Standardisering inom SEK/IEC 2013. Elforsk rapport 15:02

Standardisering inom SEK/IEC 2013 Elforsk rapport 15:02 Susanne Olausson December 2014

Standardisering inom SEK/IEC 2013 Elforsk rapport 15:02 Susanne Olausson December 2014

Förord Denna rapport beskriver standardiseringsarbetet inom det elektrotekniska området och samverkan inom utvalda kommittéer av SEK, IEC och CENELEC. Elektroteknisk standardisering är traditionellt ett område som karaktäriseras av stor internationell samverkan, samarbete mellan statliga organ, tillverkare och användare. Standardiseringsarbetet har tidigare varit en naturlig del i kraftbolagens verksamhet i samband med omfattande utbyggnadsverksamheter, egen konstruktionsverksamhet och för att allmänt upprätthålla en god kunskapsbas hos personalen. Att medverka i etableringen av standards har varit ett bra sätt att tillförsäkra sig om långsiktighet i gjorda investeringar och en garanti för öppen konkurrens mellan olika tillverkare. Underhållsinsatser har också kunnat minskas med hjälp av etablerade standards. Den allt snabbare tekniska utvecklingen har dock satt en ökad press på standardiseringsorganen, kommittéarbetet m.m. för att hinna med innan de facto standarder börjat tillämpas i alltför omfattande grad. Omregleringen på elmarknaden i Sverige har också medfört en skillnad beträffande standardiseringsarbetet. Allt fler av de experter som arbetat med standards är idag placerade vid kraftbolagens konsultverksamheter. Det som tidigare var en naturlig del i kraftbolagens interna kompetensförsörjning är idag utsatt för en kommersiell bedömning. 1994 fick Elforsk på ägarnas uppdrag uppgiften att samordna kraftbolagens gemensamma standardiseringsarbete inom specifikt det elektrotekniska området. Efter en initial bedömning av verksamheten beslutades att ersättning skulle utgå till de ledamöter inom SEK, IEC och CENELEC som antingen medverkade i utvalda projekt med internationell prägel eller var antingen sekreterare eller ordföranden i svenska tekniska kommittéer (SEK). Elforskprogrammet har drivits med programansvarig, styrgrupp och programstyrelse. Kostnaden för projektet under 2013 har varit ca 2,5 miljoner kronor. Detta år (2013) ingår i programperioden 2011-2013. Finansiärer har varit Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Den organisatoriska sammansättningen har under året varit: Programansvarig: Susanne Olausson, Elforsk AB Styrgrupp: Per Norberg, Vattenfall Eldistribution AB, ordf Thomas Pehrsson, E.ON Elnät Sverige AB Olle Hansson, Fortum Distribution AB Erik Thunberg, Svenska Kraftnät Sven Olof Kindstedt, Mälarenergi Programstyrelse: Kjell Jansson, Svensk Energi, ordf Anders Richert, Svensk Energi Bosse Andersson, Svensk Energi Erik Thunberg, Svenska Kraftnät Cecilia Öhman, svensk Fjärrvärme Per Norberg, Vattenfall AB Inge Pierre, Svensk Energi Helena Sellerholm, Elforsk AB Susanne Olausson, Elforsk AB

Sammanfattning Detta kapitel beskriver kort energiföretagens branschgemensamma standardiseringsverksamhet inom SEK under år 2013. TK 4 - Vattenturbiner TK 4 är den svenska spegelkommittén till den internationella IEC TC 4. IEC TC 4 ansvarar för att utarbeta och revidera standarder och tekniska rapporter som behandlar konstruktion, tillverkning, idrifttagning, provning, drift och underhåll av vattenkraftmaskiner, dvs. turbiner, magasineringspumpar och pumpturbiner av alla slag inklusive tillhörande utrustning. TK 8 - Energiförsörjningssystem TK 8 är aktiv inom både IEC och CENELEC, men med olika fokus. CENELEC-delen kallas TC 8X och arbetar med de standarder som behövs för att underlätta den avreglerade elmarknaden. IEC TC 8 fokuserar på bl.a. internationella standarder med tonvikt på elförsörjningens systemaspekter och en godtagbar balans mellan kostnad och kvalitet för elanvändarna. TC 8 arbetar för att realisera arbete inom området smart grid (Driftsäkerhet, nätövervakning, ödrift och anslutningsvillkor). Kommittén är också verksam inom områden som HVDC-system och standards för leverandkvalitet och spänningsgodhet. TK 11 - Elektriska luftledningar för starkström TK 11 är den svenska spegelkommittén till de internationella kommittéerna CENELEC BTTF 129-1, CENELEC BTTF 132-1, CENELEC TC 11, IEC TC 11 och IEC TC 7. TK 11 behandlar komponenter i kraftledningar (master, fundament, monteringsdetaljer) som inte behandlas av andra tekniska kommittéer. För ledare och isolatorer, som behandlas av TC 7 respektive TC 36, arbetar TC 11 bara med konstruktionsvillkor. TC 11 behandlar kraftledningens tillförlitlighet, liksom säkerhetsaspekter inklusive luftavstånd, mekanisk provning av master, fundament och monteringsdetaljer. Standarder för kraftledningar har tidigare varit rent nationella, men håller i Europa på att ersättas med gemensamma standarder som också innehåller särskilda avsnitt för tillämpning i de olika länderna. TK 13 - Elmätare och utrustning för belastningsstyrning TK 13 är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 13 och IEC TC 13. IEC TC 13 utarbetar internationella standarder för utrustning för mätning av elektrisk energi och för belastningsstyrning. Exempel på sådan utrustning är elmätare för aktiv och reaktiv energi, liksom kopplingsur, rundstyrningsmottagare och system för datakommunikation för avläsning av elmätare och för styrning av tariff och belastning. TK 17AC - Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning TK 17AC är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 17AC, CENELEC TC 17C, IEC SC 17A, IEC SC 17C, IEC SC 32A, IEC TC 17 och IEC TC 32. IEC SC 17A och SC 17C utarbetar och underhåller standarder för kopplingsapparater respektive kopplingsutrustningar för högspänning, med tillhörande utrustning, för styrning, drivning, mätning och signalering. IEC SC 32A utarbetar och underhåller standarder för högspänningssäkringar. TK 20 Kraftkablar och installationskablar TK 17AC är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 20 och IEC TC 20. Arbetet inom TK20 är fokuserat på revidering av standarder inom IEC och CENELEC. Inom CENELEC har man nu färdigställt omvandlingen av HD 21 och HD 22 till EN och Sverige har nu SS-EN 60811-xxx för hela sortimentet. TK 57 - Styrning av kraftsystem och tillhörande kommunikation TK 57 är den svenska spegelkommittén till den internationella IEC TC 57. IEC TC 57 utarbetar internationella standarder för utrustning och system för styrning av kraftsystem, inklusive EMS, SCADA, distansskydd och rundstyrning, för planering, drift och underhåll av kraftsystem. I det ingår system för styrning inom kontrollrum, ställverk och enskilda kraftstationer liksom utrustning och system för fjärrstyrning och databaser. De särskilda förhållanden som råder i högspänningsanläggningar beaktas särskilt. TK 64 - Elinstallationer för lågspänning samt skydd mot elchock TK 64 är den svenska spegelkommitté till den internationella IEC TC 64 som utarbetar internationella standarder som behandlar skydd mot elchock, oberoende av spänning för konstruktion, utförande och kontroll av alla typer av elinstallationer för spänning under 1 kv växelström, med några undantag.

TK 69 - Elbilsdrift TK 17AC är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 69X och IEC TC 69. IEC TC 69 utarbetar internationella standarder för vägfordon som helt eller delvis drivs med el från medförda strömkällor och för eldrivna truckar. CENELEC TC 69X utarbetar europeiska standarder för vägfordon som helt eller delvis drivs med el från medförda strömkällor, särskilt avseende: stationär laddningsutrustning inslutning mellan fordon och yttre laddningsutrustning elsäkerhet. Andra elinstallationer i fordon, t ex för belysning, är undantagna. TK 94/95 - Reläer och reläskydd TK 94/95 är den svenska spegelkommittén till de internationella IEC TC 94, IEC TC 95 och CENELEC TC 94. IEC TC 94 utarbetar internationella standarder för icke-mätande reläer för användning inom alla områden inom elektrotekniken. IEC TC 95 utarbetar internationella standarder för mätande reläer och reläskydd, särskilt med avseende på att de i olika kombinationer används för att bygga upp system för skydd i elnät och samverkar med system för styrning och övervakning. TK 106 - Elektromagnetiska fält - Gränsvärden och mätmetoder TK 106 är den svenska spegelkommittén till de internationella IEC TC 106 och CENELEC TC 106X. IEC TC 106 arbetar med standardisering av metoder för mätning och beräkning för bedömning av människors exponering för elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält. I uppgiften ingår: karakterisering av den elektromagnetiska miljön, vad avser människors exponering mätmetoder, instrument och rutiner beräkningsmetoder metoder för bedömning av exponeringen från bestämda källor grundstandarder för andra källor bedömning av osäkerhet. Hela området från 0 Hz till 300 GHz omfattas. I arbetet ingår inte att bestämma gränser för exponering, eller metoder för att minska exponering. TK EMC - Elektromagnetisk kompatibilitet TK EMC är den svenska spegelkommittén till de internationella CENELEC TC 210, IEC SC 77A, IEC SC 77B, IEC CIS/A, IEC CIS/B, IEC CIS/C, IEC CIS/D, IEC CIS/E, IEC CIS/F, IEC CIS/G, IEC CIS/H, IEC CIS/I, IEC TC 77, IEC CISPR och CENELEC ETSI/JWG EMC. Kommittén IEC TC 77 utarbetar standarder och tekniska rapporter inom området elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) med inriktning på allmänna tillämpningar för användning av produktkommittéer och industri. Arbetet inom TC 77 omfattar immunitet inom hela frekvensspektret, emission i frekvensområdet < 9 khz (t.ex. övertoner) och sådana fenomen i frekvensområdet däröver som inte behandlas inom CISPR. CISPR utarbetar internationella standarder till skydd för radiotrafiken som behandlar EMC i frekvensområdet mellan 9 khz och 400 GHz.

Innehåll 1 Inledning 1 2 Kommittéer 2 2.1 TK 4 Vattenturbiner... 2 2.1.1 Syftet med standardiseringen... 2 2.1.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet internationellt... 2 2.1.3 Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget... 2 2.1.4 Viktiga framsteg... 3 2.1.5 Behov av fortsatt arbete... 6 2.2 TK 8 Energiförsörjningssystem... 7 2.2.1 Syftet med standardiseringen... 7 2.2.2 Värdet av ett svenskt deltagande i en internationell arbetsgrupp... 7 2.2.3 Redovisning av dagsläget... 7 2.2.4 Arbetet inom PT 2 för Assessment of power quality Characteristics of electricity supplied by public networks... 9 2.2.5 Viktiga framsteg... 11 2.2.6 Behov av fortsatt arbete... 11 2.3 TK 11 Elektriska luftledningar för starkström... 12 2.3.1 Syftet med standardiseringen... 12 2.3.2 Värdet av svenskt deltagande nationellt/internationellt... 13 2.3.3 Redovisning av dagsläget... 13 2.3.4 Viktiga framsteg... 14 2.3.5 Behov av fortsatt arbete... 14 2.4 TK14 Transformatorer... 15 2.4.1 Syftet med standardiseringen... 15 2.4.2 Värdet av svenskt deltagande i en internationell grupp... 15 2.4.3 Redovisning av dagsläget... 15 2.4.4 Viktiga framsteg... 16 2.4.5 Behov av fortsatt arbete... 17 2.5 TK 17A/C Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning. 18 2.5.1 Om TK 17AC... 18 2.5.2 Värdet av branschens deltagande nationellt/internationellt... 18 2.5.3 Redovisning av under året utfört arbete... 20 2.5.4 Dagsläget och viktiga framsteg... 20 2.5.5 Arbete som pågår... 20 2.5.6 Fortsatt arbete under 2014... 23 2.6 TK 20 Kraftkablar och installationskablar... 24 2.6.1 Syftet med standardiseringen... 24 2.6.2 Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp... 24 2.6.3 Redovisning av dagsläget... 24 2.6.4 Viktiga framsteg... 24 2.6.5 Behov av fortsatt arbete... 24 2.7 TK 57 Styrning av kraftsystem och tillhörande kommunikation... 25 2.7.1 Sammanfattning... 25 2.7.2 Syftet med standardiseringen... 25 2.7.3 Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp... 26 2.7.4 Redovisning av dagsläget... 26 2.7.5 Viktiga framsteg... 27 2.7.6 Behov av fortsatt arbete... 28 2.8 TK 64 Elinstallationer för lågspänning samt skydd mot elchock... 29 2.8.1 Syftet med standardiseringen... 29 2.8.2 Värdet av svenskt deltagande i internationell grupp... 30 2.8.3 Dagsläget i TK 64... 30

2.8.4 Viktiga framsteg... 30 2.8.5 Behov av fortsatt arbete... 31 2.9 TK 69 Elbilsdrift... 32 2.9.1 Syftet med standardiseringen... 32 2.9.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 32 2.9.3 Dagsläget... 32 2.9.4 Viktiga framsteg... 32 2.9.5 Behov av fortsatt arbete... 33 2.10 TK 94/95 Reläer och reläskydd... 34 2.10.1 Syftet med standardiseringen... 34 2.10.2 Värdet av svenskt deltagande i standardiseringen... 34 2.10.3 Redovisning av dagsläget... 34 2.10.4 Viktiga framsteg... 35 2.10.5 Behov av fortsatt arbete... 35 2.11 TK 106 Elektromagnetiska fält Gränsvärden och mätmetoder... 36 2.11.1 Syftet med standardiseringen... 36 2.11.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet nationellt/internationellt... 36 2.11.3 Redovisning av dagsläget... 36 2.11.4 Viktiga framsteg... 38 2.11.5 Sammanfattning... 38 2.12... 40

1 Inledning Sedan 1995 har Elforsk samordnat finansieringen av elföretagens medverkan i SEK:s tekniska kommittéer och internationella motsvarigheter inom IEC och CENELEC. Finansieringen har gällt ordförande eller sekreterare samt deltagande i internationella arbetsgrupper. Det är av stor vikt att användarsynpunkter beaktas i standardiseringsarbetet. Detta projekt har gjort det möjligt för elföretagen att tillförsäkra sig att det finns användarrepresentanter i för dem viktiga kommittéer. Nya kommittéer för detta år är TK 8 och TK 20. 1

2 Kommittéer 2.1 TK 4 Vattenturbiner Motsvarar IEC TC 4 Kontaktperson Anders Bard, SWECO Energuide AB Jörgen Tyrebo, Andritz Hydro AB Niklas Dahlbäck, Vattenfall Vattenkraft AB Urban Andersson, Alstom Hydro Sweden AB Owe Kingstedt, SWECO Energuide AB Ordförande Åke Grahn, Vattenfall Vattenkraft AB Peter Altzar, Fortum Generation AB Sekreterare Anders Bard, SWECO Energuide AB Per Andersson, VG Power AB Lars Svensson, E.ON Vattenkraft Sverige AB 2.1.1 Syftet med standardiseringen Internationellt accepterade standarder och riktlinjer är ett värdefullt stöd vid upphandling och kontroll av leveranser och ger dessutom likvärdiga förutsättningar för olika leverantörer vilket ökar rättvisan vid anbudsutvärdering. Eftersom standarder dessutom skrivs utifrån vunna erfarenheter tillför de branschen ett kunnande och minskar risken för att historiska misstag återupprepas. 2.1.2 Värdet av branschens deltagande i arbetet internationellt Den svenska turbinparken domineras av lågfallsanläggningar med kaplanturbiner till skillnad från den internationella som domineras av francisturbiner. Sverige har även en avreglerad elmarknad. Dessa och andra skillnader mot internationella förhållanden gör att en viktig funktion för TK4 är att påverka det internationella normarbetet med synpunkter som är betydelsefulla ur svensk synvinkel. 2.1.3 Redovisning av under året utfört arbete och dagsläget Kommittén har vid årets utgång, nio medlemmar som representerar kraftbolag, leverantörer och konsulter. Aktiviteten har varit stor under året: Tre ordinarie möten har hållits i TK4. Dessutom har fyra web-möten hållits i den nationella arbetsgruppen för vibrationer. Vi har även varit representerade på åtta internationella arbetsgruppsmöten plus tre web-möten. Under året har vi hållit kontakt med TK2 samt Luleå Tekniska Universitet genom den nationella arbetsgruppen för vibrationer. 2

Vi samarbetar även med TK57 angående frågor rörande kontrollutrustning och kommunikation. TK4 är även ett forum för diskussioner runt återkommande frågeställningar i branschen. Arbetet inom TK4s arbetsområde kommer att pågå under överskådlig tid eftersom ändringar i förutsättningar skapar behov av nya standarder eller revision av redan gällande. Under året har vi hållit kontakt med TK2 samt Luleå Tekniska Universitet genom den nationella arbetsgruppen för vibrationer. Vi samarbetar även med TK57 angående frågor rörande kontrollutrustning och kommunikation. TK4 är även ett forum för diskussioner runt återkommande frågeställningar i branschen. Arbetet inom TK4s arbetsområde kommer att pågå under överskådlig tid eftersom ändringar i förutsättningar skapar behov av nya standarder eller revision av redan gällande. 2.1.4 Viktiga framsteg I texten nedan beskrivs verksamheten och det som betecknas som värdefulla framsteg är understruket. Vibrationer Den nationella arbetsgruppen för vibrationer som bildades 2006 har under 2013 haft en intensiv verksamhet: Förutom nationella möten har Åke Grahn, Vattenfall Vattenkraft AB deltagit i två, och Anders Bard, Sweco Energuide AB i ett internationellt möte tillsammans med IEC och ISO-delegater från olika länder. En databas har utvecklats och kompletterats med data från aktörer i olika länder. Arbetet, som inleddes under 2008, med att identifiera relevanta parametrar har fortsatt under 2013. Från analyserna har tabeller med gränsvärden tagits fram för olika typer av aggregattyper och lagerläge. Omarbetning och sammanslagning av ISO-normerna 7919-5 (axelvibrationer) och 10816-5 (lagerhus) har pågått under året och är nu inne i ett slutskede. 3

Vibration velocity Speed 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Diameter (size) Ett samarbetsprojekt har slutförts mellan Luleå Tekniska Universitet, Vattenfall R&D AB, Vattenfall Vattenkraft AB och SWECO ENERGUIDE AB. Syftet var att koppla ihop standardiseringsarbetet med forskningen på rotordynamik. I projekten ingår även att utreda den så kallade 4-givarmetodens potential som standardiserad mätmetod. Verifierande mätningar har utförts under 2013 på ett antal aggregat. Arbetsgruppen har även föreslagit och i den internationella arbetsgruppen fått gehör för tanken att standarden ska ange gränsvärden som ska användas för att föreskriva vibrationsutredningar med noggrannare mätmetoder, i stället för att fungera som rena garantigränser. Därmed kan mer realistiska gränser införas som bättre speglar verkliga förhållanden. I den nuvarande normen ligger gränsvärdena på en orealistiskt hög nivå vilket är ett resultat av att de används som rena garantigränser. Gränsvärden har tagits fram ur de statistiska analyserna för de grupper som identifierats som relevanta. Under året har data från fler länder och fler aggregat lagts in i databasen och gränsvärdena har uppdaterats. Turbinmontage Peter Altzar, Fortum och Per Andersson, VG Power har deltagit i två möten i WG30 Hydropower equipment installation. Arbetet har kommit långt och flertalet av de gränsvärden som ska ingå i standarden är nu fastställda. I möjligaste mån har gränsvärdena harmoniserats med gällande internationella och nationella normer. En första CD har tagits fram under året. Modellprov Modellprov används bland annat för att verifiera prototypturbinens förväntade prestanda, det vill säga dess verkningsgrad, kavitationsegenskaper, rusningsvarvtal, vattenlaster m.m. I dessa situationer ställs stora krav på modellprovets utförande och noggrannhet. För ändamålet finns en internationell standard som i detalj beskriver genomförandet. 4

En underhållsgrupp MT32 som planerar en revision av standarden har hållit två möten under året. Carl-Maikel Högström, Vattenfall R&D har, beroende på begränsad budget, inte deltagit men följt arbetet hemifrån. Verkningsgradsuppräkning IEC62097 gavs ut 2009 och amendment gavs ut 2011. Arbete har under 2012 inletts för att revidera standarden bland annat genom att ta bort den övergripande uppräkningen och enbart behålla den komponentvisa eftersom de båda metoderna gav något olika resultat. Verkningsgradsmätning Niklas Dahlbäck, Vattenfall Vattenkraft AB deltog i ett internationellt möte. Arbetet syftar på sikt till att utarbeta en standard för flödesmätning. Den nuvarande fasen innebär att mätdata samlas in från mätningar där flera metoder använts parallellt. Från svensk sida verkar vi för att normarbetet även ska innefatta jämförande indexprov. TK4 samarbetar med SVC i en under 2012 inrättad arbetsgrupp beträffande utveckling av metoder för jämförande indexprov dvs prov före och efter löphjulsbyte. Syftet är att ta fram en nationell standard samt att påverka den internationella. Livstidsbedömning En internationell arbetsgrupp startades under 2011 med syfte att uppdatera IEC 62256. Standarden ska kompletteras med en utförligare beskrivning av metoder och kontroller för statusbedömning och uppskattning av kvarvarande livslängd för en turbin. Det inkluderar beräkningsmetoder för utmattning och brottmekanik men även metodik på hur man på ett strukturerat sätt kan rangordna bedömningskriterier. Under 2013 har Magnus Nilsson, Vattenfall Vattenkraft AB, deltagit i ett internationellt möte. Planen för arbetsgruppen är att färdigställa arbetet till 2015. Kontrollsystem för vattenkraft Owe Kingstedt Sweco Energuide ingår i internationella arbetsgruppen IECTC4WG14 Hydroelectric Power Plant Automation and Turbine Governing Systems som på senare år hållit på med att uppdatera och harmonisera standarderna: 1. IEC 61362 Guide to specification of hydraulic turbine control systems denna föreslås, kompletteras med följande avsnitt: a. Soft Starting Units b. Feedforward Control c. Synchronization d. Reverse Power Protection e. Governor related safety devices f. Tuning of turbine governing systems g. Limitation Functions 2. IEC 60308 Hydraulic turbines - Testing of control systems 5

Dessutom pågår ett arbete tillsammans med IEEE att uppdatera och harmonisera IEC 62270 Ed.2 samt IEEE P.1249 Guide for computer-based control for hydroelectric power plant automation. I den gruppen har det under 2013 varit två möten: 1. April i Wien hos Andritz som värd, Svenskt deltagande av Owe Kingstedt 2. November i Paris hos ALSTOM som värd, inget svenskt deltagande. I arbetsgruppen planeras det för två möten under 2014, ett vårmöte i Trondheim samt ett höstmöte i Kina. Vårmötet 2015 planeras att hållas i Stockholm. 2.1.5 Behov av fortsatt arbete Förutom att det pågående arbetet i de internationella arbetsgrupperna måste slutföras, har behov av standarder identifierats för följande områden: 1 Standard för jämförande indexprov. 2 Riktlinjer för val av miljöanpassade smörjoljor. 3 Riktlinjer för hantering av högre rusningsvarvtal pga. löphjulsbyte. 4 Kaplannav med självsmörjande lager. 5 Gibsonmetoden för flödesmätning. 6 Regler för beräkning av produktion. 7 Skyddssystem (aktualiserat av haveriet i Sayano, Ryssland. Sammanfattning Verksamheten i TK4 är frisk och sund. Olika aktörer i branschen är representerade både vid nationella och internationella möten. Sverige har representanter i de flesta internationella arbetsgrupperna och deltar aktivt med synpunkter och analysarbete som stäms av vid möten i TK4. TK4 fungerar även som ett forum för samtal om tekniska frågor som är aktuella i branschen. 6

2.2 TK 8 Energiförsörjningssystem Svante Skeppstedt, SEK Svensk Elstandard Eskil Agneholm Stefan Arnborg, Svenska Kraftnät Horst Blüchert, Elsäkerhetsverket Math Bollen, Luleå tekniska universitet Thomas Eng, Vattenfall Eldistribution AB Helene Hallberg, Ericsson AB Karl-Hugo Hult, Elsäkerhetsverket Tomas Jonsson, ABB AB Grid Systems Daniel Kindblad, NIBE AB Rémy Kolessar, Energimarknadsinspektionen Abhay Kumar, ABB AB HVDC Faramarz Makvandi, Ericsson AB Magnus Olofsson, Elforsk AB Fredrik Roos, E.ON ELNÄT SVERIGE AB Lars Ström, Energimarknadsinspektionen Svante Skeppstedt, SEK Svensk Elstandard 2.2.1 Syftet med standardiseringen Standardisering syftar till att underlätta handel och kommunikation. Det handlar även om att skapa riktlinjer för att trygga kvalitet och funktion och att effektivisera och förbättra processer. SEK svarar för standardiseringen på det elektrotekniska området i Sverige och för samordningen av den svenska medverkan i internationell och europeisk standardisering. TK 8 Energiförsörjningssystem speglar arbetet i IEC:s kommitté TC 8 och CENELECs kommitté TC 8X. 2.2.2 Värdet av ett svenskt deltagande i en internationell arbetsgrupp Huvuddelen av de standarder som fastställs utarbetas inom IEC. Svenska standarder inom området Energiförsörjningssystem är till största delen gemensamma med de europeiska. På europeisk nivå pågår ett arbete med att ta fram ett antal så kallade nätkoder vilka kommer att bli lag i alla EU-länder. Standarder kan komma bli viktiga komplement till den nya lagstiftningen och stamnätsföretagens samarbetsorgan inom Europa, ENTSO-E har träffat en överenskommelse med CEN och CENELEC om utökat samarbete. 2.2.3 Redovisning av dagsläget Under 2013 har det hållits två möten i Kista, 2013-02-28 och 2013-09-30. Mötena kännetecknas på samma sätt som tidigare av ett blygsamt deltagande. 7

IEC Den europeiska elmarknaden genomgår stora förändringar och IEC har därför bestämt sig för att omorganisera TC 8 för att bättre kunna möta standardiseringsbehovet under nya förutsättningar. Vid Oslomötet 2012-10-03 gjordes en uppdatering av den strategiska affärsplanen och i förslaget räknas upp områden där TC 8 behöver tillgång till expertis. Teminology Electrical system reliability Connection practices Network responsibility Metering Data exchange and balancing Communication Charging mechanisms for use of public supply systems Outsourcing of network related services Characteristics of energy supply TC 8 har fått en delvis ny organisation med uppdelning på följande fyra områden: Basics for system aspects WG 1: Terminology MT 1: Maintenance of the standards IEC 60038, definierar standardspänningar för elöverföring IEC 60059, definierar standard märkströmmar IEC 60196, definierar standardfrekvenser Criteria for planning and operation performance WG 2: High voltage systems and operation aspects Requirements for smarts grids WG 5. Methodolgy and Tools WG 6: Generic Smarts Grid Requirements PT 62786: Domain Side Energy Source Interconnection with the Grid Quality of Power Supply PT 2 Power quality aspects from the Energy supplier point of view 8

Ingen standard har publicerats under 2013 men IEC/TR 62511 Ed 1.0 IEC/TS 62749 Ed 1.0 beräknas klara under 2014. A Guide for the Design of Interconnected Power Systems Assessment of Power Quality Characteristics of electricity supplied by public networks IEC 62559-2 Ed 1.0 IEC 62786 Ed 1.0 beräknas klara under 2015. Use case methodology Part 2:Definition of use case template, actor list an requirement list Smart Grid User Interface; demand Side Energy Sources Interconnection with the Grid Tre förslag på nya arbeten inom Smarta elnät har kommit PNW 8-1334 Ed 1.0 Future IEC 62559-3 Ed1.0:Use case methodology Part 3: Definition of use case template artefacts into an XML serialized format PNW/TS 8-1326 Ed 1.0 PNW/TS 8-1327 Ed 1.0 Guidelines for the General Planning and design of the Micro-Grid. Technical Requirements for Operation and Control of Micro-Grid CENELEC En standard ska i första hand utarbetas inom IEC men när ett internationellt samarbete inte är möjligt ska ett europeiskt samarbete eftersträvas. Under 2013 har CENELEC tagit fram ett par slutliga förslag för omröstning CLC/FprTR 50609 FprEN 50438 Technical Guidelines for Radial HVDC Networks Requirements for micro-generating plants to be connected in parallel with public low-voltage distribution networks. 2.2.4 Arbetet inom PT 2 för Assessment of power quality Characteristics of electricity supplied by public networks Arbetet har nu pågått i ett par år. Målet med arbetet är den tekniska specifikationen IEC/TS 62749: Assessment of power quality Characteristics of electricity supplied by public networks. Huvudanledningen till att målet är en TS och inte en standard är att det redan finns en europeisk standard inom området som heter EN 50 160. Om IEC skulle ta fram en motsvarande standard skulle den ersätta EN 50 160. Detta enligt Dresdenavtalet som innebär att CENELEC och IEC röstar parallellt under standardiseringsprocessen. Alla standarder (men alltså inte tekniska 9

specifikationer) cirkulerade för omröstning inom IEC blir, med vissa undantag, automatiskt föremål för omröstning inom CENELEC. De som är insatta i de långa turerna kring EN 50 160 förstår att de europeiska krafter som drivit fram arbetet med denna tekniska specifikation inte vill att den ska ersätta EN 50 160. Vad har då hänt under året? Ett arbetsmöte ägde rum i Sydney den 8-9 maj 2013. Mötet resulterade i en så kallade CD-version (Committee Draft) som gick ut till nationalkommittéerna på cirkulation den 5 juli 2013. Synpunkter lämnades via TK 8 den 11 oktober 2013. De samlade synpunkterna behandlades i ett möte i Rom den 7 november 2013. Den nu aktuella tidsplanen ser ut som följer: Utgången av november 2013 skickas en ny version ut efter kommentarerna på CD-versionen till PT 2-medlemmarna. I slutet av 2013 skickas en ny CD-version ut. Ett PT 2-möte planeras till Kanada maj/juni 2014. Efter mötet i Kanada distribueras en så kallad DTS Draft Technical Specification ut till nationalkommittéerna för omröstning. Detta planeras ske sommaren 2014. Kvaliteten på arbetet brister dessvärre. Som dokumentet ser ut nu så är det inte i linje med motsvarande standarder för produkter och inte heller med den standard för standardspänningar och dess variationer som heter IEC 60038. Ett exempel är de variationer på nätspänningens effektivvärde som överstiger motsvarande variationer som elektrisk utrustning förväntas tåla. För flimmer, övertoner med mera är det samma fel. Kompetensen har inte varit tillräcklig och organisationen har mycket i övrigt att önska. Tillsammans med Hervé Rochereau från EDF har Sverige medverkat till författandet av de inledande delarna av specifikationen som försöker förklara dess syfte och hur den förhåller sig till standarder och tekniska rapporter för EMC; elektromagnetiskt kompatibilitet. Hervé är välkänd i dessa sammanhang. Han är kunnig men har tydligt ett kontinentalt nätägarfokus som inte alltid rimmar med den svenska synen som fanns i den utmärkta nationella standarden SS 421 18 11 i salig åminnelse. Hursomhelst, nu är arbetet främst inriktat mot att minimera skadan. Den kinesiske ordföranden har haft svårt att samarbeta med den övriga gruppen. Det har varit alla mot ordföranden ifråga om huruvida specifikationen skulle omfatta ström- eller bara spänningsfenomen. Ordföranden fick ge sig och nu omfattas bara spänningsfenomen. Brister i engelska språket har bidragit till svårigheterna. Utan att gå in på alla detaljer kan det ifrågasättas hur gränserna valts för flera fenomen. Detta eftersom de överstiger kompatibilitetsnivåerna i IEC 61000- serien av standarder. Dessutom finns begränsningar genom att värdena bara behöver innehållas en viss tid. Specifikationen blir helt enkelt för generös. Den får liksom EN 50 160 karaktären av ett dokument som elnätsföretagen tagit fram för att skydda sig själva. Snarare än att den anslutna utrustningen ska fungera tillfredsställande. 10

2.2.5 Viktiga framsteg Tre nya förslag till arbeten inom Smart Grids har tagits fram, två gällande Micro grids och ett gällande Use case. 2.2.6 Behov av fortsatt arbete Arbetet med att integrera och avreglera den europeiska elmarknaden kommer att påverka oss på olika sätt och ett standardiseringsarbete som ligger väl i framkant med utvecklingen kan utgöra ett stöd både för kunder, branschföretag och myndigheter. Då standarder i vissa fall kan utgöra ett komplement till lagstiftningen är det viktigt att vara med och påverka utformningen. 11

2.3 TK 11 Elektriska luftledningar för starkström Lillemor Carlshem (Ordförande),Svenska Kraftnät Stefan Lindström (Sekreterare),Pöyry SwedPower AB Claes Ahlrot, E.ON Elnät Sverige AB Ulf Carlsson, Svenska Elektrikerförbundet Lars Hansson, Elsäkerhetsverket Jörgen Martinsson,Necks Electric AB Jan Rydenstrand, SWECO Energuide AB Svante Skeppstedt, SEK Svensk Elstandard Helena Stridh, Skanova Willy Theis,Skanova Fredrik Warme, Amo Kabel AB TK11 utarbetar standarder som behandlar säkerhetsnivåer och mekaniska belastningar för kraftledningar. Vidare så anger standarderna mekaniska krav, elektriska krav, kvalitetskrav samt tillverkningskrav för olika komponenter som exempelvis stolpar, ledningstillbehör och fundament. I Sverige så ingår även linor i TK11:s ansvarsområde eftersom TK7 här har uppgått i TK11. Standardisering av isolatorer samt isolationskoordination för kraftledningar sker i samråd med TK36 och TK28, som har ett övergripande ansvar för dessa frågor. Utarbetande av standard för jordning av kraftledningar ingår numera i TK11:s ansvarsområde sedan föreskrifterna till viss del har ersatts av standarder. 2.3.1 Syftet med standardiseringen Övergripande syftet med standarder för kraftledningar på nationell nivå är att ge anvisningar till de som konstruerar och bygger ledningar så att de färdiga ledningarna uppfyller förväntade krav på beständighet samt på drifts- och personsäkerhet. På europeisk nivå så tillkommer önskemålet om fri rörlighet för tjänster mellan länderna. Ambitionen med de sameuropeiska standarderna har därför varit att till exempel konsulter eller entreprenörer från ett land utan hinder skall kunna verka i ett annat land. De nationella standarderna har då setts som handelshinder och målet har varit att undanröja detta hinder genom att standarderna i respektive land ersätts med en sameuropeisk standard. 12

2.3.2 Värdet av svenskt deltagande nationellt/internationellt Ett stort problem med den eftersträvade likriktningen av standarderna för kraftledningar i Europa är att det i de enskilda länderna under årens lopp har byggts upp helt skilda system av nationella standarder, regelverk och praxis för kraftledningar, vilket har medfört att ledningar i olika länder kan skilja sig högst markant från varandra beträffande, konstruktion, materialval, utförande m m, trots att de yttre förutsättningarna kan vara likvärdiga. Att över en natt då förändra regelverket, så att det blir samma i hela Europa, skulle därför medföra stort besvär och avsevärda kostnader för medlemsländerna som knappast uppvägs av fördelarna med den förbättrade rörligheten för tjänster. Europastandarderna för kraftledningar har därför rätt omfattande nationella bilagor. Den svenska är bland de tjockaste och innehållet motsvarar i princip de gamla svenska standarderna. Genom att delta i standardiseringsarbetet på europeisk nivå så kan vi dels slå vakt om de delarna i det svenska regelverket som vi anser värdefulla och dels ta intryck av lösningar från andra länder som kan förbättra det svenska regelverket. Vi kan dessutom vara med och påverka utformningen av de gemensamma standarderna så att eventuella negativa konsekvenser för Svenskt vidkommande blir så små som möjligt när dessa standarder införs i Sverige. 2.3.3 Redovisning av dagsläget TK11 ansvarar för mer än hundra standarder, men bland dessa är det en standard, EN 50341, "Overhead electrical lines exceeding AC 1 kv" som är den mest betydelsefulla. Ursprungligen så var den uppdelad på två standarder: EN 50423 för ledningar mellan 1 kv och 45 kv och EN 50341 för ledningar över 45 kv, men i slutet av 2012 så utgavs EN 50341-1:2012, som är en sammanslagning av de tidigare standarderna och följaktligen gäller för ledningar över 1 kv. Under första halvåret 2013 så koncentrerades kommitténs arbete till revisioner av de nationella annexen till EN 50341 och EN 50423. Detta föranleddes dels av de förändringar som har skett med föreskrifterna för elektriska anläggningar i Sverige och dels på grund av att de nationella byggbestämmelser, som i stor utsträckning låg till grund för avsnittet i de svenska nationella annexen beträffande mekanisk laster och hållfasthet, har ersatts av Eurokoderna. Detta arbete hade inletts redan 2009 men det fick stå tillbaka under andra halvan av 2010 och under 2011 på grund av allt arbete som kommittén hade med revisionen av EN 50341 på europeisk nivå. Under våren så slutfördes dock arbetet med revisionen av de nationella annexen till EN 50341 och EN 50423 och kommittén kunde koncentrera sig på att ta fram ett nationellt annex till EN 50341-1:2012. Arbetet med det nationella annexet till EN 50341-1:2012 är inte lika omfattande som det med annexen till EN 50341-1:2001 och EN 50423-1:2005 eftersom det tekniska innehållet i de äldre och nyare annexen är snarlikt. Den mesta tiden har ägnats åt att redigera om dokumentet så att det överensstämmer med den nya utgåvan av europastandarden. Kapitlet om stolptyper har dock 13

kompletterats med ett kapitel om kompositstolpar, alltså stolpar i armerad plast. Dessa har börjat saluföras de senaste åren i Sverige men de är inte omnämnda i europastandarden så därför saknas kvalitets- och dimensioneringsregler för dessa. Inom TK11 så ansåg vi att sådana regler behövdes så därför beslutade vi att vi skulle ta fram dessa själva. När detta skrivs så är arbetet med det nya nationella annexet i stort sett färdigt och arbetet beräknas att vara helt klart till årsskiftet. 2.3.4 Viktiga framsteg Färdigställandet och publiceringen av de nationella annexen till EN 50341 och EN 50423 i början av året samt ett i stort sett färdigt nationellt annex till nya utgåvan av EN 50341. Det nya annexet innehåller ett helt nyframtaget kapitel om kraftledningsstolpar av komposit. 2.3.5 Behov av fortsatt arbete Allt arbete kopplat till europastandarderna det senaste decenniet har medfört att kommittén inte har kunnat lägga så mycket tid på det tekniska innehållet i de svenska standarderna och i de nationella annexen till europastandarderna. Ett arbete som vi förhoppningsvis kan lägga ner mer tid på nästa år är att gå igenom gällande äldre svensk standard för att kontrollera att innehållet är relevant. 14

2.4 TK14 Transformatorer Anders Lindroth (kontaktperson), ABB AB Power Transformers Gunnar Andersson, ABB AB Components Jan Anger, ABB Power Technologies AB Power Transformers Anna-Karin Back, SEK Svensk Elstandard Niclas Schönborg, Svenska Kraftnät Mårten Svensson, Norconsult AB Peter Werelius, Megger Sweden AB 2.4.1 Syftet med standardiseringen Standardiseringen ska stöda nationellt och internationellt samförstånd och förståelse för ämnet. Det underlättar kommunikation och handel. TK 14 kontrollerar och ger utlåtande på standarder från IEC TC 14 och CENELEC. 2.4.2 Värdet av svenskt deltagande i en internationell grupp Svenska elstandarder baseras på Europeiska (Cenelec och EU standard) och internationella (IEC standard) standarder. Användandet av transformatorer och förutsättningarna för tillverkning och användande av transformatorer kan skilja sig mellan olika delar av världen och det är viktigt att delta för att ha möjlighet att framföra Sveriges aspekter. Det är också en fördel att vara medveten om kommande förändringar redan medan de framarbetas på internationell eller europeisk nivå. 2.4.3 Redovisning av dagsläget Sekreterare i TK 14 har deltagit i möten med IEC och CENELEC under året och sänt ut PM till gruppen från dessa möten. IEC TC 14 har under året gett ut reviderade standarder och en teknisk specifikation. Standarden för Isolationsnivåer och dielektrisk provning (IEC 60076-3) har reviderats. Den tidigare tekniska specifikationen för Transformatorer med högtemperatur material (IEC 60076-14)har nu utgivits som en standard. Baserat på den tidigare CENELEC rapporten om Osäkerhet i förlustmätningar har en IEC teknisk specifikation tagits fram och utgivits. Två nya standarder är under framtagning, en för transformatortillbehör och en gällnade energieffektivitet. Standarden gällande energieffektivitet bygger på det arbete som gjorts gällande energieffektivitet i Europa. Revideringsarbete med normerna for Lindnings kopplare (IEC 60214), Ljudnormen (IEC 60076-10) och applikationsguide för omriktartransformatorer pågår. 15

TC 14 samarbetet med den amerikanska standardiserings organisationen, IEEE, har också intensifierats med en uttalad ambition att försöka samordna IEC standarderna med motsvarade IEEE dokument i samband med revisionerna. Som exempel kan nämnas standarden för Fasvridare och en gemensam standard för transformatorer vindkraftverk. CENELEC Transformator kommitténs Ordf. Prof. Bossi kommer att avgick efter mer än 20 år på posten. Den tidigare sekreteraren Angelo Baggini övertog ordförandeskapet och ny sekreterare är Roberto Zannol, som till vardags är teknisk chef vid ABBs transformator fabrik i Moncelice i Italien. CENELECs transformator kommitté har haft två möten under 2013 eftersom Europa kommissionen gett krav på att CENELEC ska utarbeta standarder för att göra transformatorer mer energi effektiva. Detta har utförts för distributionstransformatorer genom att förlustvärdena i standarden har ändrats. Standarden har också utökats för transformatorer upp till 40 MVA med märkspänning upp till och med 36kV. För det utökade området ställs krav på verkningsgraden för transformatorerna. Även standarden för de större transformatorerna ställer krav på minimum verkningsgrad, men det påpekas att också kapitalistvärdering skall användas i första hand och kravet på minimum verkningsgrad ska anses som golv. Före att bestämma kravet på minimum verkningsgrad har man samlat in data på verkningsgraden för ett antal transformatorer och baserat på det satt gräns så att de 25 % av populationen som har lägst verkningsgrad hamnat under gränsen. Den ansvarige tjänstemannen inom EU har indikerat att han planerar att föreslå att gränsen för det andra steget, som skall träda ikraft 5 år senare, kommer att sättas så att 50% av den nuvarande populationen kommer att hamna under gränsen. Övriga aktiviteter inom CENELEC omfattar revidering av standarder för kabel anslut som har delats upp i en del för torra avslut och en del för oljeisolerade avslut. Tillbehörsstandarden för hjul och stöd är också nu ute för remiss. 2.4.4 Viktiga framsteg TK 14 har till största del skött arbetet per mailkorrespondens. Men under 2013 har gruppen också haft ett möte. Deltagarna i gruppen visade stort intresse för detta. Hos CENELEC pågår arbetet med revidering av standarder p.pg. krav på energi effektivisering av transformatorer. Arbete med revidering av standarder för kabelavslut och standard för hjul och stöd pågår. 16

2.4.5 Behov av fortsatt arbete Inom IEC är standard för transformatortillbehör under framtagande och en gällnade energieffektivitet. Revideringsarbete med normerna for Lindnings kopplare (IEC 60214), Ljudnormen (IEC 60076-10) och applikationsguide för omriktartransformatorer pågår. Det finns också svenska deltagare i flera arbetsgrupper. TK 14 gruppen bör fortsätta med att också ha möten. Fler deltagare från brukarsidan i gruppen är att föredra för att få fram information om hur standarden påverkar användande av transformatorer enligt de användningssätt och rekommendationer man har i Sverige. 17

2.5 TK 17A/C Kopplingsapparater och kopplingsutrustning för högspänning Anders Holm (kontaktperson), Vattenfall R&D AB Anders Alfredsson, ABB AB High Voltage Products Roland Andersson, Elektriska Aktiebolaget DELTA Anne Bosma, ABB AB High Voltage Products Arjan Bronsveld, ABB AB Per Jonsson, ABB AB High Voltage Products Tommie Lindquist, Svenska Kraftnät Nils Lindström, Eurocon Engineering AB Lars-Åke Persson, Fortum Distribution AB Anders Petersson, Elsäkerhetsverket 2.5.1 Om TK 17AC Arbetsområdet för TK 17AC är brytare, frånskiljare, jordare, etc., tillhörande kopplingsutrustningar för både distributions- och transmissionsspänning, samt högspänningssäkringar. SEK TK 17AC speglar arbetet för följande internationella studie- och tekniska kommittéer och handhar ärenden från dessa internationella kommittéer: IEC TC 17, SC 17A, SC 17C, TC 32, SC 32A, TC 71 CENELEC TC 17A, TC 17C. IEC SC 17A och SC 17C utarbetar och underhåller standarder för kopplingsapparater respektive kopplingsutrustningar för högspänning, med tillhörande utrustning för styrning, drivning, mätning och signalering. 2.5.2 Värdet av branschens deltagande nationellt/internationellt Högspänning. Dimensionering av dessa apparater har en stor inverkan på säkerhet och tillförlitlighet i systemet. Sverige har med sina klimatförhållande och uppbyggnad av systemet vissa speciella krav på apparater och system som måste tillvaratas. Det sker för närvarande en utveckling mot integrerade och kombinerade apparater där nya provningsförfaranden skall utarbetas det är då viktigt att våra speciella krav kan tillgodoses inom ramen för standarden eftersom annars kostnaden för apparater och system skulle bli onödigt hög, 18

Varför skall elbranschen delta i standardiseringsarbetet? I standardiseringen fastläggs flera olika aspekter. Nedan ges några exempel och motiv för varför det är viktigt med deltagande från användarsidan i arbetet med framtagande av nya normer och revision av de gamla. Normerade provnings förfarande I detta arbete är det viktigt att tillverkarna bidrar med sin kunskap om olika konstruktioners styrkor och svagheter så att en optimal provprocedur kan fastläggas. Det som behövs från användarsidan är upplysningar om de krav som olika tillämpningar i nätet ger och erfarenheter från tidigare apparaters uppförande i nätet. Driftstatistik som ger vilka påfrestningar en apparat kan utsättas för eller vilka påfrestningar den yttre miljön sätter. Finns inte nationella representanter finns en risk att man provar fel saker eller att man specificerar provningar som inte är representativa för de verkliga driftförhållandena. Detta kan leda till kostnader antingen i för dyra apparater eller apparater som håller fel kvalitet eller till och med kan vara en säkerhetsrisk under vissa förhållanden. Normerade beräkningar För att man skall få jämförbara resultat vid specifikation och dimensionering av apparater och system fastläggs på flera områden standardiserade beräkningsmetoder. I många fall är det förenklade beräkningsförfarande med inbyggda säkerhetsmarginaler som lägger en bas för specifikation av apparaterna eller apparaternas och systemens egenskaper. I detta arbete är det viktigt att de nationella särkraven och förhållandena införs på ett tidigt stadium för att man inte skall tvingas köpa apparater som är feldimensionerade och därför oekonomiska (för dyra i förhållande till ifrågavarande applikation) De olika ländernas olika systemuppbyggnad och drift- och säkerhetsfilosofi gör att det ofta inte är enbart mellan användare och tillverkare som åsikterna skiljer sig utan lika ofta mellan användare från olika länder. Standardiserade resultat från dessa prov/ beräkningar De standarder som ges ut avses täcka ungefär 90 % av applikationerna inom respektive område i de fall då ett standardiserat utförande vad gäller prestanda finns normerat. I detta arbete är det ytterst viktigt att man inte ställer vare sig över eller underkrav då man i båda fallen får stora ekonomiska konsekvenser. Vid överkrav så får den standardiserade apparaten ett för högt pris i förhållande till vad som är motiverat utifrån applikationen och vid underkrav så tvingas man att i för många fall gå utanför standard och köpa specialprodukter. I detta arbete är det viktigt att alla nationers användare kommer till tals för att få en så universellt användbar standard som möjligt samtidigt som man måste hålla kraven på en rimlig nivå. Standardiserat utförande I många fall är det; av ekonomiska rationella skäl, av säkerhetsskäl eller för att man hanterar egenskaper som är svåra att prova, viktigt att fastställa vissa standarder vad gäller fysiskt utförande, det kan gälla standardiserade anslutningar standardiserade fysiska storheter för utbytbarhet med mera. I detta arbete vill olika aktörer på standardiseringsområdet oftast inte förändra den praxis som utvecklats i det egna landet. Detta gör att de flesta länder 19

strävar efter att införa sin nationella standard som internationell eller EU standard, och eftersom Sverige åtagit sig att harmonisera sin nationella standard mot EU så leder detta till att om vi inte bevakar denna aktivitet kan vi på sikt råka ut för stora kostnader i att anpassa våra system till rådande standard. På detta område finner vi att särskilt Frankrike, Tyskland och Italien är aktiva. Standardiserad dokumentation I standardisering ingår även att ge riktlinjer för vad som minst måste ingå de dokument som tillverkare och användare tillhandahåller vid ett köp. Samt vilken dokumentation som tillverkaren skall bifoga utrustningen vid leverans. Detta kan gälla ritningar provningsprotokoll resultat från typ och leveransprov reservdelslistor underhållsanvisningar etc. I den nya situationen med avreglering av marknaden samt trenden att lägga ut alltmer UH arbete på entreprenad är det viktigt att all typ av dokumentation är utformad på ett sådant sätt att det är möjligt att utnyttja konkurrensutsättningens alla fördelar. Dessa aspekter är inte alltid i tillverkarens intresse då han gärna behåller ett grepp om kunden även efter leverans. 2.5.3 Redovisning av under året utfört arbete TK17 AC har haft ett möte under 2013 resterande arbete har skötts via korrespondens. Arbetet har resulterat i ett antal röster och remissvar till både IEC och CENELEC. Under våren hölls möten för IEC17 i Loeven Holland. Där 17 A och 17 C hade separata möten, det var ett möte för gemensamma frågor också 17A+C. Totalt har ett 25 tal dokument behandlats. 4 dokument är färdiga för publicering 2.5.4 Dagsläget och viktiga framsteg Nya reviderade standarder på gång. Inom 17A är följande standarder på väg mot publicering. Revision av standarderna Automatic circuit reclosers and fault interrupters for alternating current systems up to 38 kv, Alternating current switch-fuse combinations for rated voltages above 1 kv up to and including 52 kv, Synthetic testing, Inductive load switching och Seismic qualification for gas-insulated switchgear assemblies for rated voltages above 52 kv har nu slutförts och kommer publiceras. Introduktionen av spänningsnivåerna 1000 och 1200 kv i relevanta standarder har nu slutförts. Standard för ljudnivåmätning är också publicerad. Inom 17C har standarden för jordbävningsprovning nu publicerats, i nästa revidering skall även vibrationsspektra från andra källor som sprängning och transporter behandlas. 2.5.5 Arbete som pågår Inom 17A Användarhandledningen för effektbrytarnormen avsedd både för vägledning vid provning och för val av brytare i olika applikationer publicerades under 2013. 20

En helt ny standard för generatorbrytare baserad på ett IEEE dokument är under utarbetning och blev i princip färdigbehandlad under 2013, Specifikation av tillåten kontaktresistans efter brytprover kommer som ett amendment till 62271-1. Revision av standarden för digitala interface baserade på IEC 61850 pågår fortfarande. Men standarden blir förmodligen publicerad i slutet av 2013 eller början av 2014 Inom 17C År ett viktigt arbete att ensa två standarder för spännings indikering, 62271-206 Voltage Precence Indicating Systems och 61243 Voltage detection Systems skillnader skapar i dag en viss förvirring. Standard för direkt anslutning mellan transformator och GIS är också under utarbetning där är en viktig fråga snabba transienter som kan påverka transformatorn. Ett annat viktigt jobb är den standard för tolkning av typtest och hur dessa kan användas för andra apparater i samma produktfamilj Gemensamt 17A och 17C En del standarder är generella och behandlas gemensamt av 17Aoch C IEC 62271-303: Use and handling of SF6 (nytt nummer IEC 62271-4) där den tidigare tekniska rapporten nu gjorts om till standard den har cirkulerats för slutlig omröstning under 2013 Revision har pågått under 2012 på huvuddokumentet för 17Aoch C 62271-1 gemensamma avsnitt i standards. En andra remiss kom under 2013 fortsatt arbete under 2014. Tabell 2-3 Dokument som röstats om och som är färdiga för publicering 2013 eller kommer att publiceras 2014 Ändelserna i dokumentnummer indikerar dokumentets status: DC = Draft for Comments (Kommentarer) CD = Committee Draft (Kommentarer) CDV = Committee Draft for Voting (kommentarer och röstning) DTR = Draft Technical Report (Kommentarer och röstning) FDIS = Final Draft International Standard (for voting) (Röstning) 21