Grundlärare med inriktning mot Fritidshem

Skolutveckling och utvärdering 7,5 hp Utbildningsvetenskaplig kärna 7 Grundlärare med inriktning mot Fritidshem Kurskod: 971G21 Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet Campus Norrköping Ht15 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV justeringar under kursens gång kan förekomma. Håll dig uppdaterad via LISAM 1

Innehållsförteckning SKOLUTVECKLING OCH UTVÄRDERING 7,5HP HT 2014, KURSKOD 971G21... 3 MEDVERKANDE I KURSEN... 3 KURSENS SAMMANHANG... 4 KURSMÅL 971G21... 4 KURSENS OLIKA KUNSKAPSOMRÅDEN... 5 Teori, begrepp och perspektiv... 5 Former och funktioner för utvärdering... 5 Modeller för skolutveckling... 5 Projektarbete - Skolutvecklings- och utvärderingsprojekt... 5 UNDERVISNING/ARBETSFORMER... 6 KURSENS LÄRAKTIVITETER... 6 SCHEMALÄGGNING... 8 PROJEKTARBETES BESKRIVNING... 8 Uppdrag: att ta del av och lösa följande scenario... 8 Kursavslutande seminarium... 8 EXAMINATION... 9 Kursmål som examineras... 9 Bedömning... 9 URKUND, FUSK OCH PLAGIAT... 11 V 44... 12 V 45... 16 V 46... 21 V 47... 23 V 48... 24 KURSLITTERATUR OCH ANDRA REFERENSER... 25 Grundläggande referenser... 25 Utvidgande referenser... 26 2

Skolutveckling och utvärdering 7,5hp HT 2014, Kurskod 971G21 Välkommen till kursen Utbildningsvetenskaplig kärna 7 som är den andra kursen i ert sista år på Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Innehållet i studiehandledningen utgår från kursens kursplan och bygger vidare på tidigare kursers innehåll. Kursen ges H14 för andra gången. Kursen är campusförlagd. I kursen skapas förutsättningar för ökad kunskap om skolutveckling, utvärdering och kvalitetsarbete. Kursen syftar till att ge en grund för teoretiska och begreppsliga aspekter på områdena skolutveckling, utvärdering och metod för kvalitetsarbete vilka bearbetas via; perspektiv och begrepp, modeller för utveckling, former och funktioner för utvärdering. Dessa teman integreras i ett skolutvecklings- och utvärderingsprojekt. I kursen ingår ett arbete med att i en arbetsgrupp självständigt planera och redovisa ett utvecklingsprojekt och en utvärdering med relevans för verksamhet i skola och fritidshem. Syftet med studiehandledningen är att den ska underlätta studierna genom att tydliggöra kursens mål och ge överblick kring innehåll, upplägg, arbetsformer samt arbetsuppgifter och examinationer. Kompletterande och aktuell information återfinner du i kursrummet för kursen på LISAM samt via schemat på TimeEdit. Liksom i tidigare kurser har du som studerande ett eget ansvar för dina studier. Kursen ligger i slutet av din utbildning vilket innebär att vi av er studenter förväntar oss en allt större självständighet, förmåga till samarbete och gemensamt ansvarstagande. Detta är bland annat tänkt att bidra till din utveckling och förmåga att snart kunna planera och genomföra det helt självständiga examensarbetet. För att stimulera ditt och de andra studenternas lärande både av och i kursen utmanas ni också av dess upplägg genom att arbeta med kursens innehåll såväl individuellt som i grupp och i olika gruppkonstellationer. Att bearbeta kursens innehåll både individuellt och i arbetsgrupp kan jämföras med hur arbetssituationen i samband med läraruppdraget ser ut i praktiken. Medverkande i kursen Kursens studenter Studenter på programmet: Grundlärare med inriktning mot fritidshem. Kursen samläser flera moment med Grundlärarstudenter med inriktning F-3. Undervisande lärare Linnéa Stenliden, ISV (kursansvarig) Mats Brusman, ISV (kursansvarig) Susanne Kreitz-Sandberg IBL Bo Larsson, ISV linnea.stenliden@liu.se mats.brusman@liu.se susanne.kreitz-sandberg@liu.se bo.larsson@liu.se 3

Håkan Löfgren, IBL Anja Thorsten, IBL hakan.löfren@liu.se anja.thorsten@liu.se Kursmentorer Marie Karlsson marie.a.karlsson@liu.se Gästföreläsare Åsa Björkdahl, rektor Erlaskolan, Lärande i Sverige AB Anders Eriksson, rektor Nkpgs: kommun Margaretha Doth, pedagogiskt skolutvecklingsansvar Lärande i Sverige AB Anna Thörn, Kultur och utbildningschef Katrineholms kommunala skolor asa.bjorkdahl@larande.se anders1.eriksson@edu.norrkoping.se margaretha.doth@larande.se anna.thorn@katrineholm.se Kursens sammanhang I denna kurs läggs grunden för teoretisk förståelse och olika begrepp kring skolutveckling, utvärdering och kvalitetsarbete, som synliggörs ur olika perspektiv, former och funktioner samt med exempel på olika modeller utifrån såväl internationell som nationell koppling. Kursen bygger vidare på de föregående UK och Fp kurserna i Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem. Ni började med utbildningsvetenskaplig kärna 1 (UK1) - Allmändidaktik där fokuserades läroplanshistoria och framväxten av den skola och det fritidshem som möter dagens elever medan kursen UK 2 Utveckling och lärande hade fokus på teorier för utveckling, motivation och lärande. I UK 3 sattes skolans och fritidshemmets framväxt i centrum och områden som värdegrund, demokrati, yrkesetik och barns rättigheter introducerades. I UK 4 arbetade ni kring sociala relationer och lärares ledarskap vilket följdes upp i FriP2 - Barn, gruppen, grupprocesser och lärande som i sin tur följdes av FriP3 - Barn, hållbar utveckling och utomhuspedagogik, UK 5 som handlade om bedömning och UK 6 om specialpedagogik samt Frip4 om Barn, kultur och samhälle. Därtill har ni utbildats i ett praktiskt-estetiskt ämne. Denna kurs följs av; VFU (9v), Utbildningsvetenskaplig kärna 8 och examensarbete, vilket avslutar er utbildning. Kursmål 971G21 Efter avslutad kurs skall den studerande kunna 4

- identifiera och jämföra nationella och internationella modeller för utveckling av fritidshem och skola på mikro- och makronivå - kritiskt granska former och funktioner för utvärdering av verksamheten i fritidshem och skola - analysera befintliga skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning - planera ett utvecklingsprojekt och en utvärdering med relevans för verksamhet i fritidshem och skola - belysa och problematisera kvalitetsarbete i fritidshem och skola med hjälp av styrdokument och aktuell forskning Kursens olika kunskapsområden Kursen innehåller tre kunskapsområden: utvärdering, skolutveckling, och metod för kvalitetsarbete. Dessa områden bearbetas genom tre olika teman som också integreras i ett projektuppdrag: Teori, begrepp och perspektiv Här behandlas teorier och begrepp kring skolutveckling, utvärdering och kvalitetsarbete i relation till läraruppdraget. Kunskap om förändring, utveckling, kvalité, kompetens och dokumentation bearbetas och relateras till verksamheten i fritidshem och skola liksom styrdokumentens implikation för skolutveckling och utvärdering. Former och funktioner för utvärdering Här utforskas och problematiseras utvärdering i fritidshem och skola. Frågor angående utvärdering behandlas så som: vad är utvärdering? hur planeras och genomförs utvärderingar? hur fungerar olika former och metoder för utvärdering? vilka funktioner kan olika typer av utvärderingar fylla? hur granskar man utvärderingsresultat? etc. Modeller för skolutveckling Här reflekteras och diskuteras olika modeller för skolutveckling så som systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete, reflekterande samtal, handledning, utvecklings- och utvärderingsprojekt. Ett antal nationella och internationella skol- och utvecklingsprojekt granskas och analyseras och sätts i relation till verksamheten i fritidshem och skola. Projektarbete - Skolutvecklings- och utvärderingsprojekt I detta område som löper parallellt med de andra temana så genomförs ett självständigt grupparbete angående att planera ett skolutvecklings- och utvärderingsprojekt. Projektet ska ta sin utgångspunkt i och ha relevans för verksamheten i skola och fritidshem. Genom att formulera ett konkret förbättringsarbete ska kunskaper om skolutveckling och utvärdering framkomma på ett sådant sätt att de motsvarar kursmålen för kursen. 5

Modeller för skolutveckling Examination: Individuell skriftlig examination och redovisning av projektarbete Former och funktioner för utvärdering Teori, begrepp och perspektiv Projektarbete Undervisning/Arbetsformer Undervisningen sker i form av individuella studier, arbete i grupp, föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. Ni bearbetar kursens innehåll parallellt och processinriktat över tid med stöd av och utifrån: introduktioner inläsning av litteratur mm (grundläggande och utvidgande referenser samt egen informationssökning) föreläsningar och litteraturseminarium (med individuell förberedelse och efterarbete) självständigt arbete (individuellt och i grupp) bearbetning med/via digitala verktyg och media uppföljning och presentation (såväl muntligt som skriftligt) Variationen syftar till att, individuellt och i samspel med andra, skapa förutsättningar för lärande kring kursens mål. Kursens läraktiviteter Kursens olika kunskapsområden är planerade för att stödja lärandet för att uppnå kursens mål. De läraktiviteter som ingår i dessa områden beskrivs här översiktligt och presenteras sedan mer i detalj utifrån en beskrivning presenterad veckovis längre fram i denna studiehandledning. Dessutom är kursrummet på Lisam en central utgångspunkt för arbetet. Kursintroduktioner Vid den första kursintroduktionen ges information och tillfälle till dialog som stöd för tydlighet kring kursens och läraktiviteternas genomförande. Förberedelse görs genom inläsning av studiehandledning, beskrivning av läraktiviteter och schema. En orientering 6

av kurs- och grupprum på Lisam tillhör också förberedelserna samt efterbearbetning i arbetsgrupp. Vid den andra kursintroduktionen presenteras uppdraget angående projektarbetet och examinerande momenten närmare. Självstyrda studier Grundläggande och fördjupande inläsning av kurslitteratur och informationssökning samt bearbetning av kursens innehåll i förhållande till egna erfarenheter och din förförståelse, individuellt och i samspel med andra (Totalt i kursen upp till ca 40 tim studietid/v). Föreläsningar och workshops Här får du input från föreläsare vid Liu och olika verksamhetsföreträdare med såväl huvudmanna-, rektors- som lärarperspektiv som stöd för att bearbeta kurslitteraturen och nå kursmålen. Lärarledda seminarier Här bearbetar ni gemensamt del av kurslitteraturen med lärare för ökad förståelse av dess innehåll. Styrt arbete i arbetsgrupp Här möts och arbetar ni tillsammans i era fasta smågrupper vid åtta schemalagda tillfällen i kursen för att för- och/ efterbearbeta kursens innehåll samt genomföra en större gruppuppgift över tid med gemensam redovisning. Dessa tillfällen presenteras utförligt i den veckovisa planeringen längre fram i studiehandledningen. Det är av vikt att arbetsgrupperna håller sig till den tänkta arbetsorganisation som är gjord i relation till schemat, då uppgifterna relaterar till varandra och både individer och grupper är beroende av att ett visst arbete är gjort vid en viss tidpunkt. Projektarbete Ett projektarbete introduceras ganska tidigt i kursen och arbetet med detta pågår genom hela kursen. De olika läraktiviteterna angående de olika kunskapsområdena syftar till att på olika sätt bidra till genomförandet av projektarbetet. Ingen bedömning sker av studenten i dessa läraktiviteter men genomförande av dem ses som viktiga för att kunna tillgodogöra sig innehållet i kursen och genomföra projektarbetet. 7

Schemaläggning Introduktioner, föreläsningar och de kursgemensamma seminarierna är schemalagda. Tillfällen för arbete i grupp finns utlagda utifrån kursens flöde/ arbetsprocesser/ arbetsgång och lokaler är bokade för att underlätta ert samarbete. Projektarbetets senare del råder ni dock i respektive grupp själva över. Det vill säga att ni har ansvar för detta och det kräver att ni hanterar ert samarbete och er samordning gemensamt i arbetsgruppen. Projektarbetes beskrivning Uppdrag: att ta del av och lösa följande scenario Det är arbetslagsmöte på fritidshemmet, där du är anställd som grundlärare med inriktning mot fritidshem. Er rektor kommer dit för att diskutera kvalitetsarbete med lärarna i arbetslaget på fritidshemmet. Rektor vill få en ordentlig genomlysning av fritidshemmets verksamhet och satsa på ett väl förankrat skolutvecklingsprojekt där. Därför beskriver rektor hur alla i arbetslaget förväntas utveckla sina egna och gemensamma kunskaper om skolutveckling och utvärdering så att var och en och personalgruppen tillsammans, på ett professionellt sätt, kan bidra till konkret förbättringsarbete på fritidshemmet. Arbetslaget får i uppdrag av rektor att: 1. sätta sig in i nationella och internationella modeller för utveckling av skola och fritidshem både på mikro- och makronivå 2. granska och diskutera olika former och funktioner för utvärdering av verksamheten i skola och fritidshem 3. analysera några skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning. 4. skapa sig kunskap om olika utvecklingsbehov på fritidshemmet och 5. ta fram en plan för att genomföra ett skolutvecklingsprojekt i relation till utvecklingsbehoven på fritidshemmet 6. projektarbetet ska genom förankring i styrdokument och aktuell forskning, problematisera möjligheter till kvalitetsarbete i fritidshemmet Uppdragen 1, 2 och 3 vill rektor att var och en i arbetslaget individuellt redovisar skriftlig (uppdrag 1 och 2 utgör SRE 1, del ett och uppdrag 3 utgör SRE 1 del två) medan uppdrag 4 och 5 och 6 är ett gemensamt uppdrag för hela arbetslaget att bearbeta och ta fram en gemensam, sammanfattande, dokumentation av. Rektor vill sedan att förslaget till projektarbete redovisas på kommande arbetslagsmöte. Redovisningen ska göras muntlig med någon form av digitala visualiseringar som stöd samt kompletteras med en skriftlig sammanfattande dokumentation för spridning (utgör PRO 2). Rektor är noggrann och förväntar sig att relevant och korrekt referensgivning görs i allt material. Kursavslutande seminarium Presentationen av er plan för att genomföra ett skolutvecklingsprojekt, i relation till utvecklingsbehoven på fritidshemmet, sker på ett kursavslutande seminarium där flera arbetsgrupper möts. Från arbetsgruppen läggs också en sammanfattande gemensamt framtagen skriftlig dokumentation ut på Lisam under Samarbetsyta för hela kursen. Denna 8

dokumentation lämnas också in via Inlämningar på Lisam, minst 24 h innan den muntliga redovisningen. Examination Provkoder i 971G21; SRE1, Skriftlig individuell examination, 4,5 hp UV PRO2, Projektarbete: Redovisning med underlag, 3 hp UG De olika arbetsprocesser som pågår parallellt under kursens gång för att stödja ert lärande mynnar ut i SRE1 och PRO2. Kursen examineras via en individuell skriftligt examination SRE1 (som är uppdelad i tre delar och dessa delar genomförs vid två olika tillfällen) och en muntlig redovisning i grupp PRO2 med en tillhörande sammanfattande dokumentation. Kursmål som examineras Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - planera ett utvecklingsprojekt och en utvärdering med relevans för verksamhet i skola och fritidshem där i ingår att du visar att du kan - belysa och problematisera kvalitetsarbete i skola och fritidshem med hjälp av styrdokument och aktuell forskning - identifiera och jämföra nationella och internationella modeller för utveckling av skola och fritidshem på mikro- och makronivå - kritiskt granska former och funktioner för utvärdering av verksamheten i skola och fritidshem - analysera befintliga skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning Bedömning Kriterier för den skriftliga individuella examinationen, SRE 1, del 1 (U, G) och SRE 1, del 2 (U, G, VG) Bedömningen utgår ifrån följande kriterier: skriftlig framställan helhetsintryck och balans mellan det kursinnehåll som efterfrågats tydlighet i användandet av begrepp och teorier i texten relevanta referenser och formalia För att bli godkänd (G) på SRE 1 del ett ska du i samtliga delar av uppgiften i din individuella text synliggöra att du kan: Identifiera och jämföra nationella och internationella modeller för utveckling av verksamhet i skola, F-3. Visa exempel på såväl kvalitativa som kvantitativa. Kritiskt granska olika former och funktioner för utvärdering av verksamheten i skolan. 9

För att bli godkänd (G) på SRE 1 del två ska du i din individuella text synliggöra att du: visar förmåga att analysera ett skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning och dra slutsatser för den egna professionen. För Väl godkänd (VG) krävs dessutom att du i SRE1 del två, i din individuella text utifrån den efterfrågade kunskapen: visar förmåga till fördjupad analys av något skolutvecklings- och utvärderingsprojekt utifrån nationell och internationell forskning och dra slutsatser för den egna professionen. Underkänd (U) är texten om någon av delarna för betyget godkänd (G) ej nås. Omfattning, formatinställningar och inlämning SRE 1, del 1: arbetets omfång max 800 ord (ca 2 sidor, exklusive försättsblad och referenslista), teckensnitt Times New Roman p 12, 1,5 i radavstånd. SRE 1, del 2: arbetets omfång max 800 ord (ca 2 sidor, exklusive försättsblad och referenslista), teckensnitt Times New Roman p 12, 1,5 i radavstånd. Inlämning sker på Lisam under Inlämningar. Texten skickas också till Urkund. Plan för omexamination - individuell skriftlig redovisning Besked om bedömning ges inom 10 arbetsdagar efter genomförd examination. Datum för deadline angående omexamination meddelas på Lisam. Kriterier för projektarbetets muntliga gruppredovisning, PRO2 (U, G) För att bli godkänd på uppgiften ska arbetsgruppen: - muntligt presentera en gemensam plan för ett skolutvecklingsprojekt som utgår ifrån identifierade utvecklingsbehov i verksamheten på fritidshem och i skola - i er presentation använda relevanta begrepp och perspektiv kring skolutveckling - i er presentation motivera val av utvärderingsform samt belysa vilken funktion den kan ha i sammanhanget - visa att ni förankrat projektarbetet i styrdokument och aktuell forskning och - visa att ni problematiserat möjligheter till kvalitetsarbete i fritidshemmet dessutom ska ni: - i samband med muntliga presentationen o ha någon form av digitala visualiseringar som stöd o använda relevant referenser o visa på hur ni har arbetat som arbetslag och hur alla har bidragit till ert gemensamma skolutvecklingsprojekt - delge seminariedeltagarna en skriftlig dokumentation som sammanfattningsvis belyser ert skolutvecklingsprojekt inklusive referenser (läggs ut på Lisam i Samarbetsytan). Individuellt krävs att du varit aktiv i: - din arbetsgrupps förarbete och presentation 10

- att ge återkoppling till andra arbetslags presentationer på seminariet Plan för Omexamination - muntlig gruppredovisning Besked om bedömningen inom 10 arbetsdagar efter genomförd examination. Datum för omexamination är den 17 dec 2015. Sammantagen bedömning - hela kursen För att bli godkänd (G) på hela kursen ska du ha nått godkändnivån på de båda uppgifterna i SRE1, del ett och på PRO 2. För att nå väl godkändnivån på kursen krävs förutom detta väl godkänd (VG) på SRE1, del två. Urkund, fusk och plagiat Som ni vet finns det hårda regler om plagiering på universitet och även i forskarsamhället, detta är alltså också en forskningsetisk fråga (Anna Liisa Närvänen, 1999, Etik och det vetenskapliga skrivandet, I När kvalitativa studier blir text, Studentlitteratur. Plagiering av andra källor (dvs. att man kopierar andra texter utan att ange referenser, antingen från litteratur eller från andra källor såsom från Internet, andra studenters arbeten, egna tidigare arbeten mm) betraktas som fusk. Ibland inte minst vad gäller t.ex. hemtentamina händer det också att man ligger för nära ursprungstexten, vilket kan bli betraktat som plagiat. Det är därför viktigt att omformulera det man läst, det är också på det sätt som man som student visar att man har förstått det som man har läst. Tänk också på att ett individuellt examinationsarbete måste vara en individuell framtagen text, även om ni har arbetat med frågorna tillsammans med någon annan eller i grupp ni kan inte ge hela eller delar av textavsnitt till varandra. Läraren har skyldighet att anmäla varje misstänkt fall av plagiering/fusk till disciplinnämnden på universitetet. Om det visar sig att disciplinnämnden anser att plagiering har skett kan man som student bli avstängd från studier under en viss tid. Under den tidsperioden förlorar man också rätten till studielån, tillika blir man avstängd från universitetets datorer. För att undvika dessa problem måste ni alltså omformulera det ni läser till en självständig text samt tydligt referera till de källor ni har använt. Markera med citattecken och ange korrekta sidhänvisningar när ni skriver av direkta meningar eller delar av meningar ur en ursprungstext. Av hänsyn till er studenter vill vi att alla möjligheter för lärare att hysa minsta misstanke om fusk och plagiat bör undanröjas. Tolkningen av vad som är fusk och plagiat, är inte självklar. Därför använder vi oss av urkund (en tjänst som utför dokumentjämförelser) när det gäller skriftligt underlag till den muntliga redovisningen i denna kurs. Information om urkund: www.urkund.se (där bl a studentinformation och Plagiathandboken finns). 11

V 44 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETSMOMENT Förståelse av kursens upplägg Kursintroduktion, studiehandledningen och Lisam Litteraturstudier: Kapitel 3, Granström, K. (2011). Vad är värt att utveckla i skolan vem bestämmer? I Thornberg, Robert & Thelin Katina (Red) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa -perspektiv på skolutveckling. Blossing et. al (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor. Ta del av styrdokument, allmänna råd och Skolverkets hemsida (självständigt och i grupp) Digitala föreläsningar/informationsfilmer: i) Kollegialt lärande och kollektiv kompetensutveckling. Kroksmark, (2013). ii) Föreläsningar: Problembaserad skolutveckling (PBS). Karlstads universitet - Kau.se. Se; iii) Använd data för att bygga bättre skolor. Schleicher, (2012). Håkan Löfgren grundläggande genomgång av hur skolutveckling och utvärdering kan förstås Margaretha Dott en ständigt förändrad lärarroll och skola i utveckling, hur kan detta förstås? Marie Karlsson - skolutveckling och utvärdering i ett lärarperspektiv Anders Eriksson skolutveckling och utvärdering i ett rektorsperspektiv Anna Thörn skolutveckling och utvärdering i ett kommunalt perspektiv Gruppdiskussioner som syftar till att klargöra teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området. Individuella uppgifter göra en skriftlig sammanfattning av gruppdiskussionen kring teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området. Deadline kl 17.00 torsdag v 44. ta del av gruppmedlemmarnas skriftliga sammanfattningar kring teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området och skriva 12

kommentarer/ge feedforward till dessa. Deadline kl 17.00 fredag v 44. SPECIFISERAD BESKRIVNING AV VECKANS ARBETSMOMENT FÖRSTÅELSE AV KURSENS UPPLÄGG MM. Arbete i grupp Vid första grupptillfället efter kursintroduktionen diskuteras b) förståelse av kursens upplägg c) förståelse av studiehandledningen d) förståelse av Lisam e) förståelse av gruppdeltagarnas förväntningar på varandra i gruppen och det gemensamma arbetet, ev skrivs ett gruppkontrakt. LITTERATURSTUDIER Självständigt I relation till lärar/rektor/kommunperspektiv i veckans olika föreläsningar läs kapitel 3, Granström, K. (2011). Vad är värt att utveckla i skolan vem bestämmer? I Thornberg, Robert & Thelin Katina (Red) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa - perspektiv på skolutveckling. Ta del av styrdokument samt material som finns på Skolverkets hemsida (se referenslistan, men även annat material som kan vara relevant och intressant). Påbörja läsning av Blossing et. al. (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor, plocka ut viktiga perspektiv och begrepp som framkommer i boken. Arbete i grupp Vid ert andra grupptillfälle diskuteras: a) innehållet i det ni funnit i styrdokumentetn och på Skolverkets hemsida b) olika aspekter som framkommit i de digitala föreläsningarna och i Håkan Löfgrens föreläsning c) hur detta innehåll och dessa aspekter kan förstås 13

FÖRELÄSNINGAR Föreläsningarna är tänkta att ge dels grundläggande kunskaper om skolutveckling och utvärdering, men också skapa förståelse för hur detta kan förstås ur olika perspektiv (lärare, rektor, kommunalt, nationellt, etc.). Studentens uppgift är att: d) ta till sig innehållet i föreläsningarna, e) plocka fram, bearbeta och klargöra de begrepp och perspektiv som framkommer f) skapa en förståelse för att och hur fenomenet fungerar ur olika synvinklar GRUPPDISKUSSIONER Första och andra grupptillfället som beskrivs här är samma tillfälle som beskrivs ovan under rubrikerna Förståelse av kursupplägg och under rubriken Litteraturstudier. Vid första grupptillfället efter kursintroduktionen diskuteras a) förståelse av kursens upplägg b) förståelse av studiehandledningen c) förståelse av Lisam d) förståelse av gruppdeltagarnas förväntningar på varandra i gruppen och det gemensamma arbetet, ev skrivs ett gruppkontrakt. Vid andra grupptillfälle diskuteras: a) innehållet i det ni funnit på Skolverkets hemsida b) olika aspekter som framkommit i de digitala föreläsningarna hur detta innehåll och dessa aspekter kan förstås Vid tredje grupptillfället tydliggörs och definieras relevanta: a) teoretiska resonemang, perspektiv och begrepp som ingår i området b) kopplingar görs mellan det som framkommit och målen i kursplanen. Detta betyder att det inte räcker med att enbart diskutera ovanstående, utan någon form av fördjupad bearbetning av föregående tillfälles diskussion skall göras (t ex kategorisera begrepp och reflektioner med hjälp av brainstorm och post-it lappar, definiera och skriva fram vilka begrepp som är viktiga samt förklaringar till hur de kan förstås, etc). 14

INDIVIDUELLA UPPGIFTER Se under rubriken Litteraturstudier läs Granström, K i Thornberg, läs Blossing et.al. ta del av styrdokument och Skolverkets material och webbplats samt de digitala föreläsningarna. Skriv en sammanfattning av gruppdiskussionen kring teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området. Denna ska läggas ut på Lisam i Gruppmappen i den mapp som finns skapad för detta. Deadline kl 17.00 torsdag (v 44). Ta del av de andra gruppmedlemmarnas skriftliga sammanfattningar kring teori, perspektiv och begrepp som anknyter till området och skriva kommentarer till dessa. Denna ska läggas ut på Lisam i Gruppmappen i den mapp som finns skapad för detta. Deadline kl 17.00 fredag (v 44). Påbörja arbetet med att förbereda litteraturseminariet v 45 - Alla studenter förväntas ha läst om alla typskolor. Varje student kommer vara ansvarig för att i tvärgrupp redovisa en typskola. Studenterna i Grupp A förbereder redovisning om den första typskolan, Grupp B om den andra etc. Utifrån detta sätts tvärgrupper ihop vid seminariet där studenterna redovisar sin typskola för varandra. Varje person har ca 10 minuter på sig att redovisa och diskutera sin typskola. 15

V 45 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETSMOMENT Litteraturstudier: Blossing, Nyen, Söderström, Hagen Tønder (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor Läsning av Sandberg och Faugert, Perspektiv på utvärdering Läsning av Håkansson, (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat Läsning av kap 9 och 11 i Andersson, (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer Litteraturseminarium (obligatoriskt) Mats Brusman Tvärgruppsredovisning av Blossing et al (2012) Sex typskolor. Föreläsningar Bo Larsson Modeller för skolutveckling i ett lärande perspektiv. Projektarbete Linnéa Stenliden - Introduktion av arbetet och information kring examination av arbetet. Individuella uppgifter Förbereda tvärgruppsredovisningen till litteraturseminariet inventera exempel på modeller för skolutveckling och olika utvecklingsområden (nationellt, internationellt, på micro- och macronivå). formulera frågor till Sandberg och Faugert, Perspektiv på utvärdering. skriva text kring kap 9 och 11 i Andersson, (2013). Skall vara klart till onsdag vecka 46. 16

Gruppdiskussioner som syftar till att sammanställa och diskutera, a) olika exempel på modeller för skolutveckling och b) olika utvecklingsområden/behov. för att skapa en gemensam skriftlig sammanfattning av gruppens inventering av modeller och olika idéer (utvecklingsområden) för projektuppgiften samt motiv till dessa. Deadline fre em v 45. för att ge feedback på de andra gruppernas projektidéer och därefter bestämma egen projektidé och motiven till detta. för att tolka och bearbeta projektuppgiften. SPECIFISERAD BESKRIVNING AV VECKANS ARBETSMOMENT LITTERATURSTUDIER Självständigt Läsning av Blossing, Nyen, Söderström, Hagen Tønder (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor Läs valda delar av Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat i samband med Bo Larssons föreläsning måndag v 44. Läsning av Sandberg och Faugert, Perspektiv på utvärdering skall vara helt klart denna vecka (deadline för frågor på Lisam onsdag denna vecka). Ta del av de formulerade frågorna på Lisam och fundera när du läser vidare/läser klart inför seminariet kommande vecka med Susanne Kreitz Sandberg. LITTERATURSEMINARIUM (OBL) Seminarieledare är Mats Brusman - Tvärgruppsredovisningar genomförs i relation till Blossing et al (2012) Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor. Alla studenter förväntas ha läst om alla typskolor. Studenterna i Grupp A förbereder redovisning om den första typskolan, Grupp B om den andra etc. Utifrån detta sätts tvärgrupper ihop vid seminariet där studenterna redovisar sin typskola för varandra. Varje person har ca 10 minuter på sig att redovisa och diskutera sin typskola. Därefter återsamlas alla och deltar i gemensam diskussion kring kap 1-2 och en övergripande jämförelser om typskolorna görs. 17

FÖRELÄSNING Föreläsningen fokuserar modeller för skolutveckling i ett lärande perspektiv och antar tillviss del formen av en workshop. Förbered med att läsa Håkansson, (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Föreläsare Bo Larsson ifrån Tänk vidare.nu Bo Larasson är också licenciand inom TEKNAD och jobbar därutöver som skolutvecklare på kommunal och nationell nivå. PROJEKTARBETET Detta arbete intorduceras genom ett fall. Den nyanställda rektorn på Bomullskolan presentrar sig för första gången för personalgruppen där. Rektor ber om hjälp att identifiera utvecklingsbehov i verksamheten och ger arbetslagen ett uppdrag. Introduktionen till arbetet görs av Linnéa Stenliden. INDIVIDUELLA UPPGIFTER Individuella uppgifter Inventera exempel på modeller för skolutveckling och olika utvecklingsområden (nationellt, internationellt, kvalitativa såväl som kvantitativa (på micro- och macronivå/bottom up och top down). Detta görs dels via litteratur, relevanta webbplatser men också via VFU-skolor, kontakt med lärare eller andra experter. Uppgiften är framåtsyftande och bidrar som underlag i projektarbetet. Förbereda tvärgruppsredovisningen av Blossing et al (2012) Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor Läsa klart Sandberg & Faugert (2012). Formulera minst tre frågeställningar till Faugert & Sandberg. Dessa publiceras på Lisam i Diskussiontavlan i tråden som heter "Publicering av frågeställningar angående Faugert & Sandberg, Perspektiv på utvärdering. Deadline kl 17.00 onsdag v 45. skriva text kring kap 9 och 11 i Andersson, (2013). Skall vara klart till onsdag vecka 46. 18

GRUPPDISKUSSIONER/ARBETE I GRUPP Beakta följande inslag i gruppens arbetsprocess under vecka 45: Tisdag! Skapa en gemensam skriftlig sammanställning av gruppmedlemmarnas individuella inventering av modeller för skolutveckling och olika utvecklingsområden samt presentera en idé angående utvecklingsområde för kommande projektet. Sortera gärna sammanställningen kring kriterier som: nationellt, internationellt,, kvalitativt kvantitativt, på micro- och macronivå, bottom up och top down. Denna sammanställning är tänkt att bidra till att skapa en bild av hur skolutveckling kan gå till och olika modeller för detta och vilka olika utvecklingsbehov som är relevanta i verksamheten. Sammanställningen är på så sätt också tänkt att hjälpa grupperna att sedan välja skolutvecklingsmodell och utvecklingsområde i det kommande projektuppdraget. Texten lämnas in i mappen för detta på "Samarbetsytan" (för hela studentgruppen, markera filens namn med Sammanställning grupp + gruppbokstav ). Fredag! Tolka och bearbeta projektuppgiften! Både arbetsmoment/uppgifter som ingår i arbetsprocessen med kursinnehållet och angående projektuppgiften och examinationen (se nedan). Planera upp arbetet, diskutera arbetsfördelning och förväntningar på varandra, boka gemensamma arbetstillfällen och lokaler för arbetet etc. Det betyder att gruppen från och med vecka 46 måste ha bestämt tid och bokat lokaler för detta samarbete. För fredagens arbete i grupp finns lokaler bokade. Fredag! Pass 1 - emta del av de andra gruppernas sammanställningar av modeller för skolutveckling och olika utvecklingsområden samt deras idé angående utvecklingsområde för kommande projektet. Diskutera de skriftliga underlagen och ge skriftlig feedback på de andra gruppernas sammanställningar (av modeller för skolutveckling och utvecklingsbehov samt projektidé). Deadline för arbetet är kl. 15.00 denna fredag v 45 så att de andra grupperna kan komma åt denna feedback nästa arbetspass kl 15.15!!!. Pass 2 em: Ta del av feedback kring er projektidé ifrån de andra grupperna. Bestäm er därefter definitivt för en egen projektidé och formulera motiven till detta val. Sätt det utvecklingsområde som ni valt i projektuppdraget i relation till olika utvärderingsformer. Diskutera lämpliga former och de funktioner dessa kan få för ert projekt. Avsluta diskussionen med att välja lämplig eller lämpliga former för utvärdering i ert projektarbete. 19

Påbörja också vid pass 2, om gruppen hinner, att tillsammans i gruppen, författa en bakgrundstext till valt utvecklingsområde. I texten skall relevanta begrepp och perspektiv kring skolutveckling användas. Dessutom skall modeller för utvärdering diskuteras i texten, som också skall motivera val av utvärderingsform och belysa vilken funktion den kan ha i sammanhanget (jmfr tidigare diskussion se stycket ovan). Texten läggs ut på Lisam. Produktionen av denna text syftar till att vara ett stöd för den kommande hemtentamen - som ska skrivas individuellt och den kan också utgöra inledning på den sammanfattande dokumentationen av ert projektarbete som skall göras. 20

V 46 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETE Litteraturstudier Läsning av kap 9 och 11 i Andersson, (2013). Reflektionstext skall vara klart till onsdag denna vecka Tips! Eklund (2011). Fritidshem. Handboken planering och utvärdering. Stockholm: Natur & Kultur bra för förståelsen och ert arbete i relation till projektarbetet. Annan kvarvarande litteratur på referenslistan. Litteraturseminarium Susanne Kreitz-Sandberg Perspektiv på utvärdering i relation till skolutveckling hanteras, underlag Sanberg & Faugerts bok "Perspektiv på utvärdering och studenternas frågeställningar, ett urval görs. Individuella uppgifter Förberedelser inför seminariet med kursmentor angående kollegialt lärande. Ta del av all material kurssidan för detta ändamål på Lisam (den heter Kollegialt lärande ). Skriv klart den reflekterande texten kring kap 9 och 11 i Andersson, (2013) lägg in på Lisam, deadline onsdag. Ta del av alla de andra gruppmedlemmars reflekterande texter, deadline fredag denna vecka. Ge skriftlig feedback på en av texterna som någon i din grupp skrivit ca 1 A4, utifrån punkterna: o Detta var intressant o Detta lärde jag mig o Detta kan du utveckla o Detta vill jag tillägga/kommentera Ni bestämmer själva i gruppen vem som ger feedback till vem i gruppen! Deadline fredag kl 17.00! 21

Seminarium Projektarbete Linnea Stenliden arbetande seminarium för avstämning av begrepp och teori och kopplingar till kursmål. Astrid Andersson (kursmentor) anordnar workshop angående kollegialt lärande. Gruppen ansvarar för att arbetet pågår enligt egen planering ifrån föregående vecka. Om inte gruppen hann med att författa en bakgrundstext till valt utvecklingsområde färdigställs denna. I texten skall relevanta begrepp och perspektiv kring skolutveckling användas. Dessutom skall modeller för utvärdering diskuteras i texten, som också skall motivera val av utvärderingsform och belysa vilken funktion den kan ha i sammanhanget (jmfr tidigare diskussion se stycket ovan). Texten läggs ut på Lisam. Produktionen av denna text syftar till att vara ett stöd för den kommande hemtentamen - som ska skrivas individuellt och den kan också utgöra inledning på den sammanfattande dokumentationen av ert projektarbete som skall göras. Arbetet följs också upp med ett avstämningstillfälle med Linnea Stenliden fredag v 46. Gruppen förbereder sig också för handledning genom att inventera vilka frågor som finns kring projektarbetet. Handledning Linnea Stenliden handleder grupperna i projektarbetet utifrån frågeställningar ifrån grupperna. Seminarium Linnea Stenliden bidrar till ett arbetande seminarium för avstämning av begrepp och teori och kopplingar till kursmål. 22

V 47 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETE Litteraturstudier Repetition av tidigare läsning inför fredagens hemtentamen Projektarbete Eget arbete i grupperna Föreläsning Anja Thorstenssson Skolutveckling med koppling till learning studies. Hemtentamen Skriftlig examination iform av heldags eget arbete, SRE1 del ett och del två (sker fredag v 47) 23

V 48 SAMMANFATTNING AV VECKANS ARBETE Projektarbetet Avslut av projektarbetet Förberedelse för muntlig presentation av arbetet Seminarium Mats Brusman att definiera, analysera och formulera inför examination av SRE 1, del 2. Det handlar om att förstå hur man angriper en uppgift där det i text skall förekomma en kritisk granskning av olika utvärderingsformer/metoder och modeller för skolutveckling och där en bedömning görs av dess lämplighet för att utvärdera verksamhet i fritidshem. Muntlig examination Grupperna redovisar sina projektarbetetn för varandra, (sker torsdagen v 48). Hemtentamen Skriftlig examination iform av halvdags eget arbete, SRE1 del tre. Examinationen bygger på den muntliga redovisningen (sker fredag v 48) Kursavslutning och utvärdering Sker i samband med muntliga redovisningen. Lycka till med dina studier! 24

Kurslitteratur och andra referenser Grundläggande referenser Andersson Birgit (2013). Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer. Diss. Umeå: Umeå universitet. Fokusera på: Kap 9 och 11 Se: DIVA http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:603114 Blossing Ulf, Nyen Torgeir, Söderström Åsa, Hagen Tønder Anna (2012). Att kartlägga och förbättra skolor - sex typskolor. Lund: Studentlitteratur. Eklund Åsa (2011). Fritidshem. Handboken planering och utvärdering. Stockholm: Natur & Kultur. Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers Studieresultat. Sveriges kommuner och landsting. Hämtad den 130905; http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf Kroksmark Tomas (2013). Kollegialt lärande och kollektiv kompetensutveckling. Lärarförbundet webb-tv. Hämtad den 130905; https://utbildning.lararforbundet.se/info/2013-tomaskroksmark Problembaserad skolutveckling (PBS). Karlstads universitet - Kau.se. Se; http://www.kau.se/pbs/om-pbs-2 Sandberg, Bo & Faugert Sven (2012). Perspektiv på utvärdering. Lund: Studentlitteratur. Schleicher, Andreas (2012). Använd data för att bygga bättre skolor. Filmed Jul 2012, Posted Feb 2013, TEDGlobal 2012. Hämtad den 130905 http://www.ted.com/talks/lang/sv/andreas_schleicher_use_data_to_build_better_schools.html? source=email#.uibfqhearmr.email Skolinspektionen (2013). Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2012. Skolinspektionens rapport, Diarienummer 40-2013:2853. http://www.skolinspektionen.se/documents/omoss/regeringsuppdrag/regeringsrapport-2013-skolans%20kvalitetsarbete.pdf Skolverket (2012). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Frizes. Hämtad den 130905; http://www.skolverket.se/publikationer?id=2901 Skolverket (2014). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem Hämtad den 10 oktober 2014. file:///c:/users/linst58/appdata/local/microsoft/windows/temporary%20internet%20files/conten t.ie5/ykf20zqv/pdf3301.pdf UR Kunskapsbanken. Didaktikens verktyg Kollegialt lärande. Hämtad den 10 oktober 2014 http://www.ur.se/tema/didaktikens-verktyg/roster-om-ikt-och-larande2/kollegialt-larande Granström, K. (2011). Vad är värt att utveckla i skolan vem bestämmer? I Thornberg, Robert & Thelin Katina (Red) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa - perspektiv på 25

skolutveckling. Lärarförbundet, Skolverket, Sveriges skolledarförbund. Hämtad den 10 oktober 2014. https://www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/e4a DCF56C0C87A18C12578340048ACC5/$file/Med_ansiktet_vant_mot_Europa.pdf Tillkommer gör relevanta referenser för kursen som studenten söker självständigt. Utvidgande referenser Falkenberg Karin & Ludvigsson Anne (2012). God kvalitet i fritidshem: Grund för elevers lärande, utveckling och hälsa. Malmö: Malmö stad. http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:551434/fulltext01.pdf Hargreaves, Andy, & Shirley, Dennis. (2012). The Global Fourth Way: The Quest for Educational Excellence. Thousand Oaks, CA: Corwin. Reviewed by Helen Janc Malone, Harvard University i Education Rewiew (open access journal) som nås via: http://www.edrev.info/reviews/rev1252.pdf (Hämtad 131021) Håkansson Jan & Sundberg Daniel (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm, Natur och kultur. Karlsson Ove (1999). Utvärdering mer än en metod, en översikt. Svenska kommunförbundet. Stockholm: Nordstedts. http://www.soch.lu.se/images/socialhogskolan/soan22okarlsson.pdf Klerfelt Anna (2013). Teknologi och barns lärprocesser i förskola, fritidshem och skola... europeiska studien STEPS. Göteborgs universitet. Kornhall Per (2013). Barnexprimentet. Stockholm: Leopard Förlag. Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund (2009). Vi värderar kvalitet om självvärdering och lärares utvecklingsarbete. Nås via Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.107091!/menu/article/attachment/vi_varderar_kvalit et_maj_09.pdf Lärarförbundet (2012). Systematiskt kvalitetsarbete med inriktning mot de fritidspedagogiska verksamheterna i skolan. Stockholm. Hämtad den 10 oktober 2014, file:///c:/users/linst58/appdata/local/microsoft/windows/temporary%20internet%20files /Content.Outlook/EE7LNQ1A/Systematiskt_kvalitetsarbete_fritidspedagoger.pdf Palméren Joakim& Dahlqvist Emmi (2012). Kvalitet på fritidshemmet En studie om pedagogers uppfattning om kvalitet på fritidshemmet. Kandidatuppsats Göteborgs Universitet. Hämtad den 130905; http://hdl.handle.net/2077/29754 Skolverket (2010). Utveckling pågår. Om kvalitetsarbete i fritidshem. Hämtad den 130905; http://www.skolverket.se/publikationer?id=2389 Henningsson, O. (2013) Lärares professionella lärande och utveckling - Helen Timperley. Publicerades den 18 dec 2013. Hämtad den 10 oktober 2014. http://www.youtube.com/watch?v=cgbazfaewfm Nicole, G. Robert C,Pittman K. J (2009). The quest for quality: Recent developments and future directions for the out-of-school-time field. New Directions For Youth Development, 2009 (121), 26

129-140. 27