Västra Götalandsregionens handlingsprogram för Ungt Entreprenörskap 2013-2015



Relevanta dokument
Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

riktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

Gymnasieplan Skurups kommun

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå,

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Gysam Verksamhetsplan 2015

Tre förslag för stärkt grundskola

Full fart mot Framtiden

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Bilaga 1 Frågor och svarsalternativ till Entreprenörskapsbarometern

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den!

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

SKL:s arbete med skolan

Näringslivsprogram

Beslut för vuxenutbildning

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Blackebergs gymnasium

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

VINNVINN konceptdokument

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Mer Svedala för pengarna

Socialdemokraterna i Mora

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Vägen till entreprenörskap!

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Jönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Bakgrund. Beslutsdatum Diarienummer 2016/00183

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

Budgetförslag Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

turism handlingsprogram för örebroregionen

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Vision och övergripande mål

Sektorsredovisning 2014 Lärande och stöd

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Entris mars 2013 Gabriella Holm

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Varje elev till nästa nivå

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Verksamhetsplan

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Barn -, skol - och ungdomspolitik

Möjligheternas Karlstad. jobb istället för ökade klyftor

Svar på interpellation - Hur går det med nedgrävningen av järnvägen? Ställd till stadsbyggnads och miljönämndens ordförande av Stellan Bojerud (SD).

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Humanas Barnbarometer

Rapport om feriearbete och feriepraktik 2014

Analys av Plattformens funktion

Transkript:

Handlingsprogram 2013-2015 Ungt Entreprenörskap Västra Götalandsregionens handlingsprogram för Ungt Entreprenörskap 2013-2015 Inledning Västra Götalandsregionen arbetar med att forma en grundstruktur för arbetet med ett ökat entreprenörskap bland barn- och ungdomar i Västra Götaland. Området är en viktig delmängd av Vision Västra Götalands betoningar på stärkt näringsliv med utvecklingskraft och nyskapande, positivt klimat för entreprenörskap och nyföretagande, hög och hållbar sysselsättning, jämställdhet med mera. Graden av företagsamhet och företagsamma attityder kommer att vara avgörande för Västra Götalands framgång och konkurrenskraft på lång sikt. 2008 togs ett arbetsdokument till regional strategi för entreprenörskap i utbildningsväsendet fram i samband med att Västra Götaland slutförde sin period som ett av Nuteks sex utsedda pilotlän på samma tema. 2013 är det hög tid att uppdatera strategin och lyfta upp de behov som är mest aktuella idag. Till grund för handlingsprogrammet ligger också Kontigos utvärdering Attityder till entreprenörskap 2012, en granskning av Västra Götalandsregionens insatser och stöd till ungt entreprenörskap. Två rådslag under 2012 med brett inbjudna samarbetsorganisationer inom Ungt Entreprenörskap har gett viktiga inspel till processen. Handlingsprogrammet innefattar de två grundläggande förhållningssätten till entreprenörskap: 1. Företagsamma attityder (för både anställning och företagande) 2. Nystartande av företag. Floran över organisationer som främjar entreprenörskap inom de båda förhållningssätten är rik och vitt förgrenad. Det finns en blandning av stora övergripande koncept över hela regionen och mindre lokala initiativ, ibland i privat och ibland i offentlig regi. Det finns såväl privata företag som erbjuder verktyg, nischat i ålder eller geografi, som offentliga organisationer på lokal nivå(skolor, kommuner) eller regional nivå(ung Företagsamhet, Drivhus, Framtidsfrön etc.). Göteborgsområdet uppvisar en mängd entreprenörskapsinitiativ av större och mindre format fördelat på många aktörer medan det i resten av Västra Götaland är en mer blandad bild. Entreprenörskapsarbetet har därmed en angelägen geografisk frågeställning att beakta. Västra Götalandsregionens strategiska uppgift Västra Götalandsregionen stödjer inte alla organisationer som är verksamma inom Ungt Entreprenörskap. Uppgiften är snarare att stödja och kvalitetssäkra en grundläggande infrastruktur där satsningarna binds samman, främjar varandra och lägger en stabil grund där olika aktörer kan bidra med sin del. Västra Götalandsregionen stödjer därmed i första hand de större regionala aktörer som lägger en grundstruktur inom området. Mer sällan stödjer Västra Götalandsregionen särskilda projekt av korttidskaraktär men ibland upplevs punktinsatser viktiga för att fylla ut vita fläckar eller vidareutveckla vissa områden.

Det bör poängteras att Västra Götalandsregionens ansvar för insatser inom området inte alltid är självklart. I och med att insatser för ungt entreprenörskap finns inskrivet i läroplaner för grundoch gymnasieskola vilar många gånger ansvaret på kommunal nivå. Att sådana formuleringar tillkommit i läroplanerna innebär dock inte att slaget för entreprenörskap är vunnet. Istället kan det ses som att det nu finns tydliga ramar som behöver fyllas med ett verkningsfullt innehåll. Västra Götalandsregionen kan därför av rent strategiska skäl och uppdrag att lyfta och stärka regionens näringsliv, arbetsmarknad och allmänna framtidsförutsättningar, välja att fortsätta ett betonat arbete på en förbättrad infrastruktur och stärkta attityder till Ungt Entreprenörskap. Den grundläggande infrastrukturen för Ungt Entreprenörskap i Västra Götaland bör främst beakta att följande viktiga perspektiv bevakas och uppfylls: 1. Tematisk täckning De två förhållningssätten företagsamhet och företagsstartande 2. Geografisk täckning Entreprenörskapsinsatser över hela regionen, jämt fördelad mellan delregionerna, såväl i storstad som på landsbygden. 3. Alla åldrar - relevanta insatser utformade för olika åldersgrupper. 30 år Företagsamhet Företagande 0 år Dåtid Nu Framtid Övergripande inriktningsmål för Västra Götalandsregionens arbete med Ungt Entreprenörskap att fostra fler företagsamma unga individer att öka andelen (framgångsrika) unga nyföretagare att öka samhällets och invånarnas förståelse och acceptans av entreprenöriellt tänkande. att genom detta arbete på sikt öka Västra Götalands livskraft, tillväxt och välfärd. genom att stödja aktörer som bidrar till optimal måluppfyllelse få insatserna att samverka ihop täcka behovet av geografiska, åldersmässiga, tematiska insatser. = en välbyggd infrastruktur för Ungt Entreprenörskap 2

Kartläggning av aktörer inom teman, åldrar och geografi En kartläggning och kombination visar på såväl styrkeområden som svagheter inom alla tre perspektiven. Koncept som kan utsträckas i geografi. Svag koppling till vissa åldrar men stark till andra. Tematiska betoningar som kan vara över- eller underbetonade, sammanhängande röda trådar eller brutna strukturer. Kontigos kartläggning av aktörer, betonat ur perspektiven tematisk täckning och olika åldrar, inom sin utvärdering 2012 av attitydarbetet inom Ungt Entreprenörskap kan kortfattat visas i bilaga 1. 1 Till detta bör det geografiska perspektivet tillkopplas. Gradvis förskjutning av fokus från attityder till företagsstarter Det är naturligt att förhållningssättet Attityder är ledande i yngre åldrar medan Företagsstarter tar över i de äldre åldrarna. Attityder grundläggs tidigt medan riktiga företagsstarter är en följd av attityderna och inträffar senare i livet. Så ser också Västra Götalandsregionens stödinsatser i huvudsak ut. Företagande Företagsamhet Förskola Grundskola Gymnasium Högskola/ Unga vuxna Åldrar och geografi - grundskola Läggs det geografiska perspektivet till så blir det snabbt synligt att Västra Götalandsregionens insatser från förskolan till och med grundskolan främst är märkbar i Göteborgsregionen genom Framtidsfrön där ca 1 200 elever deltagit direkt vid evenemang och 35 % av Västra Götalands elever nås teoretiskt genom skolornas anslutning till konceptet. Andra koncept går att hitta i mer spridda skurar runt om i regionen, med viss övervikt för Skaraborg. I Skaraborg finns t.ex. Dalenium Science Center som har en relativt stark betoning på entreprenörskap, t.ex. med konceptet Snilleblixtarna. Även konceptet Finn Upp har ett fäste i Skaraborg. Högstadienivån i Västra Götaland uppvisar en lägre grad av entreprenöriella aktiviteter i jämförelse med t.ex. gymnasiet. 1 Attityder till entreprenörskap Kontigo 2012. En utvärdering av Västra Götalandsregionens insatser inom Ungt Entreprenörskap. 3

Åldrar och geografi - gymnasium Gymnasiet är den åldersnivå med bäst täckning i regionen och orsaken är främst Ung Företagsamhets breda spridning och starka närvaro bland gymnasieskolorna. Ca 19 % av årskullen 2012 drev UF-företag vilket innebar ca 3 600 ungdomar. Även det mindre projektet Emax rekryterar från hela regionen medan Transfer, som gav ca 500 föreläsningar för ca 6 000 elever 2012, fortfarande har en huvudsaklig betoning på Göteborgsområdet. Åldrar och geografi högskola och universitet/unga vuxna På högskole och universitetsnivå har alla delregioner bra täckning genom Drivhusen(ca 1 300 personer vägleds att starta ca 450 företag 2013) men verksamheten är då främst koncentrerad till högskoleorterna och de som går vidare till avancerad utbildning liksom Venture Cups verksamhet(drygt 2 000 deltagare). Västra Götalandsregionen har även gett stöd till Sahlgrenska Akademin och Stiftelsen Entreprenörskap för riktade entreprenörskapsinsatser för vårdstudenter och sjukvårdspersonal i Göteborg. På mindre orter är det ont om satsningar och Västra Götalandsregionen stödjer sällan några specifika koncept. Ett eller annat stöd till landsbygdskonferenser på entreprenörskapstemat går att hitta. Åldrar och geografi vuxna med utbildningsansvar På vuxennivå bland lärare och skolledning har ett antal satsningar med bred geografisk spridning genomförts. Tidigare entreprenörskapsprojekt som t.ex. Den företagsamma skolan, Lärarlagsutbildning i entreprenöriellt lärande och KEPS har varit brett inbjudna utbildningar till lärare och skolledning, i huvudsak planerade och finansierade av Västra Götalandsregionen. Den senaste större satsningen var STEPS där Euoropeiska Socialfonden finansierade hela mångmiljonprojektet med utbildning av ca 2 500 lärare och skolledare i Västra Götaland och Halland. Uppföljande aktiviteter till STEPS planeras nu främst i kommunalförbundens regi och t.ex. Navet i Borås erbjuder riktade utbildningspaket till lärare. Sammanfattning av kartbilden Den totala bedömningen av Västra Götalandsregionens strategiska satsning på en sammanhängande infrastruktur för Ungt Entreprenörskap blir att koncepten sitter ihop på ett rimligt och verkningsfullt sätt men att det finns vita fläckar på kartan och svaga områden som är viktiga att förstärka. Aktuella koncept för olika åldrar och hur de hakar i varandra är i stort en fungerande modell för att på ett samlat sätt stödja ungt entreprenörskap. Organisationerna har också positiva relationer och väl fungerande kontaktytor mellan varandra. Tematiskt stödjer insatserna på ett logiskt sätt främst attitydarbetet bland yngre ungdomar och främst företagsstarter bland äldre ungdomar och med en kombination runt gymnasietiden. Svagheterna handlar främst om att många geografiska områden inte nås av viktiga insatser riktade till vissa åldrar. Till exempel finns vanliga koncept för yngre åldrar inte alls representerade i stora delar av Västra Götaland och även alternativen saknas. Det finns också en övervikt av insatser till studerande på teoretiska linjer i förhållande till studerande på praktiska linjer och i ännu högre grad i förhållande till de som inte går vidare till högre studier alls. Därmed nås också centralorterna i varje delregion av de strategiska insatserna medan landsbygden och mindre orter lämnas utanför, i vart fall bland äldre ungdomar. Det finns här en delvis överlappande problembild som handlar om relationen storstad kontra landsbygd och ungdomar i högre teoretiska studier kontra ungdomar i praktiska studier/icke studerande. Insatser skulle här behöva förstärkas mot t.ex. landsbygd, yrkesutbildningar, folkhögskolor eller stadsdelar med låg utbildningsnivå m.m. 4

För lärare och skolledningar runt om i regionen ställs frågan om vad som kommer efter den stora satsningen STEPS som löpte ut vid årsskiftet 2012/2013. Det finns ett starkt tryck från nya läroplaner att låta entreprenörskap genomsyra undervisningen och härmed uppstår ett fortsatt behov att inhämta kompetens och vidareutbildning inom entreprenöriellt (ut)lärande. Dock kan i många fall de organisationer som Västra Götalandsregionen redan stöder bidra med den kompetensförsörjningen. Jämställdhetsperspektivet Arbetet med Ungt Entreprenörskap är speciellt på det sättet att det nästan alltid uppvisar en jämn fördelning mellan könen eller generell övervikt av kvinnor. I satsningar upp till och med grundskolenivån kan jämvikten ses som självklar eftersom insatserna som regel naturligt träffar alla som går på en deltagande skola. Från gymnasiet och uppåt deltar man efter eget val och då redovisar de flesta organisationer en svagare eller starkare övervikt för kvinnors deltagande. De som bryter mönstret är Venture Cup med en stark manlig övervikt och Sahlgrenska Akademin med en total övervikt av kvinnor utifrån målgruppens sammansättning. Problembilden för jämställdhetsperspektivet handlar främst om övergången från ungt till vuxet entreprenörskap där det finns starka vittnesmål om att motsvarande entreprenörskapsstödjande vuxenorganisationer möter upp med mer historiskt traditionella normer där vunna jämställdhetsframgångar bland ungdomar inte alltid utnyttjas eller till och med ibland motverkas. Integrationsperspektivet Även här finns en rimlig träffbild bland yngre åldrar där alla elever på en skola får chansen att ta del av tillgängliga insatser. Från gymnasiet och uppåt gör aktörerna heller ingen skillnad på olika grupper men rådgivning på t.ex. engelska förekommer regelbundet hos t.ex. Drivhusen. Däremot innebär en generellt lägre utbildningsnivå hos invandrargrupper att de inte i lika stor utsträckning kan ta del av insatser för äldre ungdomar riktade till högskolor och universitet. Denna brist delar de med infödda svenskar med lägre utbildningsnivå. Styrkeområden Västra Götalandsregionen ligger i huvudsak rätt i valet av aktörer för den grundläggande strukturen inom Ungt Entreprenörskap. Framtidsfrön, Ung Företagsamhet, Drivhuset och Venture Cup är energirika aktörer med framgångsrika metoder och koncept som uppvisar goda resultat på kort och i flera fall påvisat även på lång sikt 2. Dessa aktörer har också förmågan att nå många ungdomar med sin verksamhet inom respektive målgrupp vilket är viktigt för att uppnå kvantitativa effekter. Transfer levererar den viktiga kopplingen skola arbetsliv, där entreprenörskapet får sin givna plats. De olika Science Centers i regionen är viktiga inspirationskällor för ungdomar att utveckla sin kreativitet men betoningen på entreprenörskap är blandad och bör i flera fall kunna stärkas och betonas. Till detta kommer en mix av satsningar på inspirationskonferenser, delregionala koncept, yrkesinriktade specialsatsningar som värdefulla inslag för att uppnå en större totaleffekt och nå strategiska grupper. Här kan aktörer, koncept och projektnamn skifta över tid men Västra Götalandsregionen bör fortsätta uppmärksamma och stödja goda initiativ som kan bryta ny mark och bidra till högre övergripande måluppfyllelse. 2 T.ex. Effekter av utbildning i entreprenörskap Karl Wennberg, Niklas Elert, Ratio 2012. En långtidsstudie av UF alumners arbetsmarknadspotential och företagande. 5

Vita fläckar och strategiska behov Kontigos utvärdering, genomförda rådslag med relevanta aktörer inom området under våren och hösten 2012, samt en mer allmän analys av nuläge och behov har lett till att en kombination av unga på landsbygd och praktiskt studerande/unga utanför skolan har utpekats som angelägna målgrupper. Delvis nya konstellationer av aktörer behöver samverka för att nå nya målområden och koncept utformas lämpligen så att flera målgrupper kan nås samtidigt. Inriktningsmål Alla ungdomar i Västra Götaland nås av Västra Götalandsregionens insatser för ungt entreprenörskap. Positiva entreprenörskapsinslag präglar i lika hög grad praktiska och yrkesinriktade utbildningar som teoretiska utbildningar. Positiva attityder inom Ungt Entreprenörskap angående jämställdhet och integration förs över och genomsyrar allt mer förhållningssätten inom vuxenvärlden. Unga på landsbygd För landsbygden finns en koppling till ett bredare perspektiv där en långsiktig process av allmän utarmning av landsbygden till förmån för större städer har pågått kontinuerligt under lång tid. Det går även att urskilja en tydlig regional strategi inom många områden, som även delas med flertalet regioner i Europa, där resurser främst satsas på centralorter och avancerade verksamheter för att vinna i regional konkurrenskraft. Exemplen kan gälla infrastruktur, FoU, turism, utbildning, kultur, sjukvård och även entreprenörskap. Tanken är att stärka centralorter och spetsverksamhet, vinna i regional konkurrenskraft och fördelarna skall spilla över på mindre orter och landsbygd. Den allmänna strategin är framgångsrik men bidrar samtidigt till fokus på större städer och med en fortsatt negativ utveckling på landsbygden. En satsning på Ungt Entreprenörskap på landsbygden kan bidra till att stärka landsbygdens överlevnadsmöjligheter av egen kraft. Entreprenörskap på landsbygden kan skilja sig från entreprenörskap i storstaden ifråga om verksamhetstyper och grundförutsättningar. Men behovet är desto större i förhållande till den mindre ortens allmänna överlevnadsförmåga många orter behöver verkligen nya företagare och nya initiativ. Unga i praktiska studier För unga i praktiska studier går det att urskilja en kraftfull potential till nyföretagande eftersom dessa ungdomar befinner sig närmare arbetsmarknaden än sina teoretiskt studerande jämnåriga. Eftersom de regionala entreprenörskapsinsatserna paradoxalt nog är svagare bland yrkeslinjer än teoretiska linjer så finns en stor outnyttjad möjlighet här om intresset kan väckas hos eleverna liksom tilltron till den egna förmågan. Yrkesutbildningar och folkhögskolor är lämpliga målgrupper för insatser. Västra Götalandsregionens egna naturbruksgymnasier bör vara föregångare genom att ge entreprenörskap en självklar plats i utbildningarna. Unga utanför skolan För icke studerande äldre ungdomar finns också stora möjligheter men denna grupp är ingen homogen grupp. Här hittar vi t.ex. dem som tidigt går ut i eget företagande istället för vidare studier, kanske beroende på en familjetradition. Här hittar vi dem som väljer enklare anställningar av praktiska orsaker. Här hittar vi dem som kanske trivs illa i teoretiska sammanhang men som kan lämpa sig betydligt bättre för ett praktiskt inriktat entreprenörskap. Här hittar vi kanske invandrare med hög inre kompetens men som kanske av barriärer i form av språk eller kultur inte får utlopp för sin entreprenöriella förmåga eller allmänna kompetens. 6

Här hittar vi också socialt utsatta grupperingar där det kanske i första hand är andra behov som är aktuella. Entreprenöriella möjligheter kan bli ett viktigt alternativ till det ordinarie studie- och arbetsmarknadsutbudet och i bästa fall fånga upp en märkbar andel av denna kategori av ungdomar. Ökade insatser under grundskoletiden kan bidra till att ungdomar som lämnar utbildningsväsendet tidigt får med sig ökad entreprenöriell förmåga ut i arbetslivet. Samling av Ungt Entreprenörskapsaktörer i gemensamma strategier och samarbeten. Det finns en positiv anda av samförstånd och samsyn bland aktörerna för Ungt Entreprenörskap i Västra Götaland. Relationerna är dock inte alltid helt utvecklade och ibland finns även ett behov av ökad gemensam lokalisering. Det planeras för ett eventuellt kommande Entreprenörskapets Hus i Göteborg men samverkan och lokalisering kan behöva stärkas även i andra delregioner. Med nya strategier och övergripande ansatser på området i regionen vill Västra Götalandsregionen utarbeta i en öppen och gemensam process tillsammans med områdets aktörer. Denna process pågår. Att gå från ett synsätt där aktörer uppfattar sig som konkurrenter till varandra till ett synsätt där organisationerna ser sig som samverkande aktörer inom en gemensamt uppdrag kan öka effektiviteten i det gemensamma arbetet. Trots att Västra Götalandsregionen inte har något formellt eller självklart ansvar för samordning av insatser inom Ungt Entreprenörskap är det den aktör som de flesta andra organisationer pekar ut som en lämplig koordinatör av insatser, naturligtvis i samverkan med kommunalförbunden som också har ett brett ansvarsområde. Åtgärder med start 2013 Uppstart av ett eller flera pilotkoncept med inriktning landsbygd/unga utanför skolan/unga i praktiska studier. Konkreta pilotprojekt med direkta aktiviteter kan kombineras med förstudier och förarbeten till mer långsiktiga konceptupplägg för att nå angivna målgrupper. Ung Företagsamhet testar nya koncept för grundskolan vilket innebär att mindre orter/nya ungdomar kan nås av attitydpåverkande insatser för Ungt Entreprenörskap. Sträva efter att utsträcka framgångsrika koncept för olika åldrar till geografiska områden som idag inte nås. Alternativt, etablera nya koncept för olika åldrar inom geografiska områden där insatser saknas. Utreda förutsättningarna för att Västra Götalandsregionen instiftar ett särskilt pris för unga entreprenörer. Åtgärder under 2013-2015 Koppla ihop insatser och strategier inom Ungt Entreprenörskap med de betoningar på förstärkt samverkan skola/arbetsliv som förväntas vara framträdande inom den nya övergripande tillväxtstrategin i Västra Götaland för perioden 2014-2020. Verka för ökad samordning av aktörer som främjar ungt entreprenörskap i Västra Götaland. T.ex. genom samtal om gemensam lokalisering och främjande av samarbete genom gemensamma projekt och regelbundna mötesplatser. Insatser behöver göras för att strukturerna för främjande av entreprenörskap på vuxennivå i form av nyföretagarrådgivning med mera kan öppna upp för de positiva värden inom jämställdhet, integration och nytänkande som finns inom strukturerna för ungt entreprenörskap. Detta görs t.ex.genom att aktörer för ungt entreprenörskap ges ett ökat ansvarsområde, inkluderande även nyföretagarrådgivning för unga vuxna. 7

Finansiering och genomförande Regionutvecklingssekretariatet ansvarar för att regelbundet samla aktörer inom Ungt Entreprenörskap för sammanställning av gemensamma planer och projekt samt diskussioner om vägval, samarbete och gemensamma strategier. Västra Götalandsregionens medel utgör som regel endast en mindre del av finansieringen av verksamhet och projekt och där det är möjligt växlas satsningarna upp med hjälp av lokala och regionala medfinansiärer, nationella medel och EUprogram. Vissa organisationer uppbär årligt verksamhetsstöd, mindre organisationer kan erhålla regelbundet projektstöd. Handlingsprogrammet kommer även att innebära ett antal kortare projekt och pilotsatsningar med projekt beslut i Regionutvecklingsnämnden. För genomförandet av Handlingsprogrammet för Ungt Entreprenörskap beräknas Regionutvecklingsnämnden avsätta 30 mkr under 2013-2015. Uppföljning och utvärdering Varje projekt och verksamhet kommer att följas upp enligt praxis och Västra Götalandsregionens modell för projekt- och verksamhetsstöd. En samlad utvärdering av handlingsprogrammet, samt revidering av handlingsprogrammet för kommande period genomförs efter programslut. I utvärderingen ingår även en bedömning av programmets utgångspunkter, strategi och arbetssätt. 8

Bilaga 1. Ur Kontigos kartläggning av aktörer inom Ungt Entreprenörskap. Fetstil = de organisationer som erhåller specifikt stöd för ungt entreprenörskap från Västra Götalandsregionen. Huvudsaklig målgrupp Förskoleelever Grundskole elever Gymnasielever Entreprenörskap = Företagande Sommarlovsentreprenörerna Svenskt näringsliv Ung Företagsamhet Emax Ungas Innovationskraft Entreprenörskap = Förhållningssätt Framtidsfrön Snilleblixtarna ME University Science centers Framtidsfrön Snilleblixtarna Finn Upp Science centers ME University FIRST Scandinavia NTA Produktion och service Teknikföretagen Svenska teknik & designföretagen Västsvenska handelskammaren Transfer Väst ME University F.Företagsam Kooperativt initiativ BTC i Karlstad Unga utanför skolan Högskolestuderande Lärare/skolledning Drivhus Coompanion Göteborg Göteborgs universitet Chalmers Högskolan i Väst Högskolan i Skövde Ungas Innovationskraft Coompanion Göteborg Arbetsförmedlingen Ungas Innovationskraft Göteborgs universitet Högskolan i Väst Arbetsförmedlingen* STEPS PELP ME University F.Företagsam Samklang Västsvenska handelskammaren Tabell 1. Urval av pågående insatser/aktörer som verkar för att främja positiva attityder till entreprenörskap bland barn och unga i Västra Götaland. Källa: Attityder till entreprenörskap Kontigo 2012 9