SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA

SVERIGES REKORDSNABBA BEFOLKNINGSTILLVÄXT OCH FASTIGHETSMARKNADER I STORSTADSREGIONERNA Peter Stein, Stein Brothers AB Januari 2016

Förord Ett områdes demografiska utveckling påverkar förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, behov av infrastruktur, efterfrågemönster på fastighetsmarknader, prisbildning på befintligt fastighetsbestånd etc. I tider av omvälvande demografisk förändring kan många ditintills till synes stabila samband kullkastas av nya ingångsvärden. Sveriges demografi utvecklas exceptionellt. Befolkningstillväxten är snabbare än den någonsin varit. Dessutom är Stockholm den huvudstad inom EU som har snabbast växande ökningstakt. Vad beträffar riksdata så är Sverige ett av de länder i Europa som har snabbast växande befolkning. I tillväxtens spår genererar demografin delvis nya mönster och förändrade befolkningspyramider. Sådant genererar på kort och längre sikt betydande återverkningar på fastighetsmarknader. Denna rapport analyserar Sveriges demografiska utveckling dels på riksnivå, dels för Västra Götaland, Region Skåne och Stockholms län. I analyserna av storstadsregionerna riktas fokus mot städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. I den löpande texten vävs demografiska analyser samman med hur denna utveckling kan förväntas påverka fastighetsmarknader. Rapportens tyngdpunkt ligger på demografiska analyser. Innehållets avgränsningar har överenskommits mellan beställare och leverantör. Rapporten inleds med ett kapitel som tecknar de stora dragen i Sveriges demografiska utveckling. Det efterföljande kapitlet tar makroperspektiv på de tre storstadsregionerna. Därefter kommer kapitel som var för sig går igenom Västra Götaland, Region Skåne och Stockholms län. Rapportens sista kapitel är en sammanfattande analys. Rapporten börjar dock med en inledande sammanfattning.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Sverige har historiskt rekordhög befolkningstillväxt... 3 1.1 Fakta och statistik... 3 Aggregerade riksdata... 3 1.2 Faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen... 5 Historiskt höga födelsetal... 5 Historiskt rekordstor bruttoinvandring... 5 Ökad förväntad genomsnittlig livslängd... 5 1.3 Rekordhöga befolkningstillväxtens effekter på ålderspyramid... 6 2 Makroperspektiv på undersökta storstadsregioner... 8 2.1 Snabb befolkningstillväxt, tilltagande urbanisering... 8 3 Västra Götaland... 9 3.1 Västra Götalandsregionen... 9 3.2 Göteborg... 10 4 Skåne... 10 4.1 Region Skåne... 10 4.2 Malmö... 11 5 Stockholms län... 12 5.1 Stockholms län... 12 5.2 Stockholms stad... 13 6 Avslutande analys... 14

Sammanfattning När detta skrivs (januari 2016) har Migrationsverket publicerat statistik som visar att år 2015 ansökte strax över 162 000 människor om att beviljas asyl i Sverige. Det motsvarar mer än ett nytt Linköping. Av dessa var 72 000 barn (dvs. personer under 18 år) varav 35 000 ensamkommande. År 2014 ansökte strax över 81 000. Förra årets ansökte således mer än dubbelt så många som året innan. Siffran 162 000 är den högsta Sverige någonsin haft. År 2013 ansökte strax över 54 000 om asyl och år 2012 var siffran 44 000. De senaste två åren har därmed inneburit en kraftig ökning. Den tidigare rekordnoteringen inträffade år 1992. Det året tog Sverige emot 84 000 asylsökande 1 i samband med krisen i före detta Jugoslavien. Men då handlade det om ett år av stort inflöde. Därefter återgick utvecklingen till betydligt lägre nivåer. Eftersom det stora antalet asylsökande har lett till längre handläggningstider hos Migrationsverket, ca 15-24 månader 2, dröjer det innan de asylsökande erhåller uppehållstillstånd och blir folkbokförda i Sverige. Det betyder i sin tur att det dröjer ett par år innan den stora tillströmningen av asylsökande de senaste två åren slår igenom i befolkningsstatistiken. Hur stor tillväxt de bidrar till blir beroende av hur många av dem som får uppehållstillstånd, hur många som väljer att stanna i Sverige etc. Det säger sig självt att ovanligt stora och därtill för många beslutsfattare sannolikt oväntade inflöden medför betydande utmaningar av organisatorisk karaktär. Inflödet av asylsökande konfronterar beslutsfattare med stora utmaningar såväl på omedelbar som på längre sikt. På akut sikt handlar det bl.a. om att inom ramen för ett befintligt fastighetsbestånd hitta värdiga boenden åt dem som söker skydd. Det är primärt ett ansvar för Migrationsverket. Kommuner behöver dessutom omgående tillhandahålla fastighetsbestånd etc. för ökad efterfrågan på vård, skola och omsorg. Asylsökande barn har rätt till skola, vård och tandvård enligt samma villkor som andra barn i Sverige. På längre sikt kommer utvecklingen att bidra till stora återverkningar på Sveriges befolkningstillväxt och ålderspyramid. Befolkningen kommer att bli större och åldersstrukturen yngre. I många delar av landet torde det uppstå en väsentligt större efterfrågan på fastigheter som kan tillgodose lokaler för skola och förskola. Till detta kommer ökade behov av studentbostäder. Samtidigt kommer efterfrågan på bostäder att öka mycket kraftigt. Snabb befolkningstillväxt och ökad efterfrågan på fastigheter ställer i sin tur krav på effektivare utnyttjande av befintligt bestånd, samt utbyggnad och modernisering av infrastrukturen. 1 Med asylsökande avses en utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Med flykting avses en utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl. Med invandrare avses personer som planerar att stanna i Sverige i tolv månader, har fått uppehållstillstånd och är folkbokförda i landet. Asylsökande räknas således inte som invandrare i statistiken eftersom de inte är folkbokförda i Sverige. De ingår därför inte heller i den svenska folkmängden i SCB:s statistik. Migrationsverket beräknar att den förväntade handläggningstiden för den som söker asyl idag är mellan 15 och 24 månader. 2013 beslutade Migrationsverket att ge alla syrier som kom till Sverige permanent uppehållstillstånd. I slutet av 2015 beslutade regeringen om nya stramare regler i syfte att minska antalet asylsökande. 2 Det kan jämföras med en genomsnittlig handläggningstid under 2014 på 4-5 månader. 1

En heltäckande analys av samband mellan marknader för fastigheter och befolkningsutveckling måste dock också beakta att Sverige, de två senaste årens asylströmmar förutan, under ett antal år haft en med historiska mått mätt snabb befolkningstillväxt. Befolkningen har ökat rekordartat. Även då har stor invandring haft avgörande betydelse. Från och med 2007 har Sverige varje år haft rekordstor bruttoinvandring, på strax under eller strax över 100 000 invandrare. Nettoinvandring har därigenom svarat för ca 65 % av en årlig befolkningstillväxt. Men de senaste årens snabba tillväxt har inte enbart varit en funktion av stor nettoinvandring. Ända sedan början av 2000-talet har antalet födslar varje år överstigit 100 000 - vilket handlar om historiskt höga tal- och därmed bidragit till stigande födelseöverskott. Dessutom lever människor längre. 2014 ökade totalbefolkningen med 102 491 personer. Aldrig tidigare har en årlig ökning överstigit 100 000. De kommande åren prognostiseras nya toppnoteringar. År 2016 förväntas Sverige passera 10 miljoner invånare. Det betyder att ökningen från 9 till 10 miljoner tagit 12 år. Aldrig tidigare har en övergång från en miljon till en annan skett på så kort tid. År 2025 3 prognostiseras Sverige passera 11 miljoner invånare. Övergången från 10 till 11 miljoner kommer i så fall att ske på rekordsnabba 9 år. Mellan 2015 och 2020 förväntas totalbefolkningen öka med 762 346 personer. Mellan 2015 och 2025 beräknas den öka med 1 253 900 personer, det vill säga drygt 13 %. Det blir i så fall den högsta befolkningstillväxten sedan befolkningsstatistik började föras i Sverige 1750. 4 5 Den snabba befolkningsökningen paras med fortsatt urbanisering. I de tre undersökta storstadsregionerna bor idag över hälften av rikets totalbefolkning. De kommande åren förväntas de regionerna absorbera över hälften av rikets förväntade tillväxt. Mellan 2015 och 2020 prognostiseras befolkningen i Stockholms län öka med 237 000 personer, befolkningen i Västra Götaland med strax över 3 Rapporten fokuserar huvudsakligen på tidsperioden 2015-2024/25. Det beror på att så långt fram i tiden har det varit möjligt att få fram rådata för alla undersökta områden. Beräkningar för riksdata bygger på rådata som erhållits från SCB. Beräkningar för regioner och städer baseras på rådata som erhållits från respektive stad eller region. I samtliga fall grundas rapportens beräkningar på rådata som utgör ingångsvärden för demografiska s.k. huvudalternativ. Samtliga beräkningar använder givetvis så färska rådata som det i dagsläget finns tillgång till. Utöver innehållet i denna rapport finns beräkningarna redovisade på Excel filer. Tabellmaterialet som redovisas i den här rapportens löpande text har sin analytiska tyngdpunkt på utvecklingsmönster för hela perioden 2015-2024/25. I Excelfilerna finns dessutom beräkningar som analyserar delperioder. 4 Källa: Konjunkturläget december 2015, Konjunkturinstitutet. 5 Dagens prognoser bygger bl.a. på att flyktinginvandringen är och väntas bli hög de kommande åren. På kort sikt kan befolkningsprognoser kullkastas av tvära kast i in- och utvandringsflöden. I slutet av 2015 fattade regeringen ett antal beslut med syfte att minska tillströmningen av asylsökande till Sverige. Det ter sig ännu för tidigt att dra några slutsatser om hur dessa beslut kommer att påverka den framtida utvecklingen. Analyserna i denna rapport utgår från dagens prognosdata. Ett rimligt antagande är att den tillströmning som redan varit borgar för att befolkningen kommer att växa kraftigt åtminstone de allra närmaste 3-5 åren. Skulle de fattade besluten leda till signifikant lägre tillströmningar framgent kan det naturligtvis leda till att befolkningen på lite längre sikt inte ökar lika kraftigt som dagens uppreviderade prognoser pekar mot. 2

100 000 medan tillväxten i Region Skåne förväntas bli 74 000. I praktiskt taget samtliga dessa regioners kommuner ökar befolkningen. I många av Stockholmsregionens kranskommuner beräknas befolkningen växa snabbt. I Stockholms län finns idag två kommuner som har över 100 000 invånare, nämligen Stockholm och Huddinge. År 2040 prognostiseras antalet öka till åtta. En konsekvens av dagens och framtidens snabba befolkningstillväxt blir att ålderspyramiderna förändras. Dagens demografiska dynamik medför att yngre och yrkesaktiva åldersklasser uppvisar snabb tillväxt, såväl ifråga om totalt antal som i andel av befolkningen. Den utvecklingen medför att i många kommuner kommer efterfrågan att öka på fastigheter som tillgodoser behov hos dessa åldersgrupper. Förvisso blir även de äldre fler och ökar som andel av befolkningen. Den utvecklingen får störst genomslag efter 2020, när de stora 40-talistkullarna blir 80+. På regionnivå beräknas de tre regionerna få befolkningspyramider snarlika riket. De undersökta städerna förväntas däremot få signifikant yngre pyramider. Där förväntas andelen 80+ bli signifikant lägre, och andelen i åldrarna 0-30 år högre. 1 Sverige har historiskt rekordhög befolkningstillväxt 1.1 Fakta och statistik Aggregerade riksdata Den 31 december 2014 hade Sverige 9,7 miljoner invånare. 2014 ökade rikets befolkning med 102 491 invånare. Aldrig tidigare har en årlig förändring överstigit 100 000. Tabell 1 visar de fem största årliga ökningarna mellan 1900 och 2014. Tre av framräknade fem i topp har inträffat i närtid. Den enda period som når nivåer likt dagens är åren omedelbart efter andra världskriget, med dess baby-boom. Tabell 2 visar motsvarande för procentuella förändringstakter. Här toppar förvisso ett antal år på 1940-talet, men förra årets ökning återfinns även här bland fem i topp. Träffar prognoser för 2014-2017 rätt kommer dessa år att leda till nya rekordnoteringar, såväl vad gäller absolut som procentuell tillväxt. 3

År 2016 förväntas Sverige passera 10 miljoner invånare. Det betyder att ökningen från 9 till 10 miljoner tagit 12 år. Aldrig tidigare har en övergång från en miljon till en annan skett på så kort tid. År 2025 prognostiseras Sverige passera 11 miljoner invånare. Övergången från 10 till 11 miljoner kommer i så fall att ta rekordsnabba 9 år. Tabell 3 visar beräknade prognosdata för kommande tioårsperioden. Mellan 2015 och 2022 prognostiseras varje år en tillväxt över 100 000. Fram till 20176 prognostiseras rekordhöga årliga ökningar med 2016-2017 som toppnotering. Efter 2017 avtar tillväxttakten något. 7 Men för vart och ett av åren 2015-2025 prognostiseras historiskt höga ökningstakter. Tabell 4 ger ytterligare perspektiv på nuvarande utveckling. Tabellen visar hur Sveriges befolkning utvecklats efter 1940 uppdelat på decennier. Träffar prognosen för 2010-2020 rätt medför det att ökningen mellan 2010 och 2020 blir större än faktisk ökning de 30 föregående åren. Och sistnämnda kan inte förklaras med att tillväxten de tre föregående decennierna var avvikande låg. 6 Det är 2017 som många av dagens asylsökande förväntas ha fått uppehållstillstånd. 7 En genomgående slutsats som framkommer i Excel filernas beräkningar är att befolkningsökningens tillväxttakt blir historiskt hög under hela perioden 2015-2025, men att tillväxtens ökningstakt avtar något efter 2020. Den slutsatsen gäller för riket och för samtliga undersökta områden. 4

1.2 Faktorer som påverkar befolkningsutvecklingen En befolkningsökning kan vara en funktion av endera tre faktorer: Födelseöverskott det vill säga antalet födda överstiger antalet avlidna Nettoinvandring det vill säga antalet invandrare överstiger antalet utvandrare Ökad genomsnittlig livslängd, det vill säga människor lever i genomsnitt längre I Sverige rör sig för närvarande samtliga dessa variabler i samma riktning. Historiskt höga födelsetal De senaste tio åren har antalet födda varje år överstigit 100 000. De närmaste fem åren prognostiseras antalet födslar varje år överstiga 120 000. Så höga födelsetal så många år i rad har Sverige inte haft sedan 1960- och 1990-talen. De höga födelsetalen har flera orsaker. En är att det föddes många på 1990-talet vilka nu når fruktsam ålder. En annan förklaring är den höga invandringen. Invandrare föder i genomsnitt något fler barn än svenskfödda. Till detta kan adderas goda ekonomiska konjunkturer. I Sverige är exempelvis föräldraförsäkring kopplad till tidigare förvärvsinkomst. Historiskt rekordstor bruttoinvandring Antalet utvandrare uppgår till mellan 50 000 och 60 000 per år. År 2014 invandrade rekordhöga 126 000. Mellan 2015 och 2017 prognostiseras invandringen överstiga 150 000 per år. Mellan 2015 och 2030 prognostiseras invandringen varje år bli större än 100 000. Det betyder att nettoinvandringen förblir den enskilt viktigaste förklaringen till Sveriges snabba befolkningsökning. Den sammantagna bild som här framkommit är att Sveriges befolkningstillväxt ökar rekordartat, och att tillväxten är en funktion av samverkande faktorer. Det betyder i sin tur att framtida samband mellan befolkningstillväxt och efterfrågemönster på fastigheter blir mångfacetterade. 5

Ökad förväntad genomsnittlig livslängd Vi lever längre och de äldre blir fler. Idag är förväntad genomsnittlig livslängd 84 år för en kvinna och 80 år för en man. Genomsnittliga livslängden ökar vart tionde år med ca 1 år. 1.3 Rekordhöga befolkningstillväxtens effekter på ålderspyramid Som ett komplement till analysen av aggregerade data kan man undersöka hur en prognostiserad utveckling fördelar sig på åldersgrupper och få en uppfattning om befolkningspyramidens utseende. Det möjliggör också analyser av hur en förväntad totalökning påverkar framtida pyramider. Med ledning av sådan information är det möjligt att dra träffsäkrare slutsatser om samband mellan befolkningsutveckling och efterfrågemönster för fastigheter. En befolkning som prognostiseras en snabbt tilltagande ökning av äldre åldersklasser kan förväntas ge upphov till ökad efterfrågan på äldreboenden. En befolkning som å andra sidan prognostiseras snabb tillväxt av unga och/eller yrkesaktiva kan antas generera större behov av lokaler för skolor och kontorsutrymmen. Den indelning som är gjord i våra beräkningar motiveras med att åldrarna 0-18 förväntas täcka åldersklasser som genererar behov av fastigheter till förskola, skola samt bostäder för barnfamiljer. Åldersklass 19-30 genererar behov av lokaler för högre utbildning och studentbostäder. I det åldersintervallet flyttar många över kommun- och länsgränser och skaffar sin första mer permanenta bostad. Åldersklass 31-64 täcker intervall där flertalet individer bildar familj samt är arbetssökande och/eller yrkesaktiva. 8 Åldersklassen 80+ ger fingervisning om behov av åldersrelaterade boenden. Åldersklassen 65-79 täcker åldrar i skarven mellan yrkesaktiva och de äldsta. 8 Ofta används termen yrkesaktiva som beteckning för den åldersgruppen. Självklart är det så att inte alla i dessa åldrar arbetar. En del studerar, andra är arbetssökande eller står utanför arbetsmarknaden. Samtidigt torde flertalet som faktiskt är yrkesaktiva återfinnas i detta åldersintervall. 6

Tabell 6. Prognos för Sveriges befolkning 2015-2030 i åldersklasser (2014 = faktiska värden). 0-18 år 19-30 år 31-64 år 65-79 år 80+ Total 2014 2 093 420 1 565 998 4 175 053 1 413 476 499 408 9 747 355 2015 2 133 709 1 587 331 4 208 299 1 447 400 502 045 9 878 784 2030 2 595 991 1 610 764 4 746 399 1 606 232 825 747 11 385 133 Prognos 2015-2030 502 571 44 766 571 346 192 756 326 339 1 637 778 Prognos (%) 2015-2030 24,1 2,8 13,6 13,6 65,3 16,8 Andel 2014 21,4 16,1 42,8 14,5 5,1 Prognos andel 2020 22,5 15,0 42,3 14,8 5,2 Prognos andel 2025 22,9 13,7 42,7 14,2 6,2 Prognos andel 2030 22,8 14,1 41,6 14,1 7,2 Tabell 6 återger prognosdata för Sveriges prognostiserade befolkningsökning mellan 2015 och 2030 uppdelat på ovan nämnda åldersklasser. Mellan 2015 och 2030 prognostiseras Sveriges befolkning öka med strax över 1,6 miljoner invånare. Studerar vi i nästa led hur denna ökning förväntas fördela sig på åldersklasser går det att iaktta ett antal intressanta mönster. En första slutsats är att åldersklasserna 0-18 år och 31-64 år förväntas absorbera hela 65 % av denna totalökning. Åldersklassen 31-64 år prognostiseras öka med flest antal. 9 Tabellen visar också att åldersklassen 0-18 år beräknas öka med nästan lika många som 65+. Tittar vi på åldersklassernas andelar framkommer att åldersklass 0-18 år beräknas öka sin andel av totalbefolkningen. Andelarna för åldersklasserna 19-79 år minskar samtidigt som åldersgruppen 80+ prognostiseras ökning. Åldersklassen 80+ prognostiseras få den signifikant snabbaste procentuella tillväxten. Efter 2020 uppnår som tidigare nämnts de stora 40-talistkullarna 80+. Då stiger andelen 80+. Likväl visar tabell 6 att även med beaktande av sistnämnda samband så visar rådande prognosdata att åldersklassen 0-18 år även så långt fram i tiden som 2030 förväntas utgöra en högre andel av totalbefolkningen än 65+. Det är troligt att det är i den snabba ökningen av yngre åldersklasser som det går att identifiera hur de senaste årens utveckling återverkar på befolkningspyramiden. En annan påverkan som kan avläsas är tillväxten av åldersintervallet 31-64 år (som bl.a. innefattar de yrkesaktiva). Stor nettoinvandring parat med höga födelsetal har bidragit till att många delar av Sverige framgent får yngre befolkningspyramid än eljest. Till detta kan adderas att på 1960-talet föddes många som nu passerar de 50. Samtidigt kvarstår faktum att de äldre blir fler och dessas andel av befolkningen ökar. De utmaningar som följer av att fler blir äldre har länge varit kända och stått i fokus för mycken samhällsdebatt. De senaste årens befolkningsutveckling - det vill säga att befolkningen tillförs betydligt i åldrarna 0-19 år är en dimension som först på senare tid förefaller ha ägnats adekvat uppmärksamhet. 9 Det är självklart så att analyser som undersöker uppdelningar på åldersklasser behöver ta hänsyn till att åldersklassindelningar, såsom exempelvis de ovan gjorda, betyder att man jämför grupper med olikartade totalunderlag. Åldersklassen 31-64 år omfattar ett intervall på 33 år. Åldersklassen 65-79 däremot omfattar ett intervall på 14 år. En åldersklass som spänner över 33 år kan, allt annat lika, förväntas öka med fler än den åldersklass som inbegriper ett signifikant mindre spann. Likväl är sådana analyser relevanta och används flitigt i demografiska analyser. Genom att studera åldersklasser, samt hur dessas andelar förändras över tiden, så kan man få fram relevanta samband mellan en befolkningsutveckling och befolkningspyramidens dynamik. Den specifika åldersklassindelning som vi har valt är vanlig i analyser av samband mellan demografi och efterfrågan på fastigheter. 7

2 Makroperspektiv på undersökta storstadsregioner 2.1 Snabb befolkningstillväxt, tilltagande urbanisering Tabell 7 visar att de senaste tio åren har totalbefolkningen i de tre storstadsregionerna uppgått till över hälften av rikets befolkning. Mellan 2005 och 2014 ökade de tre regionernas andel från 50,5% till 52,4%. Den ökningen beror på tillväxten i Stockholms län. Västra Götaland hade 2014 en marginellt lägre andel av rikets befolkning än år 2005. För Skåne var andelen marginellt högre 2014 jämfört med 2005. Tabell 8 visar att mellan 2010 och 2014 ökade befolkningen i riket med strax över 400 000 personer. Av detta absorberade de tre regionerna närmare 75 % (73,5). Stockholms läns andel uppgick till hela 43,9%. I absoluta tal var tillväxten i Stockholms län större än i Västra Götaland och Skåne tillsammans. Procentuellt var ökningstakten för Stockholms län fyra gånger så stor som för riket. Källa: Egna beräkningar Tabell 9 kompletterar siffrorna i tabell 7 genom att lägga till prognosdata för år 2020. Bortom 2014 fortsätter Stockholms län att öka sin andel av rikets totalbefolkning. För Västra Götaland och Skåne beräknas motsvarande andel minska något. 8

Tabellerna 7-9 visar att de tre storstadsregionerna prognostiseras att fortsätta att absorbera en hög andel av rikets tillväxt. Stockholms län beräknas att ytterligare öka sin andel av rikets totalbefolkning. Andelarna för Västra Götaland och Skåne förväntas bli konstanta. Samtidigt prognostiseras riket som helhet signifikant högre tillväxttakt. Här kan föreligga en antydan om att det kommer att finnas andra delar av Sverige som (måhända oväntad) får ovanligt snabb befolkningstillväxt. Att närmare analysera detta ligger dock utanför ramen för detta uppdrag. 3 Västra Götaland 3.1 Västra Götalandsregionen I Västra Götaland bodde 1,6 miljoner invånare år 2014. År 2025 prognostiseras regionens befolkning uppgå till strax över 1,8 miljoner invånare. Det betyder en befolkningsökning på ca 18 000 per år. Flyttnetto svarar för ca 75 procent av en årlig befolkningsökning. I absoluta tal prognostiseras åldersklassen 0-18 år snabbast ökning. Åldersklassen 80+ prognostiseras däremot snabbast procentuella tillväxt. 3.2 Göteborg I Göteborg bodde år 2014 33 % av regionens befolkning. 2025 prognostiseras andelen öka till 34 % och Göteborg absorbera närmare hälften (46 %) av regionens befolkningsökning. En mycket intressant information i tabell 12 är att fram till 2020 prognostiseras Göteborg en närmast obefintlig ökning av åldersklassen 80+. Men efter 2020 förändras ålderspyramiden. Då beräknas åldrarna 80+ få snabb procentuell tillväxt. I likhet med regionen prognostiseras yrkesaktiva bli den åldersklass som ökar med flest antal fram till 2025. Samtidigt prognostiseras åldrarna 65+ högre procentuell tillväxt. Den sammantagna effekten 9

blir att Göteborg prognostiseras en befolkningstillväxt som i absoluta tal får stark tonvikt på unga och yrkesaktiva. 4 Skåne 4.1 Region Skåne För Region Skåne har det varit möjligt att få tillgång till rådata fram till 2024. Tabell 13 visar att fram till 2024 prognostiseras befolkningen i Region Skåne öka med strax över 100 000. Tabellen visar också att mellan 2014 och 2024 förväntas ökningen i åldrarna 65+ bli nästan lika stor som ökningen i åldersklass 0-18 år. 10

4.2 Malmö För Malmö finns rådata fram till 2025. År 2014 uppgick Malmös andel av Skånes befolkning till 24,6 %. År 2024 prognostiseras andelen öka till 26,4 %. Mellan 2014 och 2025 prognostiseras Malmös befolkning öka med 57 343 personer och staden absorberar över hälften av regionens prognostiserade tillväxt (52 %). År 2021 prognostiseras Malmö passera 350 000 invånare. Mellan 2015 och 2025 prognostiseras Malmö snabbare ökningstakt för totalbefolkningen än såväl Göteborg som Stockholm. Både in- och utflytningen förväntas öka under hela prognosperioden. Födelsenettot kommer successivt att öka under prognosperioden och utgöra en ökad andel av befolkningstillväxten. I Malmö prognostiseras också mycket snabb tillväxt av åldrarna 0-18 år. I absoluta tal beräknas den åldersklassen öka med mer än dubbelt så många som åldrarna 65+. I Malmö prognostiseras åldersgruppen 80+ att svara för en signifikant lägre andel av stadens totalbefolkning än motsvarande för Göteborg. Sett över hela perioden förväntas åldersgruppen 65-79 år stark procentuell ökning. 11

5 Stockholms län 5.1 Stockholms län I Stockholms län bodde 2014 strax över 2,1 miljoner invånare, vilket motsvarade 21,4% av Sveriges totalbefolkning. Samtliga länets kommuner prognostiseras ökad befolkning ända fram till 2045. Minst en tredjedel av Sveriges befolkningstillväxt absorberas av Stockholmsregionen. För perioden 2015-2030 prognostiseras regionen absorbera över 40 % av rikets prognostiserade tillväxt. År 2014 fanns i Stockholms län 2 kommuner - Stockholm och Huddinge med över 100 000 invånare. Mellan 2014 och 2040 kommer antalet att öka till åtta. Mellan 2015 och 2024 prognostiseras befolkningen i Stockholms län öka med strax över 380 000 invånare. År 2022 prognostiseras länet passera 2,5 miljoner invånare. Länet prognostiseras snabb tillväxt i åldrarna 0-18 år och 31-64 år. Åldersklassen 80+ prognostiseras snabbast procentuella ökningstakt. Stockholms län prognostiseras jämförelsevis låg andel i åldrarna 65+. 12

Tabell 16. Prognos totalbefolkning Stockholms län 2015-2024. 0-18 år 19-30 år 31-64 år 65-79 år 80+ Total 2014 499 131 365 187 988 623 259 927 85 176 2 198 044 2015 508 144 368 927 1 000 813 266 864 85 460 2 230 207 2016 520 229 372 907 1 016 151 272 318 86 704 2 268 309 2017 532 741 376 149 1 032 323 278 081 88 203 2 307 498 2018 545 947 378 811 1 049 312 283 009 90 494 2 347 572 2019 558 738 380 742 1 067 822 287 328 93 212 2 387 842 2020 571 454 381 794 1 087 049 292 092 96 007 2 428 396 2021 583 206 382 103 1 106 714 296 601 99 754 2 468 378 2022 594 468 382 134 1 126 414 299 585 105 2 507 742 141 2023 604 724 381 930 1 145 907 301 145 111 2 545 500 794 2024 614 677 381 698 1 164 202 301 588 119 2 581 569 405 Prognos 2015-2020 115 546 16 511 175 579 41 661 34 229 383 525 Prognos (%) 2015-2020 23,1 4,5 17,7 16 40,1 17,4 Prognos (%) 2020-2025 22,7 16,6 44,9 11,8 3,8 Prognos (%) 2015-2025 23,5 15,7 44,7 12 3,9 Prognos (%) 2015-2030 23,8 14,7 45,1 11,6 4,6 5.2 Stockholms stad År 2020 prognostiseras Stockholms stad passera 1 miljon invånare. Staden prognostiseras mycket snabb tillväxt av åldrarna 0-18 år, 31-64 år samt 65-79 år. Stockholm stad prognostiseras också låg andel 65+. Tabell 18. Befolkningsprognos Stockholms stad 2015-2024 (2014 = faktiska värden). 0-18 år 19-30 år 31-64 år 65-79 år 80+ Total 2014 186 452 172 338 421 813 95 100 36 286 911 989 2015 189 735 173 858 426 414 98 301 35 580 923 888 2016 194 982 175 888 433 085 101 333 35 264 940 552 2017 200 161 177 377 439 547 104 670 35 101 956 856 2018 205 434 178 031 445 988 107 717 35 274 972 444 2019 210 457 178 175 452 963 110 465 35 639 987 699 2020 215 518 178 046 460 246 113 436 36 107 1 003 354 2021 220 183 177 471 467 828 116 145 36 971 1 018 597 2022 224 505 176 579 475 142 118 278 38 554 1 033 057 2023 228 332 175 342 482 385 119 603 40 668 1 046 330 2024 231 770 174 132 488 654 120 555 43 218 1 058 328 Prognos 2015-2024 45 318 1 794 66 841 25 455 6 932 146 339 Prognos (%) 2015-2024 24,3 1,1 15,8 26,7 19,1 16,1 Åldersklass andel 2014 20,4 18,8 46,2 10,4 3,9 Prognos andel 2020 21,4 17,7 45,8 11,3 3,5 Prognos andel 2024 21,8 16,4 46,1 11,3 4 Källa: SWECO och SLL. 13

6 Avslutande analys Denna rapport har visat att Sveriges befolkning de kommande åren lär växa rekordsnabbt. Det förefaller troligt att Sveriges asylpolitik framgent blir mer restriktiv än hittills. Det är i dagsläget för tidigt att dra några slutsatser om hur detta kan påverka faktiska framtida flöden. Men redan intecknad utveckling säkerställer en historisk dynamik. Rekordhöga ökningar av totalbefolkningen paras med föryngrade ålderspyramider. Den utmaning som kommer av att antalet äldre ökar kvarstår. Dagens utveckling tillför således ytterligare utmaningar. De tre storstadsregionerna förväntas absorbera över hälften av Sveriges framtida befolkningstillväxt. Det betyder att det blir i dessa områden som en stor del av framtidens tillväxt skapar konkreta utmaningar. Det är allmänt bekant att det finns starka samband mellan befolkningstillväxt och ökad efterfrågan på fastigheter. Den verklighet som kommer att prägla stora delar av Sverige är rekordsnabb befolkningsökning parad med sedan länge eftersatt utbyggnad av bostäder och infrastruktur. Behoven kommer överlag att vara avsevärt större än vad det befintliga beståndet förmår att tillhandahålla. Efterfrågan kommer helt enkelt att med råge överstiga utbudet. Snabb tillväxt av unga och studenter kommer att ställa stora krav på ökad tillgång till lokaler för skola, förskola och studentbostäder. Oväntad snabb ökning av människor i yrkesaktiva åldrar skapar ökad efterfrågan på fler bostäder, större tillgång på utrymmen för butiker och köpcentra, utbyggnad av infrastruktur som kan säkerställa tilltagande flöden mellan arbete och bostad etc. Till detta kommer de utmaningar som följer av att antalet äldre växer och ökar sin andel av befolkningen. Dagens och morgondagens demografiska utveckling ställer väsentligt större krav på utbyggnad av nya bostäder samt rationellare användande av det befintliga beståndet. Dessutom kommer behoven av samhällsfastigheter för yngre och äldre att tillta dramatiskt. Det väsentliga för att på effektivast möjliga sätt hantera en demografisk utmaning är inte att fundera över ifall man gillar eller ogillar utvecklingen. Avgörande är att i god tid gilla läget. 14