HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT 2009.03.24

HALMSTADS RESECENTRUM SLUTRAPPORT 2009.03.24

Uppdraget har beställts av Halmstad kommun, Stadskontoret ARBETSGRUPP: Sabina Andersson Stadskontoret Evert Winnberg Stadskontoret Mattias Bjellvi Stadskontoret Finn Aurell Byggnadskontoret Ulf Holm Tekniska kontoret Jonas Orring Fastighetskontoret Arne Hansson Miljö och hälsa Bruno Andersson Hallandstrafiken Per Rosqvist Banverket Stenerik Ringqvist RTM Konsult AB, projektsamordning KONSULTER ABAKO arkitektkontor AB Olof Hallberg Carolina Lundberg Anna Lilja Harald Lundström ABAKO arkitektkontor AB Box 4182 400 40 Göteborg Henriksbergshuset, Stigbergsliden 7 Tel: 031-85 67 00 www.abako.se Box 5343 402 27 Göteborg Vädursgatan 6 Tel: 031-3353300 www.ramboll.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 1.1 BAKGRUND TILL UPPDRAGET... 5 1.2 DAGENS SITUATION... 5 1.3 TIDIGARE UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH BESLUT... 6 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 SAMMANFATTNING AV UPPDRAGET... 7 2.2 UTREDNINGSOMRÅDETS AVGRÄNSNING... 7 2.3 BEFINTLIG TRAFIK... 8 2.3.1 Kollektivtrafi k... 8 2.3.2 Biltrafi k... 10 2.3.3 Cykeltrafi k... 11 2.4 FRAMTIDA TRAFIK... 12 2.4.1 Kollektivtrafi k... 12 2.4.2 Biltrafi k... 14 2.4.3 Cykeltrafi k... 14 3. ANALYS 3.1 STADEN OCH RESECENTRUM... 15 3.2 DEN EFFEKTIVA BYTESPUNKTEN... 15 3.3 HALMSTADS MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR... 16 3.3.1 Bangården och befi ntilig bebyggelse... 16 3.3.2 Stråk och barriärer... 17 3.3.3 Befi ntlig station och resandenavets lokalisering... 19 3.3.4 Laholmsvägen och vägporten... 19 3:3.6 Studerade lokaliseringar... 20 4. TÄNKBARA LAYOTER / STRUKTURER 4.1 BANGÅRD / PLATTFORMAR... 23 4.2 REGIONBUSSTERMINALEN... 25 4.3 GENERELL TRAFIKANALYS... 25 4.4 LOKALBUSSTERMINAL UNDER JÄRNVÄGSBRON, ALT A... 26 4.4.1 Lokalbussterminal... 26 4.4.2 Biltrafi k... 27 4.4.3 Resecentrum... 28 4.5 LOKALBUSSTERMINAL PÅ LAHOLMSVÄGEN, ALT B1, B2, B3.. 29 4.5.1 Lokalbussterminal... 30 4.5.2 Biltrafi k... 32 4.5.3 Resecentrum... 33 4.6 PENDELPARKERING... 34 4.7 CYKELVÄGAR OCH CYKELPARKERINGAR... 34 4.8 ETAPPUTBYGGNAD... 34 4.8.1 Regionbussterminal... 34 4.8.2 Övriga etapper... 34 4.9 CENTRUMUTVECKLING... 36 4.9.1 Gång- och cykelvägar till och från resecentrum... 38 4.9.2 Utveckling av omgivande kvarter... 40 4.9.3 Utveckling av kvarteret Jäntan... 41 4.10 MILJÖPÅVERKAN... 42 5. UTVÄRDERING AV ALTERNATIVEN 5.1 UTVÄRDERING AV ALTERNATIVEN B1-B3 SISEMELLAN... 43 5.1.1 Alternativ B1... 43 5.1.2 Alternativ B2... 43 5.1.3 Alternativ B3... 43 5.1.4 Slutsats... 43 5.2 UTVÄRDERING AV ALTERNATIVEN A OCH B3... 44 5.2.1 Diskussion... 45 5.2.2 Slutsats... 45 6. FÖRSLAG 6.1 ILLUSTRATION AV FÖRSLAGET... 47 6.2 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING... 47 BILAGOR LINJENÄTSUTREDNING TRIVECTOR, juni 2008 KOSTNADSBEDÖMNING, februari 2009 ILLUSTRATION, april 2009 KAPACITETSANALYS, april 2009

HALMSTADS RESECENTRUM 1. BAKGRUND 1BAKGRUND Karta över centrala Halmstad 1.1 BAKGRUND TILL UPPDRAGET Frågan om ett samlat resecentrum i Halmstad har utretts under lång tid. De strukturella förutsättningar som staden ger är förhållandevis komplicerade vilket gjort frågan om lokalisering och utformning svår. 1.2 DAGENS SITUATION Situationen när det gäller samordning av kollektivtrafiken i Halmstad är idag under alla kritik. Rikstrafiken utpekar Halmstad till en av landets sämsta platser när det gäller bytesmöjligheter mellan olika kollektiva resor. Staden delas av Nissan med i princip två centrala broförbindelser (Viktoriagatan och Brogatan-Fredsgatan). Centrum, kommersiellt och historiskt, är placerat på västra sidan av Nissan. Öster om Nissan ligger bl a högskolan och stora bostads- och verksamhetsområden. Regionbussterminalen är placerad vid Norra station på västra sidan av centrum medan järnvägsstationen ligger på östra sidan. Den kanske viktigaste lokalbusshållplatsen för byte till tåg är idag placerad på Viktoriagatan utan visuell kontakt med stationen och med en promenadväg på ca 400 meter. En lokalbusslinje går dock förbi stationen idag. Byten mellan lokalbussar och regionbussar sker i huvudsak på Österskans som är lokalbussarnas samordningshållplats. Bortsett från den allmänna ambitionen att minska bilberoendet i samhället till förmån för kollektiva resor är ett för resenären effektivt kollektivresande en konkurrensfaktor för Halmstad. Regionerna för arbete och boende håller redan, tack vare bl a tåget, på att förstoras. Orten ligger strategiskt mellan Göteborgsoch Öresundsregionen med drygt en timmas tågresa till både Göteborg och Helsingborg. Utbyggnaden av Öresundstrafiken har lett till idag i princip en förbindelse i varje riktning per timme. Bl a högskolan skapar redan idag även resandeströmmar från intilliggande orter som Varberg, Falkenberg och Ängelholm. ABAKO arkitektkontor AB sid 5

HALMSTAD RESECENTRUM BAKGRUND 1.3 TIDIGARE UTFÖRDA UTREDNINGAR OCH BESLUT 1994: Lokalbuss- och regionbussterminal, lokaliseringsutredning 1995: Utredning angående regionbussterminal i Halmstad mm 2000: Förslag till linjestruktur för busstrafiken i Halmstad Årtal för tidgare genomförda utredningar 1994 1995 2000 2004 2007, järnvägen nergrävd 2000: Förstudie av resecentrum i Halmstad, Banverket (Resecentrum vid Gamletullsgatan väster om järnvägen alternativt vid befintlig station) 2004: Förslag till utformning av resecentrum i Halmstad, Halmstads kommun, Sweco FFNS (regionbussternimal vid Bolmensgatan, lokalbussterminal på Laholmsvägen under järnvägsbron, resecentrum i befintlig station) 2007: Komplettering av förslaget ovan Karta över centrala Halmstad med tidigare utredningar markerade sid 6 ABAKO arkitektkontor AB

HALMSTADS RESECENTRUM 2 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 SAMMANFATTNING AV UPPDRAGET Vårt uppdrag formuleras i huvudsak i förfrågningsunderlag utformning resecentrum, daterat 2008-03-20. I denna förfrågan slås fast att: Utredningen skall utgå från att resecentrum skall vara placerat öster om järnvägen mellan denna och Bolmensgatan. Utredningen skall utgå från att bussterminalen för regionbussar vid Norra station skall läggas ner och att regionbussarna skall ha sin bussterminal vid resecentrum. Redovisning av trafiklösningar i anslutning till resecentrum. Redovisning av resecentrums samspel med staden och påverkan på stadsutvecklingen. Redovisning av etapplösningar med bl a syftet att kunna genomföra flyttning av regionbussterminal i ett första skede. Redovisning av effekterna på omgivningen samt exploateringsmöjligheter i angränsande kvarter. Redovisning av översiktliga kostnadsbedömningar. FÖRUTSÄTTNINGAR Utredningsområdets avgränsning Utredningen skall utgå från att hållplatsen för långfärdsbussar vid Halmstad Teater skall flyttas till resecentrum. Utredningen skall utgå från att samtliga busslinjer om möjligt skall angöra resecentrum, antingen genom att de får sin bussterminal där eller att de på annat sätt angör resecentrum. Sammanfattningsvis ingår i uppdraget: Redovisning av förslag till utformning av samordnat resecentrum för tåg, lokalbuss, regionbuss, fjärrbuss, taxi, bil, cykel och gående. 2.2 UTREDNINGS- OMRÅDETS AVGRÄNSNING Utredningsområdet avgränsades i förfrågan enligt kartbilden till vänster. ABAKO arkitektkontor AB sid sid 7

HALMSTAD RESECENTRUM FÖRUTSÄTTNINGAR 2.3 BEFINTLIG TRAFIK 2.3.1 Kollektivtrafi k Bangård, plattformar Befintlig bangård består av 5 genomgående spår med 2 st mittplattformar med 4 st spårlägen som har plattformslängderna 250-300 meter. Vilshärads Camping Nordiska filt södra Nordiskafilt Flygstaden Flygstaden Tre Hjärtans väg Flygplatsen Munkelyckev. Jupitergränd Mickedala Karlsro Rotorp Kardvägen Väderögatan Lokalbusstrafik Busstrafiken har studerats i en s k linjenätsutredning av Trivector färdigställd, 2008. Linjenätsutredningen utgör en förutsättning för detta uppdrag. Brottet Vindilsvägen Arkitektgatan Kapellgatan Fridhemsparken Viktoriagatan Centralstationen Kollektivtrafiken i Halmstad tätort består av sex huvudlinjer och sju kompletterande linjer. För målgruppen äldre och funktionshindrade resenärer finns också två servicelinjer, Laxalinjen blå och Laxalinjen röd, vilka i huvudsak betjänar centrum och vissa halvcentrala bostadsområden och serviceinrättningar. Utöver dessa finns även ett antal direktbussar, skollinjer och industrilinjer, och andra linjer med endast ett fåtal turer per dag. Linjenätskarta över lokalbussar i Halmstad Det finns flera varianter på de många linjerna vilket gör att linjenätet blir yttäckande, men där hållplatser som inte finns på gemensamma huvudsträckningar får låg turtäthet. Vissa linjesträckningar varierar dessutom över dygnet, vilket är en källa till osäkerhet. sid 8 ABAKO arkitektkontor AB

HALMSTADS RESECENTRUM Den stora bytespunkten i dagens linjenät är Österskans. Flera linjer startar och slutar sin resa här och här sker även tidsreglering. Dessutom har flera linjer sina sträckningar igenom Österskans. Redan idag är Laholmsvägen starkt trafikerad med lokalbussar. FÖRUTSÄTTNINGAR N För mera detaljerad beskrivning av busstrafiken hänvisas till Trivectors linjenätsutredning. Regionbusstrafik Utöver stadsbussarna trafikerar regionbussar staden i vissa stråk. Regionbusslinjerna med det tyngsta resandet går till Laholm, Oskarsström- Hyltebruk, Växjö och Skipås/Getinge-Falkenberg. Knutpunkten för regionbusstrafiken är idag vid Norra Station. Tre linjesträckningar passerar Österskans där byte till lokalbuss kan göras. Tre tunga regionbusstråk kommer in via Laholmsvägen redan idag. Linjenätskarta över regionbussar i Halmstad ABAKO arkitektkontor AB sid 9

FÖRUTSÄTTNINGAR HALMSTAD RESECENTRUM Resandeströmmar och resenärsbyten Byten mellan olika transportslag sker utspritt på många platser i anslutning till stationen. I förstudien år 2000 konstateras följande fördelning när det gäller byten mellan tåg och nedanstående transportslag: Bil, inkl Taxi 32 % Till fots 20 % Cykel 15 % Tåg 12 % Tätortsbuss 11 % Regionbuss 3 % Övrigt 7 % I en undersökning gjord av kommunen 2008 konstaterades följande fördelning av färdsätt till stationen: Bil, parkerat vid stationen 8 % Bil, pass. inkl.taxi 21 % Till fots 39% Cykel 17% Tåg 1% Tätortsbuss 12% Regionbuss 2% Övrigt 2% Slutsats av undersökningen genomförd -08 och jämförd med undersökningen -95 finns redovisat i rapporten: (Halmstad kommun, Stadskontoret, Samhällsbyggnadsenhet: Del 3 Perrongundersökning -08 vid Halmstad Centralstation, Halmstad 2009). 2.3.2 Biltrafi k vent nyttjade och parkeringen är ofta helt full. Söder om stationen finns också möjlighet att parkera men det är inte lika väl i ordninggjort och heller inte lika frekvent använt. Laholmsvägen utgör idag en av de stora infarterna till Halmstad centrum. Laholmsvägen trafikeras av ca 30 000 fordon per dygn (2004) vid ett snitt för resecentrum. Trafikmängden har varit ganska konstant de senaste 10 åren och beror troligen på att kapacitetstaket är nått (i alla fall i högtrafik). Korsningen mellan Laholmsvägen och Enslövsvägen kan under kortare stunder i högtrafik bli överbelastad med följd att bilarna får vänta mer än ett omlopp i trafiksignalen. Detta gäller även för korsningen Viktoriagatan/Strandgatan, här är det stundom stora flöden med bussar på väg från Österskans. Idag finns två plankorsningar med järnvägen norr om Laholmsvägen, Fredsgatan och Linnégatan. Vid Fredsgatan korsar ca 5 000 fordon per dygn järnvägen. Bomfällningstiderna kan bli relativt långa med köer som följd. Vid Linnégatan är det knappt 2 000 fordon per dygn som korsar järnvägen. Idag finns möjlighet att angöra stationen med bil och taxi, men utrymmet är relativt begränsat. Det finns ca 10 angöringsplatser och 20 platser för korttidsparkering. Norr om stationen finns en parkering för tågresenärer och pendlare. Här finns plats för ca 200 bilar. Dessa platser är frek- Nuvarande angöring till stationen är otydlig och anonym. Från öster måste ett kvarter norr om Laholmsvägen rundas för att komma till stationen och västerifrån når man stationen via en relativt anonym lokalgata parallellt med Viktoriagatan. sid 10 ABAKO arkitektkontor AB

Teckenförklaringar Cykelbana Skyltad cykelbana Planerad cykelbana Färdväg på gata Rekreationscykelstråk Signalreglerad korsning Planskild korsning HALMSTADS RESECENTRUM 2.3.3 Cykeltrafi k Längs Laholmsvägen och Viktoriagatan löper idag gång- och cykelbanor på båda sidor, dessa är mycket frekvent använda. Fredsgatan är också ett frekventerat cykelstråk men det saknas cykelbana i den östra delen. I den västra delen av Fredsgatan och vidare på Österbron finns cykelbana, så även på Stationsgatan. En mer eller mindre välordnad cykelparkering finns söder om stationen längs Stationsgatan. Den nyttjas flitigt och är ofta fullt utnyttjad. Överraskande verkar disciplinen vara god, cyklarna parkerar där och inte på andra platser inom området. FÖRUTSÄTTNINGAR Cykelkarta, Halmstad ABAKO arkitektkontor AB sid 11