Delgeneralplan för Molpe by

SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA KORSNÄS KOMMUN Delgeneralplan för Molpe by FCG DESIGN OCH PLANERING AB P5309-P13705

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 KONTAKTUPPGIFTER... 1 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER... 2 1.1 Identifikationsuppgifter... 2 1.2 Planens syfte... 2 1.3 Planeringsområde... 3 1.4 Sammandrag och bakgrundsmaterial... 4 2 SKEDENA I DELGENERALPLANEPROCESSEN... 4 2.1 Planläggningens inledningsskede 2011-2012... 5 2.2 Planens utkastskede våren hösten 2014... 6 2.3 Planens förslagsskede XX 2014 XX2014... 6 2.4 Godkännande av planen... 6 2.5 Deltagande och växelverkan... 6 3 PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER GRUNDUTREDNINGAR... 7 3.1 En allmän beskrivning av området... 7 3.1.1 Marken och berggrunden, topografi... 8 3.1.2 Vattenförhållandena... 8 3.2 Landskapet... 9 3.2.1 Landskapsstruktur... 9 3.2.2 Beaktande av landskaps- och kulturhistoriska värden i delgeneralplanen... 10 3.3 Markägoförhållanden... 10 3.4 Energi och samhällsteknik... 11 3.5 Trafik... 12 3.6 Befolkning och boende... 13 3.6.1 Invånarmängd, befolkningsutveckling- och prognos... 13 3.6.2 Boende... 13 3.6.3 Arbetsplatser och sysselsättning... 13 3.6.4 Dagvårds- och skolservice... 14 3.6.5 Service... 14 3.6.6 Turism... 14 4 PLANERINGSSITUATIONEN... 15 4.1 Landskapsplan... 15 4.2 Generalplaner... 16 4.3 Detaljplaner... 18 4.4 Byggnadsordning... 18 4.5 Övriga planer... 18 5 MÅLEN FÖR PLANERINGEN... 18

5.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen VAT... 18 5.2 Mål som ställs av kommunen... 19 5.3 Mål som myndigheterna ställer... 20 5.4 Mål som uppkommit under processen... 20 6 ALTERNATIVEN I DELGENERALPLANELÖSNINGEN OCH DERAS KONSEKVENSER... 20 6.1 Områdesbestämning... 20 Förtätningen av den befintliga byastrukturen samt nya områden för bosättning stöder den bebyggda infrastrukturen samt tekniska servicen. I arbetet har inga alternativa förslag utarbetats.... 20 6.2 Delgeneralplanen... 20 6.2.1 Utkastet till delgeneralplan... 20 6.2.2 Förslaget till delgeneralplan... 20 7 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN... 20 7.1 Planens struktur... 20 7.2 Dimensionering... 21 7.3 Områdes- och objektbeteckningar som beskriver områdena... 21 7.3.1 Beteckningar för områdesreserveringar... 21 7.3.2 Objekt- och linjebeteckningar... 25 7.4 Delgeneralplanebeteckningar och -bestämmelser... 26 7.5 Planeförslaget i förhållande till mål och planer... 26 7.5.1 Planen i förhållande till kravet på delgeneralplanens innehåll... 26 7.5.2 Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning VAT.. 27 7.5.3 Planen i förhållande till landskapsplanen.... 28 7.5.4 Planen i förhållande till övriga planer... 28 8 GENERALPLANENS KONSEKVENSER... 28 8.1 Grunden för konsekvensbedömningen... 28 8.2 Ekonomiska konsekvenser... 28 8.3 Sociala konsekvenser... 28 8.4 Konsekvenser för naturen och naturmiljön... 29 8.5 Kulturella konsekvenser... 29 BILAGOR 1. Program för deltagande och bedömning, 2. Landskappsinventering 3. Utvecklingsplan för vattentjänster, 4. Myndighetssamråd, protokoll 29.5.2012 5. Planebeteckningar och bestämmelser

1 (29) Delgeneralplan för Molpe by 1 KONTAKTUPPGIFTER Korsnäs kommun Anita Ismark Kommundirektör Tel (06) 3479 120 anita.ismark@korsnas.fi Ulf Granås Teknisk chef Tel 06-3479 130 ulf.granas@korsnas.fi Adress: Korsnäs kommun Strandvägen 4323 FI-66200 Korsnäs Kommunens växel Tel 06 3479 111 FCG Finnish Consulting Group Oy Pertti Malinen Planeringschef, ingenjör Tel 050 5911340 pertti.malinen@fcg.fi

2 (29) DELGENERALPLAN FÖR MOLPE CENTRUM 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter 1.2 Planens syfte Beskrivningen avser den 20.9.2014 daterade utkast till delgeneralplanekartan för Molpe by i Korsnäs kommun. Delgeneralplanen omfattar Molpe centrum samt närliggande byabosättningen med närliggande jord- och skogsbruksområden. Den befintliga delgeneralplanen för Molpe är godkänd av kommunfullmäktige den 24.3.2004, figur 12. Vid revideringen har i centrumområdet nya byggnadsrätter räknats markägarvist och områdesreserveringar har granskats. Vid revideringen av delgeneralplanen är planeområdets gränser i stort sätt samma som i den av kommunfullmäktige godkända delgeneralplanen. Området har utvidgats till en del norr om danspaviljongen på Bredskär. Strandområdena ingick även i strandgeneralplanen som Västra Finlands Miljocentral fastställde 19.5.2000 NrH22A-238. Delgeneralplaneområdets areal ar ca 1040 ha (varav landomraden ca 890 ha). Planeområdets utsträckning framgår ur figur 1. Delgeneralplanens syfte är ange riktlinjerna för byggande och utvecklingen av markanvändningen i Molpe byacentrum med närmaste omgivning. Målsättningen är att revidera den befintliga delgeneralplanen (dim. omr. 430 ha) så att den kan användas som grund för beviljandet av bygglov. Vid revideringen av delgeneralplanen används befintliga inventeringar som uppdateras och kompletteras. I revideringen beaktas bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen samt de synpunkter som finns i offerförfrågan och den av kommunfullmäktige 24.3.2004 godkända planen: - Områdesanvändningen utreds med beaktande av den befintliga bebyggelsen, vägar, teknisk service och övrig infrastruktur inom Molpe by. - De nya byggnadsplatserna anpassas till det befintliga byggnadsbeståndet. - De interna trafikarrangemangen beaktas, speciellt gång- och cykeltrafik samt övrig trafiksäkerhet. - Över nya områden genomförs en kompletterande naturinventering som grund för planen, om arbetet görs en skild överenskommelse. Generalplanen och dimensioneringen av nya byggnadsrätter bör fylla bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen beträffande markägarnas jämlika behandling, planeringsprocessen och innehållet i planen.

3 (29) 1.3 Planeringsområde Riksomfattande mål för områdesanvändningen, landskapsplanen samt andra regionala reserveringar gällande området beaktas i utarbetandet av planen. Planens miljökonsekvenser bedöms i samband med planläggningen, såsom markanvändnings- och bygglagen förutsätter. Arbetet gäller revideringen av en delgeneralplan för Molpe centrum. Molpe är en havsnära by, som utgör lokalcentrum för norra delen av Korsnäs kommun. Molpe är den näst största tätorten i Korsnäs kommun och ligger ca 11 km norr om kommunens centrum. Områdets läge framgår närmare av figur 1. Planeringsområdet avgränsning framgår ur figur 2. Figur 1. Planeringsområdets läge.

4 (29) 1.4 Sammandrag och bakgrundsmaterial I den centrala delen av planeringsområdet har en dimensionering av nya byggnadsrätter räknats markägarvist, figur 2. Inom området finns också skola och daghem samt butik och en del annan kommersiell och offentlig service. Den s.k. byabebyggelsen finns längs med befintliga vägar i kanterna av de öppna åkerområdena. Totalt bor i Molpe by ca 590 invånare (2014) Av områdets landareal, ca 890 ha, äger Korsnäs kommun ca 9,7 ha (figur 5), resten ägs av föreningar, samfund samt kyrkan och församlingarna. Största delen ägs av privata. Figur 2. Planområdets avgränsning. Dimensioneringsområdet med grönt. I revideringen av Molpe delgeneralplan används material från den gällande delgeneralplanen som har kompletterats under arbetets gång. 2 SKEDENA I DELGENERALPLANEPROCESSEN Korsnäs kommun beslöt i samband med budgeten för år 2011 att revidera delgeneralplanen för Molpe centrum. Pertti Malinen har under Korsnäs kommuns ledning ansvarat för utarbetningen av delgeneralplanen.

5 (29) Naturinventeringen som låg till grund för den gällande delgeneralplanen har kompletterats med terrängbesök på ställen markanvändningen har ändrats. För Korsnäs kommuns del har arbetet leds av kommundirektör Anita Ismark och teknisk chef Ulf Granås. Kommunstyrelen i Korsnäs kommun har 14.4.2010 beslutat om utgångspunkterna för planeringen. Kommunstyrelsen i Korsnäs kommun valde Finish Consulting Group Oy till konsult för delgeneralarbetet för Molpe centrum. Ett inledningsmöte med Korsnäs kommun hölls om Programmet och bedömning den 15.2.2011 samt med arbetsgruppen 20.12.2011. Kommunstyrelsen beslöt 27.6.2011 att sätta programmet för deltagande och bedömning (PDB) till påseende. PDB har varit framlagt till påseende under tiden 4.7-3.8.2011, bilaga 1. Några kontakter till kommunen och planläggaren kom från lokala markägare och fritidshusägare. Planeringsmöten med styrgruppen har hållits 20.12.2011, 27.9.2014 och Utredningarna i anslutning till delgeneralplanen för Molpe centrum gjordes under sommaren 2011-2012 samt under planeringens gång genom flera terrängbesök. Ett myndighetssamråd om PDB och planeringsprinciper hölls 16.9.2011 med NTM-centralen i Södra Österbotten, bilaga 4 Kommunstyrelsen beslöt ++.++.2014 lägga fram delgeneralplaneutkastet till påseende. Planeringsmöte med NTM-centralen i ++.++.2014 Utkastet var framlagt till påseende (MBF 30 ): ++.++ - ++.++.2014 Kommunstyrelsen har godkänt planförslaget: x.x.2014 Planförslaget framlagt (MBL 65 och MBF 19 ): x.- x.x.2014 Myndighetssamråd i förslagsskedet (MBF 18 ): x.x.2014 Kommunstyrelsen har godkänt planen: x.x.2014 Kommunfullmäktige har godkänt planen: x.x.2014 2.1 Planläggningens inledningsskede 2011-2012 FCG inledde planprocessen på våren 2011. Första mötet med kommunens representanter hölls 15.2.2011. På första mötet behandlades kommunens målsättningar, arbetsprogrammet och innehållet i PDB samt behovet till utredningar. Kompletterande utredningarna för revideringen av delgeneralplanen gjordes sommaren 2011 och 2012. Naturens, landskapets och byggnadskulturens värden hade inventeras för den gällande planen. Inventeringarna har kompletterats i samband med planeringen. På basen av de kompletterande uppgifterna har områdesreserveringarna utvidgats och justerats, framför allt för bosättning och idrottsområdet invid skolan. Program för deltagande och bedömning (PDB) var framlagt till påseende på kommunens anslagstavla under tiden 4.7-3.8.2011. Om PDB lämnades in åsikter som gällde enskilda markägare, en del har beaktats i planeringen.

6 (29) 2.2 Planens utkastskede våren hösten 2014 Kommunens markinnehav, avloppsplan och förbättringsplaner för lät trafiken längs med Sjövägen har gett grunden för områdesreserveringar och trafikfrågorna i planen. Kommunens utvecklingsplan för idrottsområdet beaktades i planeringen. Planens innehåll, riktlinjer och områdesreserveringar har diskuterats vid flera tillfällen med kommunens representanter. Kommunen beslöt lägga fram utkastet till delgeneralplan till påseende under tiden ++.++-++.++.2014. Utkastet till delgeneralplan utarbetades utgående från myndigheternas kommentarer, kommunens material och de utgjorda utredningarna. Markägarna bereddes tillfälle, informationsmöte ++.++.2014, att ge respons på utredningarna och utkastet under påseendetiden. Sammanlagt inlämnades nio åsiktsyttranden som orsakade smärre justeringar i planeförslaget. 2.3 Planens förslagsskede XX 2014 XX2014 2.4 Godkännande av planen 2.5 Deltagande och växelverkan Kommunstyrelsen behandlade justeringar som orsakas av respons från allmänheten, som utformats av konsulten och kommunens representanter, ++.++.201+. Förslaget till delgeneralplan utarbetades efter att kommunen har granskat utkastet. Kommunen beslöt lägga fram förslaget till delgeneralplan till påseende under tiden x.x-x.x.2014. Korsnäs kommunfullmäktige godkänner den slutliga delgeneralplanen. Delgeneralplanen visar markanvändningen gällande boende, offentlig- och kommersiell service. Nya byggnadsrätter har anvisats inom centrala delen av Molpe. Enligt markanvändnings- och bygglagen 62 skall planläggningsförfarandet ordnas så att markägarna på området och de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen (intressent) har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen uttala sin åsikt om saken. Om planförslaget kan intressenten lämna in en skriftlig anmärkning. Intressenterna i planeringen är: invånarna i Korsnäs kommun och alla de som planen kan ha betydande konsekvenser för, alla markägare, företagare och jordbrukarna på planeringsområdet och i dess influensområde, Korsnäs kommun; kommunstyrelsen, tillsynsnämnden och tekniska nämnden, Österbottens räddningsverk,

7 (29) Västkustens miljöenhet, NTM-centralen i Södra Österbotten, ansvarsområdena för miljö och naturresurser samt trafik och infrastruktur, Österbottens förbund, Österbottens museum. Intressenterna har rätt att delta i beredningen av planen, bedöma dess verkningar och uttala sin åsikt om saken. 3 PLANERINGENS UTGÅNGSPUNKTER GRUNDUTREDNINGAR 3.1 En allmän beskrivning av området Korsnäs är Finlands västligaste fastlandskommun och har en lång och stenig kust mot Bottenhavet. Korsnäs kommun är belägen mellan Malax kommun och Närpes stad. Regionväg 673m (Strandväg), går genom kommunen från Vasa via Korsnäs centrum till Närpes. Genom Molpe centrum går landsväg 6732 (Sjövägen) till Bergö som bildar med Kolebackvägen de viktigaste samlarvägar för Molpe centrum, figur 3. Kolebackvägen är en parallellväg till Strandvägen mot Malax och fungerar som samlarväg för bebyggelsen på norra sidan av Strandvägen. Figur 3. Vägnätet

8 (29) Avståndet från Molpe skärgårdsbyn till Korsnäs kommuncentra är ca 11 km. Avståndet till Malax är ca 18 km och Vasa ca 40 km. Gällande delgeneralplan är godkänd av kommunfullmäktige 24.3.2004, figur 12. Planeområdets totala areal är ca 1040 ha, landområde 890 ha. Befolkningen i Korsnäs har de senaste årtiondena legat på drygt 2200 personer. 1.1.2009 var invånarantalet 2219. Korsnäs är en svenskspråkig ort, enligt den senaste statistiken har drygt 92 % av invånarna svenska som modersmål. Korsnäs är ett livskraftigt småföretagarsamhälle. Cirka hälften av kommunens invånare får sin utkomst i det egna familjeföretaget. Pälsdjursfarmning och grönsaksodling under glas är de dominerande näringarna, men därutöver finns ett tvåhundratal småföretag i de mest varierande branscher. Molpe, en typisk skärgårdby med ca 590 invånare och ett stor antal fritidsstugor, är den näst största tätorten i Korsnäs. Huvudnäringar är jordbruk (5 jordbrukare), växthusodling (3 växthusföretagare), och ca 14 pälsfarmare. Nära hälften arbetar i egna familjeföretag. Generalplaneområdet gräns i väst och i norr består av strandområdet som har en hel del fritidsbebyggelse, övrigt gränsar planeringsområdet till jord- och skogsbruksområden som ligger runt Molpe byaområdet, figur 2. 3.2 Naturmiljön Inom planeomradet finns inga områden som ingår i naturskyddsprogram. Sandvikenområdet ingår i FINIBA (Finnish Important Bird Areas) fågelprogrammet. Området är ett viktigt fågelskyddsområde och fisklekplats. Detta och andra förslag, som finns i naturinventeringen som har legat som grund för gällande planen, har beaktats i planeringen. I Molpe är strandskogen den "normala" för kustområdet området: ett smalt gråalsbälte med granskog strax ovanför. Strandområdena blev noggrant inventerade år 1997 för att ge stöd och underlag för strandgeneralplan i Korsnäs kommun. Denna plan medför inga större ändringar i markanvändningen. 3.1.1 Marken och berggrunden, topografi Områdets topografi är flack utan större höjdskillnader, figur?. Bycentrum med den gamla byabebyggelsen finns på de högsta åsar längs med Sjövägen och Kolebackvägen är beläget endast ca 5 m över havet. Jordmanen i området består av sandblandad morän, vilket gör den mindre bördig för odling. Skogsområden runt Molpe byn består av ekonomieskogar av varierande ålder. 3.1.2 Vattenförhållandena Grundvatten Öster om planeområdet Vägviks grundvattenområde. Vattenförsörjningen för området ombesörjs av det privata bolaget Molpe vatten Ab. Grundvattenområdet ligger utanför delgeneralplaneområdet men finns

9 (29) reserverat i den fastställda landskapsplanen (pv 28051). Ytvatten Delgeneralplaneområdet för Molpe centrumområdet består av byabebyggelsen invid de befintliga vägar och kanter av åkerområden. Centrumområdet korsas av två dragdiken som leder vattnet från södra och östra delar till Finnhamsfjärden. Ett mindre dragdike leder vattnet från de låglänta södra delar via Märskatfjärden till Djupörsfjärden, figur 4. Figur 4. Höjdförhållanden och vattendragen 3.2 Landskapet 3.2.1 Landskapsstruktur Kulturlandskapet i Molpe har varit under omvandling de senaste åren. Det gamla öppna odlingslandskapet vaxer igen, eftersom det traditionella jordbruket har upphört. Områdets centrala delar är bebyggda. Bycentrum med den gamla byabebyggelsen finns på de högsta åsar och kullar längs med Sjövägen och Kolebackvägen är endast ca 5 m över havet. En del bebyggelse förekommer även längs med Strandvägen och söder om denna längs med Stenlundsvagen. Fritidsbebyggelse förekommer längs med havsstranden inom hela planeomradet. Enstaka fritidshus finns även inom byaområdet.

10 (29) 3.2.2 Beaktande av landskaps- och kulturhistoriska värden i delgeneralplanen. 3.3 Markägoförhållanden Den nya bebyggelsen är anpassat till den gamla byastrukturen. Planeringsområdet ägs i huvudsak av privata. Kommun äger större markområden vid skolan och daghem samt idrottsområdet. Kommunens markägoförhållandena i planeringsområdet framgår av figur 5. Figur 5. Korsnäs kommuns markområden Figur 6. Molpe skola, daghem och idrottsområde

11 (29) 3.4 Energi och samhällsteknik Molpe vatten Ab pumpar en del av vattnet till planområdet från Vägviks grundvattenområde, som finns utanför planeområdet i öster om planeområdet. Utvecklingsplan för vattentjänster finns med som bilaga 3. Avloppledningsnätet täcker de centrala delar av Molpe byn, figur 7. Figur 7. Avloppsledningsnätet inom delgeneralplaneområdet Figur 8 Utvecklingsplan för vatten och avlopp i Molpe

12 (29) Figur 9. Verksamhetsområdet och vattenledningsnätet inom planeområdet 3.5 Trafik Regionväg 673m (Strandväg), går genom södra delen av planeområdet bildar förbindelsen till Korsnäs kommuncentra, Malax och Vasa. Genom Molpe centrum går landsväg 6732 (Sjövägen) till Bergö som bildar med Kolebackvägen de viktigaste samlarvägar för Molpe centrum, figur 10. Kolebackvägen är en parallellväg till Strandvägen mot Malax och fungerar som samlarväg för bebyggelsen på norra sidan av Strandvägen. Trafiken inom planeområdet sköts via de befintliga vägarna.

13 (29) Figur 10. Vägnätet inom planeområdet (ny karta med en del vägnamn?) Regional huvudväg Strandvägen (673) Lokal huvudväg Sjövägen (6732) Matarväg Kolebackvägen Anslutningsväg Flatgrundsvägen, Krokasvägen, Perongatan, Sånåkerstået, Söderbyvägen, Vintermanvägen En ny instruktiv samlarväg har visats med en översiktig linje genom det nya AP-res området. 3.6 Befolkning och boende 3.6.1 Invånarmängd, befolkningsutveckling och prognos 3.6.2 Boende Byggnadsbeståndet i Molpe centrum består i huvudsak av fast bebyggelse. Delgeneralplaneområdets strandområden är bebyggda av fritidshus enligt den strandelgeneralplan som är godkänt av kommunfullmäktige. En del av fritidshusen på strandområdet är ändrade för fast bosättning enligt gallande delgeneralplan. 3.6.3 Arbetsplatser och sysselsättning Huvudnäringarna inom planeområdet är jordbruk, växthusodling och pälsfarmer, totalt ca 25 arbetsplatser. Inom service finns ca 40 arbetsplatser och småindustri samt byggnadsbranschen ca. 15 arbetsplatser. Närmare hälften arbetar i egna familjeföretag.

14 (29) 3.6.4 Dagvårds- och skolservice 3.6.5 Service 3.6.6 Turism Inom delgeneralplaneområdet finns skola och daghem. I skolan finns 35 elever och i daghemmet finns 25 platser. Inom planeområdet finns en dagvarubutik, bank och en restaurang (Strand Mölle). Korsnäs/Molpe skärgård har många styrkefaktorer, varav läget och kulturen är de mest betydande. Den gamla villabosättningen är en mycket potentiell kundgrupp när det gäller utveckla mångsidiga och omfångsrika tjänster.

15 (29) 4 PLANERINGSSITUATIONEN 4.1 Landskapsplan Miljöministeriet fastställde landskapsplanen 21.12.2010 (bild 3). Molpe by har en bybeteckning at-2, Havsnära by, byaområdet har en områdesreservering Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Söder om Strandvägen finns reservering för datakommunikationsförbindelse (ti) och stomvattenledning (v) som även går genom bebyggelsen i Molpe byn till Bredskär. Byaområdet korsas också av en cykelled och en riktgivande friluftsled. Strandvägen söder om byn är klassat som regionalväg och vägen till Bergö som förbindelseväg. Arbetet med landskapsplanläggningen fortsätter med att förbundet utarbetar etapplandskapsplaner som kompletterar landskapsplanen. Etapplandskapsplan 2 I etapplandskapsplan 2 granskas energiförsörjningen i hela landskapet och utredningar av nya för energiproduktion lämpliga områden görs. Tyngdpunkten i utredningen ligger på vindkraftsproduktion. Arbetet med utredningen påbörjades i december 2009 och blev klart i september 2010. Planeförslaget har varit framlagt till påseende 11.3-9.4.2013. Etapplanen godkändes av fullmäktige 12.5.2014 och inlämnad till Miljöministeriet för fastställelse. Figur 11. Utdrag ur landskapsplanen för Österbotten.

16 (29) 4.2 Generalplaner Arbetet gäller en revidering av delgeneralplan som är godkänd av kommunfullmäktige 24.3.2004 (figur 12). Figur 12. Delgeneralplan godkänd av kommunfullmäktige 24.3.2004. Söder om planeområdet är en delgeneralplan för vindkraft under arbete. Molpe- Petalax vindkraftsområde kommer att gränsa till de södra delar av Molpe delgeneralplan (figur 13).

17 (29) Figur 13. Projektområde för Molpe-Petalax vindkratsplan

18 (29) 4.3 Detaljplaner Inom delgeneralplaneområdet finns en gällande detaljplaner invid stranden nära småbåtshamnar, figur 14 Figur 14. Detaljplaneområde 4.4 Byggnadsordning 4.5 Övriga planer 5 MÅLEN FÖR PLANERINGEN Korsnäs kommuns byggnadsordning har trätt i kraft den 4.6.2003. Kommunen har köpt mark väster om skolområdet och låtit uppgöra en utvecklingsplan för området, figur 6. 5.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen VAT De riksomfattande målen för områdesanvändningen trädde i kraft år 2001. Enligt markanvändnings- och bygglagen 24 2 mom. skall målen beaktas och möjligheterna att uppnå dem främjas vid planering på landskapsnivå, i kommunernas planläggning och i de statliga myndigheternas verksamhet. Statsrådet beslöt 13.11.2008 att revidera de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Huvudtemat för revideringen var att svara på

19 (29) klimatförändringens utmaningar. Dessutom utökades målens genomslagskraft genom att precisera målformuleringarna och genom att förstärka deras förpliktande egenskaper. Största delen av målsättningarna bibehölls dock oförändrade. De reviderade målen trädde i kraft 1.3.2009. De centrala målen med denna plan är att: främja fungerande och ekonomiska livsmiljöer genom att utnyttja den befintliga samhällsstrukturen och förtäta den befintliga bebyggelsen, utveckla samhällsstrukturen så att servicen och arbetsplatserna är tillgängliga för olika befolkningsgrupper, i detaljplanläggningen anpassa den befintliga bebyggelsen med den nya och förhindra en splittring av samhällsstrukturen samt att ta den existerande infrastrukturen i effektivt användning, värna om särdragen i den byggda kulturmiljön och förverkliga nya åtgärder så att betydande landskaps- och kulturvärden inte äventyras. 5.2 Mål som ställs av kommunen Områdesanvändningen utreds med beaktande av de möjligheter som den befintliga bebyggelsen och gällande delgeneralplanen ger till en förtätning och utvidgning av bebyggelsen i Molpe by. I planen anvisas områdesreserveringar för boende, trafik, områden för fritidsbruk och rekreationsområden. I planen anvisas enskilda byggnadsrätter vilket förutsätter en stomlägenhetsutredning inom den befintliga bebyggelsen och utvidgningsområdena I revideringen beaktas bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen samt de synpunkter som finns i offerförfrågan och den av kommunfullmäktige 24.3.2004 godkända planen: - Områdesanvändningen utreds med beaktande av den befintliga bebyggelsen, vägar, teknisk service och övrig infrastruktur inom Molpe by. - De nya byggnadsplatserna anpassas till det befintliga byggnadsbeståndet. - De interna trafikarrangemangen beaktas, speciellt gång- och cykeltrafik samt övrig trafiksäkerhet. - Över nya områden genomförs en kompletterande naturinventering som grund för planen, om arbetet görs en skild överenskommelse. Generalplanen och dimensioneringen av nya byggnadsrätter bör fylla bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen beträffande markägarnas jämlika behandling, planeringsprocessen och innehållet i planen.

20 (29) Riksomfattande mål för områdesanvändningen, landskapsplanen samt andra regionala reserveringar gällande området beaktas i utarbetandet av planen. En kompletterande naturinventering utförs främst över de områden som föreslås för byggande. Revideringen av delgeneralplanen sammanställs och utskrivs i skala 1:10 000. Som basmaterial används den befintliga kommunens delgeneralplan och utredningar samt kartor. 5.3 Mål som myndigheterna ställer Vid mötet med NTM-centralen framkom inga speciella nya mål för arbetet. Protokollet finns som bilaga 2 5.4 Mål som uppkommit under processen Ett nytt område för havsnära boende tog med i planen på Bredskär. Kompletteras i projektets senare skeden. 6 ALTERNATIVEN I DELGENERALPLANELÖSNINGEN OCH DERAS KONSEKVENSER 6.1 Områdesbestämning Förtätningen av den befintliga byastrukturen samt nya områden för bosättning stöder den bebyggda infrastrukturen samt tekniska servicen. I arbetet har inga alternativa förslag utarbetats. 6.2 Delgeneralplanen 6.2.1 Utkastet till delgeneralplan Delgeneralplanens anhängighet har kungjorts i samband med program för deltagande och bedömning som har varit till påseenden 4.7-3.8.2011. Ett planeringsmöte hölls om PDB 16.9.2011 med NTM-centralen i Södra Österbotten. Kompletterande utredningar har utförts under arbetets gång. Kommunen beslöt framlägga utkastet till påseende under tiden xx - xx.2014. 6.2.2 Förslaget till delgeneralplan Kompletteras i projektets senare skeden. 7 REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 7.1 Planens struktur Kommunstyrelsen i Korsnäs kommun har 14.4.2010 beslutat om utgångspunkterna för planeringen.

21 (29) 7.2 Dimensionering Generalplanen för centrumområdet med områdesreserveringar för olika verksamheter stöder mycket långt på den gällande delgeneralplanen samt befintlig infrastuktur. Målet med planen är att på en översiktlig nivå styra samhällsstrukturen och markanvändningen. Planen underlättar behandlingen av bygglov och byggprojekt samt kommer att styra kommunens markpolitik och detaljplanering. Befintlig detaljplan beaktas i delgeneralplanen. I delgeneralplanen anvisas områdesreserveringar för boende och trafik samt för fritidsbruk, grönområden och andra funktioner. I planen anvisas inom centrala delen också enskilda nya byggrätter. Utkastet ändrar inte planeringsområdets struktur, tilläggsbyggande och förtätning av bosättningen sker i anslutning till befintliga vägar och kommunalteknik (se punkt 3.4 och 3.5). I utkastet har visats två nya områden för bostadbyggande av småhus (egnahem, parhus och radhus) med beteckningen AP-res som skall förverkligas med detaljplan. AO, AP och ATområdena är tanken är att byggande skulle ske direkt med bygglov/beslut om planeringsbehov. I dimensioneringen har på AP-res områdena använts tomtstorlek 3000 m 2 och på övriga A-områden 3500 m 2. Den teoretiska dimensioneringen för de nya detaljplaneområden: - A-centrum ca 5 bost/ med ca 18 inv - A-skogen ca 12 bost/med ca 40 inv AP-res områdena totalt ger ca 17 bostäder med ca 58 invånare. Dimensioneringen markägarvis sammanfaller i stort med avloppsledningens verksamhetsområde. Utgångspunkten har varit att minimi tomtstorlek för en byggnadsplats är 2000 m 2, 0,8 ha ger två byggnadsrätter och 1,8 ha ger tre byggnadsrätter. Skiftets bred bör var minst 30 m och ligga lämpligt till en anslutningsväg. I bedömningen har också byggnadsplatsens läge i förhållande till befintlig bebyggelse och lämplighet beaktats. AP, AP-2 och AT -områden som är reserverade för kompletterande- och tilläggsbyggande inom de redan bebyggda områdena möjliggör byggande för ca 72 småhus med ca 240 invånare. Delgeneralplanen ger möjligheten att öka områdets invånarantalet för Molpe genom att bygglov beviljas också utanför centrumområdet. 7.3 Områdes- och objektbeteckningar som beskriver områdena 7.3.1 Beteckningar för områdesreserveringar AM Område lantbrukslägenheters driftcentra En befintlig lantbrukslägenhets driftcentra är utmärkt med beteckningen AM.

22 (29) AP Bostadsområde dominerat av småhus Bostadsområde för kompletterande bebyggande med småhus. Området kan förverkligas genom bygglov eller beslut från planeringsbehov. Småskaliga arbetslokaler, som inte förorsakar buller, tung trafik, luftföroreningar eller med dem jämförbara miljöstörningar kan placeras på området i anslutning till boende. Områdena finns i anslutning till befintlig bebyggelse längsmed anslutnings- och matarvägar. En del områden kan anslutas till kommunalt avlopp, figur 7 och bilaga 3 Minimistorleken för en tomt på AP-område bör vara 2.000 m2. Byggnadernas sammanlagda tillåtna våningsyta är högst 15% av tomtens storlek. 177 / 54 nya AP-2 Bostadsområde dominerat av småhus inom skyddszon för pälsdjursuppfodring eller svingård Med beteckningen AP-2 anvisas sådana områden som ligger inom farmernas influensområde. Byggandet på dessa områden är tillåten endast då det ansluter till pälsdjursuppfodring. Befintliga byggnader får renoveras och utvidgas. Nämnden har rätt att pröva huruvida byggande av bostad för andra än päls- och svinfarmare skall tillåtas. Minimistorleken för en tomt på AP-2 område bör vara 2000 m2. Byggnadernas sammanlagda tillåtna våningsyta är högst 15% av tomtens storlek. 21/ 4 nya AP-res Bostadsområde dominerat av småhus Bostadsområde dominerat småhus som skall förverkligas med detaljplan, se punkt 7.2. Byggande utan detaljplan kräver beslut från planeringsbehovet. Småskaliga arbetslokaler, som inte förorsakar buller, tung trafik, luftföroreningar eller med dem jämförbara miljöstörningar kan placeras på området i anslutning till boende. 0/18 AT Byområde AT -områden finns i de centrala delarna av Molpe och söder om Strandvägen. I de centrala delarna kan det bli i framtiden i likhet med AP aktuellt med detaljplanering. Byggnadernas sammanlagda tillåtna våningsyta är högst 10 % av tomtens storlek. På småhusdominerat bostadsområde ar det tillåtet att bygga bostäder och produktionslokaler som inte stör miljön högst 250 m 2. 57 / 14

23 (29) AL Område för bostads, affärs- och kontorsbyggnader På AL-områden finns 4 byggnader, i planeutkastet finns en utvidgning längs med Strandvägen (kommunens område) KL-1 Område för affärs- och restaurangbyggnader På området finns Strandmölle restaurangbyggnad vid Molpebron. C Område för tätortsfunktioner I området ingår den centraladelen av Molpe byn. På området kan placeras bostäder, samt administrativ-, arbetsplats-, kontors-, service och affärsutrum. Området förverkligas i huvudsak med detaljplan. PV Område för nöjes- och underhållningsservice Danspaviljongen nere vid Molpebron har fått denna beteckning. Området är tänkt för byggnader för nöjes- och underhållningsändamål. PY Område för offentlig service och förvaltning Skolan, daghem, danspaviljongen är utmärkta med denna beteckning. TY Industriområde där miljön ställer särskilda krav på verksamhetens art I planen har inte anvisats nya industriområden. V Rekreationsområden (V, VL, VU, W) Byns stora rekreationsområde är simstranden (W) vid Molpebron samt områden kring restaurang Strandmölle och danspaviljongen. Inne i byn finns fotbollsplan och på vintern ishockeyrinken in vid skolan (VU). RA Område för fritidsbostäder Byggnadsratten och byggnaders antal och typ anges av bestämmelserna i kommunens byggnadsordning. 5 st. byggnadsplatser belägna vid Marskatfjärden har bibehållits som fritidsbostader. RAO Område för fritidsbostäder / året runt bostader Beckningen avser områden som i den gällande delgeneralplanen reserverade för fritidsbostäder som kan ändras till året runt bostäder. Byggnadernas sammanlagda våningsyta på bostadsbyggplats är e=0,10 eller högst 250 m2 och på byggplats för fritidshus enligt kommunens byggnadsordning. Tillsynsnämnden har rätt att pröva om byggplatsen lämpar sig för året om bostad ifall vissa kriterier uppfylls. Inom planområdet finns totalt 119 st, 13 obebyggda, byggplatser med denna beteckning. Tre nya byggnadsplatser är inritade på Vasa stads före detta lägerområde som var i den gällande planen utmärkt som ( V/R). Bestämmelserna i anslutning till beteckningen innehåller kriterier för byggandet, bland annat krävs det att nybyggnader som är avsedda för fast bosättning på obebyggda byggnadsplatser placeras på minst 30 meters

24 (29) avstånd från stranden, samt att tomtstorleken för obebyggda byggnadsplatser som skall användas för fast boende skall vara minst 3000 m2. En rekommendation är att tillbyggnad eller ersättande byggnad skall placeras på minst samma avstånd från stranden som byggnaden som ersätts. Ifall det passar med den befintliga planlösningen borde tillbyggnaden ske uppåt från stranden sett. Tillsynsnämnden kan bevilja bygglov direkt på basen av delgeneralplanen för fritidsbostader inom hela delgeneralplaneomradet. RM Område för turistanläggningar (RM, RL, RV) Områden med denna beteckning ansluter till danspaviljongen och simstranden. På området kan byggas t ex stugbyar, husvagnsområden etc. L Trafikomraden (L, LS, LS-1, LS-2, LS-3) Dessa beteckningar avser olika trafik- och hamnområden. Bland annat fiskehamnarna och de privata hamnarna samt alla parkeringsområden har någon av dessa beteckningar. Ett nytt LS-3 område för en bränslestation för båtar har reserverats på östra sidan av Bergövägen norr om bron. EMT Mastområde Telefonlinkmast i centrala byn har beteckning EMT. EO Täktområde Områden med täkttillstånd har fått denna beteckning. EH Område för begravningsplan Begravningsplan norr om byn finns utmärkt med denna beteckning. W/s Vattenområde, där miljön bevaras Området skyddas enligt vattenlagen. Beteckningen gäller det s.k. Sandviken området som ingår i FINIBA (Finnish Important Bird Areas). Nybyggnader får ej uppföras på detta område. Till den gällande planen fanns en skild naturinventering som i detalj beskriver området. Åtgärder som förändrar miljön kräver tillstånd enligt markanvändnings- och bygglagens 128. M Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1, M-2) För en landsortsby som Molpe domineras markanvändningen arealmässigt av jord- och skogsbruksdominerade områden. Dessa består i praktiken av de resterande områdena då reserveringar för byggande och övriga funktioner har gjorts. På M-1 och M-2 områdena inom delgeneralplanens område kan uppföras byggnader som behövs for bedrivande av jord- och skogsbruk. Byggande av bostadsbyggnader är inte tillåtet på M-1 områdena. Dessa områden har reserverats inom strandzonen. Byggande av bostadsbyggnader på M-2 områdena bör i första hand förläggas i anslutning till befintlig bebyggelse eller i övrigt där väg- och kommunaltekniska frågor kan lösas. I byn finns i praktiken inte längre fungerande jordbruk. De öppna åkrarna

25 (29) (angivna med ma-beteckning) borde dock hållas öppna eller bebyggas försiktigt i kanten av befintlig bebyggelse. MP Område för trädgårdsodling och växthus Områden som är bebyggda med växthus har denna beteckning. MY Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden Dessa områden härstammar från å strandgeneralplanen och den gällande delgeneralplanen. Det är områden längs med stranden som har kommit till enligt miljöinventeringens rekommendationer. ME Stor enhet för husdjursskötsel Dessa områden utgörs av pälsdjursfarmer. Runt områden finns en skyddszon (sv) där det ej får uppforas nya bostadsbyggnader. Befintliga bostäder får renoveras och utvidgas. Ifall tillståndet för farmningen dras in hävs begränsningen. me Bullerområde Med beteckningen anges väg där trafikbuller kan bli störande för boende (40dB). Behov av bullerskyddet avgörs i noggrannare planering. 7.3.2 Objekt- och linjebeteckningar Vägar Inga ändringar har föreslagits i delgeneralplaneområdets vägnät. På området finns ett omfattande nät med enskilda vägar som kommer att utvecklas i den takt som förverkligandet av markanvändningen kräver. Huvudindelningen av vägnätet har utmärkt i planen, figur 10. Regional huvudled Strandvägen (673) Lokal huvudväg Sjövägen (6732) Matarväg Anslutningsväg Kolebackvägen Flatgrundsvägen, Krokasvägen, Perongatan, Sånåkerstået, Söderbyvägen, Vintermanvägen Behov av förbindelse för gång- och cykeltrafik: Från skolan söderut En reservering för gång- och cykeltrafiksled finns också längs med Strandvägen mellan anslutningarna för Söderbyvägen och Sjövägen.

26 (29) 7.4 Delgeneralplanebeteckningar och -bestämmelser Beroende på detaljplaneringens strategiska mål krävs möjligen en förbindelse mellan Sjövägen och Strandvägen. Behov av vägförbindelsen mellan Sjövägen och Strandvägen förverkligas i samband med nya AP-res områden förverkligas. En förminskning av beteckningar, bilaga 5 7.5 Planeförslaget i förhållande till mål och planer 7.5.1 Planen i förhållande till kravet på delgeneralplanens innehåll Kravet på generalplanens innehåll MBL 39: När en generalplan utarbetas skall landskapsplanen beaktas på det sätt som bestäms ovan När en generalplan utarbetas skall beaktas: 1. att samhällsstrukturen fungerar, är ekonomisk och ekologiskt hållbar 2. att den befintliga samhällsstrukturen utnyttjas, 3. att behov i anslutning till boendet och tillgången till service beaktas, 4. att trafiken, i synnerhet kollektivtrafiken och gång-, cykel- och mopedtrafiken, samt energiförsörjningen, vatten och avlopp samt avfallshanteringen kan ordnas på ett ändamålsenligt och med tanke på miljön, naturtillgångarna och ekonomin hållbart sätt, 5. att det ges möjligheter till en trygg, sund och för olika befolkningsgrupper balanserad livsmiljö, 6. att det ordnas verksamhetsbetingelser för kommunens näringsliv, 7. att miljöolägenheterna minskas, 8. att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena värnas, samt 9. att det finns tillräckligt med områden som lämpar sig för rekreation De omständigheter som avses i 2 mom. skall utredas och beaktas i den omfattning som styrmålet för generalplanen och generalplanens noggrannhet förutsätter. Generalplanen får inte orsaka markägare eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. Kravet på innehåll enligt MBL 39 har beaktats i generalplanen enligt följande: I delgeneralplanen anvisas inga sådana nya lösningar som i betydande grad skulle ändra områdets nuvarande samhällsstruktur. Generalplanen stöder sig i regel på den befintliga samhällsstrukturen. Utvidgningsområdena ansluter till den befintliga strukturen, teknisk service och de nya byggnadsområdena kompletterar mellanliggande områden.

27 (29) Områdets kommersiella och offentliga service betjänar hela Molpe områdets befolkning. En trygg, sund och balanserad livsmiljö för olika befolkningsgrupper bevaras genom att områdets trafiksäkerhet har förbättrats med trafiklösningar (lättrafiksleder). De nya byggplatserna har anvisats i anslutning till byggda områden. Detta tryggar möjligheter att utveckla området teknisk service och trivsel. Bevarandet av landskapet och naturvärdena kan effektivt säkras genom att planera områdets användning som en helhet. Viktiga områden med tanke på naturens mångfald, som framförs i naturinventeringen, har anvisats i planen med planbestämmelser (värdefullt område med hänsyn till landskapet), bilaga 2. 7.5.2 Planen i förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändning VAT En fungerande regionstruktur I enlighet med målet har man i generalplanen strävat till att i regel anvisa kompletterande- och nya områden i anslutning till den befintliga markanvändningen. Jord- och skogsbruksområden tryggar idkande av jordoch skogsbruk på området. En enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön Den största delen av de nya byggrätterna i planen är byggplatser för bosättning, kompletteringar och nya bostadsområden, planen i sig förstärker en enhetligare samhällsstruktur. De nya områdesreserveringar ligger i anslutning till befintlig samhällstruktur, vägar och övrig teknisk service. Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Målet med planen är att med markanvändningen och planbestämmelserna främja att planområdets landskaps- och naturvärden samt den byggda miljöns värde bevaras. Värdefulla landskapsområden har i planen anvisats med separat beteckning, med planbestämmelserna har man strävat till att trygga att bevarandet av deras särdrag. De allmänna rekreationsområdena har anvisats i anslutning till de befintliga rekreations- och idrottsområden så att de inte äventyrar områdets särskilda naturvärden. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning Med beteckningen för behov av väg- och lättrafikförbindelser har anvisats i planen ny förbindelseförslag. Den nya strukturen som följd av ett nyt AP-res bostadsområdet bildar en del behov för nya vägförbindelser som kopplar områden till det befintliga vägnätet. Energiförsörjningen stöder sig på det befintliga nätet samt på kommunens framtidsplaner.

28 (29) Specialfrågor i Molpe området Idrottsområdena betjänar befolkningen i Molpe (övriga) 7.5.3 Planen i förhållande till landskapsplanen. Lösningar i delgeneralplanen följer principer i landskappsplanen och försvårar inte genomförande av landskaplanens strategier. 7.5.4 Planen i förhållande till övriga planer Delgeneralplaneområdet gränsar i väst till strandgeneralplan. Centrumområdet delgeneralplan visar områdesreserveringar för olika markanvändningsändamål, boende, service, trafik och rekreation. Förverkligandet av planerna kan ske samtidigt utan förvaltningsmässiga konflikter. Byggnadstrycket inom området är inte skärskilt hög, ca 5 bygglov per år. 8 GENERALPLANENS KONSEKVENSER 8.1 Grunden för konsekvensbedömningen Målet enligt markanvändnings- och bygglagen är att skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och att främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling. Delgeneralplanens dimensionering utvisar ca 70 nya byggnadsplatser i den centrala delen av Molpe byn. Detta motsvarar i stort behovet för fram till 2025. Den teoretiska befolkningsökningen skulle vara ca 250 personer. Med AP-res områden medräknade ca 300 personer. 8.2 Ekonomiska konsekvenser Planens genomförandets positiva ekonomiska konsekvenser uppstår i och med att planen styr och effektiverar byggandet. Planen möjliggör etablering av en småskalig icke miljöstörande företagsverksamhet som stöder näringslivet. 8.3 Sociala konsekvenser Planens sociala konsekvenser är inte stora i hela Korsnäs skala, men enskilda markägare i området kan uppleva konsekvenserna betydande. Byn är redan nu rätt så tätt bebyggt och enligt planeringsprinciper bildas inte i betydande grad ny struktur, bebyggelsen förtätas och utvidgas i anslutning till det befintliga. Befolkningen kommer att öka vilket kommer att stöda den befintliga servicen och ger möjligheten att förbättra servicenivån vilket den största enskilda faktorn när man bedömer de sociala konsekvenserna av plangenomförandet. Ett stor antal fritidhus kommer att ha en stor betydelse för Molpe byn. Avsikten är att planen skall stärka centrumområdets natur och den bebyggda kulturmiljön.

29 (29) 8.4 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Olägenheterna för naturmiljön på grund av byggandet är antingen direkta eller indirekta. De direkta konsekvenserna är förändringar i naturförhållandena på områden som byggs, vegetationen går förlorad och faunan försvinner åtminstone till en del för de områden som bebyggs. Den indirekta störningen, bl.a. trafikbuller och nedslitning av terrängen på grund av större användarmängder, kan sträcka sig ännu längre bort. Genom att lämna värdefulla områden med hänsyn till naturvärdena och deras närmiljöer utanför byggnationen har de skadliga konsekvenserna av byggandet minskats i planen. 8.5 Kulturella konsekvenser Jämsides med konsekvenserna för landskapet och naturmiljön kommer det också att ske förändringar i kulturmiljön. I generalplanen har man strävat till att bevara de befintliga värdefulla kulturmiljöerna. Lokaliseringen av en tät nybyggnation i anslutning till befintlig struktur motsvarar de allmänna, förenhetligande målen som ställs för samhällsstrukturens utveckling. FCG Finnish Consulting Group Oy Godkänd av: Upprättad av: Yrjö Halttunen Regionchef Pertti Malinen Planeringschef, lantm.ing YH