TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).



Relevanta dokument
Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

PANS/PANDAS. En historisk översikt. BUP kong. Gävle 3 Maj Mats Johnson, Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

# 7 TOURETTES SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Asperger syndrom. Diagnosen Asperger syndrom ställs oftast från barnet är 8 år

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Autismspektrumtillstånd och tvångssyndrom

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Bipolär Depression Rating Scale (BDRS) Handledning för bedömare

Palliativ vård vid olika diagnoser

Behandling av depression

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)

Grundkurs om NPF för skolan

BODY DYSMORPHIC DISORDER MODIFICATION OF THE Y-BOCS (BDD-YBOCS) (Adult version)

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Flyktingbarnteamet Göteborg

Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Utvärdering av Lindgården.

Om autism information för föräldrar

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Mental Trötthet När hjärnan inte orkar

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

FÖRÄLDRARS ERFARENHETER AV ATT HA BARN MED SVÅR ALLERGISJUKDOM

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Underlag för psykiatrisk bedömning

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Från sömnlös till utsövd

Barn som bråkar. sollentuna. Vem är jag? Om lågaffektivt bemötande i familjen och vardagen.

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Att leva med Parkinsons sjukdom

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Till dig som inte ammar

% Totalt (kg) Fetma >

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Personlighetsstörningar

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter


Hantering av problemskapande beteende

Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Kommunikation och bemötande. Empati

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

Riksförbundet Attentions intressepolitiska program Det här vill vi!

Hormoner. Hormoner. Kreatin

Betraktelser från tvåmanstält

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

En broschyr om Tvångssyndrom

Leda förändring stavas psykologi

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

Kommuniceramer än ord

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Rapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta

Rapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

Anmälningsblankett till förskolechef

HANDIKAPPFÖRENINGAR INOM

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Vid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007

Transkript:

TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt med att fråga om tvångshandlingar Om : Vad var det för tankar? KRITERIUM A. Tvångstankar definierat av (1), (2), (3) och (4). (1) Återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier som under någon period upplevts som påträngande och meningslösa och som ger uttalad ångest eller lidande. Om både Nu och Tidigare är 1 så föreligger inte tvångstankar, gå vidare till tvångshandlingar. Gjorde du stora ansträngningar för att få bort tankarna när dom dök upp? (Vad gjorde du?) Om oklart: Varifrån tror du att tankarna kom? Tvångstankar föreligger om alla kriterier är kodade med 3. (2) Bedöms tankarna, impulserna eller fantasierna inte som enbart en överdriven oro inför verkliga problem? (3) Pat försöker ignorera eller undertrycka tankarna, impulserna eller fantasierna, eller motverka dem med andra tankar eller handlingar. (4) Pat har insikt om att de tvångsmässiga tankarna, impulserna eller fantasierna härrör från det egna självlivet (och inte kommer utifrån som vid tankepåsättning) Tvångshandlingar Har det nånsin funnits någonting som du måste göra om och om igen utan att kunna stoppa dig själv som att tvätta händerna gång på gång, räkna ett visst antal siffror eller kontrollera något en massa gånger för att vara säker på att du gjort det rätt? (Vad var du tvungen att göra?) Tvångshandlingar föreligger inte, fortsätt till KRITERIUM A. Tvångshandlingar definierat av (1) och (2) Om oklart: Varför var du tvungen att <TVÅNGSHANDLING>? Hur mycket tid gick det åt per dag till det? (1) Pat har upprepade konkreta handlingar t.ex. tvätta händerna, ställa i ordning, kontrollera eller mentala handlingar (t.ex. bedja, räkna, upprepa något ord i det tysta) som personen känner sig tvingad att utföra till följd av någon tvångstanke, eller i enlighet med regler som strikt måste följas. (2) Dessa konkreta eller mentala handlingar utförs i syfte att förhindra eller reducera lidande eller förhindra att någon fruktad händelse eller situation inträffar;

emellertid har dessa konkreta eller mentala handlingar inte något egentligt samband med det som de syftar till att neutralisera eller förhindra eller är i sammanhanget betydligt överdrivvna Tvångshandlingar föreligger om alla kriterier är kodade med 3. OM OKLART: Hur mycket besvärar detta dig? Vilken effekt har det haft på ditt liv? (Har det gjort det svårt för dig att göra ditt arbete eller vara med dina vänner?) Tvångssyndrom föreligger om förekomst av tvångstankar eller tvångshandlingar har kodats 3 samt kriterium B, C och D har kodats 3. Tvångstankarna eller tvångshandlingarna orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i sysselsättning, socialt eller i andra viktiga avseenden. KRITERIUM C + D Symtomen är inte symtom på annan psykisk störning och beror inte på någon psykologisk effekt av en substans (tex ett drogmissbruk eller medicin) eller ett generellt medicinskt tillstånd. (?= otillräcklig information; 1= obefintligt eller felaktigt; 2=under tröskelvärdet; 3= över tröskelvärdet eller sant)

DYSMORFOFOBI (BDD) Är du mycket bekymrad över någon del av ditt utseende? Det får inte vara rädsla för att vara för tjock/väga för mycket. Fortsätt med intervjun BDD föreligger inte Du har sagt att du har varit plågad av (DEFEKT I UTSEENDE). Hur ofta tänker du på det? (Tänk på en typisk dag. Totalt sätt, ungefär hur mycket tänker du på [defekt]? Till exempel, minst en timme om dagen?) KRITERIUM A Upptagenhet kring en eller flera upplevda defekter eller brister i utseendet som inte är observerbara eller som upplevs som obetydliga för andra. OBS: SKATTA 3 ENDAST OM DET ÄR TYDLIGT INBILLAT ELLER ÖVERDRIVET. Om både Nu och Tidigare är 1 så föreligger inte BDD, gå vidare till nästa diagnos. Vad gör du när du oroar dig för ditt utseende? (Fråga mer specifikt efter repetitiva beteenden och mentala handlingar, se diagnoskriterium B). Hur ofta gör du dessa beteenden en vanlig dag? OM OKLART: Hur mycket besvärar detta dig? Vilken effekt har det haft på ditt liv? (Har det gjort det svårt för dig att göra ditt arbete eller vara med dina vänner?) Dysmorfofobi föreligger om alla diagnoskriterierna är kodade med "3". Vid någon tidpunkt under sjukdomens förlopp har individen utfört repetitiva beteenden (dvs kolla i spegel, överdrivet tillfixande, hudpetande, återförsäkringar) eller mentala handlingar (dvs jämföra sitt utseende med andras) som en följd av oron kring utseendet. KRITERIUM C Upptagenheten orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i sysselsättning, socialt eller i andra viktiga avseenden. KRITERIUM D Upptagenheten kring utseendet förklaras inte bättre av oro över kroppsfett eller vikt hos en individ vars symtom uppfyller diagnoskriterierna för en ätstörning. Ange 3 om oron inte bättre kan förklaras av en annan psykisk sjukdom. SPECIFIKATORER Upplever du att din kroppsbyggnad är för liten eller att du har för lite muskler (ska upplevas som en defekt)? I vilken utsträckning anser du att din upptagenhet kring utseendet stämmer med verkligheten? Hur problematiskt är upptagenheten? SPECIFIKATOR MUSCLE DYSMORPHIA Individen är upptagen med idén att hans/hennes kroppsbyggnad är för liten eller inte tillräckligt muskulös. Specifikationen används även om individen är upptagen med andra kroppsområden, vilket ofta är fallet. SPECIFIKATOR GRAD AV INSIKT God eller rimlig insikt: individen känner igen att BDD-övertygelserna definitivt eller troligtvis inte är sanna eller att det kan men behöver inte vara sanna. God eller rimlig insikt Bristande insikt

Bristande insikt: individen tänker att BDDövertygelserna troligtvis är sanna Ingen insikt: individen är fullständigt övertygad om att BDD-övertygelserna är sanna. Ingen insikt (?= otillräcklig information; 1= obefintligt eller felaktigt; 2=under tröskelvärdet; 3= över tröskelvärdet eller sant) HOARDING Upplever du att det är svårt att slänga eller göra dig av med saker? Detta kan inkludera at slänga, sälja, ge bort, återvinna etc. Fortsätt med SHID patologiskt samlande föreligger inte

TRICHOTILLOMANI Upplever du att du ägnar mycket tid åt att rycka ut hår från din kropp eller från andra personer/saker? trichotillomani föreligger inte Om : Hur ofta rycker du åt hår? Har hårryckandet lett till nakna fläckar eller gett dig tunnare hår? KRITERIUM A Upprepat rycka ut sina egna hårstrån vilket resulterar i synligt håravfall. Om både Nu och Tidigare är 1 så föreligger inte trichotillomani, gå vidare till nästa diagnos. Har du försökt minska eller sluta med hårryckandet? Vilken effekt har hårryckandet på ditt liv? Hur mycket besvärar detta dig? (Har det gjort det svårt för dig att göra ditt arbete eller vara med dina vänner?) Har ett medicinskt problem eller hudproblem bidragit till hårryckandet? I vilken utsträckning? Trichotillomani föreligger om alla kriterier är kodade med 3. Upprepade försök att minska eller sluta med hårryckandet. KRITERIUM C Hårryckandet orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i sysselsättning, socialt eller i andra viktiga avseenden. KRITERIUM D Hårryckandet eller hårbortfallet beror inte på något annat medicinskt tillstånd (dvs ett dermatologiskt tillstånd). Ange 3 om det inte beror på ett medicinskt tillstånd. KRITERIUM E Besvären förklaras inte bättre av symtomen på någon annan psykisk sjukdom (tex försök att förbättra en upplevd defekt eller brist i utseendet vid BDD). Ange 3 om oron inte bättre kan förklaras av en annan psykisk sjukdom (?= otillräcklig information; 1= obefintligt eller felaktigt; 2=under tröskelvärdet; 3= över tröskelvärdet eller sant)

SKIN-PICKING Upplever du att du ägnar mycket tid åt att peta i/på din hud? skin-picking föreligger inte Om : Hur ofta gör du det? Har hudpetandet lett till hudskador? KRITERIUM A Upprepat hudpetande vilket resulterar i hudskador. Om både Nu och Tidigare är 1 så föreligger inte skin-picking, gå vidare till nästa diagnos. Har du försökt att minska eller sluta med hudpetandet? Vilken effekt har hårryckandet på ditt liv? Hur mycket besvärar detta dig? (Har det gjort det svårt för dig att göra ditt arbete eller vara med dina vänner?) Skin-picking föreligger om alla kriterier är kodade med 3. Upprepade försök att minska eller sluta med hudpetandet. KRITERIUM C Hudpetandet orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i sysselsättning, socialt eller i andra viktiga avseenden. KRITERIUM D Hudpetandet beror inte på någon psykologisk effekt av en substans (tex kokain) eller något annat medicinskt tillstånd (tex skabb). Ange 3 om det inte beror på ett medicinskt tillstånd. KRITERIUM E Besvären förklaras inte bättre av symtomen på någon annan psykisk sjukdom (tex vanföreställning eller taktil hallucination vid psykos, försök att förbättra en upplevd defekt eller brist i utseendet vid BDD, stereotypa beteenden vid stereotypic movement disorder eller med syfte att skada sig själv vid självskadande beteende ). Ange 3 om oron inte bättre kan förklaras av en annan psykisk sjukdom (?= otillräcklig information; 1= obefintligt eller felaktigt; 2=under tröskelvärdet; 3= över tröskelvärdet eller sant)

OLFACTORY REFERENCE SYNDROME (ORS) Screening för OCD-RD Förslag på diagnoskriterier från Feusner et al. (2010) OLFACTORY REFERENCE SYNDROME: ISSUES FOR DSM-V. Är du orolig för att du luktar illa? ORS föreligger inte Är du orolig för att du luktar illa? Hur ofta oroar du dig för detta? Har någon annan sagt att du luktar illa? KRITERIUM A Upptagenhet med tron att en släpper ut illaluktande eller obehaglig kroppslukt, som inte uppfattas av andra. Vilken effekt har oron på ditt liv? Hur mycket besvärar detta dig? Har det gjort det svårt för dig att göra ditt arbete eller vara med dina vänner? ORS föreligger om alla diagnoskriterierna är kodade med "3". SPECIFIKATORER I vilken utsträckning anser du att din upptagenhet kring lukt stämmer med verkligheten? Hur problematiskt är detta för dig? Upptagenheten orsakar kliniskt signifikant lidande (tex nedstämdhet, ångest, skam) eller försämrad funktion i sysselsättning, socialt eller i andra viktiga avseenden. KRITERIUM C Symtomen är inte symtom på schizofreni eller någon annan psykotisk störning och beror inte på någon psykologisk effekt av en substans (tex ett drogmissbruk eller medicin) eller ett generellt medicinskt tillstånd. SPECIFIKATOR GRAD AV INSIKT God eller rimlig insikt: känner igen att ORSövertygelserna definitivt eller troligtvis inte är sanna eller att det kan men behöver inte vara sanna. Bristande insikt: tänker att ORS-övertygelserna troligtvis är sanna Ingen insikt: fullständigt övertygad om att ORS-övertygelserna är sanna. God eller rimlig insikt Bristande insikt Ingen insikt

PANS Diagnoskriterier för PANS enligt pandasppn.org (2014) samt Swedo et al. (2012). Screeningfrågor Caroline Gromark, Enh. för OCD & rel. tillstånd 2014. Tas upp under föräldraintervjun. Plötslig debut eller försämring av OCD-relaterade symptom? PANS föreligger inte Plötslig debut eller allvarlig försämring av OCD-symptom, över natten? Har symptomen utvecklats inom 24-48 timmar? Föreligger begränsat matintag? Viktnedgång och/eller dehydrering? KRITERIUM I Abrupt, dramatisk debut av OCD-symptom eller allvarligt begränsat matintag. Ja Nej Ja Nej KRITERIUM II Samtidig förekomst av neuropsykiatriska symptom med liknande allvarlighetsgrad och akuta debut från åtminstone två av följande sju kategorier: Plötslig debut eller allvarlig försämring av generaliserad ångest, separationsångest, rädslor eller fobier? 1. Ångest 1. Ja Nej 1. Ja Nej Föreligger humörsvängningar eller hastigt debuterande depression? Finns självskadebeteende eller suicidala tankegångar? Plötslig personlighetsförändring, utbrott eller aggression som ej stämmer med barnets vanliga temperament? 2. Emotionell labilitet och/eller depression 3. Irritabilitet, aggression och/eller svår trots 2.Ja Nej 2.Ja Nej 3.Ja Nej 3.Ja Nej Förlust av åldersadekvat språk? Tillbakagång i ADL? Skriver/ritar som ett mindre barn? Klängighet? Fungerar skolarbetet som förut? Kan barnet sitta still? Koncentrera sig? Ter sig barnet impulsivt? Har ADHD-lika symptom och/eller inlärningssvårigheter funnits tidigare? 4. Regression 4.Ja Nej 4.Ja Nej 5. Försämrade skolprestationer 5.Ja Nej 5.Ja Nej Ter sig barnet klumpigt? Finns plötsligt debuterande eller allvarligt försämrade tics? Är ticsen komplexa? Finns andra ofrivilliga rörelser? Kan barnet skriva för hand (föreligger dysgrafi)? Finns ökad sensorisk känslighet (ex lukt, ljus, ljud, känsel)? Verkar barnet se eller höra saker som inte finns? 6. Sensoriska eller motoriska avvikelser 6.Ja Nej 6.Ja Nej Finns sömnstörning eller urinvägssymptom? 7. Somatiska symptom (ex sömnstörning, enures, miktionsrubbning) 7.Ja Nej 7.Ja Nej Föreligger åtminstone två Ja? Ja Nej Ja Nej Ex Sydenhams Chorea (SC), SLE, Tourettes. KRITERIUM III Symptomen förklaras inte bättre av annan känd neurologisk eller medicinsk åkomma. Ja Nej