SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum: 2012-12-10 1 (6) 67 Titel på projektet svenska Framgångsrika affärsmodeller för renoveringstjänster för enfamiljsbostäder Titel på projektet engelska Successful sustainable renovation business for single-family houses Energimyndighetens program Tidplan CERBOF 2009-05-01 to 2012-04-30 (planned 2009-01-01to 2011-12-31) Total projektkostnad 1500000 50% Ev. rapporttitel hos stödmottagaren Summary report on one-stop-shop service for sustainable renovation of single-family houses Universitet/högskola/företag Mittuniversitetet Adress CERBOFs andel av kostnaden i %/kr EV rapportnr hos stödmottagaren [Klicka här och skriv] Avdelning/institution Inst. för teknik och hållbar utveckling, Organisationsnummer Akademigatan 1 202100-4524 83125 Östersund Namn och e-post - projektledare Leif Gustvasson, leif.gustavsson@miun.se Namn och e-post Huvudförfattare/ medförfattare/projektdeltagare/doktorander Krushna Mahapatra, krushna.mahapatra@miun.se Nyckelord: 5-7 st Energieffektivisering, enfamiljshus, renovering, affärsmodell, one-stop-shop Sammanfattning I Norden finns betydande potential för primärenergibesparingar i hus byggda före 1980. Dessa gamla hus behöver renoveras vilket ger tillfälle att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Det finns dock flera ekonomiska och marknadsmässiga barriärer, och renoveringsmarknaden domineras av hantverksbaserade individuella lösningar. Huvudsyftet med detta nordiska projekt har varit att analysera möjligheter att genomföra affärsmodeller med en kontaktpunkt för kunden, one-stop-shop, för att främja energirenoveringar av småhus. Deltagare i projektet har varit från VTT (Finland), Technical University of Denmark (DTU), Segel AS (Norge) och Mittuniversitetet. Den svenska delen av projektet finansierades till 50% av CERBOF (Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning). En jämförande bedömning av nya affärsmodeller visade att olika typer av aktörer (t.ex. byggföretag, energikonsulter, energibolag, byggvaruhus) kan tillhandahålla en sådan tjänst. Finansiering ingår i vissa modeller. Det finns skillnader i hur kunderna kontaktas, medan likheterna är hur tjänsten tillhandahålls. En viktig utmaning är hur man ska säkra oberoende rådgivning. Även om det finns en stark affärspotential för energirenoveringskoncept enligt one-stop-shop har det EM2022 W-4.0, 2011-07-15 CERBOF c/o IQ Samhällsbyggnad Drottninggatan 26 111 51 Stockholm 08-411 16 40 www.cerbof.se
2 (6) fortfarande varit svårt att starta eller driva sådana företag. Olika marknadsföringsstrategier och policyalternativ för att övervinna hinder för att främja energirenoveringar av småhus diskuteras. Summary In Nordic countries significant primary energy savings potential exists in houses built before 1980. These old houses need to be renovated, which provides an opportunity for implementation of energy efficiency measures. However, there are several economic and market barriers and the renovation markets are dominated by handicraft-based individual solutions. The main aim of this Nordic project is to analyze the opportunities for implementation of one-stop-shop business models for to speed up energy renovation of single-family houses. The project participants are from VTT (Finland), Technical University of Denmark (DTU), Segel AS (Norway) and Mid Sweden University analyzed. The Swedish part of the project was 50% financed by CERBOF (Centrum för Energi- och Resurseffektivitet i Byggande och Förvaltning). A comparative assessment of emerging business models showed that different types of actors (e.g. a renovation company, insulation company, energy utility, building product warehouse) can provide such a service. Financing is included in some models. There are differences in how customers are contacted, while the similarities are on how the service is provided. A main challenge is how to secure independent advising. Even though there is strong business potential for one-stopshop energy renovation concept, still it has been somewhat difficult to start or run such a business. Various marketing strategies and policy options to overcome the hindrances to promote energy efficient renovation of detached houses are discussed. Inledning I kontext av klimatförändringar och energiförsörjning finns ett stort behov av energieffektivisering av det europeiska byggnadsbeståndet som står för cirka 40 % av den slutliga energianvändningen och 36 % av utsläppen av växthusgaser i EU. Många länder har infört byggnormer med energieffektivitetsaspekter för nya byggnader. Tillskottet av nya byggnader till det befintliga beståndet sker emellertid långsamt, särskilt i utvecklade länder. Därför är det viktigt att även inrikta sig mot befintliga byggnader för energieffektivisering, särskilt småhus eftersom de (exklusive radhus) står för i genomsnitt 40 % av bostadsbeståndet i de nordiska länderna. I Norden är majoriteten av befintliga hus byggda före 1980 och är i behov av renovering. Detta ger tillfälle att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Husägarna ser dock ofta inget behov av energirenovering, och det finns flera ekonomiska och marknadsmässiga hinder att övervinna. Syftet med det nordiska projektet SuccessFamilies (Successful Sustainable Renovation Business for Single-Family Houses, Framgångsrika affärsmodeller för renoveringstjänster för
3 (6) enfamiljsbostäder, 2009-2012) har varit att analysera begränsningar för implementering av full-service paket inklusive konsulttjänster, oberoende energibesiktning, renovering, uppföljning (oberoende kvalitetskontroll och driftsättning) och finansiering för energirenovering av småhus. Projektet har varit uppdelat i fem delar: Del 1. Hållbara renoveringskoncept (Ledare: DTU, Danmark) Del 2. Marknadsföringsstrategier för hållbar renovering (Ledare: Segel, Norge) Del 3. Framgångsrika affärsmodeller (Ledare: Mittuniversitetet, Sverige) Del 4. Spridning (Ledare: VTT, Finland) Del 5. Koordination (Ledare: VTT, Finland) Ekonomiskt stöd erhölls från NICe (Norge), Tekes (Finland), EBST (Danmark) och från CERBOF och Länsstyrelsen Jämtlands län i Sverige. Projektpartner VTT och flera privata företag i Finland, DTU, Segel AS och Mittuniversitetet bidrog också med finansiering. Huvudresultat I de nordiska länderna finns det stor potential att minska primärenergianvändningen i typiska småhus från 1960-talet och 1970-talet, eftersom de byggdes i stort antal strax före skärpning av energikraven i byggnormen i slutet av 1970-talet, och eftersom eluppvärmning är utbredd i dessa hus (utom i Danmark). Även om en del av småhusen byggda före 1945 har renoverats, skulle energirenovering av dessa hus också stå för stora energibesparingar. Energianalysresultat för typiska hus byggda under 1970-talet visade att renoveringsåtgärder tillsammans med användning av värmepump i svenska, norska och finska småhus kan minska den primära energiförbrukningen med mer än 80 % för uppvärmning av huset och varmvatten. Energiförsörjningssystemet har störts inverkan på hur stor primärenergibesparing som erhålls genom renoveringsåtgärder, högre besparing när du byter elvärme mot bergvärme. När det finns en möjlighet för ett hus att ansluta till fjärrvärme där el och värme samproduceras kan maximal primärenergibesparing uppnås genom att ersätta elvärme med ett sådant system. Potentialen för mekaniskt ventilationssystem med värmeåtervinning (VHR) beror av hur lufttätt huset är, elanvändning för att driva systemet, värmeåtervinningseffektivitet för systemet, energiförluster vid avfrostning, och av energiförsörjningssystemet. Överskottsvärme från bland annat solstrålning under sommaren kan resultera i övertemperaturer i husen, särskilt när man gör omfattande energirenoveringsåtgärder för att minska värmeförlusterna. Det mest effektiva för att minska sådana problem är yttre solavskärmning, vilket även kan kombineras med ett högre ventilationsflöde och förbikoppling av värmeåtervinningssystem om ett sådant system används.
4 (6) Det finns tekniska lösningar för energieffektivisering av bostäder, och sådana åtgärder kan vara fördelaktiga på lång sikt. Spridningen av energieffektiviseringsåtgärder sker dock ganska långsamt av flera orsaker. Energifrågor ges låg prioritet av intressenterna, särskilt av slutanvändare. Investeringskostnaden för energieffektiviseringsåtgärder kan vara hög. Energikostnaden representerar en liten andel av hushållens disponibla inkomst, och människor är intresserade av andra investeringar såsom renovering av kök och badrum. Bristen på behovet av energieffektiviseringsåtgärder tillsammans med otillräcklig information, kunskap eller medvetenhet om åtgärderna och deras energi- och icke energirelaterade fördelar främjar inte genomförande av åtgärderna. Installatörer/säljare har betydande inflytandet på husägares beslut, och de marknadsför produkter/tjänster som de har fördel av. Marknaden domineras av hantverksmässiga tillvägagångssätt med individuella lösningar. När flera åtgärder kommer från olika företag står husägare inför svårigheten att samordna deras genomförande hos olika aktörer, och han/hon måste ta ansvar för bygg- och arbetsplatsregler. Energirenoveringskoncept med one-stop-shop där en enda aktör är ansvarig för alla aspekter av en energirenovering av ett enfamiljshus, är ett sätt att övervinna dessa hinder. Vissa företag har börjat erbjuda varianter av sådana koncept i de nordiska länderna, t.ex. Bolig-Enøk i Norge, K-Rauta & Rautia och ENRA i Finland och Dong Energy Cleantech och ProjektLavenergi (ej småhus för närvarande) i Danmark. I Sverige är det enda identifierade företaget som erbjuder en sådan tjänst Energieffektiva Hus AB, som renoverat ett hus på Öckerö. En jämförande bedömning av affärsmodeller visade att olika typer av aktörer kan ha den centrala rollen i one-stop-shop för energirenovering av småhus. I vissa modeller samarbetar tjänsteleverantören med finansinstitut för att kunna erbjuda finansiering av renoveringen. Det finns skillnader i hur kunderna kontaktas, medan likheterna är större kring hur tjänsten tillhandahålls. En viktig utmaning är hur man ska säkra oberoende rådgivning. Även om det finns en stark affärspotential för energirenoveringskoncept med onestop-shop, har det fortfarande varit svårt att starta eller driva sådan verksamhet, t.ex. DONG Energy Cleantech och ENRA har slutat med sina koncept. Detta visar att spridningen av energieffektivitetsåtgärder är besvärlig även om genomförandet av åtgärderna är bra för inblandade aktörer. Flera marknadsföringsstrategier och policyalternativ för att hjälpa införandet av åtgärder för energieffektivitet diskuteras. En nationell målsättning för energieffektivisering i befintliga byggnader och listade åtgärder som behövs för att uppnå detta mål kommer att bidra till att skapa en marknad för energirenoveringar. Stimulansåtgärder kan då anpassas så att de konsekvent stöder planen. Bättre stöd bör ges till de åtgärder som strävar efter lösningar för hela byggnaden istället för enskilda åtgärder. För småhusägare skulle målet kunna sättas genom energicertifikat, och sedan skulle one-stop-shop-tjänst kunna erbjuda plannering och åtgärder som behövs för att nå målet.
5 (6) Måluppfyllelse Huvudsyftet med projektet var att förstärka företagsklimatet i syfte att påskynda implementeringen av hållbar renovering av enfamiljshus. Det nya servicekonceptet kombinerar tekniska lösningar, finansiella tjänster samt andra främjande insatser för att överkomma befintliga vanemönster samt organisatoriska, juridiska och sociala barriärer för hållbar renovering. Detta mål har också uppnåtts när vi har undersökt energisparpotential, identifierat målgrupper för energirenovering och analyserat barriärer för att genomföra energirenovering och barriärer för framväxande fullservicemodeller för energirenovering. Olika intressenter har interagerat med projektdeltagarna för att dela sin syn på energirenovering och one-stop-shop-konceptet, och sin syn på marknadsföring och strategier för att förbättra marknaden för fullservice vid energirenovering av småhus. Det kvantitativa målet att utarbeta åtta rapporter ( deliverables ) har uppnåtts. Rapporterna behandlar granskning av befintliga koncept för hållbar renovering (D1.1), identifiering av målgrupper och energieffektiviseringspotential för åtgärdspaket (D1.2), förslag till förbättrade koncept för hållbar renovering (D1.3), analys av intressenternas intressen (D2.1) och marknadsstrategier (D2.2), analys av finansieringssystem (D3.1) och affärsmodeller (D3.2). Den sammanfattande rapporten (D3.3) innehåller sammanställd information från de andra rapporterna inom projektet. Projektresultaten har presenterats på flera internationella konferenser med noggrann granskning. Ett konferensbidrag har bedömts tillhöra de 10 bästa bidragen på Passivhus Norden 2012 konferens och valdes ut för att efter bearbetning kunna publiceras i internationell vetenskaplig tidskrift. Ett annat konferensbidrag valdes också ut för att efter bearbetning kunna publiceras i internationell vetenskaplig tidskrift (Applied Energy). Sammantaget visar detta att forskningen håller god internationell standard. Effekter i samhället I projektet har bedömningar gjorts av potentialen för energieffektivisering av befintliga småhus och flera barriärer har noterats för att genomföra sådana åtgärder. Företag i Norge och Finland har fått synpunkter från projektet för att förbättra sina affärer inom energirenovering enligt one-stop-shop. Föreslagna marknadsförings- och policystrategier kommer också att vara till nytta för att expandera marknaden för energirenoveringar av småhus. Det kan ge ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar. Genomförande Innehållet i detta dokument är baserad på åtta detaljerade rapporter som utarbetats för det treåriga (åren 2009-2012) nordiska projektet "SuccessFamilies" (Successful Sustainable Renovation Business for Single-Family Houses, Framgångsrika affärsmodeller för renoveringstjänster för enfamiljsbostäder).
6 (6) Förutom litteraturstudie och egna analyser baserades de åtta rapporterna från projektet på diskussioner med företrädare för industrin, myndigheter och forskare, som deltagit i seminarier/workshops i Danmark (1), Finland (2), Norge (2), och Sverige (1). Att samla in intressenters åsikter är en viktig del av forskning inom marknadsföring och samhällsvetenskap.