Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba förlopp Skada på längre sikt Effekter utanför territoriella gränser
Går arbetet som det ska? Vad krävs för att lägga en färdplan för att fortsätta klimatanpassa Sverige? 1. Ny kunskap eller identifierad brist på kunskap som påverkar/bör påverka klimatanpassning? 3. Förslag på prioriterade åtgärder 2. Vad är genomfört/planeras och vad har det lett till? Identifierade hinder?
Fyra näringslivsdialoger i september 1. Företag där produktionen i Sverige påverkas (tillsammans med LRF) 2. Företag där produktionskedjan i andra delar av världen påverkas (tillsammans med Svenskt Näringsliv) 3. Företag som har risk som sin affärside (tillsammans med Svensk Försäkring). 4. Företag som har klimatanpassning som sin affärside (tillsammans md Tillväxtverket och ASSET)
http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/sa-kansverige-klimatanpassas-forslag-i-ny-smhirapport-1.85589 1. Risker, konsekvenser och sårbarhet för samhället av förändrat klimat en kunskapsöversikt. SMHI Klimatologi Nr 10. 2. Uppföljning av kapitel 9 i Anpassning till ett förändrat klimat i regeringens proposition 2008/09:162. 3. Internationell utblick över klimatanpassningsarbete med fokus på kommunalnivå. 4. Klimatförändringarnas indirekta effekter och deras betydelse för Sverige 5. Rapportering av Näringslivsdialog klimatanpassning. 6. Svensk forskning om klimatanpassning inom styrning och planering. 7. Identifierade behov av åtgärder för klimatanpassning- en syntes av förslag i länsstyrelsernas handlingsplaner för klimatanpassning. 8-17 Folkhälsomyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, MSB, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, SGI, SVA, SGU, SLU, 18 Konsekvensanalys
Utredning pekar på vägen framåt för den svenska klimatanpassningen Anpassa regelverk. Tydliggör roller, ansvar och strategier Genomför prioriterade forsknings- och utvecklingsinsatser Tillgängliggör kunskap, beslutsstöd och prognos- och varningssystem Klarlägg hur kostnader ska fördelas och hur resurser ska säkerställas 7
Klimatsmart samhällsbyggande 2015-03-10 Miljö- och energidepartementet 4 mars 2015 Åsa Romson, Klimat- och miljöminister, vice statsminister Vi ser redan effekterna av klimatförändringarna, bland annat kraftiga skyfall som drabbar såväl enskilda fastighetsägare, kommuner och nationen som helhet. Därför måste tempot i klimatanpassningen höjas, med effektivare och smartare insatser från samhällets alla aktörer. Regeringen har redan tagit initiativ och tillsatt en intern arbetsgrupp för att titta på ansvarsfördelningen Regeringen och Regeringskansliet ska nu analysera SMHI:s rapport och se vilka bedömningar och förslag som myndigheten gör för anpassning i olika delar av samhället.
Klarlägga olika aktörers ansvar och resurser och hur de bör samspela Näringsliv branschorganisationer Forskarsamhället Klimatsmart samhällsbyggande 2015-03-10 EU, Östersjöstrategin Indirekt påverkan av klimatförändringar i andra delar av världen Nationell nivå regeringen, expertkommitté, myndighetskoordinering, kunskapscentrum för klimatanpassning, expert- och sektorsmyndigheter Regional nivå länsstyrelser, regionförbund, landsting Lokal Nivå Kommuner Medborgare (tex. fastighetsägare)
Harmonisera lagar och regelverk för att undvika målkonflikter, samt för att säkerställa att planering görs med hänsyn till klimatförändringar Förslag 3:10 Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att se över lagstiftning och regelverk så att de är ändamålsenliga för klimatanpassning av Sverige. Vad är problemet (exempel)? Nytt planera för framtida klimat tidigare med utgångspunkt från tidigare klimat Krävs större flexibilitet - så att beslut kan omprövas Ansvarstider är korta Nationell styrning för frågor av riksintresse/gränsöverskridande frågor kan behöva utredas Miljöbalken kan krocka med PBL Ingrepp på annans mark?
Lokala nivån i fokus Olika behov och resurser - inte en modell som är optimal för alla Stöd för att integrera klimatanpassning i kommunal verksamhet Lagstiftning och regelverk - tidsperspektiv som tar hänsyn till klimatförändringar; undvika målkonflikter Längre ansvarstider kombinerat med mer resurser? Nationell styrning när av riksintresse? Länsstyrelser har samordningsfunktion Nationella strategier kopplade till sektorer Säkerställa synergier och undvika konflikter mellan sektorer eller miljömål
Kommunernas arbete Mest uppmärksamhet på översvämningsrisker från havet, sjöar och vattendrag samt vatten och avlopp, inklusive dagvattenhantering. Översikts- och detaljplaner fysisk planering. klimatanpassningsarbete. SKL enkät 2014: 56% arbetade i hög eller mycket hög utsträckning med klimatanpassning inom ramen för översiktsplaneringen. Fokuserat på nyexploateringar bl.a. lägsta bygghöjd i närheten till vatten och dagvattenfrågor. Frågan hamnar ofta i skuggan av andra samhällsintressen på detaljplanenivå Tenderat att fokusera mer på händelsestyrd krishantering snarare än på proaktiv och långsiktig planering Medvenhet finns. Steget till implementering ibland långt. Fokus på tekniska lösningar kopplat till naturolyckor. Otillräcklig tillgång till användbar information och anpassade planeringsunderlag, hinder kopplade till lagstiftning och brist på nationella riktlinjer, finansiering samt samordning och ansvarsfördelning.
Mera om kommunerna I många kommuner är kunskapen kring hur frågan om klimatanpassning ska behandlas inom bygglov och förhandsbesked begränsad. Önskemål om stärkta möjlighet för kommuner att vidta åtgärder på annans mark för att skydda bebyggelse, viktig infrastruktur och annan markanvändning från naturolyckor Enligt SKL:s enkät från 2014 inkluderade 39% av kommunerna klimatanpassning i risk- och sårbarhetsanalyser för naturolyckor Svårt för kommuner att stå emot ekonomiska intressen för strandnära bebyggelse, skulle underlätta om det fanns lagkrav som går att hänvisa till vid obekväma avslag, eller för att, till exempel få stöd i villkor om att höja marken Flera önskemål om nationella riktlinjer för klimatanpassad VA- och dagvattenhantering, liksom för klimatanpassat byggande Vid stora nyinvesteringar i infrastruktur bortser man idag i stort från kvalitetsaspekter i offentlig upphandling och väljer anbud i huvudsak efter pris. Det leder till att företag som tar höjd för klimatförändringar i anbud riskerar att prisa ut sig och sänker därför efterhand ambitionsnivån.
Tidsbegränsad samordnad funktion Förslag 3:12 Nationell finansiering ges till kommuner för en tidsbegränsad samordnad funktion för klimatanpassning. Kostnaden uppskattas till 1 miljon kronor per kommun och år för en period på ca 3 år per kommun. Kommunerna ska årligen redovisa hur medlen har använts och vilka resultat som de lett till. Kontaktnod och samordnare för förvaltnings- och bolagsövergripande samverkan för klimatanpassningsfrågor i kommunerna. Lösa upp problem relaterat till oklara ansvarsförhållandena och otydligheter kring vem som ska driva klimatanpassningsarbetet på kommunal nivå Stärka och underlätta arbetet med sektorsövergripande samarbete och praktisk implementering av klimatanpassningsarbetet i kommunerna. Säkerställa att klimatanpassningsperspektivet integreras i relevanta kommunala styrdokument och relaterad verksamhet Verka för att tillgängliga verktyg för integration av klimatanpassning tillämpas på lämplig nivå. När översyn görs av befintliga styrdokument, strategier, policys etc. eller när nya planer enligt Plan- och bygglagen tas fram, bör aspekter gällande ett förändrat klimat tas med. Framförallt i småkommuner kan vara svårt att ha all den kompetens som behövs och att det då kan det vara en fördel att samarbeta regionalt kring kunskapsutbyten, underlag och analyser.
Byggande och bebyggelse - vad behöver anpassas till? Översvämningar vattendrag, sjöar Ras och skred Stigande havsnivå och stranderosion Intensiva regn, ökad belastning VA-system källaröversvämningar Minskat uppvärmningsbehov, ökat kylbehov
Anpassning till långsiktiga klimatförändringar Kommer att krävas kortare tidsintervaller för tillsyn, underhålls- och driftsåtgärder på bebyggelsen Behov av ökade förvaltningsinsatser och högre förvaltningskostnader Kostnaderna som eskalerar ju längre man avstår från adekvat förvaltning och underhåll. Enskilda fastighetsägare som ansvarar för kostnader.
När/hur kommer klimatanpassningen in? Alla skeden i planprocessen och byggprocessen från översiktplanen till förvaltningsskedet - måste samverka för att minska negativa effekter av klimatförändringar Översiktsplanering: Kommuner ska förhålla sig till nationella mål inklusive klimataspekter (PBL). Info nationellt: Höjddatabas, översiktliga översvämningskarteringar Lst/kommuner: Många har regionalt/lokalt underlag - översvämning, ras och skred, havsnivå och vattenförsörjningsplaner Bygglov: Mark som är lämpad hänsyn till bla människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning och erosion. (Lst har tillsynsansvar).
När/hur kommer klimatanpassning in? Projektering: Klimatsäkring: Höja marken, bygga vallar, översvämningståliga konstruktioner. Lyfta in klimatanpassning i upphandlingar? Svag koppling översiktsplaner, detaljplaner och bygglov. Glapp när olika politiska nämnder hanterar frågorna. Risk för felprioriteringar. Krävs gemensamma forum. Mycket begränsat stöd för att kräva åtgärder i befintlig bebyggd miljö Boverket: Klimatanpassning i planering. I mindre grad riktlinjer för klimatanpassning av byggnader och byggregler Byggande: Använda andra material där problem med fukt kan uppkomma Befintlig miljö: Grönstruktur. Temperatursänkande åtgärder plats för vatten och tätort i samverkan med landsbygd. Korridorer för biologisk mångfald.
Fastighetsägarperspektiv Bristande anpassning till klimatförändringarna kan förväntas leda till minskat intresse för att hyra byggnader som inte är klimatanpassade, Information till fastighetsägare om att de själva har ansvaret för sitt översvämningsskydd Behov av underlag kring ansvar, samt skadeförebyggande råd till mindre fastighetsägare (villaägare) i samband med besiktningar.
I kapitel 9.4.1 om bebyggelse och byggnader finns förslag om att: Undersöka möjligheten att utöka fastighetsregistret med information om läge i förhållande till sjöar, vattendrag och kust, och höjd över havet för byggnaders marknivå (förslag 9:5). Utreda byggnaders påverkan av klimatförändringar och kopplat till det se över bygg och ändringsregler så de anpassas till förändrade klimatförutsättningar (förslag 9:6). Ta fram material, samt genomföra informationssatsningar till hela kedjan av aktörer, från politiker fastighetsägare, med syfte att tydliggöra risker relaterat till klimatförändringar, samt möjligheter till klimatanpassning i bebyggd miljö, samt olika aktörers ansvar. Möjligheten att vidareutveckla konceptet från VisAdaptTM med interaktiv visualisering bör undersökas (förslag 9:7).