ORTSANALYS FURULUND 2013-12-02 1 ortsanalys Furulund
Vad är en ortsanalys? En ortsanalys är en form av nulägesbeskrivning som syftar till att beskriva och lyfta fram en orts karaktär samt att visa på vilka styrkor och svagheter som orten har. Metoden innebär att man hämtar in och sorterar fakta om orten för att förstå dess historia, aktuella situation, förutsättningar samt utvecklingsmöjligheter. Enligt Boverket är en ortsanalys en systematisering av kunskap för att förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt dess utvecklingsmöjligheter. Ortsanalysprocessen resulterar i ett dokument där processen och sakkunskaper som framkommit från olika håll redovisas öppet. Ortsanalys Furulund kommer även att innehålla scenarier om hur framtiden skulle kunna se ut vid olika typer av utbyggnader samt ett avslutande kapitel med rekommendationer för framtida utveckling. Ortsanalysen används sedan som ett av flera planeringsunderlag för framtida utveckling av Furulund. Ortsanalysen är framtagen under somaren 2013 av Carin Gustrin, planarkitekt på Partille kommun. Liknande analyser finns för Öjersjö och Jonsered, gjorda av Lina Hellström 2011. 2 ortsanalys Furulund
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... Geografi och befolkning... 5 Historia... Landskap och grönstruktur... 7 Karaktär... Bebyggelse... Bostadsområden... Framtida utbyggnadsområden... Funktioner... Service... Trafik... Barnperspektiv... Trygghetsperspektiv... Struktur... Styrkor, svagheter, möjligheter och hot... 23 Scenarier... Slutsats... Källförteckning... 4 6 8 9 10 13 14 16 17 20 21 22 24 26 27 ortsanalys Furulund 3
INLEDNING STENUNGSUND Furulund ligger centralt i kommunen, på en höjd mellan Partille centrum och Öjersjö. Orten ligger placerad på ömse sidor om både Tingsvägen och Landvettervägen. Under 1980-talet ändrade orten karaktär från sommarstugeområde med ett fåtal åretruntbostäder till ett bostadsområde med skola upp till nionde klass, vård och äldrevård samt ett mindre utbud av kommersiell service. Idag består Furulund till största delen av privatägda boendeformer. SKÄRHAMN KUNGÄLV E6 E45 ALINGSÅS Furulund är omgivet av skog och kantas av vandringsleder, naturreservat och sjöar. Det tillsammans med närheten till såväl Partille centrum som Göteborg gör området till ett attraktivt ställe att bo på. 190 LERUM FLODA E20 Serviceutbudet är lågt och centrum har länge varit eftersatt, men framtida planer med flera nya bostadsområden ger ett ökat behov av närservice som förbättrar underlaget för näringsidkarna. I 2012:s befolkningsprognos för Partille väntas Furulund att öka invånarantalet med dryga 5 % fram till år 2017. Syftet med ortsanalysen är att ta fram ett första underlag för framtida exploatering av området. I analysen belyses Furulunds karaktär, vad som är starkt på orten och vad som behöver stärkas. Analysen avslutas med scenarion över ortens framtida bebyggelseutveckling och hur den är kopplad till Trafikverkets olika förslag på trafiklösningar för området. GÖTEBORG MÖLNDAL PARTILLE FURULUND LANDVETTER MÖLNLYCKE 40 166 E6 E20 KUNGSBACKA KINNA VEDDINGE 4 ortsanalys Furulund
GEOGRAFI OCH BEFOLKNING PARTILLE JONSERED LERUMS KOMMUN Furulund är ett mindre område i södra delarna av Partille kommun beläget på en höjd, 100-125 meter över havet. Orten är placerad söder om Björndammen och norr om Öjersjö. Området delas av Landvettervägen som binder ihop E20 och Partille med riksväg 40 och Landvetter. Furulund är omgivet av stora skogsområden. I öster breder skogen ut sig mot Lerums kommun. I väster ligger sjön Prästtjärn som är ett populärt rekreationsområde som följs av naturreservatet Knipeflågsbergen. Söder om Furulund finns våt- och mossmarksområdet Maderna-Haketjärn samt Kåsjön. GÖTEBORGS KOMMUN SÄVEDALEN ÖJERSJÖ FURULUND HÄRRYDA KOMMUN Furulund i regionen Furulund är centralt belägen i regionen nära till grannkommunerna Göteborg, Lerum och Härryda med Landvetter flygplats. Att ta sig med bil är det snabbaste färdsättet och det dominerande trafikslaget i området. Till Partille centrum tar det 5 minuter med bil och 10-12 minuter med buss, att gå tar ca 30 minuter. Att cykla samma sträcka tar 6 minuter då Furulund ligger på en höjd, cyklar man däremot från Partille centrum till Furulund tar det över 20 minuter. Till Göteborg tar det 10 minuter med bil, ungefär 15-30 minuter med buss beroende på linje och avgångar samt ca 40 minuter med cykel. Bussförbindelserna är goda under morgon- och eftermiddagstrafiken men däremellan samt under helger går linjetrafiken inte lika tätt. 85+ 80-84 75-79 65-74 45-64 26-44 20-25 16-19 13-15 10-12 7-9 0-6 + 1 % + 1 % + 0,5 % + 1 % - 1,5 % 0 + 0,5 % - 0,5 % 0 0 + 0,5 % - 1 % Befolkning Antalet invånare i Furulund är 3154 (2012), kommuninvånarna totalt är 35 837. Beräkningar på invånarantal fram till 2017 visar på en ökning i Furulund till 3313 invånare, det är en procentuell ökning med 5,04 %. Kommunen i helhet under samma period beräknas öka till 38 564 som ger en procentuell ökning med 8,58 % vilket är något högre än i Furulund. Detta till följd av den höga exploatering som planeras i östra centrum samt i Öjersjö. Högre medelålder I Furulund finns äldre- och trygghetsboende samt seniorbostäder. Den något högre medelåldern än övriga Partille kan bero på detta samt att det saknas hyresrätter utöver seniorbostäderna. Medelåldern i Furulund är högre i jämförelse med hela Partille. Siffrorna ovan visar den procentuella skillnaden för Furulund, siffror från 2012. ortsanalys Furulund 5
HISTORIA Furulund var ett sommarstugeområde fram till slutet av 1970-talet när västra delen av Furulund bebyggdes. Nuvarande Furulundsvägen var tidigare huvudleden genom området. På grund av Öjersjös och Furulunds kraftiga utveckling under 1980-talet anlades den nya Landvettervägen öster om den gamla. Längs den gamla vägen fanns tidigare ett antal sommarstugor och ett fåtal åretruntbostäder, det fanns även en affär från 1938 som var i bruk fram till 1972. Affären revs när det nya området byggdes och idag ligger Fridåsens förskola på tomten. Ortens utveckling Morkullesträcket samt Skogsduvevägen, uppfört år 1979, var de första bostäderna som byggdes när Furulund utvecklades från ett sommarstugområde till det bostadsområde det är idag. Det följdes av; Timmerslätt som byggdes år 1983; området direkt söder om centrum som byggdes under 1991-92; och till sist Fjällvindsvägen som stod helt klart 2006. Man kan även fortfarande hitta bevarade sommarstugor och äldre bebyggelse i Furulund, men det mesta är rivet. Foto från 1950-talet på den gamla affären i Furulund. Foto: Åke Hellgren. Furulunds centrum anlades 1986-87 och kommunen köpte in sommarstugetomter under en 15-års period som sedan revs och gav plats åt centrum, delar av Landvettervägen samt den nya bostadsbebyggelsen. Furulundsskolan är placerad i centrum och är uppdelad i två skolor, Furan är lågoch mellanstadieskola och Lunden är högstadieskola. Furan anlades samma år som Furulunds centrum, och Lunden några år senare. Maderna-Haketjärn Inför att Sävenäs sopförbränningsstation skulle byggas i början på 1970-talet gavs det förslag på att den nya uppläggningsplatsen för aska och slagg från de brända soporna skulle placeras i våt- och mossmarksområdet Maderna-Haketjärn. När opinionen tydligt visade sitt missnöje stoppades planerna och området står idag orört och är ett Natura 2000-område. Sommarstuga år 1975. Foto: Älvero. 6 ortsanalys Furulund Invigning av nya Furulundskolan år 1987. Foto: Åke Hellgren.
LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR Furulund är omgivet av skogsområden samt ett par sjöar och närheten till skog och vattendrag är en stor del av Furulunds identitet. Furulund ligger vid en av regionens sju kilar med värdefulla naturområden, utpekade i Göteborgsregionens strukturbild. Det finns flera vandringsleder, bland annat Vildmarksleden och Bohuslededen. Den sistnämnda går via Prästtjärn och Maderna. Ner mot Kåsjön vätter en slänt populär att vistas i vår och sommar. Det sägs att de första vitsipporna i regionen växer där. Prästtjärn. Fiske- och badsjö Prästtjärn är ett populärt rekreationsområde och har sitt utflöde i Säveån. Det är en fiskesjö och finns som en av 58 sjöar med i gula kortet, ett fiskekort från Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund. Det förekommer även bad i Prästtjärn trots avsaknaden av en anlagd badplats. Istället fungerar klippor runt sjön som substitut för sol- och badbryggor. Natura-2000 Våt -och mossmarksområdet Maderna-Haketjärn är ett Natura 2000-skyddat område. Natura 2000 bygger på två direktiv inom EU, fågeldirektivet samt art- och habititdirektivet, som tillsammans lägger grunden för EU:s naturvårdspolitik. Ett Natura 2000-skydd väger tyngre än ett naturreservat, då även områden utanför skyddet ställer krav på åtgärder vid exploatering om det påverkar det skyddade området. Det kan bli aktuellt om Tingsängen i Furulund bebyggs då området avvattnas via Kåbäcken som rinner ut i Säveåns Natura 2000-område. Åtgärder för att säkerställa att vattenkvalitén inte försämras kan vara att rena vattnet innan det når Kåbäcken, till exempel med öppen dagvattenhantering. Informationstavla över sjöar och vandringsleder. ortsanalys Furulund 7
KARAKTÄR Furulund har en förhållandevis homogen befolkning där främst barnfamljer eller äldre är bosatta. Anledningen kan vara att bostadsområdena har relativt likartade upplåtelseformer, det finns få hyresrätter, även om det är en god blandning på friliggande hus och flerfamiljshus. De flesta bostadsområderna är riktade bort från vägen och in mot områderna och för att hitta entréerna måste man ta sig in i det specifika området. Det gör att kontakten mellan bostad och gata utanför området är låg. Eftersom två större vägar, Tingsvägen och Landvettervägen, skär genom Furulund är orten en aning utspridd och vägarna upplevs som barriärer. Det finns få mötesplatser och det påverkar även ortens uppdelning. Få invånare väljer att korsa vägarna om de inte har något mål i området. Den lilla närbutiken förenar Furulundsborna. Nära naturen De mötesplatser som finns, förutom föreningarna, är naturliga mötesplatser som servicen i centrum, vandringsleder i skog och natur samt badsjöarna. Men även busshållplatserna är viktiga mötesplatser, då många pendlar dagligen till och från Furulund. Furulunds starkaste identitet är att det ligger nära naturen. Sjöarna, skogarna och vandringsleder är en stor anledning till att många bosätter sig på orten. Man kan snabbt ta sig ner till Partille eller in till Göteborg vilket bidrar till att Furulund är en populär ort för barnfamiljer, som söker både närhet till arbete och service, men också närhet till naturen och ett bostadsområde fritt från biltrafik. Naturen runt och kring orten är en stor del av dess identitet. 8 ortsanalys Furulund Busshållplatsen -den naturliga mötesplatsen.
BEBYGGELSE Prästtjärn 1 OMRÅDE MED BERÄKNAT EXPLOATERINGSTAL Landvettervägen 4 3 2 Tingsvägen 5 6 Furulund är beläget i ett skogs- och naturområde, under 1930-50-talet etablerades flera sommarstugor av framförallt boende från de östra delarna av Göteborg. Området var ett sommarstugeområde fram till det exploaterades med åretruntbostäder i slutet av 1970-talet. Furulund har sedan utvecklats under de 25 senaste åren med nya bostadsområden. Trafikseparerat Bostadsområdena är centrerade längs Landvettervägen och Tingsvägen. De är planerade i en trafikseparerad struktur med lokalgator och parkeringsmöjligheter mellan bostäderna och de större trafiklederna. Mellan husen är det främst gångoch cykeltrafik. Furulund består till största del av privata villor och bostadsrätter med undantag för Talliden, två byggnader i Furumossen byggt 2008 med totalt 20 hyreslägenheter samt trygghetsboendet vid Grenvägen. Exploateringstal En jämförelse av bebyggelsekaraktär och markutnyttjande har gjorts mellan Furulund och Vallhamra. Inom en cirkel med diametern 500 meter med avstamp i vardera centrum har tätheten mäts i exploateringstal, dvs den totala bruttoarean med omslutande väggar inräknade, gånger antal våningsplan, delat på områdets totala area. Området i Furulund har ett exploateringstal på 0,29 medan ett utbyggt Vallhamra centrum i enlighet med detaljplanen kommer att ge ett exploateringstal på 0,6. 1. TIMMERSLÄTT 2. CENTRUM 3. FURUMOSSEN 4. VÄSTRA 5. ÖSTRA 6. FJÄLLVINDSVÄGEN ortsanalys Furulund 9
BOSTADSOMRÅDEN 1. Timmerslätt Timmerslätt är byggt på en höjd norr om centrum och är omringat av blandskog. Området består av tre större gårdar som är uppförda under åren 1982-83 med fasader av stående träpanel i gröna, röda samt blå nyanser. Byggnaderna är utförda i en traditionell stil med sadeltak och upplåtelseformen är bostadsrätter. Det är ett radhusområde med två våningar fördelade på fyra lägenheter samt souterränghus i tre våningar. Mellan de två södra gårdarna finns en förskola placerad och de ligger även mer integrerade med varandra än med den norra gården, där ett mindre skogsparti skiljer gårdarna åt. I södra delen, nedanför höjden ligger några byggnader med lättare industri placerade. I Timmerslätt är det populärt för barnfamiljer att bo och inom gårdarna finns det mindre lekplatser. 2. Centrum Furulund centrum är placerat norr om Landvettervägen och Tingsvägen i ett utspritt mönster med mycket parkeringsyta. Den största koncentrationen bebyggelse finns söder i området och består av ett mindre serviceutbud, vård och omsorg, äldrevård, skola, kyrka samt idrottshall. I norr ligger en högstadieskola samt ett dagcenter och i sydost ligger terrasslägenheter med mindre odlingsmöjligheter på balkongerna, upplåtelseformen där är bostadsrätter. Fasadmaterialen är mestadels rött eller gult tegel med en viss uppblandning av puts i liknande färger. Majoriteten av byggnaderna är från sent 1980-tal med undantag för kyrkan och dagcentrat som är från början av 2000-talet. Bostadsrätter i Timmerslätt. Furulund centrum. 10 ortsanalys Furulund Terrasslägenheter på Grenvägen i Furulund centrum.
Bostadsrätter Furumossen. 3. Furumossen Furumossen är ett bostadsrättsområde med flerbostadshus och radhus. Området består främst av tvåvåningshus byggda under 1990-talet där de i norr har en rätvinklig placering, i söder är byggnaderna placerade i ett organiskt mönster. Fasaderna består av ljusgult tegel uppblandat med liggande vitmålad träpanel. Vid entrén till området är ett hyreshus uppfört 2008 i två-tre våningar med sammanlagt 20 lägenheter. Genom området går en mindre allégata. Garage, parkering och gemensamhetslokaler finns i området. Radhusområdet Morkullesträcket i västra Furulund. 4. Västra Furulund Furulundsvägen som går rakt igenom västra Furulund var tidigare huvudled. Den ersattes av den nuvarande Landvettervägen. Skogsduvevägen samt Morkullesträcket stod klart 1979 och var de första bostäderna av den kraftiga exploateringen av området som skedde under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Innan dess fanns ett fåtal åretruntbostäder i området och även en mindre affär som idag är riven. Området är det minst homogena i Furulund och har en blandning av hus från olika årtionden i olika former och fasadmaterial. Några fåtal äldre byggnader blandas med mer moderna radhus och villor. Husen är placerade i ett klassiskt villatomtmönster med två större vägar, Morkullesträcket och Furulundsvägen, som skär genom området och som binds ihop med mindre lokalgator. Radhus på Skogsduvevägen i västra Furulund. I förgrunden syns en av de få äldre villorna i västra Furulund. i bakgrunden syns en enfamiljsvilla byggd i slutet på 70-talet. ortsanalys Furulund 11
5. Östra Furulund Östra Furulund är placerat söder om Tingsvägen och öster om Landvettervägen och består av två mindre områden, Pepparkaksstaden och Gryningsvägen. Pepparkaksstaden är ett område som består av bostadsrätter med gemensamma lokaler, lekplatser och funktioner som gym och festlokal. Byggnaderna är punkthus och vinkelhus och är placerade så att de formar åtta mindre gårdar, men i en öppen struktur. Fasadmaterialen är främst i tegel, kombinerat röda och gula nyanser med dekorativa detaljer i glaserat blått tegel. Punkthus i Pepparkaksstaden i östra Furulund. Mellan Pepparkaksstaden och Landvettervägen ligger två industrilokaler placerade. Det mindre av dem är Vetro group AB som bland annat tillverkar glasblock. Norr om Vetro ligger Rivieras markisfabrik som fick Partille kommuns byggpris år 2006 och är ritat av T + E arkitekter AB. Området på Gryningsvägen byggdes 1991-1992 och består av 87 bostadsrätter i radhus och lägenheter. Fasaderna är i stående träpanel i ljusa pastellfärger. Några hus med bottenvåning i tegel och några i souterräng. Gårdsformerna är runda med garage och gemensamhetslokaler placerade i mitten. Bostadsrätter på Gryningsvägen, östra Furulund. 6. Fjällvindsvägen Fjällvindsvägen är idag det nyaste området i Furulund. Det är byggt 2004-06 och består av villor. Ett par äldre hus finns med bland bebyggelsen och även några mindre sommarstugor har bevarats och påminner om Furulunds historia som sommarort. Villorna är utförda i en enhetlig stil och flertalet är placerade i en större ring. Fasaderna är utformade i ståendel träpanel i ljusa färger som roströd, mintgrön och beige. Friliggande villa på Fjällvindsvägen. 12 ortsanalys Furulund Sommarstuga från omkring 1930 vid Fjällvindsvägen/Maderna.
FRAMTIDA UTBYGGNADSOMRÅDEN Pågående projekt: 1. Seniorbostäder Här planeras seniorboende i form av två flerbostadshus i fyra våningar samt fyra radhuslängor i ett plan, husen är grupperade kring en gemensam gård. Detaljplanen har en genomförandetid fram till 2015 och Partillebo planerar för byggstart årsskiftet 2013-2014. Prästtjärn 2 Tingsvägen 1 3 Landvettervägen 4 4 Framtida projekt: 2. Centrum Det finns planer på utveckling och förtätning av centrum, en tätare struktur är nödvändigt för att stimulera ett utökat serviceutbud. En utveckling av Furulunds centrum skulle kunna innebära flertalet bostäder i blandade upplåtelseformer och utformningar samt nya lokaler för utökat serviceutbud. Planering av centrala Furulund förväntas ske efter att samhällsbyggnadskontoret utrett en framtida skala för bebyggelseutveckling i såväl centrum, Tingsängen och Brännet. 3. Tingsängen Före detta Furulundsdeponin låg placerad här 1960-89. Planer på ett nytt bostadsområde finns efter ett politiskt direktiv att föra in Tingsängen (3-4 ha) i nästa bostadsbyggnadsprogram. En geoteknisk utredning är gjord men behöver kompletteras med ytterligare detaljerade undersökningar för att få en bra bild av grundläggningsförutsättningarna och stabilitetsförhålladnena. Även en miljöteknisk utredning föreslås att göras då tidigare utredningar beskriver området som förorenat. I norr avgränsas området av en sprängstensvall på 10-15 meter. Förslag på dragning av tvärförbindelse mellan E20 och riksväg 40 enligt ÖP05 och av Trafikverkets utredning, alternativ A2. 4. Brännet Brännet ligger öster om Furulund och gränsar till Fjällvindsområdet i väster och Åstebo och Maderna-Haketjärn i söder. Området består av lätt kuperad naturmark. Syftet med planeringen av området är att bygga till och förtäta med bostäder i anslutning till exploaterade områden och för att stödja en utveckling av Furulund centrum. Brännet är uppdelat i två delar med tre respektive sex hektar mark som tillsammans kan skapa möjlighet för mellan 110-200 bostäder. Området påverkas av planerna med den nya tvärförbindelsen som är planerad i området då trafikmatningen kan ske därifrån. ortsanalys Furulund 13
FUNKTIONER Servicen i Furulund är relativt låg och de flesta invånarna tar sig till Partille centrum för att handla. Innehavarna av butikerna i centrum ser ändå underlaget som gott och exempelvis så kompletteringshandlar många i Matöppet. I matbutiken öppnade även Furulunds bagarn sin verksamhet i november 2013. I Godisboden finns post och i Furulundskiosken finns svenska spel samt möjlighet att ladda västtrafikkort, kiosken fungerar till viss del som en mötesplats för framförallt stamkunderna. Bredvid kiosken ligger Zachrissons blommor som är öppet under höst/jul samt vår och försommar. I centrumbyggnaden ligger även Furulunds pizzeria som har serveringstillstånd och är den enda restaurangen i området om man bortser från äldreboendets restaurang som har lunchservering. Föreningar Furulundskyrkan är ett samarbete mellan EFS (evangeliska forsterlandsstiftelsen) och Svenska kyrkan och har sedan 2001 sina lokaler i kyrkobyggnaden vid Furulunds centrum. De har vid lunchtid kaféverksamhet ett par dagar i veckan och öppen förskola. De har även ungdomsverksamhet på fredagkvällar som fungerar som en fritidsgård med runt 50 besökare per kväll. Bakom centrum ligger Sävehof-hallen där handbollsklubben Sävehof tränar samt spelar matcher. Björndammens BK tränar på fotbollsplanen bredvid och har även lokal i träningshallen som de delar med Furan. Det finns endast ett fåtal föreningar i Furulund, förutom kyrkan och dess verksamhet. Ridklubben är en och en annan är Svalans pensionärsförening. 1 Prästtjärn 2 3 4 5 6 7 9 Tingsvägen 10 8 1 Landvettervägen Vårdservice I byggnaderna syd-väst i centrum ligger Närhälsan vårdcentral, äldreboende och dagcentral, de har öppet för lunchservering, även för folk som inte bor på hemmet. Norr om centrum ligger även ett dagcenter. Söder om Furulund ligger Partille ridklubb i stall från 1963, ridskoleverksamhet har funnits sedan 1958. Det finns även ett café på ridklubben, men har endast öppet på lördagar. SKOLA FÖRSKOLA ÖVRIGA FUNKTIONER 11 14 ortsanalys Furulund 1. 2. 3. 4. 5. 6. Björndammens panncentral. Interkakel, butik. Furulundskyrkan. Sävehof-hallen. Mikki inc frisörsalong, Godisboden, Matöppet, Furulunds bagarn Furulunds pizzeria. Furulundskiosken samt Zachrissons blommor 7. 8. 9. 10. 11. Närhälsan vårcentral, äldreboende, dagcentral. Dagcenter. Vetro Group AB. Riviera markiser och persienner AB. Partille ridklubb.
Kommunala förskolor: Furulundskyrkan samt frisörsalongen i Furulunds centrum. Förskolor i enskild regi: Kommunala skolor: - Furan åk 0-5 cirka 300 elever. - Lunden åk 6-9 med cirka 275 elever. Furan, högstadiedelen av Furulundskolan. Föreningar: Furulundskiosken är placerad mitt på parkeringen i Furulunds centrum vid busshållplatsen. ortsanalys Furulund 15
SERVICE Till följd av utbyggnaden av Allum köpcenter i Partille centrum har övriga kommunens centrum upplevt en minskning av försäljningen. På grund av detta tog kommunen i november 2008 fram en handelsutredning där fyra torg i Partille undersökes med hjälp av intervjuer. Furulund centrum var en av dessa platser. Centrumet innehåller en mataffär, två kiosker, en frisör, en blomaffär samt en pizzarestaurang och kunderna finns främst i närområdet. Näringsidkarna ser många svagheter med centrumet, som att det är i dåligt skick, att det är vänt åt fel håll, att konkurrensen från Partille centrum är för hård samt att skyltningen är otillräcklig. Furulunds centrums styrka är närheten till de kringliggande bostäderna, gratis parkering samt att kunderna upplevs som trevliga av näringslivsidkarna. Något som skulle kunna förbättra förutsättningarna är ett bredare utbud samt en uppfräschning av centrumet. I utredningen fick de tillfrågade kunderna beskriva Furulund centrum med ett ord och några exempel på ord som nämndes var; fult, sterilt, tråkigt, parkering, litet, bilar, grått och nära. När de fick frågan om vad som behövs för att de ska besöka centrumet oftare var svaren sådant som fiskbil, chark, bankomat, café och sådant som Allum saknar. När det kom till omdömena om miljön i centrum är att det uppfattas som skräpigt, ovårdat, och att det är i renoveringsbehov. Flera personer nämner även förbättringsförslag så som att placera fler bänkar och plantera mer grönska. Intervjuer gjorda under juni 2013 visar ingen förändring mot intervjuerna 2008 i upplevelsen av Furulunds centrum. Vilka butiker har du besökt? 73,3 % Endast matbutik 10 % Matbutik och kiosk 6,7 % Mat- och blomsterbutiken 1,3 % Pizzerian 1,3 % Kiosken 1,3 % Ej handlat Hur ofta kommer du hit till centrum? 37 % Varje dag 33 % Flera gånger i veckan 13 % En gång i veckan 17 % Mera sällan Vad tycker du om miljön i centrum? 33 % Mycket dålig miljö 27 % Dålig miljö 13 % Medelbra 17 % Bra 10 % Mycket bra 16 ortsanalys Furulund Siffror från Partille kommuns handelsutredning 2008.
TRAFIK Busshållplats vid Tingsvägen. Landvettervägen, länsväg 549 skär genom Furulund och är en av kommunens genom- och infartsvägar. Den förbinder E20 med Öjersjö och vidare mot riksväg 40. Vägen har en hastighetsbegränsning på 60 km/h. Cirkulationsplatsen vid Furulund centrum binder ihop Landvettervägen med Tingsvägen, länsväg 558. Tingsvägen förbinder i sin tur Landvettervägen med E20 i nordostlig riktning. En cirkulationsplats vid Slättenvägen-Tingsvägen är planerad, men är inte formellt beslutad. Trafikseparerad cykelbana mellan Partille centrum och Furulund. Landvettervägen som skär genom Furulund. Tydliga vägskyltar finns på de större cykelvägarna. Ny vägförbindelse Det saknas en vägförbindelse med god framkomlighet mellan riksväg 40 och E20. Planer på en tvärförbindelse mellan Jeriko i Lerum och Åstebo vid Furulund finns, och i förstudien gjort av Trafikverket är förbindelsen uppdelad i tre delar. En systemanalys för trafikstrukturen inom Göteborgsområdet med fokus på den nordöstra delen ska genomföras, prioriteringsordningen för länkarna A1 och A2 ska avvaktas till dess att resultatet av systemanalysen är framtaget. Alternativ A0 innebär en förbättring på länken mellan Bårhult-Åstebo, däremot görs ingen åtgärd mellan Åstebo-Partillemotet. A1 innebär utökade körfält alternativt busskörfält Åstebo-Partillemotet och A2 representerar den nya tvärförbindelsen mellan Åtsebo och Jeriko. Syftet med tvärföbindelsen är dels att avlasta Göteborgs centrala delar där riksväg 40 och E20 binds ihop via E6 med hög trafikmängd som resultat, samt att avlasta Partillemotet och Landvettervägen från tung trafik. En beräkning från 2008 på Nollalternativet som innebär att inga åtgärder är genomförda på sträckan Åstebo-Partillemotet men att Bårhultsmotet är i bruk och trängselskatten införd, visar på en trafikökning från 10800 ÅDT till 16000 ÅDT år 2020. Bullernivåerna väntas då stiga med mellan 1-3 db(a). Vid en fullt utbyggnad, alternativ A2 skulle däremot trafiken förbi Furulund hamna på 14500 ÅDT. Bårhultsmotet beräknas tas i drift december 2013. Kommunen förodrar ur ett infrastrukturperspektiv alternativ A2 då den säkerställer framkomligheten österut. Vägdragningen ger större möjligheter för att bygga bostadsområdena Brännet och Råhult öster om Furulund. Vid alternativ A1 leds trafiken genom Furulund och Landvettervägen ger en större barriäreffekt med en trafikökning som bidrar till ökat buller och luftföroreningar. Den planerade förtätningen av Furulunds centrum kan då påverkas negativt. ortsanalys Furulund 17
Buller Enligt Trafikverkets mätning september 2013 är det dagliga medelvärdet för antalet fordon som passerar Landvettervägen 15 920, en ökning med 15 % sedan trängselskatten infördes januari 2013. Bullernivåerna låg högt redan innan trafikökningen, exempelvis har bullernivån vid fasad på 20 lägenheter i Timmerslätt uppmätts av Trafikverket 2011 till över 60 db(a). Då det är en statlig väg som ger upphov till störningarna ligger ansvaret på eventuella åtgärder hos Trafikverket. Bullernivån för cirka hälften av byggnaderna i Furulund ligger på mellan 45-50 db(a). E20 Förutom de större vägarna finns det i Furulund ett antal lokalgator med hastighetsgränser mellan 30 och 40 km/h. Eftersom bostadsområdena är avskilda från de större vägarna samt att gång- och cykelvägar är trafikseparerade minskas risken för olyckor trots att en högre hastighet kan hållas. De högre hastigheterna ger dock upphov till buller och skapar barriärer som försvårar möjligheten att ta sig mellan områden med cykel eller gående. Parkeringsmöjligheten i centrum är mycket god och i centrum är det sällan fullbelagt. Tingsvägen Har du tillgång till bil? 73 % Ja 27 % Nej Prästtjärn Landvettervägen 18 ortsanalys Furulund Med vilket färdmedel tog du dig till Furulund centrum? 46 % Med Bil 14 % Med kollektivtrafik 0 % Med cykel 40 % Gående Statistiken är en del av Handelsutredning, delrapport 2, november 2008, där intervjuerna skedde i Furulunds centrum. BUSSHÅLLPLATS HUVUDCYKELVÄG LOKALT GÅNG- OCH CYKELVÄG GÅNGTUNNLAR Åstebo
Cykelvägar Furulund är beläget på en höjdrygg och det gör cykling mindre attraktivt som fordon, 73 % av befolkningen i Furulund har tillgång till bil. Inom området är det förhållandevis lätt att ta sig med cykel när det kommer till höjdskillnaderna som inte är så kraftiga som mellan Partille centrum och Furulund. Detta gör att få väljer cykeln när man ska ta sig utanför Furulund och bilen är det vanligaste transportmedlet som följs av buss. På huvudcykelstråket är underhållet bra och det finns tydliga skyltar som gör det lätt att hitta. På de lokala cykelvägarna kan däremot underhållet skifta och där är det sällan skyltat. Prästtjärn Tingsvägen Landvettervägen Kollektivtrafik Busshållplatserna ligger tätt, de flesta har under tre minuters promenad till närmsta hållplats, och turerna är täta vilket gör att buss är ett bra alternativ som många utnyttjar. Exempelvis tar det endast 15 minuter med buss till Göteborg under högtrafikstimmarna och tre minuter till Partille centrum. Ungefär 2000 personer är i åldrarna 16-64 i Furulund, den gruppen som pendlar mest. De utgör tillsammans 60 % av Furulunds befolkning. Partille kollektivtrafiksutredning från 2008 visar att det under ett vardagsdygn steg av 509 personer på hållplatserna Furulund och Furulund centrum vilket kan antas utgöra en stor del andelen kollektivtrafikpendlare till och från Furulund. Kartan till vänster visar 400-meters radie från samtliga busshållplatser i Furulund. Minst 90% av invånarna ska ha maximalt 400 meter till närmsta busshållplats enligt ett av Partille kommuns miljömål. Hållplatserna Stubbvägen, Furulund och Furulund centrum har under de senaste åren tillgänglighetsanpassats och rustats upp. BUSSHÅLLPLATS 400-METERS RADIE. TVÅ MINUTERS PROMENAD ortsanalys Furulund 19