Klinisk auskultering Verksamhetshandbok

Klinisk auskultering Verksamhetshandbok Åbo Akademi Institutionen för psykologi och logopedi

Innehållsförteckning Kapitel 1: Inledning 1 Kapitel 2: Kursens processbeskrivning 2 Steg 1: Studerandens förhandskunskaper inför kursen 2 Steg 2: Startseminariet på institutionen 2 Steg 3: Teoretiska förberedelser från institutionens sida 2 Steg 4: Första träffen med mentorn 3 Steg 5: Den studerande intervjuer kollega till mentorn 4 Steg 6: Observationsträffen/-träffarna 4 Steg 7: Litteratursökning och sammanställning 5 Steg 8: Tolknings- och summeringsträff 6 Steg 9: Slutseminarium på institutionen 6 Steg 10: Processdagbok 7 Kapitel 3: Kursinformation enligt IPL:s undervisningsplan 8 Kapitel 4: Institutionens rättigheter och ansvar 10 Kapitel 5: Yrkesetiska principer för psykologer i Norden 11 Kapitel 6: Regler för ersättning vid resor 17 Bilaga 1: Checklista för genomförandet av delmoment 18 Bilaga 2: Samarbetskontrakt: mentorns exemplar 20 Bilaga 3: Samarbetskontrakt: psykologstudentens exemplar 22 Bilaga 4a: Samtyckesblankett för chefer/förmän 24 Bilaga 4b: Suostumuslomake esimiehille 26 Bilaga 5a: Klientens/kundens/patientens samtyckesblankett 28 Bilaga 5b: Asiakkaan/potilaan suostumuslomake 30 Bilaga 6: Överenskommelse gällande regler för klientkontakt 32

1 Kapitel 1: Inledning Kursen Klinisk auskultering är resultatet av ett digert utvecklingsarbete som finansierats med kvalitetsutvecklingsmedel beviljade av Stiftelsen för Åbo Akademi. Utvecklingen av kursen påbörjades på hösten 2011 och grundtanken med satsningen är att föra de praktiska och teoretiska elementen i psykologutbildningen närmare varandra. De fältbaserade inslagen i utbildningen förankrar psykologisk teori med konkreta och praktiska erfarenheter, och ger studenter möjlighet att bekanta sig med och bedriva studier på arbetsplatser, som de efter examen kan komma att verka i. Genom att först bekanta sig med olika slags arbetsplatser samt observera klientkontakter på kandidatnivå, blir hoppet till praktiskt arbete mindre då man själv ska börja genomföra interventioner och utredningar på magisternivå. Den här handboken vänder sig till dig som student inom Åbo Akademis psykologutbildning, och till dig som legitimerad psykolog och blivande mentor. I denna hanbok presenteras först kursen med dess olika delmoment, varefter praktisk information om olika parters roll i processen gås igenom. Till sist kommer en redogörelse över relevant lagstiftning och de yrkesetiska principer som psykologerna i Norden skall följa i sitt arbete. I bilagorna finns avtal och checklistor som kommer att behövas under kursens gång. Vid oklarheter eller problemsituationer kan såväl studerande som mentorer kontakta föreläsare Katarina Finnilä på katarina.finnila@elisanet.fi. Det mesta borde dock finnas i det här kompendiet, så kom ihåg att bekanta dig noggrant med detta infopaket!

2 Kapitel 2: Kursens processbeskrivning Steg 1: Studerandens förhandskunskaper inför kursen Innan inledandet av denna kurs har studeranden avlagt grundstudierna i psykologi. Det här innebär att han eller hon behärskar grundbegreppen i utvecklingspsykologi, kognitiv psykologi, neuropsykologi, psykologin som forskningsfält, klinisk psykologi och personlighetspsykologi. Det är sannolikt att hon eller han även gått andra kurser i psykologi, men det krävs inte från institutionens sida. Steg 2: Startseminariet på institutionen I början av september ordnas den första föreläsningen för kursen. Den har tre mål: a. Att dela ut mentorernas kontaktuppgifter åt de studerande, så att varje studerande har en mentor som han eller hon kontaktar genast då kursen kört igång. Den studerande ska självständigt kontakta sin mentor per e-post och berätta lite om sig själv och hur långt hon/han kommit i sina studier. b. Bekanta kursdeltagarna med nordiska psykologers yrkesetiska principer och riktlinjer samt ge information om relevant lagstiftning gällande sekretess och tystnadsplikt. Dessa finns även uppräknade i denna verksamhetshandbok (som kommer ges åt kursdeltagarna). c. Se till att varje studerande skriver under ett kursavtal (bilaga 6) där han eller hon förbinder sig att följa ovannämnda principer och lagar. Eftersom delar av observationen kommer att anonymt behandlas på slutseminariet (se steg 9, s. 6) måste kursdeltagarna vara extra noggranna med att sekretessregler för klientmaterialet följs. Den studerande förbinder sig också att fullfölja kursen och den därtill hörande litteratursökningen, samt respektera överenskomna möten med mentorn. Steg 3: Teoretiska förberedelser från institutionens sida Studeranden kommer att delta på seminarier där de får lära sig vad en psykologisk utredning/intervention är, varför den genomförs och på vilket sätt den baserar sig på psykologisk teori och forskning. Studerande kommer också att läsa relevant kurslitteratur samt på förhand bekanta sig med mentorns specialområde.

3 Steg 4: Första träffen med mentorn (ca 2 h) Den studerande tar sig till mentorns arbetsplats vid ett för mentorn lämpligt och på förhand avtalat tillfälle. Vid behov kan mentorn assistera med hur man tar sig dit. Ifall mentorn bor utanför Åbo bör den studerande spara kvitton och biljetter för resorna så att denne kan få reseersättning från IPL (se s. 17). Första mentorträffen har följande 4 delmål: Delmål 1: Intervju med mentorn Väl framme intervjuar den studerande mentorn om följande saker: a. Mentorns arbete: Vad är dina arbetsuppgifter? Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig? Hur ser ditt arbete ut jämfört med andra psykologers inom det här specialområdet? På vilket sätt upplever du att dina studier i psykologi förberedde dig för just det här jobbet? Vilka saker var du tvungen att lära sig först i arbetslivet? b. Organisationen mentorn jobbar i och hennes/hans roll i den: Vad heter organisationen du jobbar i? Vilka andra jobbar inom din enhet/ditt företag/din organisation? Vad har dina kolleger/de andra i ditt team för utbildning och arbetsuppgifter? Hur ser arbetsfördelningen ut? Vem gör vad? Vem är kunder/klienter/patienter i er organisation? Varifrån kommer era kunder/klienter/patienter? Kommer de på remiss av någon (i så fall vem?) eller tar de själva kontakt? Hur mycket av jobbet gör du ensam? Hur mycket i team? Har ni grupphandledning? Vilka är dina chefer/förmän och vad är deras roller i ditt arbete? Vilka är styrkorna med den här organisationen, sett ur ett psykologperspektiv? Vilka är svårigheterna med den här organisationen ur ett psykologperspektiv? Delmål 2: Rundvandring på mentorns arbetsplats Mentorn får gärna visa den studerande runt på sin arbetsplats. Delmål 3: Planerandet av intervju med mentorns kollega Till kursen hör också att den studerande intervjuar en kollega till mentorn som inte är psykolog för att få en mångdisciplinär bild av psykologens jobb. Detta kan vara bra för mentorn att ha i åtanke redan på förhand, så att den studerande redan på den första träffen kan få kontaktuppgifter till någon av kollegerna. Delmål 4: Diskuterandet av klientkontakten som ska observeras Om mentorn redan i det här skedet vet vilken klientkontakt kommer att observeras är det önskvärt att mentor och studerande tillsammans går igenom förhandsinformation och syfte för kontakten. Om mentorn i det här skedet vet antingen en specifik klient som kontakten kommer att gälla, alternativt vilken typ av kontakt som kommer att observeras, kan mentorn ge den studerande i uppgift att sätta sig in i relevanta texter och metoder inför klientträffen. Om det ännu i detta skede är oklart vad kontakten kommer att gå ut på kan denna uppgift också ges i efterhand per e-post. Om det t.ex. handlar om en utredning av

4 inlärningssvårigheter, kan mentorn be den studerande att bekanta sig med materialet i ett eller två av de test som kommer att användas. Delmål 5: Ämne för litteratursökningen Mentorn ger ett ämne för litteratursökningen som hon/han önskar att den studerande ska göra. Ämnet ska vara relativt precist så att det kan täckas av en 5-10 artiklars översikt och sammanfattning. Mera info om praktiska genomförandet av litteratursökningen finns i Steg 7 nedan. Steg 5: Den studerande intervjuar en kollega till mentorn som inte är psykolog (ca 1 h av arbetstiden för en av mentorns kolleger) Den studerande intervjuar någon annan i organisationen, helst någon mentorn har mycket samarbete med. Mentorn behöver inte vara med, huvudsaken är att hon/han hjälper den studerande att hitta en lämplig kollega. Den studerandes uppgift är att ta reda på följande saker: Frågor till mentorns kollega: Vad är din utbildning och dina arbetsuppgifter? Hur skiljer sig ditt jobb från psykologens jobb? På vilket sätt är era jobb lika? Hur mycket samarbetar ni? I hurdana situationer konsulterar du psykologen? Hurdan är psykologens yrkesroll i arbetsgruppen överlag vad bidrar just psykologen med som är unikt? Steg 6: Observationsträffen/träffarna (ca 5 h av mentorns arbetstid) Den här delen kan bestå av en längre (ca 2-3h) eller två kortare (à ca 1-1,5 h) klientträffar, till vilka den studerande kommer i god tid (30 min före eller vad mentorn finner skäligt), så att mentorn kan berätta för den studerande vad som kommer att hända och vad syftet med utredningen/interventionen är. Också efter träffarna är det viktigt att studerande och mentor reserverar minst 15-30 minuter för eventuella frågor och diskussion av intryck. Meningen är inte att den studerande nödvändigtvis ska observera en hel klientkontakt från början till slut. Det viktigaste är att han eller hon får en verklig bild av psykologens praktiska arbete genom att se hur en klientkontakt kan gå till i praktiken. Mentorn behöver alltså inte oroa sig för att den studerande inte förstår allt hon/han gör, eftersom det viktigaste för studerande i det här skedet av utbildningen är att få någon slags helhetsintryck. Det finns en bilaga om klientens samtycke för observation i denna verksamhetshandbok (bilaga 5a och 5b). Genom att underteckna den ger klienten sin tillåtelse för den studerande att sitta med och observera. För att göra processen så smidig som möjligt är det önskvärt att mentorn redan på förhand kollar upp med klienten ifall en studerande får närvara på överenskommet vis. På så sätt blir undertecknandet av samtyckesblanketten endast en formalitet som inte behöver ta mycket tid från själva träffen. Ifall mentorns arbetsplats har rum med spegelväggar (alternativt observationsrum intill), kan den studerande tänkas sitta på andra sidan av spegelglaset och observera ifall det känns som

5 ett trevligare alternativ för klienten. Detta alternativ kräver naturligtvis samma procedur gällande tillstånd från klient samt undertecknande av samtyckesformulär. Den studerandes roll i korthet: 1. Komma i tid kom överens om exakta tidpunkter med din mentor. 2. Gör förhandsresearch: gå igenom det förberedande materialet som mentorn eventuellt gett. 3. Observera tyst, dvs. kommunicera inte med klienten eller mentorn under arbetets gång. Ifall klienten frågar den studerande något får man självfallet svara, men den studerande har ändå ingen vårdande/utredande roll i situationen. 4. Anteckna. Antecknande under mötets gång kan eventuellt uppfattas som störande eller distraherande från klientens sida. Därför kan det vara bra att studerande och mentor i förväg kommer överens om praxis för antecknande. Eftersom den studerande inte behöver känna till och i minsta detalj kunna redogöra för observationen, räcker det i de allra flesta fall mycket väl att anteckna i efterhand. 5. Fråga. Den studerande har rätt att vara nyfiken och fråga om det som känns oförståeligt. Frågor bör dock ställas antingen innan eller efter klientträffen så att dessa inte stör klientkontakten eller mentorns arbete. Mentorns roll i korthet: 1. Be om klientens muntliga samtycke redan på förhand. 2. Vid träffen få klientens underskrift på samtyckesblanketten. 3. Ta emot den studerande i god tid före klientträffen (ca 30 minuter) och gå igenom hur det praktiskt går till. 4. Göra sitt jobb precis som vanligt. 5. Svara på frågor som den studerande kan ha. Alla frågor kan inte besvaras och vissa frågor har svar som kan vara för komplicerade för att en andra årets studerande ska kunna förstå dem, men i mån av möjlighet gäller det att vara öppen för frågor. Institutionens roll i korthet: 1. Bidra med samtyckesblanketter och förvara dem (mentorns arbetsplats kan vid behov förvara en egen kopia av blanketten). 2. Samla in studerandenas anteckningar från träffarna och ha hand om deras förvarande/förstörande. 3. Finnas till vid behov ifall oklarheter uppstår gällande hur observationen praktiskt ska gå till. Steg 7: Litteratursökning och -sammanställning Som tack till mentorn kommer hon/han att få beställa en liten litteraturöversikt om ett valbart ämne. Det studerande kommer att söka artiklar, plocka ut relevant och välgjord forskning och göra en litteratursammanställning av ämnet innan kursen avslutas. För att mentorn skall få litteratursammanställningen så snart som möjligt lönar det sig att i ett tidigt skede ge den studerande ett ämne eller en frågeställning för litteratursökningen. Mentorn och den studerande kommer tillsammans överens om ett datum då litteratursammanställningen skall vara klar. Den studerande skall alltså göra en artikelsökning om ämne som mentorn valt och välja de 5-10 artiklar som är mest relevanta

6 och skapa en kort 1-2 sidig syntes av forskningen med referenser. Syntesen tillsammans med artiklarna i pdf-format ges över elektroniskt eller till pappers senast vid överenskommet datum. Steg 8: Tolknings- och summeringsträff samt eventuellt deltagande i klientfeedback/ rapportering åt annan instans/ teammöte (ca 3 h av mentorns arbetstid) Mentorn och den studerande träffas för en sista gång för att tillsammans diskutera och sammanfatta klientkontaktens syfte, resultat och slutsatser. Här kan det t.ex. vara aktuellt att tillsammans titta på testprotokoll, utlåtanden, journalanteckningar eller dylikt. Det skulle också vara bra om den studerande kunde få sitta med på antingen; a. En feedbackträff med den utredde eller en resultatgivningsträff till den instans som beställt utredningen (läkare, polis, klassläraren etc.). Om det är fråga om en intervention kan den studerande kanske sitta med på en sista interventionsträff eller ett möte där interventionens resultat delges (ett nätverksmöte t.ex.). eller b. Ett teammöte, avdelningsrapport, elevvårdsmöte eller annat möte där flera av mentorns kolleger är närvarande för att se hur det mångdisciplinära samarbetet ser ut i praktiken. På den här sista träffen ska mentor och studerande tillsammans gå igenom kurschecklistan (bilaga 1) och bocka av alla delmoment som fullföljts. Till sist undertecknar mentorn papperet och ger den till den studerande, varefter den studerande lämnar in intyget till kursföreläsaren på slutseminariet som bevis på genomförd och avklarad mentorkontakt. Steg 9: Slutseminarium på institutionen Studeranden deltar till sist på ett slutseminarium, där var och en berättar om sitt fall på ett sätt som respekterar klientens identitet och integritet. Alla anteckningar och uppgifter som berör klientkontakten skall behandlas anonymt. Namn och dylik kännetecknande information skrivs alltså inte ut någonstans för att skydda och bevara klientens anonymitet. Samtliga studerande har dessutom tystnadsplikt för allt som gås igenom och behandlas, både på studiebesöken som på seminarierna. Eftersom studerande besöker olika psykologer på olika orter och arbetsplatser får kursdeltagarna därigenom en mångfacetterad och nyanserad bild av psykologyrket. För de studerande är det viktigt att komma ihåg följande; Observera 1: Klientens/klienternas namn Presentationerna som förbereds kan innehålla skriftligt material (t.ex. en PowerPoint presentation), men då måste den studerande se till att benämna klienten för klient eller hitta på ett annat namn åt honom/henne. Man får inte använda klientens riktiga namn, inte ens i sådana egna anteckningar som inte är menade för någon annans ögon. Observera 2: Modifiering av väsentliga uppgifter

7 Dessutom måste man se till att man inte ger exakt info som kan göra att klienten kan spåras eller identifieras. Ett par exempel på dylik modifiering nedan; Istället för Sirkkala skola kan man prata om en lågstadieskola i Åbotrakten. Istället för att säga att klienten är från Liljendal säga att hon/han är från en by i Nyland. Istället för att säga att klienten arbetar som chef för den kända restaurangen X säga att han/hon jobbar i chefsposition inom restaurangbranschen. Observera 3: Tystnadspliktens vidd Även med dessa skyddsåtgärder är det viktigt att inte berätta om sin egen eller om andras klienter för NÅGON annan än kursdeltagarna och föreläsaren. Tystnadsplikten gäller alltså både det man sett på observationsbesöken, hört eller sett på mentors arbetsplatsmöten eller i korridorerna där, och det som diskuteras i föreläsningssalen. Att inte följa tystnadsplikten är ett brott och måste behandlas som sådant ifall det uppdagas. Om man som studerande känner att man blivit chockad eller är väldigt fundersam kring något man sett eller hört kan man vända sig till kursens föreläsare med tankar och frågor, alternativt ta upp sådana känslor och reaktioner på seminariet. Många färdiga psykologer har också själv handledning för detta ändamål. Observera 4: Förvarande och förstörande av anteckningar Det kommer på psykologins kansli att finnas en pärm som är till för förvarande av klientanteckningar. Varje kursdeltagare kommer att ha en journalpärm där deras anteckningar förvaras. För dina papper dit och hämta ut dem endast när du ska arbeta med dem. Efter att du inte längre använder dem ska du igen lämna dem tillbaka till kansliet. Efter avslutad kurs kan du ännu se till att alla dina anteckningar lämnats till kansliet så de kan förstöras. Förstörandet kommer att ske sen när alla lämnat in och fått sina processdagböcker godkända. Steg 10: Processdagbok Varje studerande lämnar även in en skriftlig rapport på 5-10 sidor där följande tas upp: 1. Presentation av mentorn och hennes/hans arbetsplats: Var, vem jobbar där, beskrivning av klientel, hur och varifrån refereras man dit etc. 2. Presentation av mentorns specialområde i överlag 3. Presentation av fallet bakgrund 4. Presentation av vad psykologen gjorde metod, resultat etc. 5. Egna reflektioner gällande studiebesöken och det du lärt dig Processdagboken inlämnas per mail till föreläsaren senast vid utsatt datum (som bestämts i början av kursen).

8 Kapitel 3 Kursinformation enligt IPL:s undervisningsprogram: Kurskod- och namn: 118310.0 Klinisk auskultering (3 sp) Målsättningar och innehåll: Lärandemål: Undervisningsformer: Examinationsformer: Målgrupp: Förkunskaper: Övriga anmärkningar: Målet med kursen är att Ge inblick i psykologens praktiska yrkesutövning och psykologens yrkesroll i team och organisationer. Ge en överblick av olika sorters psykologiska utredningar och interventioner. Ge inblick i hur yrkesetiska och juridiska principer tillämpas i praktiken. Efter avklarad kurs ska studenten kunna: Beskriva vad en psykologisk intervention/utredning är och kunna motivera den utifrån vetenskaplig evidens. Beskriva de praktiska momenten i en psykologs klientarbete Redogöra för och kritiskt granska den organisatoriska kontexten av en psykologs arbete Beskriva hur psykologer jobbar i multidisciplinära team Beskriva heterogeniteten i psykologens arbetsfält och arbetssätt Relatera sina teoretiska grundkunskaper till praktisk/klinisk verksamhet Förstå sig på den praktiska tillämpningen av psykologens yrkesetiska och juridiska principer Föreläsningar (dagsseminarier) Träffar med en psykolog och observerande av en utredning/behandling Inlämningsuppgift (processdagbok & litteratursammanställning) Litteraturstudier enligt föreläsarens/psykologens anvisningar Processdagbok, presentation och litteratursammanställning Obligatorisk kurs på kandidatnivå för 2:a årets huvudämnesstuderande i psykologi, valbar om man inlett studierna tidigare än läsåret 2013-2014. Grundstudier i psykologi Eftersom kursen innebär deltagande i en yrkesverksam psykologs klientträffar måste studerande som deltar i kursen vara färdiga att förbinda sig till psykologens tidsschema.

9 Arbetsformer: Fältstudier (20.00 h) Kursdagbok/Inlärningsdagbok (5.00 h) Förberedelser (18.00 h) Gruppundervisning (25.00 h) Presentation (5.00 h) Litteratursökning och sammanställning (8.00) Sammanlagt 81.00 h (3 sp.) Bedömning: Krav för godkänd kurs: Kursen bedöms med godkänt eller underkänt Avklarande av alla delmoment av mentorträffarna (bekräftas av mentorn med bilaga 1), närvaro på minst 80 % av seminarierna samt inlämnad processdagbok (till läraren) och litteratursökning (till mentorn).

10 Kapitel 4: Institutionens rättigheter och ansvar: Institutionen för psykologi och logopedi (IPL) är den anordnande enheten för kursen Klinisk auskultering. Det här innebär att IPL har hand om att: 1. Se till att de studerande har behövliga förkunskaper för att klara av att gå kursen. 2. Se till att både studerande och mentorer vet vilken dess roll är, och vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot varandra samt gentemot institutionen. 3. Svara på frågor från mentorer och deras chefer/förmän gällande kursens upplägg. 4. Erbjuda organisatorisk facilitering för mentorer som behöver stöd för att få behövliga tillstånd från sin arbetsplats för att kunna fungera som mentorer.

11 Kapitel 5: Yrkesetiska principer för psykologer i Norden Följande yrkesetiska principer är godkända av samtliga psykologförbund i Norden, och följs av alla psykologer och psykologstuderande som utför psykologarbete. Dessa gäller även då man som studerande tar del av en färdig psykologs arbete. 1 Förord Yrkesetiska principer utgör preciseringar av den allmänna etik som gäller för alla individer i vårt samhälle. Då psykologer i sitt arbete försätts i särskilda och ibland etiskt svårbedömda situationer ger den allmänna etiken inte tillräcklig vägledning för handlandet. Psykologer arbetar ofta i spänningsfältet mellan beroende och autonomi; mellan djupgående påverkan inom den enskilda människans integritet och gränser med samtidigt tillvaratagande av och respekt för klientens autonomi. Psykologer har därför gemensamt formulerat yrkesetiska principer i avsikt att ge vägledning och stöd för etisk reflektion. Den europeiska psykologfederationen EFPPA (numera EFPA European Federation of Psychologists Associations) antog 1995 en Meta Code of Ethics, som avser att täcka sådana situationer, som den professionella psykologen möter. Sedan mitten av 80-talet har gemensamma yrkesetiska principer funnits för psykologerna i Norden. Under 1996 1997 arbetades dessa om i enlighet med EFPA:s Meta Code men också utifrån ett växande behov av att utforma de etiska principerna så att de främjar förmågan att identifi era, refl ektera och hantera etiska dilemman. Principerna är organiserade i fyra huvudprinciper med kommentarer under varje huvudprincip. Huvudprinciperna är: Respekt för individens rättigheter och värdighet Yrkesmässig kompetens Ansvar Yrkesmässig integritet Principerna har utformats i avsikt att: tjäna som stöd för psykologer i Norden vid ställningstagande i yrkesetiska frågor. skydda klienter mot icke-ändamålsenliga och/eller skadliga åtgärder. tjäna som stöd i samspel psykologer emellan samt mellan psykologen och andra yrkesgrupper. utgöra grunden för att förtroende för psykologisk yrkesutövning upprätthålls. utgöra grunden vid utarbetande av riktlinjer och råd för speciella områden. De yrkesetiska principerna är utformade för psykologer och endast för att användas inom yrkeskåren. Principerna är således inte omedelbart möjliga att tolka utifrån andra yrkesgruppers språkbruk och förståelseramar t.ex. som juridiska lagparagrafer. I det följande refererar termen klient till varje person, grupp eller organisation, som psykologen har ett yrkesmässigt förhållande till. I vissa situationer kan klientbegreppet vidgas till att avse sekundärt berörd, som t.ex. en primärklients familj, en klientgrupps organisatoriska omgivning eller en organisations kunder, patienter eller intressenter.

12 2 Yrkesetiska principer för psykologer i Norden 2.1 Rättigheter och värdighet Psykologen respekterar och främjar utvecklingen av varje människas grundläggande rättigheter, värdighet och värde. Han/hon respekterar individens rätt till privatliv, förtrolighet, självbestämmande och autonomi i överensstämmelse med psykologens andra professionella skyldigheter och enligt gällande lag Respekt Psykologen respekterar individens grundläggande rättigheter, värdighet och värde och uppmärksammar att hans/hennes kunnande inte används för att kränka, utnyttja eller förtrycka individen. I detta ingår att vara uppmärksam och respektera den kunskap, insikt, erfarenhet och kompetens som klienter, berörda tredje parter och allmänhet har samt att respektera kollegors och andra yrkesgruppers särskilda kompetens, skyldighet och ansvar. I detta ingår också att respektera individuella, rollmässiga och kulturella olikheter vad gäller funktionsnivå, kön, sexuell orientering, etniskt och nationellt ursprung och tillhörighet, ålder, religion, språk och socioekonomisk status samt att vara uppmärksam på de begränsningar som ligger i egna kulturella, klassmässiga och könsmässiga förutsättningar. Förtrolighet och tystnadsplikt Psykologen respekterar individens rätt till förtrolighet genom att iaktta konfidentialitet om det han/hon får reda på om klienters och andras förhållanden. Undantag från konfidentialiteten görs om uppenbar fara för klienten eller andra föreligger. Psykologen kan också enligt lag vara skyldig att lämna upplysningar och informerar därför klienten om de begränsningar i tystnadsplikten som följer av lag. Informerat samtycke och valfrihet Psykologen gör informerat samtycke möjligt genom att informera klienten om planerade åtgärder och diskuterar kontinuerligt sina handlingar och de sannolika följderna av dessa, så att klienten har underlag att välja om den vill delta eller inte. Om klienten är minderårig inhämtas vårdnadshavarens samtycke med tillbörlig hänsyn till den minderåriges självständighet. Självbestämmande Psykologen värnar om klientens autonomi och självbestämmande. Detta gäller även klientens rätt att gå in i och att avsluta den professionella relationen. I arbete med barn, personer under lagstadgat tvång eller i trängande akuta situationer kan avsteg från frivil- lighetsprincipen göras med beaktande av gällande lagstiftning, men också här eftersträ- vas en samarbetsrelation. 2.2 Yrkesmässig kompetens Psykologen strävar efter att utveckla och behålla hög yrkesmässig kompetens i sitt arbete. Psykologen eftersträvar medvetenhet om sina yrkesmässiga och personliga starka och svaga sidor, så att han eller hon realistiskt kan värdera med vilken kompetens han/hon kan ta på sig arbetsuppgifter. Psykologen går endast in i arbetsuppgifter eller erbjuder de tjänster och

13 använder de metoder, som han eller hon är kvalificerad för genom utbildning, träning och erfarenhet. Yrkesetisk medvetenhet Förutsättningen för en hög yrkesmässig kompetens är att psykologen är medveten om de yrkesetiska principerna och integrerar yrkesetiska frågeställningar i yrkesmässig praktik. Kompetens och kompetensutveckling Psykologen arbetar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och eftersträvar en kontinuerlig professionell utveckling genom att inhämta mer och ny kunskap om den vetenskapliga och yrkesmässiga utvecklingen. Begränsningar i kompetens Psykologen praktiserar inom de gränser för sin kompetens som följer av utbildning, träning, erfarenhet och personlig förmåga samt söker professionell hjälp och stöd i svåra situationer. Metodbegränsningar Psykologen är uppmärksam på de begränsningar som finns när det gäller metoder och framkomstmöjligheter i ett givet uppdrag samt de begränsningar som utifrån detta finns i de slutsatser som kan dras. Psykologen iakttar särskild varsamhet när han/hon använder metoder, hjälpmedel och tekniker som ännu är på utprövningsstadiet och som inte tillfredsställer vanligt förekommande metodkrav eller som psykologen inte tillfyllest behärskar. Begränsningar utifrån yttre ramar Psykologen är uppmärksam på hur arbetsmässiga och samhällsmässiga förhållanden kan främja eller hindra adekvat användande av hans/hennes kompetens och metoder. 2.3 Ansvar Psykologen är medveten om det professionella och vetenskapliga ansvar han/hon har inför sina klienter och till den organisation och det samhälle, som han/hon lever och arbetar i. Psykologen undviker att göra skada och ansvarar för sina handlingar. Psykologen försäkrar sig så långt det är möjligt att hans/hennes tjänster inte missbrukas. Ansvar Psykologen ansvarar för kvaliteten och konsekvenserna av sitt yrkesarbete och är samti- digt medveten om att han/hon upplevs som representant för sin yrkesgrupp. Undvikande av missbruk/skada Psykologen undviker att psykologisk kunskap eller tillämpning missbrukas och ansvarar för att minimera skada som inte kunnat undvikas eller som kan förutses. Psykologen medverkar inte i aktivitet som syftar till att med fysiska eller psykiska tvångsmedel ( indoktrinering, hjärntvätt, tortyr) eller hot om sådana tvångsmedel: avtvinga någon information eller bekännelse. förmå någon att röja, förneka eller ändra egen

14 eller andras livsåskådning, politiska, religiösa eller etiska övertygelse samt försöker aktivt förhindra att psykologisk kunskap används i sådana aktiviteter. Hanterande av yrkesetiska dilemman Psykologen är medveten om att yrkesetiska dilemman förekommer och att det är psykologens ansvar att klargöra sådana dilemman och rådgöra med kollegor, uppdragsgivare och/eller det nationella psykologförbundet samt att informera relevanta andra om de krav som de yrkesetiska principerna utgör. Kontinuitet Psykologen ansvarar för att träffa överenskommelse/avtal med klienten angående den yrkesmässiga kontakten, villkoren för genomförande, avslutande och eventuell uppföljning. Psykologen är medveten om det ansvar han/hon har för relationen till klienten efter det att den professionella relationen formellt är avslutad. Utvidgat ansvar Psykologen har ett utvidgat ansvar för den vetenskapliga och professionella verksamheten, inklusive den yrkesetiska standarden, för sina anställda, assistenter, handledningskandidater och studenter. När en psykolog lär ut psykologiska arbetsmetoder har han/hon ansvar för att även metodens styrka och svaghet samt möjliga yrkesetiska komplikationer uppmärksammas i undervisningen. 2.4 Yrkesmässig integritet Psykologen strävar efter att främja yrkesmässig integritet inom forskning, undervisning i och tillämpning av psykologi. Detta innebär att psykologen uppträder ärligt, opartiskt och respektfullt gentemot andra. Han/hon försöker synliggöra och klargöra sin roll för andra relevanta parter i de olika sammanhang han/hon arbetar. Öppenhet och tydlighet Psykologen lämnar adekvata upplysningar om sina kvalifikationer, utbildning, yrkeserfarenhet, kompetens och yrkesmässiga tillhörighet samt använder endast sådan yrkesbeteckning som utbildning, legitimation och befattning berättigar till. När psykologen uttalar sig i egenskap av psykolog eftersträvas saklighet och noggrannhet. Psykologen informerar om psykologi och psykologisk yrkesverksamhet på ett sådant sätt att missuppfattningar eller skada för psykologi eller profession undviks. Psykologen informerar på förhand om de ekonomiska villkoren och tar ställning till de följder det kan få för den professionella relationen om han/hon mottager gåvor eller andra favörer från klienten utöver arvode. Rollkonflikter och utnyttjande Psykologen eftersträvar att vara medveten om sina egna behov, attityder och värderingar och om sin egen roll i relationen. Han/hon missbrukar därför inte sin makt och ställning genom att utnyttja klientens beroende och tillit. Psykologen undviker utomprofessionella relationer med en klient, som kan reducera den professionella distansen och leda till intressekonflikter eller utnyttjande av klienter. Psykologen är uppmärksam på hur intimitet och sexualitet

15 direkt och indirekt påverkar relationen mellan psykolog och klient. Psykologen undviker privatisering och sexualisering av klientrelationen. Sexuellt umgänge mellan psykolog och klient får inte förekomma. 3 Användning av de yrkesetiska principerna 3.1 Yrkesetisk vägledning till psykologen Principerna är ämnade att vara ett stöd för psykologen i hans/hennes dagliga arbete, överväganden och planering, samt i hanterandet av yrkesetiska problemställningar. Följande är då viktigt att uppmärksamma: Psykologers ansvar övervägs i förhållande till den yrkesmässiga relationens karaktär och uppdragets art. Skillnader i kunskap och makt påverkar alltid psykologers yrkesmässiga relation till klient och kollegor. Ju större skillnad som finns desto större är psykologens ansvar. Innebörden i de etiska principerna bör utvecklas genom en fortlöpande diskussion. Den yrkesetiska reflektionen Vid varje beslut om att ta på sig eller avvisa ett uppdrag, reflekterar psykologen över möjliga yrkesetiska dimensioner. På så sätt skapas och nyanseras den nödvändiga medvetenheten om yrkesetiska problemställningar och därmed ökar psykologens uppmärksamhet på dessa i kommande uppdrag. Kontinuerlig yrkesetisk reflektion kan möjliggöra identifiering av yrkesetiska dilemman. Yrkesetiska dilemman Psykologer gör klart för sig att de fyra huvudprinciperna alltid kommer att vara starkt inbördes beroende och att de i vissa situationer kan komma i olöslig konflikt med varandra. Ett sådant yrkesetiskt dilemma kräver reflektion och ofta dialog med klienter och kollegor, där de yrkesetiska principerna vägs i förhållande till varandra. Även om sådana konflikter består, kan det vara nödvändigt att fatta ett beslut och handla därefter. I den konkreta situationen innebär detta att man måste prioritera vissa principer framför andra. Vägledning för det yrkesetiska handlandet Yrkesetiska problemställningar kan snabbt identifieras och hanteras där det finns klara riktlinjer eller standards. När det uppstått konflikt mellan principerna (etiskt dilemma) kan värderingen vara mer komplicerad. Psykologer som är involverade i komplicerade yrkesetiska överväganden konsulterar kollegor och/eller Etikrådet. Handlingsvalet ligger dock hos den enskilde psykologen, men en konsultation är i sig ett uttryck för en yrkesetisk medvetenhet. En psykolog som uppmärksammar att en kollega befinner sig i en yrkesetisk konfliktsituation, erbjuder sig vara ett stöd vid hanterandet av det yrkesetiska dilemmat.

16 Viktiga steg i ett yrkesetisk övervägande: Identifiera etiskt relevanta frågor och problemställningar Formulera alternativa handlingsvägar Analysera sannolika omedelbara, kort- och långsiktiga fördelar samt risker vid varje handlingsalternativ för samtliga berörda Välja handling efter noggrant övervägande av värderingar, principer och riktlinjer Utföra handling med skyldighet att ta ansvar för konsekvenserna Utvärdera resultatet av handlingen Korrigera eventuella negativa konsekvenser. Om den yrkesetiska problemställningen inte kunnat hanteras på ett tillfredsställande sätt, pröva alternativa handlingsvägar Information för allmänheten Informationsmaterial till allmänheten om psykologiska tjänster bör innehålla upplysningar om psykologers yrkesetiska principer samt regelverk gällande aktuellt område. Psykologer ger adekvat information till uppdragsgivare och/eller berörda personer om de yrkesetiska principerna och riktlinjer som gäller för psykologers arbete samt upplysning om tillvägagångssätt vid klagomål och om de sanktionsmöjligheter som finns. 3.3 Vägledning vid behandling av klagomål på psykologer De yrkesetiska principerna är också tänkta som stöd för ställningstagande till klagomål över psykologers yrkesetiska handlande. I värderingen tas hänsyn till de yrkesetiska dilemman som kan ha uppstått och de prioriteringar som psykologen gjort under det yrkesetiska övervägandet. En psykolog som uppmärksammar att en kollega gör allvarliga avsteg från de yrkesetiska principerna diskuterar detta med psykologen ifråga innan ställningstagande till anmälan till Sveriges Psykologförbunds Etikråd.

17 Kapitel 6: Regler för ersättning vid resor: IPL betalar reseersättning till studeranden vars mentorer arbetar på en annan ort. Reseersättning betalas endast för resor som görs med buss eller tåg. Resor med egen bil ersätts med andra ord inte. Resor inom Åbotrakten ersätts inte. Resor med lokaltrafik ersätts inte. Ersättning för resekostnaderna utbetalas i efterhand. Blanketter för reseersättning hämtas från IPL:s kansli. Utbetalningen sker då du fyllt i och returnerat resekostnadsblanketten till kansliet tillsammans med kvitton. Spara alltså alla kvitton! Om reseersättning redan hunnit utbetalats kan du bli återbetalningsskyldig ifall du avbryter kursen. Enda undantaget är förhinder pga. sjukdom. I sådant fall krävs läkarintyg för att eventuellt utbetalt bidrag inte ska behöva återbetalas.

18 Bilaga 1: Checklista för genomförandet av delmoment Denna checklista fylls i av mentorn och överlämnas till studenten vid den sista träffen. Intyget lämnas sedan in till Katarina Finnilä på kursens sista seminarium. Jag intygar att har deltagit i/gjort följande: (studerandes namn) Kontaktat mig personligen för att komma överens om tidpunkter etc. samt närvarat vid de överenskomna tidpunkterna På förhand bekantat sig med mitt arbetsfält/specialområde enligt överenskommelse Intervjuat mig gällande mitt arbete, mina arbetsuppgifter, om organisationen jag jobbar för samt min roll i den Intervjuat en kollega till mig (som inte är psykolog) om dennes syn på psykologens arbete och roll i organisationen samt om vårt mångdisciplinära samarbete Innan observationen/interventionen bekantat sig med relevanta texter/ relevant testmaterial enligt överenskommelse (ej obligatoriskt) Observerat en utredning/intervention som jag genomfört Deltagit i en gemensam summeringsträff där klientkontaktens syfte, resultat och slutsatser diskuterats Deltagit på ett team-möte alt. på en feedback-träff med klienten (ej obligatoriskt) Vi har tillsammans med psykologstudenten kommit överens om att denne skickar mig en litteraturöversikt om Den studerande har gett in översikten redan Den studerande kommer att lämna in översikten senast (datum): (Datum & ort) (Underskrift) (Namnförtydligande)

19

20 Bilaga 2: Samarbetskontrakt (mentorns exemplar) Mentorns uppdrags- och ansvarsbeskrivningar: Se till att klienten ger sitt samtycke för observationen Se till att psykologstudenten har möjlighet att genomföra olika delmoment som nämns i checklistan Ta emot och bekanta psykologstudenten med sin arbetsmiljö och beskriva arbetsuppgifterna Låta den studerande observera en utredning/intervention Beskriva och berätta om utredningens/interventionens syfte, resultat och slutsatser Ansvara för klientkontakten Fullfölja sitt deltagande i kursen Klinisk auskultering inom överenskommen tidsram Psykologstudentens uppdrags- och ansvarsbeskrivningar: Så långt som möjligt sträva efter att boka in träffar/observationer på de tidpunkter och datum som mentorn föreslår Bekanta sig med det material som mentorn föreslår Genomföra olika delmoment i checklistan Följa finlands psykologförbunds etiska principer, riktlinjer och råd samt regler om sekretess och tystnadsplikt Förse mentorn med litteraturöversikten inom utsatt datum Fullfölja sitt deltagande i kursen Klinisk auskultering inom överenskommen tidsram (Datum & ort) (Mentorns underskrift) (Mentorns namnförtydligande) (Datum & ort) (Psykologstudentens underskrift) (Psykologstudentens namnförtydligande)

21

22 Bilaga 3: Samarbetskontrakt (psykologstudentens exemplar) Mentorns uppgifter och ansvar: Se till att klienten ger sitt samtycke för observationen Se till att psykologstudenten har möjlighet att genomföra olika delmoment som nämns i checklistan Ta emot och bekanta psykologstudenten med sin arbetsmiljö och beskriva arbetsuppgifterna Låta den studerande observera en utredning/intervention Beskriva och berätta om utredningens/interventionens syfte, resultat och slutsatser Ansvara för klientkontakten Fullfölja sitt deltagande i kursen Klinisk auskultering inom överenskommen tidsram Psykologstudentens uppgifter och ansvar: Så långt som möjligt sträva efter att boka in träffar/observationer på de tidpunkter och datum som mentorn föreslår Bekanta sig med det material som mentorn föreslår Genomföra olika delmoment i checklistan Följa finlands psykologförbunds etiska principer, riktlinjer och råd samt regler om sekretess och tystnadsplikt Förse mentorn med litteraturöversikten inom utsatt datum Fullfölja sitt deltagande i kursen Klinisk auskultering inom överenskommen tidsram (Datum & ort) (Mentorns underskrift) (Mentorns namnförtydligande) (Datum & ort) (Psykologstudentens underskrift) (Psykologstudentens namnförtydligande)

23

24 Bilaga 4a: Samtyckesblankett för chefer/förmän. Behöver enbart fyllas i och returneras till IPL ifall din chef/organisation inte ännu givit sitt medgivande för deltagande. Jag ger härmed mitt tillstånd till följande psykolog att använda 10 arbetstimmar till att fungera som mentor för psykologistuderande vid Åbo Akademi inom ramen för kursen Klinisk auskultering. Psykologen som fungerar som mentor kommer att: 1. Presentera sitt jobb och sin arbetsplats för den studerande. 2. Låta den studerande sitta med på 1-2 klientträffar. 3. Låta den studerande ta del av en feedbackträff/ett teammöte gällande klienten. 4. Hjälpa den studerande att hitta en kollega i organisationen som kommer att låta sig intervjuas kort av den studerande gällande psykologens roll i organisationen. Mitt namn och titel i organisationen: Psykologen jag ger tillstånd att delta: Arbetsplatsens namn: Adress till arbetsplatsen: Mitt telefonnummer till arbetet: Ort, datum och underskrift

25

26 Bilaga 4b: Suostumuslomake esimiehille (Täytetään ainoastaan mikäli työnantajan lupaa ei ole vielä saatu). Annan täten suostumukseni alla mainitulle psykologille käyttää 10 työtuntia toimiakseen mentorina yhdelle psykologian opiskelijalle Åbo Akademin kliinisen auskultointikurssin puitteissa. Mentorina toimiva psykologin tehtävät ovat: 1. Esitellä työkuvaansa ja työpaikkaansa opiskelijalle. 2. Antaa opiskelijan seurata 1-2 asiakas-/potilastapaamista. 3. Antaa opiskelijan osallistua palautekeskusteluun, työryhmän kokoukseen tai muuhun vastaavaan asiakastyötä koskevaan tapaamiseen. 4. Auttaa opiskelijaa löytämään yhden psykologin kanssa työtä tekevän kollegan, jota opiskelija voi lyhyesti haastatella psykologin työstä ja roolista moniammatillisessa yhteistyössä. Nimeni ja asemani orgainsaatiossa: Psykologi jolle annan luvan osallistua: Työpaikan/organisaation nimi: Työpaikan osoite: Työpuhelin: Paikka, pvm & Allekirjoitus

27

28 Bilaga 5a: Klientens/kundens/patientens samtyckesblankett (svenska). Denna blankett sparas av mentorn, returneras m.a.o. inte till IPL. Jag ger härmed mitt godkännande till att en psykologstuderande sitter med på 1-2 av mina träffar med en psykolog. Den studerande omfattas av samma tystnadsplikt som psykologen, och det som den studerande observerar under träffarna kommer hon/han att endast behandla med psykologen i fråga samt i sin undervisningsgrupp, där alla studerande omfattas av samma tystnadsplikt och där all info som behandlas om mig är anonym. Klientens namn: Vårdnadshavare ifall klienten är minderårig: Psykologens namn: Den studerandes namn: Organisation där psykologen jobbar: Datum, ort och underskrift (ifall klienten är minderårig undertecknar vårdnadshavaren):

29

30 Bilaga 5b: Asiakkaan/potilaan suostumuslomake (suomeksi). Tämä liite jää mentorin säilytettäväksi. Annan täten suostumukseni siihen, että yksi Åbo Akademin psykologian opiskelija saa seurata 1-2 käyntiäni psykologin vastaanotolla. Opiskelijaa koskevat samat säännöt ja velvoitteet kuin laillistettua psykologia. Kaikki käynneillä käsiltelty on salassapidettävää tietoa, jota opiskelija saa ainoastaan käsitellä asianomaisen psykologin kanssa sekä tämän lisäksi anonyymisti opetusryhmässään kyseessä olevan yliopistokurssin puitteissa. Kaikilla ko. kurssin osanottajat ovat psykologian pääaineopiskelijoita, joita koskevat samat vaitiolovelvollisuussäännökset. Asiakkaan/potilaan nimi: Huoltajan nimi (mikäli asiakas/potilas on alaikäinen): Psykologin nimi: Opiskelijan nimi: Psykologin työnantaja: Päivämäärä, paikka ja allekirjoitus: (huoltajan allekirjoitus mikäli asiakas/potilas on alaikäinen)

31

32 Bilaga 6: Överenskommelse gällande regler för klientkontakt Institutionen för psykologi och logopedi Åbo Akdemi Fabriksgatan 2, 20500 Åbo. Regler för klientarbete i psykologiutbildningen Som studerande på kursen Klinisk auskultering förbinder jag mig att: 1. Noga sätta mig in i och följa Finlands Psykologförbunds aktuella etiska principer, riktlinjer och råd. 2. Följa de sekretessregler som gäller för bevaring och hantering av klientmaterial. Detta innebär bland annat att bevara klient- och arbetsmaterial i det skåp som IPL tillhandahåller och att skydda och bevara klientens anonymitet och integritet. 4. Att dokumentera, behandla och redogöra för klientmaterialet på ett respektfullt sätt där inga värdeomdömen eller vidlyftiga teoretiska resonemang förekommer. Att arbeta i enlighet med Finlands psykologförbunds etiska principer och anvisningar gällande klientarbete. 5. Att enbart diskutera och behandla fallet tillsammans med min mentor och på IPL:s seminarietillfällen. 6. Att fullgöra kursens olika delmoment samt närvara vid anordnade seminarietillfällen. Åbo den / /20 Namn Namnförtydligande

33