Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan



Relevanta dokument
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Värdegrund och uppdrag

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

T r o l l k a r l e n s h a t t

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokala arbetsplan

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan Skärsätra Förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Verksamhetsplan. Höglandskolans Förskoleklass.

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

SLOTTSVILLANS VERKSAMHETSPLAN 2015/

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Montessori i Lövestad

Kumlasjöns förskola

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

Arbetsplan för Molnet 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Matematikutvecklingsprogram Vingåkers kommuns förskolor

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Måns handlingsplan. Barn och föräldrar ska känna sig välkomna när de kommer till förskolan.

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Verksamhetsplan höst- vårtermin

natur och miljö Syfte

Innehållsförteckning

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan för Gräfsnäs förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Borgviks förskola och fritidshem

LÄROPLANENS MÅL I NATURFÖRSKOLAN AUGUSTS VERKSAMHET

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 ALINGSÅS

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Förskolan Solrosen ALINGSÅS

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Lärande & utveckling.

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Arbetsbeskrivning Förskoleklassen Ugglemoskolan Fågelfors

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Bedömningsunderlag förskola

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Kvalitetsredovisning Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2,5 år. Tema: Natur/Naturvetenskap

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

MÄLARENS MONTESSORIFÖRSKOLA PÄRLAN

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan Stockby Förskola

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Avdelningen Blåbäret

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Trollskogen Läsår 2015/2016

Verksamhetsplan för förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Färe Montessoriförskola. Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen reviderades

Transkript:

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan

Praktiska vardagsövningar De praktiska vardagsövningarna hjälper barnet i hela hans utveckling fysiskt, mentalt och moraliskt. Övningarna är en hjälp till fullständig utveckling. De praktiska vardagsövningarna är indelade i fyra områden: Omsorg om den egna personen. Omsorg om miljön. Artighet och trevligt uppförande. Grundläggande rörelser. Syften med dessa övningar är : Att utveckla och lära känna sig själv. Att skapa en bra jagkänsla. Att utveckla självständighet. Att skapa förståelse för omgivningen. Att förbättra motoriken och uppnå fulländat rörelsemönster. Att utveckla ansvarskänsla. Att uppskatta landets kultur. Att utveckla anda av hjälpsamhet. Att grundlägga ett ordningssinne. Att utveckla koncentrationsförmågan. På varje Montessoriförskola finns dessa övningar och byts ut efter hand och beroende på vad barnen är intresserade av. Här följer några exempel på vad för slags övningar barnen kan göra: Hälla och ösa olika saker från olika kannor med sked mm. Vattna blommor Lära sig snyta sig själv Dra upp en dragkedja Sortera lika föremål Skruva av och på lock

Sensoriskt material Grunden till att arbeta med de sensoriska materialen har barnen fått genom de praktiska vardagsövningarna, där de lärt sig koncentration, ta fram och ställa tillbaka olika saker mm. I de sensoriska materialen tränar barnen sina sinnen: syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Barnet utvecklar sin känslighet, intellekt och motoriken förfinas, de lär sig gradera, klassificera, se likheter och olikheter. Materialen utvecklar barnets iakttagelseförmåga samt koordination av rörelser. De tränar färgsinne och färgkänsla, blir medvetna om olika sakers vikt och känna skillnaden mellan olika temperaturer. Materialen skapar ett intresse för ljud och utvecklar känslan för dofter. Barnen utvecklar språket med många nya ord. För varje sensoriskt material ska det tillhörande språket tas med. Barnen ska ha upplevelsen och känslan först, sedan språket. De sensoriska materialens syfte är att vara en hjälp för barnet att lära känna världen och sina egna förmågor på ett bättre och mer aktivt sätt. Inget når intellektet som inte har nått handen. Sinnena är världens upptäcktsresande Gripa för att begripa Detta är tre av Maria Montessoris tankar, här följer ett till : Det jag hör glömmer jag. Det jag ser minns jag. Det jag gör förstår jag.

Språk Barn i förskoleåldern ( 3-6 år) kommer under någon period att vara speciellt intresserad av språk. Maria Montessori kallade den här speciella perioden för känslig period för språk. Som lärare är det viktigt att uppmärksamma denna period hos varje enskilt barn, för att leda barnet framåt i sin utveckling av språket. DIREKTA MÅL: Leda barnet till större ordförråd Genom : Dagliga samtal med barnet, både enskilt och i grupp. Ta tillvara på barnets intresse och förmåga att lära sig ordens innebörd och därigenom öppna dörrar till andra intresseområden tex. naturkunskap, historia mm. ETT ÖKAT ORDFÖRRÅD OCH DÄRMED EN ÖKAD FÖRMÅGA ATT UTTRYCKA SIG LEDER BARNET TILL SOCIAL UTVECKLING GENTEMOT ANDRA BARN. Väcka intresse för att lära sig läsa

Genom : I Montessorimiljön finns det många skrivna lappar/ordkort där barnet lockas till att läsa, för att få reda på vad något heter. Högläsning och tillgång till böcker. Maria Montessoris språkmaterial. Vi lär ut läsning genom att börja med fonetiska ord och fortsätter mot ljudstridigt. Introduktion av skrivning Genom : Målning i olika tekniker. Indirekt lära barnet pennfattning genom praktiska vardagsövningar och sensoriskt material t ex pincettövningar, cylinderblock mm. Rit ramarna. Dessa hjälper barnet att få kontroll på handens rörelser och pennan. Även läs och skrivriktningen introduceras genom dessa ramar. Med hjälp av sandpappersbokstäverna upplever barnen med sina sinnen hur bokstäverna skall skrivas. INDIREKTA MÅL : Genom att tala tydligt, korrekt och lyssna på barnet lär sig barnet språkets sociala regler. T ex. att respektera någon som talar och lyssna klart innan man själv börjar prata. Matematik Matematik är inte enbart siffror och tal. Utmärkande drag för matematik på en Montessoriförskola är att barnen först får uppleva matematik i sin närhet på ett konkret sätt. Det tar tid för ett barn att lära sig tänka abstrakt. Först måste barnet få erfarenheter från sin omvärld, innan det lär sig symbolen. På en Montessoriförskola har barnen frihet att undersöka sin närmaste omgivning. Barnet får exempelvis tillfälle att röra vid saker, flytta på dem och jämföra dem. Maria Montessoris sensoriska materiel är inte bara en hjälp vid utforskandet av omgivningen, utan också en hjälp att utveckla det matematiska sinnet.

Indirekt förbereder det sensoriska materielen barnet på talbegreppet 1-10, då mycket materiel är uppbyggt på tio enheter. SYFTEN MED MATEMATIK PÅ EN MONTESSORIFÖRSKOLA: Direkta syften : Att få förståelse för och lära sig matematik. Att lära sig taluppfattning och symboler. Genom : På en Montessoriförskola lägger vi grunden till det Matematiska tänkandet genom att tidigt arbeta med det Sensoriska materialen, där barnet omedvetet får uppleva t ex höjd, längd, bredd, antal, vikt, parövningar och graderingsövningar. På detta sätt lär de sig att se skillnader och likheter i omgivningen. Att dagligen få in olika rim och ramsor där matematik ingår. Att barnen deltar aktivt i olika rutiner och aktiviteter där matematik ingår. Tex. duka fram tallrikar, bestick, glas mm. Indirekta syften : Barnet ska uppnå ett abstrakt matematiskt tänkande. Genom : Barnet ska ha arbetat med konkret materiel för att senare kunna arbeta med matematik på ett mer abstrakt sätt. Social träning För att kunna umgås med andra människor krävs att barnen lär sig omgivningens regler och normer. Det är förskolans uppgift att barnen växer upp till människor som accepterar olika människor på lika villkor. Redan när Maria Montessori utarbetade Montessoripedagogiken, lade hon vikten på att alla som lever på jorden är lika mycket värda och för att alla skall kunna

förstå detta, behöver barnen lära sig det sociala samspelet tidigt, för att kunna utveckla demokrati, empati, omtanke om andra mm. I våra Montessoriförskolor lär sig barnen naturligt att visa respekt för andra genom att vi lärare och de äldre barnen visar på ett lugnt och föredömligt sätt att man exempelvis inte stör eller förstör andras arbete. I barngruppen lär bland annat de äldre barnen de yngre barnen de sociala regler och normer som gäller på förskolan. Det är viktigt för barnen att träna sig i det sociala livet på ett konkret sätt. Först därefter, när de bearbetat detta, kan de omvandla den lilla kunskapen till något större och visa medkänsla och respekt i den yttre världen som de är på väg emot. Vägen till ansvarstagande medmänniskor är lång och på en Montessoriförskola försöker vi bygga den här vägen på frihet och respekt. Genom friheten : att tala att utvecklas i egen takt att välja vad man vill göra från konkurrens utvecklas barnets självkänsla och därmed också förmågan att förstå andra människor. Men för att utveckla detta behöver barnen också lära sig visa respekt för andra människor, för miljön på förskolan och sist men inte minst utveckla självrespekt, där grundpelaren är att bygga upp en god bild av sig själv.

De kulturella ämnena i Montessoriförskolan Barnen i 3-6 årsåldern har en känslig period för kultur och omvärlden. Maria Montessori ansåg därför att det är viktigt att ge barnen helheten om hur allting hänger ihop och har ett samband i vår värld. I de kulturella ämnena i Montessoriförskolan ingår historia, geografi, naturkunskap - biologi ( zoologi & botanik) samt musik, konst, bild, hantverk & drama. Historia Känslan för tid utgör grunden för det historiska perspektivet. Utan en uppfattning om tidens gång kan man tro att det som har hänt för länge sedan var lika verkligt då som det som händer idag. Målet är: Att hjälpa barnet att få en tidsuppfattning. Att ge barnen en förståelse för jorden, universum och människans utveckling. Geografi Barnen i förskoleåldern är otroligt intresserade av världen, olika länder, flaggor och människor. Målet är: Att ge barnen kunskap om hur världen är uppdelad a) land och vatten b) olika kontinenter Att ge barnen kunskap om andra kulturer och väcka nyfikenhet. Att träna barnens rumsuppfattning om vad som är nära och långt borta och helheten i förhållandet till sig själv och andra.

Biologi Inom zoologi och botanik utvecklar barnen en helhetssyn på de olika livsformerna i omgivningen de lever i. Målet är : Att barnen tidigt får utveckla en respekt och ansvarskänsla för djur och natur. Att ge barnen en förståelse för vad vi människor kan göra för att förbättra vår miljö och arbeta miljömedvetet. Att ge barnen insikt om att allt hör samman i ett evigt kretslopp och att människan är en del av naturen. Målet är : Musik, konst, bild, hantverk ( Musik ) Att träna örat att skilja emellan olika ljud Att intressera barnet för ljud Att träna hörselsinnet Förberedelse för musikstudier I vissa Montessorimiljöer finns bl.a ljuddosor, klockor & musikinstrument för barnen att arbeta med. ( Konst ) Att få se och upptäcka andras konstverk både döda som nu levande konstnärer, och få lära sig att uppskatta dem. Att få lära sig känna igen berömda konstverks namn. Att få lära sig namn på berömda konstnärer. (Bild, hantverk) Att visa barnen olika tekniker och sedan låta dem få experimentera själva. Det är genom att få göra själv som barnet använder sitt inre språk, dvs. det som barnet inte kan uttrycka i ord tar sig i uttryck via handen. Att introducera barnet i färger, färglära. Att utveckla ett estetiskt sinne. Ge barnet frihet att få uttrycka sig.

Att få ta del av sin egen kultur.