande av uppgifter till centralbokföringen Räkenskapsverken samt statens fonder utanför budgeten skall sända in de uppgifter som behövs för att sammanställa statsbokslutet, dvs. kontouppgifter för december, redovisning för fullmakterna samt vissa andra utredningar som särskilt har bestämt till centralbokföringen med iakttagande av följande föreskrifter: Uppgifter som skall tillställas centralbokföringen: 7/03/97, ändrad 8/03/98 och 15/03/99 Kontrollen av fullmakter: 12/03/95, ändrad 9/03/98 och 12/03/99 Frågan om insändande av uppgifter till centralbokföringen har också behandlats i Handboken om statens bokföring 2.1, punkt 8.1 Uppgifter som skall tillställas centralbokföringen. 2 Bokslutsprocessen I 63 1 mom. BF sägs att bokslutet för räkenskapsverk och statliga fonder utanför budgeten skall ge riktiga och tillräckliga uppgifter om verkets och fondens ekonomi och de resultat som verksamheten givit. Alla behövliga uppgifter skall således ges i bokslutsakten, även om vissa uppgifter inte krävs särskilt. Närmare anvisningar finns i Verksamhetsberättelse och bokslutskalkyler, anvisning för bokslutsakten (, november 2001). 3

Innan bokslutet uppgörs måste registreringarna i den löpande bokföringen korrigeras och kompletteras för att motsvara författningar och bestämmelser, dvs. inkomsterna och utgifterna skall hänföras till rätt räkenskapsperiod. Dessutom skall affärsbokföringens inkomster och utgifter periodiseras. När man korrigerar och kompletterar den löpande bokföringen måste man försäkra sig om att slutsumman i den månatliga avstämningskalkylen, (se 42 e BF), blir noll. Inkomsterna och utgifterna hänförs till rätta räkenskapsperioder enligt registreringsgrunden. Helst skall rätt registreringsgrund iakttas redan i den löpande bokföringen. Detta är dock inte alltid möjligt, utan man kan bli tvungen och det kan dessutom vara ändamålsenligt att parallellt iaktta olika registreringsgrunder. Enligt 42 c och 42 d BF är detta möjligt. Senast i bokslutet måste man övergå till rätt registreringsgrund. Om övergången till rätt registreringsgrund föreskrivs i 42 f BF följande: Om de utgifter som föranleds av anskaffning av produktionsfaktorer och de inkomster som erhålls av försäljning av prestationer har registrerats under finansåret i affärsbokföringen enligt kontantprincipen, skall registreringarna innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med prestationsprincipen. Om andra än i 1 mom. avsedda utgifter och inkomster inte under finansåret har registrerats i affärsbokföringen enligt budgetbokföringen, skall registreringarna i affärsbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med budgetbokföringen under finansåret. Om budgetutgifterna och budgetinkomsterna inte under finansåret har registrerats i budgetbokföringen enligt budgeten för finansåret, skall registreringarna i budgetbokföringen innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med budgeten för finansåret. I budgetbokföringen innebär ibruktagandet av rätt registreringsgrund att man senast i bokslutet övergår till att bokföra inkomster och utgifter på samma grunder som använts vid budgeteringen. När budgetbokföringen har kompletterats så att bokslutet inkluderar alla sådana budgetinkomster och -utgifter som enligt budgeten skall hänföras till räkenskapsperioden blir det möjligt att sammanställa budgetens utfallskalkyl samt de uppgifter som skall lämnas i bilagor till densamma. Affärsbokföringens inkomster och utgifter skall dessutom periodiseras. Med periodisering avses att inkomsterna och utgifterna indelas i två kategorier: å ena sidan inkomster och utgifter som hänfördes till räkenskapsperioden och som ingår i intäkts- och kostnadskalkylen och å andra sidan inkomster och utgifter eller delar av dem, som aktiveras i balansräkningen. Bestämmelser om periodiseringen ingår i 66 f BF: 4

Central bokföring I bokslutet upptas inkomsterna i affärsbokföringen under finansåret som intäkter. Från intäkterna avdras såsom kostnader de utgifter i affärsbokföringen som motsvaras av den prestation som överlåtits, liksom även andra utgifter under finansåret vilka sannolikt inte längre medför motsvarande inkomst samt förlusterna. De övriga utgifterna i affärsbokföringen får aktiveras i enlighet med vad som bestämts nedan. Längre fram, i 66 g BF, sägs: Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid finansårets utgång aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar i fråga om avgiftsbelagd verksamhet vid finansårets utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock upptas såsom kostnad. Anskaffningsutgiften för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar aktiveras och upptas under sin verkningstid som kostnader genom avskrivningar enligt plan. Har andra utgifter med lång verkningstid aktiverats, skall de avskrivas under sin verkningstid enligt plan. När affärsbokföringens inkomster och utgifter har periodiserats blir det möjligt att göra upp en intäkts- och kostnadskalkyl och en balansräkning samt att sammanställa de uppgifter som skall lämnas i bilagorna. I bokslutet bör man kunna försäkra sig om att uppgifterna i delbokföringssystemen (lagerbokföringen, projektuppföljningssystemet, olika förregister osv.) är tidsenliga och överensstämmer med uppgifterna i bokföringen och bokslutet. Samma krav gäller alla poster i balansräkningen och dess olika system (systemet för bokföring över anläggningstillgångar, reskontra, kassabokföring, olika separata register osv.). Följande schema klargör bokslutsprocessens systematik: 5

BOKSLUTSPROCESSEN Riktiga och tillräckliga uppgifter Rätt registreringsgrund AFFÄRSBOKFÖRINGEN BUDGETBOKFÖRINGEN Registrering av periodiseringar och värderingsposter AFFÄRSBOKFÖRINGEN Uppgörande av kalkyler INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL BALANSRÄKNING BUDGETENS UTFALLSKALKYL VERKSAMHETSBER ÄTTELSE Intäkter Kostnader Räkenskapsperiodens resultat Nationalförmögenhet Anläggningstillgångar Omsättnings- och finansieringstillgångar Eget kapital Räkenskapsperiodens resultat Främmande kapital 1 2 - konton som 3 börjar med Räkenskapsverkens verksamhetsberättelser Ministeriernas verksamhetsberättelser BOKSLUTETS AVSTÄMNINGSKALKYL [bilaga 13] ANDRA BILAGOR TILL BOKSLUTET BOKSLUTS- AKT SPECIFIKATIONER TILL BALANSRÄKNINGEN OCH ANDRA SPECIFIKATIONER 6

Central bokföring 2.1 Värderingsposter i bokslutet Anskaffningsutgiften för både materiell och immateriell nationalförmögenhet, anläggningstillgångar och omsättningstillgångar aktiveras 1. I 66 a BF föreskrivs följande: I balansräkningen upptas på ett tillräckligt specificerat sätt bland aktiva den icke avskrivna delen av anskaffningsutgifterna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid samt värderingsposter och aktiverade anskaffningsutgifter för omsättningstillgångar samt finansieringstillgångar. Bland passiva upptas eget kapital, reserver, värderingsposter samt det främmande kapitalet uppdelat i kort- och lång-fristiga skulder. Som långfristiga betraktas sådana skulder eller delar av skulder som förfaller till betalning om ett år eller om en längre tid. Om ett ämbetsverk eller en inrättning har fordringar hos någon som ämbetsverket eller inrättningen själv står i skuld till, skall fordringarna och skulderna antecknas separat i balansräkningen. Sådana medel och sådant kapital för vilka har meddelats särskilda begränsande föreskrifter skall antecknas separat i balansräkningen. När det gäller fordringar och skulder bestäms i 66 c BF följande om värderingen av balansposter: I bokslutet upptas 1. fordringar till nominellt belopp, dock högst till det sannolika värdet 2. värdepapper, som utgör finansieringstillgång, och andra sådana finansieringsmedel till anskaffningsutgiften eller, om deras sannolika överlåtelsepris på bokslutsdagen är lägre, till detta värde 3. skulder till nominellt belopp eller, om skulden är bunden till index eller annan jämförelsegrund, till det högre belopp vartill den stigit på grund av den förändrade jämförelsegrunden. Skulder i utländsk valuta samt fordringar och andra förbindelser i utländsk valuta omräknas till finsk valuta enligt vad som bestäms i 18 3 mom. lagen om statsbudgeten. Är fordringar eller andra förbindelser i utländsk valuta genom avtal eller på något annat sätt bundna vid en bestämd kurs, omräknas de till finsk valuta enligt denna kurs. 1 66 b BF gäller de utgifter som skall inräknas i anskaffningsutgiften. har 19.12.1997 givit en anvisning Definition av anskaffningsutgifter (19/03/97). Endast i den ingående balansen värderades egendomen till gängse värde. 7

I 18 BL bestäms följande: En statlig skuld i utländsk valuta omräknas i finsk valuta enligt Finlands Banks sista kurs för finansåret. Affärstransaktioner i utländsk valuta bokförs i regel omräknade i finska mark enligt kursen för transaktionsdagen. Fordringar och skulder i nationella valutor inom euroområdet omräknas med hjälp av de fasta omräkningskoefficienterna för euron, först till euro och sedan till finska mark. Övriga fordringar och skulder i utländsk valuta omräknas först till euro enligt den av Europeiska centralbanken noterade valutakursen vid årsskiftet, och sedan med hjälp av den fasta omräkningskoefficienten till finska mark. Detta förfarande iakttas till exempel med fordringar och skulder i Storbritanniens, Danmarks, Sveriges och Greklands valuta, för trots att dessa länder är EU-medlemmar, är de inte med i EMU. Om affärstransaktioner i utländsk valuta under räkenskapsperioden har omräknats till finska mark, exempelvis med hjälp av månatligen bestämda fasta kurser, skall man senast när bokslutet uppgörs övergå till att som grund för omräkningen följa den grund som nämns i 66 c BF. Om en utgift eller inkomst i utländsk valuta upptas i bokföringen enligt prestationsprincipen och valutakursen för den därav föranledda leverantörsskulden eller försäljningsfordringen på betalningsdagen har förändrats från kursen för dagen för affärstransaktionen, behandlas kursdifferensen vid betalningen i bokföringen i regel som en rättelsepost för inkomsten eller utgiften. Kursdifferenser i anslutning till utlåning eller upplåning i utländsk valuta, som i sista hand realiseras i samband med en penningtransaktion, t.ex. återbetalning av lån, bokförs som finansieringsintäkt eller kostnad. När fordringar och skulder i valutabelopp i bokslutet omräknas till finska mark enligt bokslutsdagens kurs kan det också uppstå orealiserade, m.a.o. kalkylmässiga kursdifferenser. Dessa kursdifferenser behandlas i bokslutet på samma sätt som realiserade kursdifferenser. Värderingsposterna är rättelser av andra balansposter i affärsbokföringen. För dem finns det egna konton bland aktiva och passiva i balansräkningen. Värderingsposterna inverkar inte på budgetbokföringen. Värderingsposterna utgörs i allmänhet av uppskrivningar av värdet på nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna. I 66 d BF föreskrivs följande om uppskrivningar: Är det sannolika överlåtelsepriset för ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan därmed jämförbar nyttighet, som hör till na- 8

Central bokföring tionalförmögenheten eller anläggningstillgångarna, vid utgången av finansåret varaktigt väsentligt högre än anskaffningsutgiften, kan i balansräkningen utöver den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften upptas en uppskrivning motsvarande högst skillnaden mellan det sannolika överlåtelsepriset och den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften. Uppskrivningsbeloppet skall upptas som en värderingspost bland passiva. Om en uppskrivning visar sig vara ogrundad skall den återföras. En uppskrivning skall återföras även när den egendom som varit föremål för uppskrivningen har blivit såld eller förstörd. Vid värderingen av omsättningstillgångarna kan ske en minskning av omsättningstillgångarnas värde. En sjunkande prisutveckling, en långsammare lageromsättning, sämre försäljningsutsikter leder lätt till att försäljningspriset eller återanskaffningspriset blir lägre än det ursprungliga anskaffningspriset. I 66 g 1 mom BF sägs följande: Anskaffningsutgiften för de omsättningstillgångar som återstår vid finansårets utgång aktiveras. Är den sannolika anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar eller det sannolika överlåtelsepriset för omsättningstillgångar i fråga om avgiftsbelagd verksamhet vid finansårets utgång lägre än anskaffningsutgiften, skall skillnaden dock upptas såsom kostnad. Inkurant är den del av omsättningstillgångarna, som inte väntas komma till användning eller som inte har kommit till användning under en längre tid. När inkuransen konstaterats upptas värdet av den inkuranta egendomen i affärsbokföringen som kostnad, budgetbokföringen påverkas inte. För värdering av omsättningstillgångarna, se också närmare punkt 2.2.2 Omsättningstillgångar i denna anvisning. I handboken om statens bokföring 2.1 behandlas värderingsfrågan i punkt 1.7.4 Värderingsposter i bokslutet, kursdifferenserna i punkterna 2.21 Kursdifferenser och 2.12 Bokföring av EU-medel, värderingen av omsättningstillgångar i punkt 2.7 Anskaffning och överlåtelse av omsättningstillgångar samt uppskrivningarna i punkt 2.22 Värderingsposter. Se ytterligare punkt 2.2.1 i denna anvisning om värdering av nationalförmögenheten och anläggningstillgångarna. 2.2 Affärsbokföringen De frågor som skall beaktas i bokslutsprocessen för affärsbokföringens del granskas nedan enligt respektive post i balansräkningen. För vissa posters del upptas förutom bokningar och överföringar i anslutning till bokslutet också överföringar i samband med kontoöppningen. 9

Både räkenskapsverkets och statens balansräkning fungerar som en förbindelselänk mellan olika finansår. Vid kontoöppningen iakttas principen om s.k. kontinuerlig balans, enligt vilken kontoöppningen för det nya finansåret görs utgående från föregående räkenskapsperiods utgående balans, så att saldona från föregående räkenskapsperiod förs över som ingående saldon för den följande räkenskapsperioden. Med andra ord utgör föregående räkenskapsperiods utgående balans följande räkenskapsperiods ingående balans. Den utgående och den ingående balansen är emellertid inte till alla delar identiska. Balansomslutningen förblir nog densamma, men för den ingående balansen görs vissa överföringar som hänför sig till det egna kapitalet. Också dessa överföringar förklaras i samband med kapitlet om det egna kapitalet. Om ingenting särskilt har nämnts i fråga om kontoöppningen, överförs balanskontonas saldon vid kontoöppningen som sådana att fungera som ingående saldon för den nya räkenskapsperioden. Vid kontoöppningen får det inte finnas något saldo på kontona i intäkts- och kostnadskalkylen (affärsbokföringens konton som börjar med siffrorna 3-9). Ingående årets 2002 balans sker i mark. Eurokonversionen av begynnelse saldon utförs sedan enligt s föreskrift ändring av bokföringens ingående balans enligt föreskriften 18/03/2001 utgiven 25.9.2001. 2.2.1 Nationalförmögenhet, anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Anskaffningarna av nationalförmögenhet och anläggningstillgångar aktiveras, dvs. bokförs löpande på respektive konto för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar i balansräkningen. Om en nyttighet med lång verkningstid tillverkas helt eller delvis som egen tillverkning, sker också aktiveringen efter hand under räkenskapsperioden efter att nyttigheten blivit färdig. Halvfärdig egen tillverkning i bokslutet Utgifterna för egen tillverkning av nyttigheter under räkenskapsperioden bokförs löpande på respektive kostnadskonto i intäkts- och kostnadskalkylen. Om en sådan nyttighet med lång verkningstid som utgör egen tillverkning, inte är färdig ännu vid tidpunkten för bokslutet, skall den inventeras och aktiveras i balansräkningen på ett konto för pågående anskaffningar. Bland aktiva i balansräkningen finns i både grupperna för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar flera konton för pågående anskaffningar beroende på anskaffningens karaktär (1094-1097, 1191, 1295-1299). Som motkonto används ett konto under kontogrupp 47 Tillverkning för egen användning, varvid även intäkts- och kostnadskalkylen blir korrigerad med motsvarande belopp. 10

Central bokföring I bokslutet föranleder inte en aktivering av en halvfärdig nyttighet med lång verkningstid i affärsbokföringen någon bokning i budgetbokföringen. har 19.12.1997 meddelat en föreskrift om hur en anskaffningsutgift fastställs (19/03/97). Frågan om aktivering av anskaffningsutgifter har i Handboken om statens bokföring 2.1 behandlats i punkt 2.6.1 Anskaffning av anläggningstillgångar och punkt 3.3 Aktivering. Avskrivningar i bokslutet En anskaffningsutgift med lång verkningstid för nationalförmögenhet och anläggningstillgångar som slits bokförs under sin verkningstid i form av avskrivningar enligt plan. Avskrivningarna upptas i affärsbokföringen månadsvis. Avskrivningarna upptas inte i budgetbokföringen. Om det inte under räkenskapsperioden har varit möjligt att månatligen bokföra avskrivningar enligt plan skall avskrivningarna senast i bokslutet korrigeras att överensstämma med planen. har 27.01.1998 meddelat en föreskrift om uppgörande av avskrivningsplan och bokning av avskrivningar i affärsbokföringen (2/03/98). Avskrivningarna har i Handboken om statens bokföring 2.1 behandlats i punkt 2.6.4 Avskrivningar enligt plan. Överföring av besittningar mellan räkenskapsverken Vid överföring av egendomsbesittning mellan räkenskapsverken överförs statens egendom från ett räkenskapsverk till ett annat. Besittningsöverföringen sker med hjälp av balansvärden, vartdera räkenskapsverket använder som motkonto för egendomskontot kontot för eget kapital, 2083 Överföringar av besittningar mellan räkenskapsverk. Om besittning under räkenskapsperioden har överförts skall både det överlåtande och det mottagande räkenskapsverket försäkra sig om att en bokning som påvisar överföringen av besittning mellan räkenskapsverken har gjorts i bokföringen. Frågan om överföring av besittning mellan räkenskapsverk har i Handboken om statens bokföring behandlats i punkterna 2.6.3.3 Överföring av besittning mellan räkenskapsverk, 2.6.3.4 Utbyte utan vederlag (pengar) mellan räkenskapsverk, 2.6.3.5 Utbyte mot vederlag mellan räkenskapsverk samt 11 Frågor och svar. 11

2.2.2 Omsättningstillgångar Anskaffningar och försäljning bokförs under räkenskapsperioden löpande på respektive konto enligt intäkts- och kostnadskalkylen. I bokslutet inventeras omsättningstillgångarna 2 och värderas så att lagerförändringen kan bokföras. Om den sannolika anskaffningsutgiften för omsättningstillgångarna (återanskaffningspriset) eller i fråga om avgiftsbelagd verksamhet överlåtelsepriset (försäljningspriset) vid räkenskapsperiodens slut är mindre än anskaffningsutgiften, upptas differensen som kostnad (66 g 1 mom. BF, se även punkt 2.1). En sådan nedskrivning av omsättningstillgångarnas värde (liksom också inkurans) bokförs på samma sätt som andra lagerförändringar. Lagerförändringen visar hur värdet på produkterna i lagret vid räkenskapsperiodens slut har förändrats jämfört med slutet av föregående räkenskapsperiod. En förändring i lagervärdet under räkenskapsperioden påverkar kostnaderna under räkenskapsperioden så att en minskning av lagervärdet ökar räkenskapsperiodens kostnader och en ökning av lagervärdet minskar räkenskapsperiodens kostnader. Bokningen av det förändrade lagervärdet korrigerar därmed lagervärdet i balansräkningen att motsvara situationen på bokslutsdagen samtidigt som intäkts- och kostnadskalkylen korrigeras att motsvara de faktiska kostnaderna under räkenskapsperioden. Lagerförändringarna (ökning eller minskning) på kontona 1509 Övrigt material och tillbehör, 1521 Färdiga varor samt 1529 Övriga färdiga omsättningstillgångar bokförs så att kontot 4090 Ökning (+) eller minskning (-) av material-, tillbehörs- och varulager används som motkonto. Lagerförändringarna på kontona för halvfärdiga projekt och produkter under kontoslaget 151 Halvfärdiga produkter samt lagerförändringar (ökning eller minskning) på kontot 1520 Färdiga produkter bokas med kontot 4600 Produktionslagerökning (+) eller minskning (-) som motkonto. En bokning av en lagerförändring i omsättningstillgångarna i affärsbokföringen föranleder ingen bokning i budgetbokföringen. Lagervärdet räknas alltid till moms-fritt pris (med undantag för varor som köpts enligt 23 BL). har 19.12.1997 meddelat föreskriften Fastställande av anskaffningsutgiften (19/03/97). 2 Inventeringen är en del av ämbetsverkets normala egendomsförvaltning och ekonomi. En inventering skall göras minst en gång per år och alltid avseende läget på bokslutsdagen. Inventeringen behöver inte företas på årets sista dag, förutsatt att transaktionerna under slutet av året behandlas korrekt. 12

Central bokföring Frågan om bokning av omsättningstillgångarna under räkenskapsperioden och periodiseringen av dem i bokslutet har i Handboken om statens bokföring behandlats i punkterna 2.7 Anskaffning och överlåtelse av omsättningstillgångar, 2.9 Långtidsprojekt och 3.2 Periodisering. 2.2.3 Värdepapper och placeringar Under räkenskapsperioden behandlas köp och försäljning av placeringar samt utlåning och återbetalningar av lån på egna konton under följande kontoslag: 134 Emitterade skuldebrevslån i finska mark 135 Köp av masskuldebrevslån i finska mark 136 Övriga långfristiga placeringar i finska mark 137 Emitterade skuldebrevslån i utländsk valuta 138 Köp av masskuldebrevslån i utländsk valuta 139 Övriga långfristiga placeringar i utländsk valuta 181 Köp av masskuldebrevslån i finska mark 183 Köp av masskuldebrevslån i utländsk valuta 188 Övriga kortfristiga placeringar i finska mark 189 Övriga kortfristiga placeringar i utländsk valuta I bokslutet korrigeras kontona för köp, utlåning och placeringar under ovan nämnda kontoslag (konton som slutar med siffran 0) med den försäljning och de återbetalningar som skett under räkenskapsperioden och som bokats på egna konton (konton som slutar med siffran 1) under ovan nämnda kontoslag. Se Handboken om statens bokföring, exemplet under punkt 2.10 Utlåning och placeringar. 2.2.4 Poster med lång och kort verkningstid I bokslutet överförs följande räkenskapsperiods amorteringar på långfristiga fordringar och skulder till gruppen för kortfristiga fordringar och skulder, frånsett fordringarna på kontot 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark. Kortfristiga är sådana fordringar eller skulder eller delar av dem, som förfaller till betalning under följande räkenskapsperiod. 13

Frågan om poster med lång respektive kort verkningstid har i Handboken om statens bokföring 2.1 behandlats i punkt 2.11 Statsskulden och punkt 3.4 Poster med lång och kort verkningstid. Konto 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark I bokslutet korrigeras kontot 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark med de amorteringar som under räkenskapsperioden flutit in på konto 1601 Återbetalning av långfristiga lånefordringar i finska mark. I bokslutet överförs inte de amorteringar på kontot 1600 Långfristiga lånefordringar i finska mark som skall betalas under nästa räkenskapsperiod till kontot för kortfristiga fordringar. Övriga långfristiga fordringar Om det på kontona för övriga långfristiga fordringar, dvs. 1602 Långfristiga resultatregleringar och 1609 Övriga långfristiga fordringar, finns sådana transaktioner som realiseras först under följande räkenskapsperiod, bokförs de i 2001 års bokslut på kontot 1799 Övriga förskott. Kontona 1739 Övriga resultatregleringar och 1749 Övriga kortfristiga fordringar under kontoslagen 173 Resultatregleringar och 174 Övriga kortfristiga fordringar kan inte användas i detta sammanhang, eftersom de medför en skillnad i avstämningskalkylen. Kortfristiga fordringar I bokslutet korrigeras på kontona under kontoslagen 171 Lånefordringar i finska mark och 172 Lånefordringar i utländsk valuta bokförda kortfristiga fordringar med de återbetalningar som influtit under räkenskapsperioden och som har registrerats på kontona för återbetalningar under samma kontoslag. Långfristigt främmande kapital På kontona under kontoslagen för långfristiga lån 240 Lån upptagna i finska mark 241 Lån upptagna i utländsk valuta 14

Central bokföring 244 Lån från pensionsfonden görs i bokslutet två bokningar: 1. långfristiga lån korrigeras med eventuella saldon på kontona för amorteringar under kontoslaget 252 Amorteringar som skall betalas följande räkenskapsperiod och. (Saldot uppstår då när man under den föregående räkenskapsperioden överfört till kortfristiga lån den delen av lånen som ämnats förkortas och den överförda delen avviker från de förkortningar son inträffat under räkenskapsperioden.) 2. andelen för amorteringar under följande år bokas bort från det långfristiga lånet till kontona för amorteringar under kontoslaget 252. Om det på kontona för övriga långfristiga skulder, dvs. 2479 Övriga långfristiga resultatregleringar och 2499 Övriga långfristiga skulder, finns transaktioner som realiseras under följande räkenskapsperiod, upptas de i bokslutet för 2001 på kontot 2569 Övriga erhållna förskott. Kontona 2619 Övriga resultatregleringar och 2629 Övriga kortfristiga skulder under kontoslagen 261 Resultatregleringar och 262 Övriga kortfristiga skulder kan inte utnyttjas i detta sammanhang, för de medför en skillnad i avstämningskalkylen. Kortfristigt främmande kapital I bokslutet korrigeras på kontona under kontoslagen 253 Kortfristiga lån i finska mark 254 Kortfristiga lån i utländsk valuta bokförda kortfristigt lån med amorteringar som har influtit under räkenskapsperioden och som har registrerats på kontona för amorteringar under samma kontoslag. 2.2.5 Övergång till prestationsprincipen vid bokning av inkomster och utgifter Om utgifterna för anskaffning av produktionsfaktorer och inkomsterna av försäljning av prestationer under räkenskapsperioden har bokförts enligt kontantprincipen i affärsbokföringen, måste dessa utgifter och inkomster innan bokslutet görs upp korrigeras och kompletteras så att de överensstämmer med prestationsprincipen (42 f 1 mom. BF). 15

Prestationer med lång tillverkningstid Även i fråga om långsiktiga projekt iakttas i statens bokföring ett förfarande med bokning av intäkter och kostnader baserat på överlåtelse av prestationer. Utgifterna för långsiktiga projekt bokförs under räkenskapsperioden löpande på respektive utgiftskonton på samma sätt som anskaffningar av omsättningstillgångar i allmänhet. I bokslutet inventeras och aktiveras halvfärdiga projekt i balansräkningen bland halvfärdiga produkter. Samtidigt korrigeras intäkts- och kostnadskalkylen så att motsvarande belopp bokförs på kontot för Produktionslagerökning eller - minskning. Inkomsten från långsiktiga projekt bokas enligt prestationsprincipen som inkomst i samband med att prestationen överlåts. Inkomst som erhållits innan prestationen överlåtits behandlas som förhandsbetalning. Halvfärdiga produkter kan inkludera såväl materiella som immateriella halvfärdiga prestationer. En immateriell prestation, t.ex. ett forskningsprojekt, räknas in i den halvfärdiga produktionen när det utgör en större, betydelsefull och självständig helhet, som binder mycket kapital och där tidpunkten när det blir färdigt kan konstateras. Sålunda behöver inte utgifter i anslutning till vanliga s.k. massabeslut eller liknande administrativa prestationer aktiveras i balansräkningen, utan de kan handläggas som årliga kostnader. På motsvarande sätt kan inkomster av dem bokas som inkomst i samband med faktureringen. Förskott Inkomster av försäljning av prestationer registreras enligt prestationsprincipen som intäkter för det år då prestationen överlåts till kunden. Om kunden under räkenskapsperioden har gjort betalningar innan prestationen överlåtits bokas de i affärsbokföringen som erhållna förskott på ett konto under kontoslaget 256. Utgifter för anskaffning av produktionsfaktorer bokförs enligt prestationsprincipen. Om utgifter betalats innan motsvarande nyttighet erhållits bokas de som betalade förskott. För betalade förskott finns bland aktiva i balansräkningen en egen post i respektive slag av tillgångar. Förskottsbetalningarna har i Handboken om statens bokföring 2.1 behandlats i punkt 2.8. Överföringsposter Som resultatregleringar upptas i bokslutet sådana obetalda inkomster och utgifter enligt prestationsprincipen som hänförs till räkenskapsperioden och som inte ingår i förskottsbetalningarna, leverantörsskulderna eller försäljningsfordringarna. För det 16

Central bokföring mesta avser bokningarna inkomster och utgifter föranledda av att en viss tid förflyter, såsom hyresinkomster och -utgifter, ränteinkomster och -utgifter, bruksavgifter för energi, löner osv. I praktiken kan det uppstå svårigheter med att indela skulderna i leverantörsskulder respektive resultatregleringar och fordringarna i försäljningsfordringar respektive resultatregleringar. Som en grund för att skilja leverantörsskulder och försäljningsfordringar från resultatregleringarna kan ses deras relation till reskontra, enligt vilken posterna i reskontra bokförs som försäljningsfordringar och leverantörsskulder. Nedan följer en redogörelse för vissa omständigheter, som bl.a. föranleds av avstämningskalkylen och som bör beaktas när man bokar överföringsposter och väljer bokningskonto. Inkomstrester 1730 och Utgiftsrester 2610 är överföringsposter, som följs upp i budgetbokföringen på specifikationskonton som börjar med siffran 5. Inkomstrester 1730, Utgiftsrester 2610 samt specifikationskontona för resterna får användas endast av räkenskapsverken. Inkomstrester och utgiftsrester behandlas närmare i punkt 2.3.2 i denna bokslutsanvisning. Semesterlöneskulden periodiseras bara inom affärsbokföringens kontoklass. För detta finns ett eget resultatregleringskonto 2611 Semesterlöneskuld, som inte tas in i avstämningskalkylen. Hur semesterlöneskuldens belopp skall beräknas förklaras i kapitel 3.5.2 i Handboken om statens bokföring. Kontona 1731 Räntefordringar och 2612 Ränteskulder används endast för periodisering av räntor på lån som staten beviljat enligt 19 BL och av räntorna på statsskulden. En periodisering av dessa räntor görs endast i affärsbokföringen, de konton som används för periodiseringen tas således inte med i avstämningskalkylen. Andra än ovan nämnda överföringsposter bokförs på kontona 1739 Övriga resultatregleringar (fordringar) och 2619 Övriga resultatregleringar (skulder). Särskilt skall här beaktas att vid periodisering av andra räntor än ovan nämnda räntor på lån som staten beviljat enligt 19 BL samt av räntorna på statsskulden skall kontona 1739 Övriga resultatregleringar och 2619 Övriga resultatregleringar användas. Dessa poster bokförs både i affärsbokföringen och i budgetbokföringen enligt prestationsprincipen, varför man vid en periodiseringsbokning av dem skall använda ett sådant konto för överföringsposter som kommer med i avstämningskalkylen. Förutom kontona för semesterlöneskuld, räntefordringar och ränteskulder upptar kontoplanen för 2001 inte några andra konton som enbart gäller periodisering i anslutning till resultatregleringar i affärsbokföringen. Vid behov används i sådana fall kontona 1739 och 2619 för övriga resultatregleringar i 2001 års bokslut. Man bör 17

dock observera att för avstämningskalkylens skull måste i vissa fall i budgetbokföringen användas konton som börjar med siffran 6. I oklara fall är det skäl att kontakta. Bokningarna av överföringsposter behandlas i Handboken om statens bokföring i kapitel 3.5 samt leverantörsskulder och försäljningsfordringar i kapitlen 2.3 och 2.4. Samarbetsintäkter Att prestationsprincipen skall iakttas när det gäller gemensamt finansierade projekt innebär att penningmedel som erhållits för finansiering av projektet upptas i bokföringen som inkomster efter hand som de utgifter som avses att finansieras med dem bokas. Om man på förhand erhållit medel för projektet är förfaringssättet i bokslutet för 2001 följande: Om man under räkenskapsperioden på förhand har fått penningmedel av någon annan part än ett annat statligt räkenskapsverk upptas de i affärsbokföringen bland övriga erhållna förskott på konto 2569 och i budgetbokföringen enligt hur saken har budgeterats antingen på ett budgetkonto eller på kontot 600 Budgetinkomster som väntar på att bokföras på budgetkonto. I sådana fall då samarbetsintäkterna hänför sig till en situation, där räkenskapsverket får disponera anslag som i den detaljerade indelningen av budgeten anvisats ett annat räkenskapsverk, är det fråga om en budgetekonomiskt intern transaktion. Det förfarande genom vilket det mottagande verket har fått disponera penningmedlen får inte inverka på bokföringsprincipen för statens utgifter. Om räkenskapsverket endast har fått dispositionsrätt, men inte bokföringsrätt till det andra räkenskapsverkets anslag skall det debitera utgifterna av det räkenskapsverk som beviljat dispositionsrätten via fakturering eller via remisskontot. Bokningar som hänför sig till den upphörande räkenskapsperioden skall faktureras före bokslutet så att det beviljande räkenskapsverket kan bokföra utgifterna på de slutliga budgetkontona och i affärsbokföringen inom rätt räkenskapsperiod. Om räkenskapsverket av någon orsak på förhand till sin disposition har fått anslag som anvisats något annat räkenskapsverk och det inte har möjlighet att återbetala ett belopp som står oanvänt vid finansårets utgång, skall denna oanvända andel i det mottagande verket upptas i affärsbokföringen på kontot 2629 Övriga kortfristiga skulder. I detta sammanhang görs ingen bokning i budgetbokföringen. På motsvarande sätt upptar det beviljande verket samma belopp bland kortfristiga fordringar. 18

Central bokföring Finansiering utanför budgeten som skall upptas i intäkts- och kostnadskalkylen När räkenskapsverket för sin verksamhet har erhållit medel utanför budgeten som inte finns upptagna och inte heller skall upptas i budgeten, bokförs medlen då de mottas på affärsbokföringens balanskonto 2621 Finansiering utom budgeten som skall upptas i intäkts- och kostnadskalkylen. Senast i samband med bokslutet skall en andel motsvarande användningen av dessa medel upptas som inkomst på intäktskontot 3990 Intäkter utom budgeten, som reserverats för detta ändamål i affärsbokföringen. Av saldona på balanskonto 2621 i affärsbokföringen och på konto 670 i budgetbokföringen, vilka skall vara lika stora, framgår beloppet av de oanvända främmande medlen. Enligt s föreskrift 16/03/99 Bilagor till bokslutet skall till bokslutet uppgöras en bilaga om finansiering utanför budgeten som bokas i intäkts- och kostnadskalkylen, se punkt 3.3.15 i denna anvisning. Hur medel utom budgeten skall behandlas i bokföringen förklaras i handboken, i punkt 2.15. 2.2.6 Bokning och överföring av eget kapital Statens kapital I bokslutet skall räkenskapsperiodens kumulerade saldo på följande konton avslutas till konton under kontoslag 208 Överföring av kapital: -1991 Remisskonto (T) till kontot 2082 Överföringar från remisskonto (T) -1993 Täckningsmedel i Sampo Bank Abp (T) till kontot 2080 Överföringar från statens allmänna transaktionskonto för utgifter (T) -1994 Tömningar i Sampo Bank Abp (T) till kontot 2081 Överföringar till statens allmänna transaktionskonto för inkomster (T) - 1998 Tömningar i Merita Bank Abp (T) till kontot 2081 Överföringar till statens allmänna transaktionskonto för inkomster (T) - 1999 Tömningar i Andelsbankernas Centralbank Abp (T) till kontot 2081 Överföringar till statens allmänna transaktionskonto för inkomster (T) Efter bokslutstransaktionerna skall det inte finnas något saldo på följande konton: - 1991 Remisskonto (T) - 1992 Utgifter som överförs till ett annat räkenskapsverk 19

- 1993 Täckningsmedel i Sampo Bank Abp (T) - 1994 Tömningar i Sampo Bank Abp (T) - 1995 Räkenskapsverkets interna betalningar (T) - 1996 Räkenskapsverkets interna täckningsmedel i Sampo Bank Abp (T) - 1997 Räkenskapsverkets interna tömningar i Sampo Bank Abp (T) - 1998 Tömningar i Merita Bank Abp (T) - 1999 Tömningar i Andelsbankernas Centralbank Abp (T) Figuren nedan klargör boksluts- och kontoöppningskedjan: BOKSLUT KONTOÖPPNING REGISTRERIN ÖVERFÖRING 1991 2082 2082 1993 1994 1998 1999 RAPPORTERING 2080 2081 2083 2084 2080 2081 2083 2084 2090 2070 Den rest som uppstår i form av en skillnad mellan räkenskapsperiodens intäkter och kostnader "avslutas" på kontot 2090 Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsrest Fondernas kapital Saldot på kontoslaget 210 Statens fonder utom budgeten anger fondens eget kapital. Den rest som motsvarar skillnaden mellan räkenskapsperiodens intäkter och kostnader anges vid punkten Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsrest. Vid kontoöppningen överförs Räkenskapsperiodens intäkts-/kostnadsrest (2103) till det ingående 20

Central bokföring saldot på kontot 2102 Intäkts-/kostnadsrest från tidigare räkenskapsperioder. På motsvarande sätt överförs saldot på kontot 2101 Budgetöverföringar till kontot och på kontot 2104 Överföringar till budgetekonomin 2100 Kapital i statens fonder utom budgeten. Hur det egna kapitalet skall bokas förklaras i Handboken om statens bokföring i punkt 2.23 Bokning av eget kapital. 2.2.7 Reserveringar Endast de statliga fonderna utanför budgeten kan göra frivilliga och obligatoriska reserveringar, om detta är möjligt enligt en lag eller annan författning som rör fonden. 2.3 Budgetbokföringen Nedan granskas de omständigheter som för budgetbokföringens del skall beaktas i bokslutsprocessen, dels när det gäller bokningarna i samband med bokslutet, dels när det gäller överföringarna vid kontoöppning. Av de anslag som i bokslutet överförs till följande räkenskapsperiod och som ingår i budgeten för det finansår som avslutas bildas konton för överförda anslag, vilkas saldon vid kontoöppningen överförs till följande räkenskapsperiod. Vid bokslutet bildas också specifikationskonton för inkomst- och utgiftsrester, vilkas saldon vid kontoöppningen överförs till följande räkenskapsperiod. Dessutom överförs saldona på övriga av bestämda konton (som börjar med siffran 6) i budgetbokföringen vid kontoöppningen till följande räkenskapsperiod. I samband med kontoöppningen får inget budgetbokföringskonto som börjar med siffrorna 1-3 ha något saldo. Efter inledningen av året 2002 bokföringen förändras de markmässiga ingående saldon till euromässiga saldon (se s föreskrift Ändring av bokföringens ingående balans 18/03/01; 25.9.2001). 2.3.1 Reservationsanslag Reservationsanslagen är anslag för två eller tre år. När finansåret gått ut kan den oanvända delen av anslaget överföras att användas under följande räkenskapsperiod. En överföring av ett reservationsanslag utgör en budgetutgift för räkenskapsperioden i fråga, men i affärsbokföringen en utgift först under det år då anslaget de facto används. Trots detta skall överföringar av reservationsanslag alltid bokföras, inte bara i budgetbokföringen, utan också i affärsbokföringen. 21

En överföring av ett reservationsanslag utförs med minst den noggrannhet som motsvarar den detaljerade indelningen av budgeten. Vid överföring av reservationsanslag bildas av det överförda anslaget ett konto för överfört anslag som börjar med siffran 4. Överföringsbokningen av ett reservationsanslag är en exceptionell bokning i budgetbokföringen, eftersom den görs som två separata bokningar: det belopp av reservationsanslaget som överförs bokförs under kontots debet som använt av utgiftsstatens konto och samtidigt under kredit på det konto som bildas för det överförda anslaget. I affärsbokföringen bokas överföringen av ett reservationsanslag som en kontoföring på båda sidor av kontot 9900 Överföring av reservationsanslag. Saldot på affärsbokföringens konto 9900 skall alltid vara noll. Saldona på kontona för överförda anslag överförs att utgöra ingående saldon i den nya räkenskapsperiodens budgetbokföring. Hur ett konto för ett överfört anslag bildas och hur ett reservationsanslag överförs förklaras i s föreskrift Bokföringens konton av 3.9.1997 (6/03/97) samt i Handboken om statens bokföring, i punkt 2.18 Reservationsanslag. 2.3.2 Inkomstrester och utgiftsrester Med utgiftsrest avses en till sin storlek exakt bestämd utgift som hänför sig till den räkenskapsperiod som avslutas, som inte har blivit betald under denna period och som inte är bunden till någon motprestation. Utgiftsresterna är således till sin karaktär resultatregleringar, men de kan bildas endast av ett förslagsanslag eller fast anslag och bildandet av en utgiftsrest är alltid förknippat med att det för utgiftsresten i budgetbokföringen med en noggrannhet motsvarande minst momentnivå bildas ett specifikationskonto som börjar med siffran 5. På motsvarande sätt avses med inkomstrest en inkomst som hänför sig till men inte har erhållits under den räkenskapsperiod som avslutas, och som inte anknyter till någon motprestation. Inkomstresterna är således till sin karaktär resultatregleringar, men de är i likhet med utgiftsresterna förknippade med att det för inkomstresten i budgetbokföringen med en noggrannhet motsvarande minst momentnivå bildas ett specifikationskonto som börjar med siffran 5. 22