Avdelningen för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-04-12 Dnr: 86-06-405 SDN: 2006-04-27 Handläggare: Elisabet Ödman Tfn: 508 06 169 Bromma stadsdelsnämnd Revisionsrapport "Stadens arbete med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan en uppföljning av tidigare granskning" - förvaltningens yttrande Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag till yttrande och överlämnar det till revisionskontoret. 2. Omedelbar justering. Bertil Östberg stadsdelsdirektör Marion Hauge-Lindberg avdelningschef Sammanfattning Revisionskontoret har under 2005 gjort en uppföljning av tidigare granskning av hur staden arbetar med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan. Rapporten visar bl a att staden inte har en samlad bild av kostnadsutvecklingen för elever i behov av särskilt stöd. En översyn genomförd av stadsledningskontoret anger att särskilda nyckeltal för elever i behov av särskilt stöd ska inarbetas i kvalitetsredovisningen i samband med att skolverket och utbildningsnämnden tagit fram kvalitetsindikatorer. Det är förvaltningens mening att en sådan lösning borde tillgodose stadens behov av uppföljning. Bromma skolor redogör redan idag i sina kvalitetsredovisningar för metoder och insatser för barn i behov av särskilt stöd. Box 206, 116 26 Bromma, Besöksadress: Tunnlandsvägen 95 Tfn: 08-508 06 000, Fax: 08-508 06 110
sid 2 (5) Ärendets beredning Yttrandet över rapporten har utarbetats på avdelningen för utbildning och fritid i samarbete med beställaravdelningen för stöd och handikapp. Bakgrund Revisorerna granskade 2003 hur staden arbetar med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan. Revisionsrapport Elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan, nr 2003:5. I enlighet med revisionsplanen för 2005/2006 har nu revisionskontoret gjort en uppföljning av nämnda granskning för att utröna vilka åtgärder stadsdelsnämnderna och skolenheterna vidtagit. Granskningen har omfattat samtliga stadsdelsnämnder. Uppföljningen har utgått från en enkät vilken har besvarats av samtliga stadsdelsnämnder. Dessutom har verksamhetspersonal intervjuats, bland annat barn- och ungdomschefer, rektorer och övrig skolledning från fyra stadsdelar. Resultaten från granskningen 2003 visade att det var tveksamt om staden hade tillräcklig kontroll över att elever i behov av särskilt stöd gavs tillräckliga förutsättningar för en likvärdig utbildning. Granskningen visade också att formerna för skolornas redovisning av uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder för dessa elever behövde förbättras. Revisionen såg också tydliga behov av förbättring avseende dialogen mellan stadsdelsnämnderna och berörda elever och föräldrar samt skolenheter. Vidare påtalades brister i stadens ekonomiska redovisning av verksamheten samt behovet av att utveckla nyckeltal inom verksamhetsområdet. Förvaltningens synpunkter Nedan redovisas revisionskontorets slutsatser i 2005 års rapport i korthet och förvaltningens synpunkter på desamma. Ny resursfördelningsmodell från år 2005 Den översyn av resursfördelningssystemet som fullmäktige uppdrog åt staden i budget för 2003 har genomförts och tillämpas fullt ut fr o m i år. Förvaltningen har tidigare i andra sammanhang påpekat att det resursfördelningssystem som bygger på en socioekonomisk fördelningsmodell inte ger en rättvisande beskrivning av de behov som finns i Bromma. Det finns all anledning att upprepa detta. Behoven i Bromma handlar framförallt om neuropsykiatrisk problematik. Nyckeltalsredovisning Revisionskontoret ser svårigheter i att säkerställa att staden har en helhetssyn när det gäller elever i behov av särskilt stöd eftersom kommunfullmäktige tagit beslut om att inte avkräva stadsdelsnämnderna särredovisning och ekonomisk uppföljning av verksamheten för barn i behov av särskilt stöd.
sid 3 (5) Enligt den översyn stadsledningskontoret gjorde 2004 är det svårt att få rättvisande jämförelsetal eftersom stadsdelsförvaltningarna redovisar sina kostnader för elever i behov av särskilt stöd på olika sätt. Samma översyn anger dessutom att särskilda nyckeltal för elever i behov av särskilt stöd ska inarbetas i kvalitetsredovisningen i samband med att skolverket och utbildningsnämnden tagit fram kvalitetsindikatorer. Det är förvaltningens mening att en sådan lösning borde tillgodose stadens behov av uppföljning. Bromma skolor redogör redan idag i sina kvalitetsredovisningar för metoder och insatser för barn i behov av särskilt stöd. Förvaltningen menar vidare att vid framtagandet av kvalitetsindikatorer är det viktigt att vara uppmärksam på de olika svårigheter som finns. Barn i behov av särskilt stöd har problem och behov av olika art, på olika nivåer och av olika svårighetsgrad. Stadens rutiner och system för kvalitetsarbete kompetensfondens projekt Revisionskontoret tillmäter kompetensfondens utbildningsaktiviteter stor betydelse för en bättre samverkan mellan såväl Stockholms stad och landstinget som mellan stadsdelsnämndernas olika verksamhetsområden. Under hösten 2006 kommer kompetensfondens utbildningssatsning genomföras i samarbete mellan Bromma och Hässelby-Vällingby och landstingets närsjukvårdsområde Västerort. Utbildningsprojektet går under namnet BUS-kompiS och syftar till att bidra till att skapa kunskapsmässiga förutsättningar hos personalen för att överenskommelsen om BUS-policyn ska kunna förverkligas. Former för skolenheternas redovisning av uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder Skolorna i Bromma har generella mål för elever i behov av särskilt stöd. Åtagandena konkretiseras i de individuella åtgärdsprogrammen som följs upp tillsammans med elev och föräldrar. Granskningen visar att skolenheterna har utvecklat och förbättrat arbetet med att upprätta och följa upp fastställda åtgärdsprogram för eleverna. Dialog Revisionskontoret anser det angeläget att de stadsdelsnämnder som behöver utveckla dialogen med sina skolenheter intensifierar det arbetet. I Bromma sker dialogen mellan enheterna och förvaltningsledning och nämnd i form av ILS-besök. Nämnden får vidare information om enheternas verksamhet och måluppfyllelse i tertialrapporter och verksamhetsberättelse. Arbetet med och återkopplingen på enheternas verksamhetsprogram ger också goda möjligheter till dialog mellan enhet och förvaltningsledning.
sid 4 (5) Samverkansavtal, gemensam policy med landstinget och kommunerna i Stockholms län Förvaltningen instämmer i revisionskontorets bedömning att det är angeläget att BUS-policyn, dvs överenskommelsen mellan staden och landstinget, efterföljs. När det gäller förskolebarn finns sedan flera år tillbaka ett organiserat samarbete mellan Bromma stadsdelsförvaltning, BVC och barnläkarmottagningen. En gång per månad är möten inbokade för s k teamkonferenser. I en teamkonferens representeras landstinget av barnsjuksköterska från BVC, barnläkare från barnläkarmottagningen, BUPpsykolog och logoped. Stadsdelens samordnare för barn i behov av särskilt stöd företräder stadsdelen. Bromma bas-team som utreder barn och elever med koncentrationssvårigheter är organiserat på liknande sätt. I Bromma bas-team ingår barnläkare med specialistkompetens från Västerorts barn- och ungdomsmottagning, logoped från logopedmottagningen Sabbatsberg och psykolog från BUP-mottagningen Brommaplan. Från habiliteringscenter Norrtull medverkar sjukgymnast och arbetsterapeut. Från stadsdelens skolor medverkar ansvarig skolläkare. Stadsdelen representeras också av två samordnare med uppdrag att utreda och bedöma insatser för barn i behov av särskilt stöd. Under 2005 har berörda tjänstemän inom landsting och kommun i Bromma varit delaktiga i arbetet med BUS-dokumentet, de riktlinjer som slår fast den policy som vi i Bromma ska upprätthålla för barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget. Samverkansavtalet för dessa riktlinjer är nu i sitt slutskede för att skrivas under. I Bromma finns sedan tidigare stadsdelens interna forum. Landstingets motsvarighet har nyligen bildats. I april 2006 kommer dessa båda forum att mötas för att diskutera det fortsatta arbetet och driva gemensamma frågor. En viktig del är också att ett bra överlämnande sker vid övergången från förskola till skola för sexåringarna. Detta uppdrag ligger på stadsdelens stödenhets samordnare i samverkan med föräldrar och berörda enheter. Resursfördelningssystem Revisionen konstaterar i sin rapport att stadsdelsnämnderna fortfarande tillämpar olika modeller för resursfördelning till skolenheterna. De flesta nämnder bedömer att de har möjlighet att följa upp de ekonomiska resurserna och hur de används. Undantag finns och där rekommenderar revisionskontoret att tillfredsställande uppföljningssystem tas fram.
sid 5 (5) Bromma fördelar hela tilläggsbeloppet till skolorna. Resurserna fördelas direkt ut i skolenheternas budgetkalkyler per helår. Rektorerna vet därmed redan från årets början vilka medel som finns att tillgå för den enskilda skolan avseende olika stödinsatser. Skolorna har också en tillfredsställande uppföljning av tilldelade medel och följer varje månad upp att verksamheten ryms inom ram, vilket också redovisas till stadsdelsnämnden Bilaga Revisionsrapport Stadens arbete med elever i behov av särskilt stöd inom grundskolan en uppföljning av tidigare granskning