VISION TYRISLÖT. Ett inspirationsmaterial. Utredningsmaterial framtaget av. AG Arkitekter AB /2013-03-07

Relevanta dokument
Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Barsta hamn (Barsta 1:37,1:32 m.fl.) Nordingrå församling, Kramfors kommun. Detaljplaneprogram Barsta Hamn. Program till detaljplan för område vid

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

Skärgårdskunskap en presentation från SIKO, Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

Fide strandby/camping, Gotland PLANPROGRAM

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Remissvar till Program för Kustplan 2005, Värmdö kommun

Sparvvägen, Östra Tyresö OMRÅDE FÖR VILLABEBYGGELSE

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

Handlingsprogram september 2007 för inriktningsmål 1. Utvecklingssatsning - skärgård

planprogram Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

UTVECKLING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

PLANBESKRIVNING 1(6) DETALJPLAN FÖR ÖVERBYN 2:165 M FL (ABBAS STUGBY & CAMPING) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

För att få inspiration till våra planförslag har vi valt att studera individuella FALLSTUDIER för att sedan kunna applicera goda exempel på Hasselö

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Areella näringar 191

Detaljplan för Fullerö 2:1 m fl, Fullerö brygga, Västerås

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

BESKRIVNING ÖVER OMRÅDESBESTÄMMELSER

1(7) VISION ÖREGRUND 2015

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Detaljplan för del av fastigheten Gräddö 7:2 i Rådmansö församling enligt PBL Dnr Ks

Kronoberg inför Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

Attraktiva Alby avstämning av målbild

Detaljplan för del av fastigheten Nysättra 11:25 i Roslagsbro-Vätö församling

Detaljplan för Storsjöbadet, om- och tillbyggnad Ägir 2 m fl, Östersunds kommun

SIKO organiserar de fastboende

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Serviceplan för Säters kommun

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1-8

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

sida: Innehåll: Medverkande bilagor

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

Svartlå mer än bara en by

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Staden Ystad dokumentation från workshop den 23 april 2013

Lysekils Kommun,

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun

Fylleåleden. en vandring längs Fylleån TEKNIK- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN

Bostaden och läget. Ur rapporten:

Yttrande över förslag till regional transportinfrastrukturplan för Skåne

Lokal Utvecklingsplan

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Lidköping Framtidskommunen

DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHETEN SUNNERBO 1:10 I GNOSJÖ KOMMUN

Hässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Vilka föroreningar är det som förekommer inom området?

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun

Detaljplan för Kv. Läroverket 2 Eksjö Stad, Jönköpings län. Planbeskrivning. Dnr

Landöns Byutvecklingsplan

Yttrande från Stora Koviks vägförening över förslaget om nya detaljplanerna för Koviksudde och Skeviksstrand

Del av Slite 4:11 m fl

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Granön Detaljplan för del av fastigheten Ava 1:5, Granön, Nordmalings kommun, Västerbottens län

Strategi för handelns utveckling

Utdrag ur ekonomiska kartan SAMRÅDSFÖRSLAG UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Nu bygger vi Nya Slottsholmen

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

SÖLVESBORG. - av naturliga skäl -

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Medborgardialog Gäddede

Ny grafisk symbol för Sölvesborg

att därmed förklara motionen om att arbeta in besöksnäringen i kommunens översiktsplan besvarad.

Planprogram för Glommens hamn

FÖRSTUDIE. Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

Kommunstyrelsen Plats och tid Kulturhuset Kajutan, Henån :00-17:30

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun

FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.

Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem PLA 2011/ telefon ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen

SKEPPSVIKEN UDDEVALLA KOMMUN. Dnr P383 Miljö och Stadsbyggnad Hans Johansson , kompl

DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

PLANBESKRIVNING DP 150

LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Transkript:

1 VISION TYRISLÖT Ett inspirationsmaterial Utredningsmaterial framtaget av

2 3 Uppdrag Denna studie utförs på uppdrag av Söderköpings kommun av ark SAR/MSA Anders Gunnedal AG arkitekter AB. Uppdraget är att ta fram en vision för kustsamhället Tyrislöt i S:t Anna som diskussionsunderlag i ett programarbete inför en kommande ny detaljplan. Denna studie redovisar inte färdiga lösningar utan vill beskriva olika möjligheter och ge inspiration till att hitta ett gemensamt mål. Bilder och foton: AG arkitekter där ej annat anges. Vision Tyrislöt Visionen är att Tyrislöt utvecklas som resurs -tillgänglig för hela kommunen - till ett levande, modernt kustsamhälle -som målpunkt och nod till och från skärgården mellan Arkösund och Fyrudden. Uppbyggt kring ett stabilt fastboende, en stark besöksnäring och ett starkt näringsliv, i en miljö som är attraktiv året om. Vad är en vision Visionen vill visa en bild av en möjlig framtid. Visionen vill väcka tankar till underlag för en diskussion kring en tänkbar utveckling och en framtida detaljplaneprocess. Visionen är här koncentrerad till Tyrislöt, men skall även ses som en del i ett större sammanhang, med en önskad utveckling av hela S:t Anna, kusten och kommunen som helhet. Tyrislöt har i kommunens översiktarbete tillsammans med Arkösund och Fyrudden pekats ut som nod och målpunkt, till och från skärgården. Som nod och målpunkt har Tyrislöt möjlighet att utvecklas till att kunna attrahera ett stort antal besök både nationellt och internationellt. Visionen utgår ifrån att en utveckling mot fler bofasta, en utökad näringsverksamhet och besöksnäring, är en gemensam önskan. Visionen illustrerar tankar kring hur ett utbyggt boende, en ökad turism och besöksnäring skulle kunna hanteras i byn och gestaltas som en del i en tänkbar huvudnäring för kust och skärgård. Kommunen äger idag stora delar av Tyrislöts samlade areal och har därmed möjlighet att styra en tänkbar utveckling i en önskad riktning. Även andra aktörer krävs för att man ska lyckas. Kan en övergripande, gemensam handlingsplan utvecklas tillsammans med den bofasta befolkningen, lokala aktörer, enskilda fastighetsägare och möjliga näringsidkare, är det en styrka och ett läge där alla ska kunna vinna. Val av förutsättningar Vad kan fastboende, besökare och turister, som väljer kust och skärgård som målpunkt förvänta sig? Hur kan efterfrågan mötas och komma boende och näringsliv bäst till gagn? Beroende på val av inriktning, öppnar sig olika spektra av idéer och möjliga lösningar. Vad som gör Tyrislöt och skärgården attraktiv och lättillgänglig att besöka, kan vara en öppen fråga. I denna vision har dock en övergripande analys illustrerats, utifrån en gestaltningsidé med Tyrislöt som en framtida, utvecklad och attraktiv turistort. Strukturen bygger i första hand på funktion. Formspråket bygger på en scenografiskt vald bild av skärgårdsmiljö med b.la Harstena som inspiration, men med modernt innehåll och möjligt uttryck i närmiljön. Tillgänglighet till strand, vatten, bryggor och båthus är nyckelord, liksom service, upplevelse och möjlighet till inkomst och försörjning. Vy från vattnet

4 5 Nya tider Tiderna förändras kontinuerligt och därmed förutsättningarna för den bofasta befolkningen. Fiske, jakt och jordbruk, som i generationer var huvudnäring, har idag helt nya förutsättningar. Fisket har nästan helt försvunnit. Kust och skärgårdsjordbrukens mosaik av mindre åkrar är inte anpassade för dagens regelverk och produktionskrav. Ungdomar blir rörligare och söker sig mot städer och större orter. Möjlighet till traditionell försörjning minskar. Bilden av skärgårdslivet, tillgång till hav och natur, fiske och jakt har till stor del ersatts av fritidsboende. Förutsättningarna till möjlig försörjning för fastboende allt mer inriktats mot service och besöksnäring i en allt mer närvarande och krävande omvärld. Omtumlande processer i historien har alltid inneburit nya förutsättningar och möjligheter. Så var säkert fallet vid laga skiftet, vid industrialismens intåg med nya båtar, maskiner och tekniker, vid sekelskiftets nya sommargäster, vid krigsår och senare tids fritdsboende och friluftsliv. Att leva i en kultur och samtidigt se den förändras kräver lyhördhet och kreativitet men även styrka, insikt, förståelse och kunskap. Nya tider kräver nya initiativ, och en öppenhet för nya roller och aktörer. En konkret diskussion om framtidens möjligheter mellan fastboende, deltidsboende, kommun och övriga aktörer är grundläggande. Visionen är ett sätt att inspirera och att visualisera möjliga framtidsscenarier till underlag för en diskussion. En metod att nå enighet kan vara att tänka i ytterligheter. Vill vi att levande kust- och skärgårdssamhällen skall finnas kvar även om inte bygden bär sig själv? Vad händer om ingenting görs? Vad skulle vi kunna skapa? Hur långt är vi överens? Vad händer om antalet bofasta fortsätter att minska? Kan bygden fungera om inte skola och butiker har tillräckligt underlag? Vad händer med landskapet om jordbruk läggs ner, fisket försvinner? Räcker sommarboendet för att hålla service igång och bygden levande? Hur kan bygden behålla service och boende och bli ett aktivt värdefullt alternativ till tätorts- och stadsboende? Frågorna är generella för landsbygden och gäller inte bara skärgårdar och kustsamhällen. Det finns inte en självklar lösning. Varje ort som vill överleva måste utveckla sin egen identitet och sitt sammanhang. Tyrislöt har här goda förutsättningar, då orten är både utvald och etablerad som välkänd hamn, nod och besöksort. Men för att utvecklas och behålla sin särart måste ett helhetsgrepp tas, ny näring tillskapas och förutsättningarna för permanentboende och flera försörjningsmöjligheter säkras i hela S:t Anna. Blomängens strand

6 7 Tyrislöt idag Tyrislöt är ett kustsamhälle med ett strategiskt läge och fastlandsförbindelse långt ut i S:t Anna skärgård. Sommartid är Tyrislöt ett attraktivt besöksmål med bad och camping, samt båt- och sommargäster. Byn lever upp och öppnar museum, pub, sommarhandel, uthyrning av kanoter och campingstugor. Skärgårdslinjen trafikerar sommartid med passagerartrafik som förbinder Arkösund - Tyrislöt - Fyrudden med möjlighet att ö-luffa. Vintertid är byn mer slumrande. Sommaraktiviteterna stänger, kollektivtrafiken med buss dras in. Sjötrafiken anpassas för öbornas pendling och barnens skola. Tillgång till bil krävs för att nå närmaste dagligvarubutik i Bottna. Jordbruk och byggverksamhet är dock i gång året runt. Antalet bofasta minskar och medelåldern är idag hög, med mycket få ungdomar. Hamnen är central. Året runt hanteras gods och transporter till och från utanförliggande öar. Vissa transporter är tyngre och bland annat timmerbilar med släp belastar hårt väg 210 som bitvis är både smal och krokig. För att veta mer i detalj hur utvecklingen ser ut, behövs mer detaljerade studier kring demografi, handel och näringslivets utveckling än vad som ryms i denna studie. Utan att gå in på mer konkret sifferunderlag redovisas här en hypotes och ett möjligt scenario till underlag för fortsatt diskussion. Bearbetat kartunderlag från Lantmäteriet Vy mot hamnen från Bastudden

8 9 Hypotes Fiske och jordbruk i sin nuvarande form går tillbaka i kust och skärgårdsområden och är inte längre självklart som framtida näring. Fastboendet blir mer beroende av nya näringar vilket samtidigt öppnar för nya former av yrkesverksamheter och livsstilar. Turismen och deltidsboendet ökar och får en allt större betydelse som möjligt näringsunderlag. Pendlingen ökar, fastboende minskar. Intresset för kust och skärgården hos en större befolkningsgrupp har allt mer sin grund i naturupplevelser och avkoppling och bekvämare boende. En del av intresset är kopplat till kulturlandskapet med en levande skärgård och skärgårdsnäring som attraktion, inte bara som natur. Hur kommer det framtida kust och skärgårdslandskapet se ut kanske utan jordbruk och fiske? Vad händer med det öppna kulturlandskapet? Idag finns gott skydd för stränder, och biotoper men inte för det öppna kulturlandskapet. En aktiv jordbruksmark som tas ur bruk planteras vanligtvis med skog. Strandskyddet är inriktat på att i första hand bevara naturen. Befintlig bebyggelse är där den är, men får inte självklart återskapas om den förfaller, och den byggda miljön riskerar att tona ut. Hur vill vi se och möta framtida kust- och skärgårdsmiljöer? Vad är karaktäristiskt? Vad skapar attraktionen? Kustsamhället i sig är en funktion och ett varumärke och hänsynsfulla nya byggnader och verksamheter kan berika helheten om de uppförs medvetet. Mot hamnen

10 11 Vad vill vi att Tyrislöt ska utvecklas till? Bastudden Demografi En tillräcklig stomme av bofasta krävs för att hålla butik och service lönsam och igång året om. En mindre livsmedelsbutik kräver ett tillräckligt upptagningsområde kring ett antal (300-500) boende för att fungera. En skola kräver ett antal (40-80) elever och en viss demografi för att kunna få finnas kvar. Skall det även finnas möjlighet till äldreboende krävs ytterligare ett mått. Vad som är dimensionerande avgör smärtgränsen för upptagningsområdets storlek. Ökad inflyttning Fler permanentboende behövs i alla åldrar. Fler helårsboende behövs för att ge underlag till skola och butik, kollektivtrafik och service. Framför allt barnfamiljer och yngre åldrar måste kunna se en attraktiv möjlighet att välja åretruntboende i Tyrislöt och i hela S:t Anna. (Målsättning 20-50 nya familjer) S:t Anna skola Skolan i S:t Anna utgör kanske en av de viktigaste förutsättningarna för att få in nya barnfamiljer. En mindre skola har många kvaliteter men kan behöva stöd om elevunderlaget sviktar. En målsättning kan vara att göra skolan unik och attraktiv så att den med pedagogik, klasstorlekar eller inriktning även kan vara attraktiv för elever utanför S:t Anna. Arbetsliv, kommunikation Kollektivtrafik och säker pendling med snabba förbindelser förutsätter att både vägen och hamnen är rustade för en ökad belastning. Framtidens skärgårds- och kustfamiljer kommer i flertal inte att vara fiskare och jordbrukare. Deltidssysslor och mångsyssleri har kanske alltid varit vardag, men i framtiden kommer sannolikt minst en i familjen att dagligen pendla till staden. Kontorsarbete på distans via bredband är en annan möjlighet. Attraktivitet och arbete Så länge skärgården är attraktiv för storstadsbon kommer det alltid att finnas arbetstillfällen kopplat till besöksnäring, fritids- och semesterboendet. Transporter kommer att behövas med buss, bil och båt. Olika servicefunktioner som byggen, fastighetsskötsel, trädgårdsarbete, varvsarbete, boende, utflykter och olika arrangemang kommer att efterfrågas. Utrymme kommer att finnas - och måste ges - för nya initiativ och samarbeten, med mål att skapa en stabil och utökad arbetsmarknad året runt. Turism under längre säsong Fler besökande med olika intressen behövs under en längre säsong för att ge underlag för ett utökat arbetsliv. Målgruppen behöver breddas från sommarens campingoch båtgäster till att omfatta även helårsverksamhet som olika former av konferens- och kursverksamhet och boende med hotellstandard och tillgängliga attraktiva upplevelser året runt. S:t Anna skola Vy från transporthamnen

12 13 Miljö natur och teknik Kustnaturen och skärgården är känslig. Naturen tål ett begränsat slitage. En ökad tillgänglighet kan också komma att kräva ordnade och styrda besöksflöden. Det kan gälla vandringsleder, rastplatser båtleder, fiske mm. Generellt kan tillgång på vatten och avloppssystem vara en begränsande faktor. Vad gäller dricksvatten och avloppsanläggningar i Tyrislöt utgår skissen ifrån att befintliga anläggningar och planer klarar en ökad belastning. Landsort Foto Lena Lindblom Backman Landsort Foto Lena Lindblom Backman Vision levande skärgård För att vara attraktiv för en större kundkrets räcker inte enbart vatten och orörd natur. Kust- och skärgårdsvisionen innehåller också byar med bryggor, båtar, båthus, ängar och verksamhet kring vilket en skärgårdsvision kan leva ut. Den attraktionen är skör. Den bygger på en bild kring en vision och en gestaltning som inte tål för mycket förortskaraktär eller sommarstugeområde för att behålla sin charm. Även gestaltningen av nya byggnader, bryggor och båthus har en funktion som skall locka och inspirera.

14 15 Byggnadsvård och ekologi Ett byggnadsprogram kan binda samman karaktäristiska detaljer till orten och hålla samman en i övrigt individuell byggnation. En täthet och ett minimum av privatiserade tomter i byns kärna, öppnar för ett attraktivt och tillgängligt folkliv inpå knuten för att hitta vyer och platser i lä för picknick, möten, sol, och vila. Nya byggnader har möjlighet att utföras som passivhus med låg energiförbrukning och små ingrepp i naturen. Grundkaraktären i visionen bygger på träpanel, falurött och lertegel eller falsade plåttak och 30 graders takvinkel. Utrymme för individuella avsteg är alltid möjliga och välkomna om de utförs med tillräcklig hänsyn till helheten. På håll är karaktären en skärgårdsby vid kusten, i närmiljön och inne gärna modernt i tiden. Det öppna kulturlandskapet Landskapets ängar, vägrenar och vyer är även det en viktig del av kvaliteten och upplevelsen och måste hållas öppna. Kanske är det möjligt att hela byn medvetet gestaltas och underhålls som en naturpark. Kanske kan gemensam drift hålla samman byns karaktär, ge arbete och gemensamt engagemang. Information och kunskap En utökad kunskap om skärgårdens och kustsamhällets värde och förutsättningar måste byggas upp och hållas levande. Om byn skall leva på service till besöksnäringen måste hela byn och alla aktörer stötta denna utveckling.

16 17 VISIONSSKISS TYRISLÖT TYRISLÖT IDAG C U C i C i H ÖVERGRIPANDE SAMMAN- FATTNING B C H i U Bostad Camping Hamn/handel Industrihamn/verksamhet Uthyrningsstugor B C H i U Bostad Camping Hamn/handel Industrihamn/verksamhet Uthyrningsstugor Hamnen byggs ut och separerar fritidstrafik och yrkestrafik. Yrkeshamnen i befintligt läge inriktas mot god funktion och säker logistik. Fritidshamnen prövas vid Bastuudden och görs allmänt tillgänglig med bryggor uthyrningsstugor, bryggrestaurang och eventuellt hotell och konferens. Campingen ges plats norr om vägen. Befintliga campingstugor anpassas till dagens krav och en längre säsong. Nya kustbostäder prövas i centrala byn Nytt byggande koncentreras tätt i byn för att lämna övrig natur och strand obebyggd. Skärgårdsbyn är tema. Nya hus anpassas utifrån befintlig mark utan fyllning eller sprängning. Söder om vägen inom strandskydd byggs utan privata tomter med inriktning mot hyresrätt och uthyrningsstugor. Norr om vägen utanför strandskydd kan separata tomter skapas åtskilda med tillgängliga passager. Lägenheter och hus blandas med möjlighet även för äldreboende Blomängen utvecklas som vinodling med möjlighet till personalbostäder. Ny vägdragning prövas Vägen genom centrala byn dras om för att lyfta av genomfartstrafiken förbi museum, pub, camping och reception. Besöksparkeringen samlas och placeras innan infarten till centrala byn. Befintlig väg Väg alternativ 1 Väg alternativ 2 Markägoförhållanden

18 19 BESKRIVNING SKISS Hamnen separeras Hamnen utökas, småbåtshamn och transporthamn separeras. Hela Hamnviken tas i anspråk. Den västra befintliga kajen utvecklas som enbart transportkaj och replipunkt för den kollektiva skärgårdstrafiken med väderskyddad väntplats, medan den östra sidan av Bastuviken utvecklas som fritidshamn och gästhamn. Varutrafiken separeras från persontrafik och buss. Båda hamnfunktionerna är avgörande och ges här förutsättningar att utvecklas utan att störa eller begränsa varandra. Transporthamn Transporthamnen anpassas för att klara nyttotrafik för last- och passagerartrafik. Vågbrytaren behöver förstärkas och anpassas för sin funktion. Avfallshanteringen från skärgården har en idag oönskad lösning med nuvarande placering och studeras separat i kommunens hamnutredning. Kollektivtrafik och yrkestrafik Transporter på kajen säkras mot gång- och kollektivtrafik. Kollektivtrafik på land och vatten anpassas till daglig turlista. Väg 210 anpassas för en ökad trafik och ökad säkerhet året om. Väderskyddad väntplats vid hamnen samordnas med möjlighet till strandpromenad, gångstråk med möjlig koppling till restaurang, kiosk eller handel. Ny fritidshamn Skissen visar en ny anläggning för fritidsbåtar och gästhamn vid Bastuudden, vilken skulle kunna rymma upp emot 50-100 båtar. Skissen kopplar småbåtshamn och gästhamn helt till Bastuudden och småbåtshamnen separeras därmed helt från transporthamnen. Skulle en möjlighet ges till gångförbindelse längs vattnet skapas en generös gångväg runt hela hamnen och en sammankoppling av byns promenadstråk. Gästhamnen prioriteras, medan flera alternativ till båtplatser även kan utvecklas vid tex Blomängen och vid norra stranden. Målsättningen är att erbjuda båtplats till alla, samt en rymlig gästhamn med mycket aktivitet centralt i byn. Båtservice och uppläggning En möjlig varvsverksamhet för bland annat sommarservice skulle med fördel kunna utvecklas nära gästhamnen. Även varvsverksamhet med uppläggningsmöjlighet skulle med fördel kunna placeras vid hamnen, men behöver inte ligga direkt vid vattnet. Upptagningsplatser med kran och mastkran kopplas till transporthamnen. Om båtvård förvaltas genom en varvsverksamhet föreslås att campingplatserna kan användas som uppläggningsplatser. Rengöring och färghantering kan ske på ett professionellt sätt i hallbyggnader med möjlighet att ta hand om avfall och restprodukter för en ren uppläggning. Foto Thomas Pettersson Camping och uthyrningsstugor All camping samlas norr om vägen. Ny camping prövas i skogspartiet väster om nuvarande camping och ersätter dagens camping söder om vägen. Målet är att utöka det totala antalet platser. Tyrislöts camping uppskattas för de många mindre campingenheterna, vilket kan bli ett tema även i en ny campingetablering. Antalet platser är avgörande för driften och målet är att det totala antalet inte skall minska. Uthyrningsstugor i nuvarande läge norr om vägen är kopplade till campingen. Befintliga uthyrningsstugor saknar idag WC och dusch vilket begränsar säsongen och föreslås kompletteras till dagens standard för möjlighet till längre säsong Bastuudden med uthyrningsstugor På Bastuudden redovisas nya uthyrningsstugor tätt kopplade till nya allmänna bryggor och båthus. Nya byggnader och verksamheter söder om vägen inom nuvarande strandskydd inriktas hel mot uthyrningsverksamhet och föreslås byggda och placerade i terrängen utan sprängning och utan individuella tomter och med ekologisk inriktning. Byggnaderna placeras i kluster med sjöbodskaraktär tätt nära vatten och bryggor tillgängliga för alla. Stugorna utrustas med WC, dusch samt bredband och ges åretruntstandard. Bastuudden med gästhamn och restaurang En restaurang skisseras vid Bastuuddens bryggor och hamn. Visionen är en levande hamn med möjlighet att locka både båt- och landgäster. Flera utskänkningsställen av olika karaktär är en tillgång i helhetskonceptet. Utrymme ges åt alla och tillsammans stärker de varandra. Transporthamn Ny fritidshamn Transporthamnen Campingen Ny restaurang vid fritidshamn

20 21 Blomängen från Bastudden Vinodling Blomängen Blomängen Öster om Bastuudden har Blomängen i skissen omvandlats till vinodling med tillhörande byggnader och konferensmöjligheter. Boende Nybyggnad föreslås. Olika upplåtelseformer, från hyresrätt till äganderätt, krävs för att attrahera familjer med olika ekonomiska förutsättningar att flytta ut och för att ge möjlighet till en bostadskarriär som spänner från ungdomslägenhet till äldreboende. Nya bostäder att hyra Hela området 1:29, söder om vägen planeras i skissen för flerfamiljsboende med möjliga inslag av handel, äldreboende och service. Byggnaderna prövas tätt i två våningar samt med möjlighet till inredda vindar. Karaktären hämtar sin inspiration från kusteller skärgårdsvillan i modern tappning. Öster om vägen sparas ett mer öppet befintligt grönstråk genom byn med möjlighet till enstaka komplement av ekonomibyggnader för varv och hamn. Före laga skifte låg den ursprungliga byn här, och denna del föreslås behålla sin nuvarande karaktär av naturmark. Kustvillor Permanentbostäder i form av villor föreslås längs byvägens norra sida, utanför strandskyddsområdet men nära vägen. Detta för att skapa en förtätad bykänsla och byväg, samtidigt som det är viktigt att skapa betryggande avstånd till nyckelbiotoperna i norr. Varje tomt görs minimal med fristående byggnader med möjlighet till fria promenadvägar och naturen mellan fastigheterna. Besöksparkering Besöksparkering och långtidsparkering föreslås vid infarten till Tyrislöt på nuvarande åkermark till vänster om vägen. Parkeringen i byn begränsas till handikapparkering och tillfälliga stopp. En avgiftsparkering kan komma att krävas för att få styrning och kontroll samt för att ge ekonomiskt underlag till underhåll och övervakning Strandskydd En stor del av föreslagen byggnation ligger samlad mot bykärnan inom strandskyddsområde. Inriktningen är att bygga för att skapa tillgänglighet inte för att privatisera. Den mark som bebyggs inom strandskydd skall vara öppen för alla och möjliga privata fastigheter placeras i skissen norr om byvägen. Nya verksamheter och varumärken Ett ökat boende syftar till att ge underlag för service och butik året runt. Den föreslagna hamnen syftar till att ge underlag för nya arbetsplatser kopplade till båtdrift, varv och marin verksamhet och trans- port. Uthyrningsstugor, kurs- och konferensmöjligheter och restaurang med god standard ger möjlighet till arbetstillfällen och en längre säsong. Mer besök ökar möjlighet till utflykter och guidningar året om. En ökad gemensam drift ger möjlighet till underhållsarbeten. Blomängen utvecklad som jordbruksfastighet med vinproduktion som kompletteras med produktionslokaler, visningslokaler har möjlighet att skapa både boende och arbetsplatser och ett nytt varumärke. Om möjlighet ges är idéerna många. Mot Bastuddens brygga

22 23 Referensgrupp Söderköpings kommun Per Sandler Samhällsbyggnadschef Susanne Sandlund Kommunchef Göran Grimsell Stadsarkitekt tom 2012 Eva Grönwall Näringslivschef Michael BotVidsson Teknisk chef Magnus Berge Kommunalråd Genomförda möten 2012-06-25-2013-05-06 Söderköpings kommun 2012-06-25 plats Söderköpings kommun Besök på platsen 2012-08-24 plats Tyrislöt S:t Anna Magnus Kalén 2012-10-19 plats Söderköpings kommun Börje Westling 2012-10-31 plats bostad Tyrislöt Destinations Roslagen 2012-11-22 plats teatern Norrtälje Roland Pettersson 2012-12-04 plats bostad Tyrislöt Lotta Rosell 2012-12-04 plats hamn och camping Tyrislöt Bjarne Karlsson 2012-12-04 plats bostad Tyrislöt Göran Kjellgren 2012-12-11 plats bostad Tyrislöt Eddy Demir 2012-12-13 plats ED bygg Norrköping Söderköping kommun 2012-12-21 plats Söderköping kommun Avstämning Bengt Almkvist 2013-01-24 plats AG arkitekter Stockholm Avstämning Gunvor Larsson 2013-03-25 plats AG arkitekter Stockholm UTREDNINGSUNDERLAG Söderköpings kommun I tjänsteutlåtande Söderköpings kommun 20100831 beskrivs grundläggande önskemål om funktioner för Tyrislöts utveckling utryckt som; hamn och turistiskt centrum, hamn för utskeppning, nyttotrafik, mottagning för renhållning, skolskjuts och kompletteringstrafik, fiskehamn, gästhamn, camping och kanotuthyrning, utgångspunkt för utflykter, parkering. Navet vid havet Tyrislöt utgör, enligt föreningen Navet i Havet, i Östergötland den mest centrala av de tre baspunkterna i skärgården; Fyrudden, Arkösund och Tyrislöt Baces (Baltic Archipelago and Island Centers) Tyrislöt deltar i EU-projektet BACES som en av de tre viktiga hamnarna i Östergötland Arkösund, Tyrislöt och Fyrudden. BACES projektet strukturerar sin analys utifrån tre huvudrubriker Tillgänglighet, Ekonomi och Miljö. Tillgänglighet omfattar här det mesta vad avser tillgänglighet från att fysiskt kunna röra sig, till möjliga förutsättningar för verksamhet och handel. Ökad tillgänglighet avser även kollektiva initiativ, samt möjlighet för småskaliga investeringar och Information. Rapport finns färdig för Arkösund. BACES projektet avslutas under 2013. Nätet valda delar Söderköpings kommuns hemsida samt ÖP 12. Länsstyrelsens hemsida Utredningsmaterial från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Skogsstyrelsens hemsida Riksantikvarieämbetes hemsida samt kommunens översiktplan. S:t Anna portalen och Navet i havet Skärgårdens Riksförbund RUFS 2001 Replipunkt Baces (Baltic Archipelago and Island Centeres) Glesbygdsverket Jordbruksverket Företagsfakta Flerfamiljsvilla Bastudden från ovan

24 VISION Visionen är att Tyrislöt utvecklas som resurs -tillgänglig för hela kommunen - till ett levande, modernt kustsamhälle -som målpunkt och nod till och från skärgården mellan Arkösund och Fyrudden. Uppbyggt kring ett stabilt fastboende, en stark besöksnäring och ett starkt näringsliv, i en miljö som är attraktiv året om. Angöring transporthamen På väg mot Bastuddens bryggor Vy över byn från sydväst