Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år KPMG Bohlins AB Antal sidor: 12 2009 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with
Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6. Ansvarig styrelse 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Reglering 3 10. Statistik 4 11. Resultat av granskning 6 11.1 Styrning, organisation och ansvarsfördelning 6 11.1.1 Bedömning 8 11.2 Uppföljning 8 11.2.1 Bedömning 9 11.3 Åtgärder som erbjuds 10 12. Slutord 12 2009 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with
1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska hur kommunen säkerställer att man uppfyller skollagens krav på uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2008. Vi kan konstatera att trots att detta förtydligande i lagstiftningen nu funnits i tre år har kommunen fortfarande ingen fastställd ansvarsfördelning eller fastlagda mål, rutiner och uppföljning för denna verksamhet. Vår sammanfattande bild är dock att det bedrivs ett målmedvetet arbete i verksamheten för att uppfylla kommunens uppföljningsansvar och erbjuda lämpliga åtgärder. Vi har dock ej funnit att det arbetssätt och metoder som använts har förankrats hos varken Barn- och utbildningsnämnden (som tidigare var ansvariga för denna verksamhet) eller hos kommunstyrelsen som från och med 2007-01-01 är ansvariga. Vi anser därför att styrningen och uppföljningen från kommunstyrelsen måste förbättras genom att: Fastställa mål och riktlinjer för den verksamhet som är knuten till de ungdomar upp till 20 år som inte finns inom gymnasieskolan och som därmed omfattas av uppföljningsansvaret. Dokumentera ansvarsfördelningen och tydligt uttala var ansvaret för uppföljningen finns samt vilken eller vilka avdelningar som ansvarar för att vidta åtgärder. Fastställa rutiner för återrapportering till kommunstyrelsen avseende hur många som omfattas av uppföljningsansvaret samt hur kommunen klarar att erbjuda sysselsättning till dessa ungdomar. Vi kan konstatera att i december 2007 var det 3 % (de som tagit studenten borträknade) av ungdomarna mellan 16 och 20 år i som ej var inskrivna inom gymnasieskolan. 2. Bakgrund Vi har av s revisorer fått i uppdrag att granska hur kommunen säkerställer att man uppfyller skollagens krav på uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. Den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i skollagen i kraft som innebär att kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år förtydligas. I denna bestämmelse anges att en hemkommun löpande skall hålla sig informerad om sysselsättningen för de ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. I den undersökning som Skolverket presenterade under 2006 konstateras att ansvaret för detta är otydligt i många kommuner samt att det saknas 1
riktlinjer för hur arbete skall bedrivas för att uppfylla kravet på kommunens uppföljning. Sveriges kommuner och landsting genomförde under 2007 och 2008 ett projekt innehållande ett antal aktiviteter i syfte att stödja kommunerna i det arbete som uppföljningsansvaret innebär. En av dessa aktiviteter var att Sveriges kommuner och landsting i en skrivelse till Utbildningsdepartementet, daterad 2007-08-15, hemställer om att regeringen skall ordna rättsliga och praktiska förutsättningar så att kommunerna på ett lämpligt sätt mer löpande kan ta del av CSN:s register över studiehjälpen i syfte att kunna genomföra den lagreglerade kommunala uppföljningsverksamheten på ett smidigt sätt. Detta med anledning av att man uppmärksammat svårigheter att ha kontroll på avbrytande av studier när det gäller elever på skolor utanför den egna kommunens verksamhet. 3. Syfte Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunen vidtagit åtgärder för att säkerställer att skollagens krav på uppföljningsansvar för ungdomar mellan 16 och 20 år uppfylls samt att granska vilka insatser kommunen gör för de ungdomar mellan 16 och 20 år som ej går på något gymnasieprogram. Granskningen har syftat till att besvara följande frågor: Hur stor andel av ungdomarna mellan 16 och 20 år i går ej på något gymnasieprogram? Är ansvarsfördelningen för dessa ungdomar är tydlig? Finns upparbetade rutiner för att följa upp deras sysselsättning? Vilka insatser görs för dessa ungdomar? 4. Avgränsning Granskningen har omfattat kommunstyrelsens åtgärder för att klara uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 som inte har pågående eller avslutade gymnasiestudier. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om rutinerna och verksamheten uppfyller i Skollagens regleringar avseende: 1 Kap Allmänna föreskrifter, utbildning för barn och ungdom 18, avseende kommunens uppföljningsansvar. 2
5 Kap Gymnasieskolan 5 och 13, avseende kommunens skyldighet att erbjuda nationella och individuella program inom gymnasieskolan 6. Ansvarig styrelse Granskningen avser kommunstyrelsen. 7. Metod Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument. Intervjuer med berörda tjänstemän. Sammanställning av statistik. 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Karin Helin Lindkvist, certifierad kommunrevisor. 9. Reglering Enligt skollagen (1985:1100) 3 kap. 2 och 13, skall kommunen tillse att skolpliktiga barn upp till 16 år fullgör sin skolgång. Under förutsättning att eleven slutfört sista årskursen i grundskolan och har godkända betyg i svenska, alternativt svenska som andra språk, engelska och matematik, eller på annat sätt uppnått likvärdiga kunskaper, så är varje kommun enligt skollagen 5 kap. 5 skyldiga att erbjuda utbildning på nationella program. Kommunen är också enligt skollagen 5 kap 13 skyldig att erbjuda gymnasieutbildning i form av specialutformade program eller individuella program för de ungdomar som bland annat inte uppfyllt godkända betyg i kärnämnena. Från och med den 1 juli 2005 trädde en ny bestämmelse i kraft vilken regleras i 1 kap. 18 skollagen: En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella specialutformade program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändiga för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. 3
Syftet med lagstiftningen är inte att kontrollera ungdomars sysselsättning utan säkerställa att berörda erbjuds individuellt lämpliga åtgärder. Det är i sammanhanget viktigt att understryka att kommunen gymnasiestudier är frivilliga och kommunen har ingen rättighet att på något vis tvinga en person, som fullföljt grundskolan, till vidare studier. Dock har kommunen en skyldighet att ta reda på vilka ungdomar som ej fullföljt gymnasiestudier samt aktivt verka för att dessa finner någon form av sysselsättning. Även tidigare fanns en paragraf i skollagen med liknande lydelse som ovanstående reglering. När individuella programmet infördes i gymnasieskolan kvarstod denna bestämmelse inte längre i skollagen. När sedan bestämmelserna återinfördes den 1 juli 2005 innebar det inte något nytt åläggande från statsmaktens sida utan ett förtydligande av ett befintligt ansvar. Uppföljningsansvaret innebär därmed inget vidgat åtgärdsansvar utan ett förtydligande av skyldigheten att kontinuerligt följa upp och informera ungdomar om möjligheter till studier. För att kommunerna ska klara att uppfylla sitt uppföljningsansvar krävs att man via register inhämtar personuppgifter. Vilka uppgifter som kommunerna har rätt att registrera regleras i Förordning (2006:39) om behandling av personuppgifter i den kommunala verksamheten rörande information om icke skolpliktiga ungdomar. I skolverkets redovisning av uppdraget att följa upp hur kommunerna hanterar uppföljningsansvaret understryks att det är av största vikt att ansvaret mellan kommunens olika verksamheter tydliggörs så att arbetet kring ungdomarna blir strukturerat och målmedvetet. Skolverket menar också att det är viktigt att kommunerna upprättar rutiner för kontaktverksamheten samt att kommunerna i sin kontaktverksamhet prövar okonventionella metoder. 10. Statistik Betygsresultaten i grundskolan har en stark koppling till hur stor andel av eleverna som läser vidare på gymnasieskola. För att en elev ska vara behörig att söka till gymnasieskolans nationella program krävs som lägst betyget godkänt i ämnena svenska, eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. För att få en bild av vilka förutsättningar eleverna i har för att läsa vidare på gymnasieskolan nationella program samt för att få en överblick av hur många ungdomar som kan falla inom ramen för uppföljningsansvaret, så har vi sammanställt statistik 1 i nedanstående diagram. Vi har valt att jämföra en med omkringliggande kommuner, genomsnittet för Värmlands län, samt genomsnittet för riket. 1 Skolverkets databas SIRIS 4
225 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 170 Genomsnittligt meritvärde elever ÅK 9 2004/2005 2005/2006 2006/2007 Rikssnitt Arvika Eda Grums Kil Sunne Säffle Torsby Årjäng Värmlands län Vi kan här konstatera att eleverna i har det högsta genomsnittliga meritvärdet i jämförelsegruppen vilket borde ge bra förutsättningar för vidare gymnasiestudier. Genom den statistik vi tagit del av har vi också kunnat konstatera att även andelen elever behöriga till nationellt program i gymnasieskolan är betydligt högre i Arvika kommun 92 % i jämförelse med genomsnittet i riket på 89,1 %. % av befolkningen 16-19 år 86 84 82 80 78 76 74 72 70 68 Andelen (%) gymnasieelever av totala antalet invånare 16-19 år, 2007 Arvika Eda Grums Kil Sunne Säffle Torsby Årjäng Värmlands län I ovanstående diagram kan man utläsa hur stor andel av ungdomarna mellan 16 och 19 år som är folkbokförda i kommunen som är inskrivna inom något av gymnasieskolans alla program. Här skall dock noteras att i den grupp av ungdomar 16-19 som ej går på något gymnasieprogram ingår också de som har genomgått gymnasiet och därmed ej omfattas av uppföljningsansvaret. 5
Andelen (%) folkbokförda elever på IV-programmet, 2007 12 % av befolkningen 16-19 år 10 8 6 4 2 0 Arvika Eda Grums Kil Sunne Säffle Torsby Årjäng Värmlands län Diagrammet visar hur stor andel av folkbokförda ungdomar som är inskrivna på IVprogrammet i gymnasieskolan. Vi kan här konstatera att har en relativt hög andel inskrivna på IV-programmet. 11. Resultat av granskning Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunen vidtagit tillräckliga åtgärder för uppfylla lagens krav på uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. Vid intervjuerna framkommer att en arbetsgrupp tagit fram ett arbetssätt för hur man, i samverkan, skall arbeta för att uppfylla uppföljningsansvaret. Arbetsgruppen har bestått av gymnasiechef, rektor för gymnasieskolan, ansvarig för IV-programmet, representanter från socialförvaltningen och arbetsmarknadsenheten. Sammanhållande för gruppen är ansvarig för IV-programmet. Det arbetssätt som gruppen har tagit fram har nu provats under ett år och man är överens i gruppen om att det fungerar på ett bra sätt. Därför planeras nu att arbetssättet skall dokumenteras i form av rutiner och riktlinjer för att sedan fastställas. Det är detta arbetssätt som vi fått beskrivet vid våra intervjuer och det är också det som beskrivs i följande avsnitt. 11.1 Styrning, organisation och ansvarsfördelning Skollagens reglering gällande uppföljningsansvaret i 1 kap. 8 ställer två uttryckliga krav på kommunerna: 6
Att löpande hålla sig informerade om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta. Att erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Uppföljningsansvaret omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella specialutformade program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. När Skollagens krav på uppföljningsansvar för ungdomar mellan 16 och 20 år trädde i kraft 2005-07-01 var skolverksamheten organiserad inom Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Vi har därför studerat protokoll från Barn- och utbildningsnämnden mellan 2005-01-01 till 2006-12-31 samt protokoll från kommunstyrelsen och kommunstyrelsens utskott för lärande och stöd mellan 2007-01-01 och 2008-04-02. Vi har ej funnit att Barn- och utbildningsnämnden fattat något beslut avseende ansvarsfördelning eller åtgärder för att uppföljningsansvaret skall uppfyllas. Vid våra intervjuer framkommer dock att ansvaret lagts på Individuella programmet (IV-programmet) inom gymnasieskolan. Vi har dock ej funnit att detta finns dokumenterat. Efter kommunens omorganisation, som trädde i kraft 2007-01-01, ansvarar kommunstyrelsen enligt reglementet för uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år. Det är inom enheten för Lärande och stöd och dess avdelningar för Förebyggande och stöd, Försörjning och lärande samt Barn och ungdom 16-20 år som arbetet sker med de ungdomar lagstiftningen avser. Inom avdelningen för Försörjning och lärande, där man arbetar med att finna sysselsättning för dessa ungdomar, finns enligt uppgift inget fastslaget i budget, måldokument eller liknande att man skall arbeta med denna målgrupp. Det innebär också att avdelningen ej är kompenserad i budgeten för denna verksamhet. Lärande och stöd Förebyggande och stöd Försörjning och lärande Barn och ungdom 1 16 år Barn och ungdom 16 20 år Bibliotek Musikskola 7
11.1.1 Bedömning Den nya bestämmelsen i skollagen trädde i kraft den 1 juli 2005 och vi har inte kunnat finna att det då har uppmärksammats på politisk nivå i. I kommunstyrelsens reglemente som gäller från och med 2007-01-01 finns angivet att kommunstyrelsen har uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år. I övrigt har vi inte funnit några beslut om ansvarsfördelning, mål eller riktlinjer för denna verksamhet. Vi har vid våra intervjuer dock funnit att det finns arbetssätt och rutiner som man arbetar efter. Vi anser dock att kommunstyrelsens styrning och uppföljning av denna verksamhet bör stärkas genom att: Fastställa mål för den verksamhet som är knuten till de ungdomar upp till 20 år som inte finns inom gymnasieskolan och som därmed omfattas av uppföljningsansvaret. Dokumentera ansvarsfördelningen och tydligt uttalar var ansvaret för uppföljningen finns samt vilken eller vilka avdelningar som ansvarar för att vidta åtgärder. Fastställa rutiner för återrapportering till kommunstyrelsen avseende hur många som omfattas av uppföljningsansvaret samt hur kommunen klarar att erbjuda sysselsättning till dessa ungdomar. 11.2 Uppföljning Samordnare på gymnasieskolans IV-program ansvarar för att uppföljning sker av ungdomar mellan 16 och 20 år och deras sysselsättning. Då eleverna slutar grundskolans åk 9 sker ett överlämnande från grundskola till gymnasieskola. För detta används ett speciellt överlämningsdokument. På detta sätt fångar man direkt upp de ungdomar som inte sökt eller inte kommer in på gymnasieskolans nationella program. I de fall en elev har för avsikt att avbryta sina studier på någon av kommunens egna gymnasieskolor har man som rutin att direkt erbjuda dem någon form av sysselsättning. Samordnare på IV-programmet deltar också alltid på elevvårdskonferens om det berör en elev som har för avsikt att avbryta gymnasiestudierna. Registerjämförelser görs två gånger per år då jämförelser av befolkningsregister mot elevregister sker. På det sättet kan man kontrollera om det finns ungdomar mellan 16 och upp till 20 år som är skrivna i kommunen men som inte är inskrivna inom gymnasieskolan. Senaste gången detta gjordes var i december 2007. Vid det tillfället var det 1 504 ungdomar folkbokförda i kommunen som var inom den aktuella åldersgruppen d.v.s födda mellan 1988 och 1991. För elever som studerar på gymnasieskolor utanför den egna kommunen har man svårare att bevaka om de avbryter studierna. När det gäller friskolorna får man signaler genom att faktureringen av platserna sker månadsvis och man ser då om det är någon elev som inte längre finns med i fakturaunderlaget. När det gäller kommunala gymnasieskolor i andra kommuner är det svårt att ha en lika tät kontroll då betalning av interkommu- 8
nala ersättningar endast sker två gånger per år. Här uppger man att det är svårt att få bra rutiner. Nedan visas resultatet av den uppföljning som kommunen gjorde i december 2007. ÅR SKOLA ANNAT JOBB STUDENT TOT 1988 54 10 5 275 344 1989 362 12 5 379 1990 398 4 1 403 1991 377 1 378 1191 27 11 275 1 504 Tabellen visar att det då var 38 ungdomar (de som finns under rubriken Annat och Jobb) som omfattades av uppföljningsansvaret. De som har en pågående gymnasieutbildning eller som har genomfört en gymnasieutbildning på ett nationellt program (tagit studenten) omfattas inte. 11.2.1 Bedömning Förtydligandet av lagstiftningen trädde i kraft 1 juli 2005 och vi kan konstatera att det under dessa tre år endast gjorts en ordentlig genomgång med registerjämförelser för att fånga upp de ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret vilket vi anser inte är tillfredsställande. Vi kan dock konstatera att det nu finns en arbetsgrupp som har arbetat fram rutiner för hur kommunen skall arbeta för att uppfylla uppföljningsansvaret och uppföljningar har gjorts av vilka ungdomar som omfattas. Vid våra intervjuer uppges att tanken varit att man skulle arbeta fram rutinerna och prova dem under en tid innan de fastställdes. Vi anser därför att: Det arbetssätt som man arbetat efter, nu bör formaliseras genom att fastställa rutiner och riktlinjer. I dessa bör bland annat tidplan för uppföljningstillfällen anges, vilka åtgärder som skall vidtas för att identifiera de ungdomar som ska kontaktas, på vilket sätt det ska ske, vilka åtgärder som kan vara aktuella. 9
11.3 Åtgärder som erbjuds I nedanstående bild kan man se Elevflödet och de olika alternativ till sysselsättning som kan erbjudas för ungdomar mellan 16 och 20 år. Elevflödet 16 20 år ÅK 9 elever Kommunens uppföljningsansvar 1504 personer Gymnasieskolor Arvika o övriga orter Individuella programmet Sociala insatser Universitet mm IV / IVIK Studier/Prakti IV 3 årig Industriutb. IV 3 årig Handelsutb. SLUSSEN IV/Soc. Jobbcenter Jobb Jobbcenter/ garanti Sociala insatser Jobb/AF Slussen är en arbetsgrupp som arbetar i samverkan med de ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret. Innan man diskuterar några individärenden i Slussen inhämtar man alltid tillstånd från den person som berörs eller dennes föräldrar. När man identifierat vilka ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret går en arbetsgrupp igenom listan på ungdomar. Slussen består av representanter från IV-programmet, socialförvalt- 10
ningens ekonomienhet och ungdomsenhet samt från arbetsförmedlingen. Beredningsansvarig för gruppen är samordnaren på IV-programmet. I de flesta fall har man genom skolan eller socialtjänsten redan en etablerad kontakt med de ungdomar som är aktuella men om så inte är fallet, bestämmer man i gruppen vem som lämpligast ansvarar för att nå ungdomen eller dennes föräldrar. Enligt uppgift så ser man till att nå alla som omfattas av uppföljningsansvaret på något sätt, telefon, brev e.t.c så att man har kontroll på allas sysselsättning. Alla som omfattas av uppföljningsansvaret skrivs in på gymnasieskolans IV-program. På IV-programmet finns möjlighet till: Heltidsstudier Praktik 1-5 dagar En 3-årig industriteknisk utbildning En 3-årig handelsutbildnings En introduktionskurs för invandrare På IV-programmet försöker man i möjligaste mån att anpassa studierna till varje individs förutsättningar och behov. Ofta kombineras teori och praktik. Inom avdelningen för Försörjning och lärande ingår Arbetsmarknadsenheten var uppdrag är att arbeta mot vuxna. Trots att avdelningen ej har i sitt uppdrag att arbeta med ungdomar så arbetar Arbetsmarknadsenheten med ungdomar från IV-programmet och erbjuder dem sysselsättning. Genom regelbundna uppföljningar, ungefär var tredje vecka, träffar man de ungdomar som är ute på praktik och deras handledare. Handledaren rapporterar all frånvaro till kommunens arbetsmarknadsenhet. Från kommunen uppmanar också handledarna att ta kontakt direkt med arbetsmarknadsenheten om man tycker att det är något som inte fungerar bra. Om man bedömer att det inte fungerar på ett bra sätt på praktikplatsen t ex att praktikanten inte håller arbetstiderna, mycket frånvaro o.s.v brukar man i stället erbjuda praktik plats på någon av kommunens egna enheter t.ex. Jobbcenter. Jobbcenter Jobbcenter är en verksamhet som startade som ett FRISAM-projekt som från början inrättades för att arbeta finna sysselsättning åt vuxna och i det fallet har Jobbcenter en utredande funktion. Inom Jobbcenter finns möjlighet att prova olika arbetsuppgifter som trädgårdsarbete, målning reparationer etc. Ungdomar som går på IV-programmet kan också genom arbetsmarknadsenheten slussas till praktik på Jobbcenter. För närvarande finns det 6 ungdomar som gör praktik på Jobbcenter inom ramen för individuella programmet. Sociala insatser En tjänst som ungdomssekreterare finns sedan ca 6 månader inom avdelningen för Fö- 11
rebyggande och stöd. Denna har till uppgift att på ett mycket konkret sätt följa ungdomar som behöver mycket stöd för att klara På ekonomienheten har inrättats en tjänst som har till uppdrag att arbeta med ungdomar mellan 18 och 25 år. Genom att fånga upp de ungdomar som kommer och söker försörjningsstöd kan man tillsammans med arbetsmarknadsenheten arbeta för att få dem i sysselsättning. Arbetsförmedlingen Genom att även representanter från arbetsförmedlingen finns med i Slussen har man lyckats skapa ett nära samarbete. En av representanter från arbetsförmedlingen har också som specialitet att arbeta med ungdomar med speciella problem. Arbetsförmedlingen genomför t ex en kartläggning av alla elever som går IV Industriprogrammet genom att vid tre tillfällen träffa för att på ett bättre sätt kunna slussa dem vidare ut i arbetslivet. 12. Slutord Vi har granskat på vilket sätt uppfyller skollagens krav på uppföljningsansvar för ungdomar under 20 år som avslutat grundskolan men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. Vi kan konstatera att trots att detta förtydligande i lagstiftningen nu funnits i tre år har kommunen fortfarande ingen fastställd ansvarsfördelning eller fastlagda mål, rutiner och uppföljning för denna verksamhet. Vårt sammanfattande intryck är dock att det nu sker ett målmedvetet arbete inom enheten för Lärande och stöd för att fånga upp de ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret samt erbjuda dem sysselsättning. Vi anser dock att styrningen och uppföljningen från kommunstyrelsen måste förbättras. KPMG, dag som ovan Karin Helin Lindkvist Certifierad kommunrevisor 12