Utvärdering av styrketester för Rodd MINIPROJEKT VID TRÄNARLINJEN IDROTTSHÖGSKOLAN STOCKHOLM Specialidrottens Träningslära (SPd) HT 2000 Skrivet av: Calle Bernsand Johan Söderström Bernt Spielberger (H3)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Bakgrund...sid.3 Tabell 1 Antropometriska data för några medaljörer vid OS i Sydney-2000......sid.3 Syfte...sid.3 Metod.sid.3 Försöksuppläggning.sid.4 Fredag Eftermiddag..sid.4 Fredag Kväll..sid.4 Lördag Förmiddag.... sid.5 Lördag Eftermiddag.. sid.5 Söndag Förmiddag....sid.5 Statistiska Analysmetoder....sid.6 Övrigt... sid.6 Resultat..sid.6 Korrelationer...sid.7 Tabell 2. Korrelation mellan 5000m och övriga tester. sid.7 Tabell 3. Korrelation mellan 1 min max och övriga tester...sid.7 Tabell 4. Korrelation mellan Rowing peak och övriga tester... sid.7 Diagram 1. 1min max mot 5000m... sid.8 Diagram 2. 1min max mot Rowing peak. sid.8 Diagram 3. 5000m mot Rowing peak.....sid.8 Diagram 4. 1min max mot Liggande rodd.... sid.9 Diagram 5. Rowing peak mot Liggande rodd. sid.9 Diagram 6. 5000m mot Liggande rodd... sid.9 Diagram 7. 1min max mot Knäböj...sid.9 Diagram 8. 5000m mot beräknad VO 2max.. sid.10 Diagram 9. Rowing peak mot effekt Squatjump...sid.10 Diagram 10. Rowing peak mot Vikt..... sid.11 Diagram 11. 1min max mot Vikt.. sid.11 Diskussion...sid.11 Urval...sid.11 Felkällor.sid.12 Inställning till testning...sid.12 Slutsatser....sid.12 Övriga reflektioner.sid.12 Fortsatt forskning...sid.13 Referenser sid.14 Bilaga 1 - Beskrivning av submaxtestet Bilaga 2 - Resultat tabeller Bilaga 3 Bromsbeskrivning Omslagsbilden visar en av försökspersonerna under testet 1min max. 2
Bakgrund: Eftersom vi är tre roddare som tror att det finns en del "sanningar" att reda ut beträffande styrketräning -testning inom rodd vill vi använda vårt miniprojekt att utvärdera några av de befintliga testerna samt några nya. Vi tror att träning och framför allt testning av roddares styrka sker på ett icke optimalt sätt. Rodd är en utpräglad konditionsidrott där högt VO 2 max är direkt avgörande för prestationen 1. En viktig skillnad gentemot andra konditionsidrotter där VO 2 är lika avgörande är att roddare tävlar på vatten. Vi behöver därmed inte bära vår egen vikt i samma utsträckning 1. Lägg till ett högt krav på styrka och stor effektutveckling, som i och med att rodden går fortare och fortare blir alltmer avgörande. En okulär besiktning av antropometriska data jämfört med andra konditionsidrottare som håller på ungefär lika länge och därmed använder samma energisystem ger talande fakta (se tab. 1). Tabell 1: Antropometriska data för några medaljörer vid OS i Sydney-2000. Rodd Löpning Herrar Rob Waddell 200 cm 100 kg Reuben Kosgei 174 cm 54 kg Xeno Müller 190 cm 100 kg Wilson Boit Kipketer 167 cm 52 kg Damer Ekatarina Karsten 185 cm 78 kg Gabriela Szabo 158 cm 42 kg Kathrin Boron 184 cm 76 kg Nouria Merah-Benida 162 cm 53 kg Träningsvolymen i konditionsidrotter är hög och rodd är inte något undantag. Vi har därtill ovan nämnda styrke- och effektkrav att tillgodose. Vilket jämfört med många andra konditionsidrotter lägger ytterligare en dimension till träningsupplägget. Vi tror att det främst är genom att optimera olika delkapaciteters utrymme som förbättringar i träningsupplägget kan göras, eftersom det finns ett tak för den totala träningsvolymen. Man har sett ett positivt samband mellan framgång och antal rodda km, men risken för överträning ökar med ökad träningstid, speciellt vid monoton träning 2. Det finns inte tillräcklig kunskap om styrketräning och rodd vilket i förlängningen innebär att det saknas specifika tester för träningsstyrning. Detta innebär dels att det blir svårt att konstruera en bra kravprofil (med avseende på styrka), dels att den individuella uppföljningen inte blir optimal. Detta för oss in på vår problematisering. Vi kan inte längre ägna tid åt icke relevanta tester. Svensk rodd har hamnat på efterkälken, det är dags att dra i åran. Syfte: Vi vill ställa specifik styrka (här effekt, effekt = kraft x sträcka / tid, samt rörelsemönster) mot ospecifik maximal styrka. Miniprojektet syftar även till att fungera som en pilotstudie inför kommande examensarbete inom samma område. Metod: Testgruppen som användes bestod av sjutton försökspersoner (fp). Tio män och fem kvinnor vilka var kallade till en senior B (U23) samling i Strömstad under helgen 10-12/11 2000. 1 Steinacker -93 2 Steinacker -98. 3
Förutom senior B roddarna deltog två senior A herrar med landslagsmeriter under den gångna säsongen. Två av herrarna och tre av kvinnorna ansåg sig själva vid tillfället vara lättviktare. Kriterierna för att kallas till en senior B träff är att man bedöms ha kapacitet att slå sig in i något landslag till kommande säsong. Åldern på herrarna i gruppen var 19-26 (medelvärde 20,7 med standardavvikelsen + 2,2). Vikten var 72,7-96,7 (84,1 +6,3). Längden var 183-196 (188,3 +4,8). Fettprocenten var 6-12,5 (9,3 +2,1). Åldern på damerna i gruppen var 18-20 (18,8 +0,8). Vikten var 53,7-81,8 (67,7 +12,3). Längden var 161-179 (170,6 +5,5). Fettprocenten var 13,5-35 (22,1 +5,5).Alla tester genomfördes i Strömstad roddgymnasiums lokaler och roddbana. De tester som genomfördes och den utrustning som användes var följande. Försöksuppläggning: Fredag eftermiddag: (Antropometriska mätningar) Testerna inleddes med fettmätning och vägning med en Tanita impedansmätare. Alla impedansmätningar genomfördes med inställningen på athlete. Längdmätning utfördes mot en vägg med måttband. Hb mätningen gjordes med en HemoCue och tillhörande kyvetter. Under Hb mätningarna togs dubbelprover med kriterierna att det inte fick skilja mer än fem g/l och därefter togs medelvärdet av de båda proverna. Om det skiljde mer än fem g/l upprepades proceduren. Fredag kväll: (Submaxtest, Rowing peak och 1minut max) Efter detta delades gruppen upp i tre grupper efter deras individuella kapacitet för att genomföra testerna submaximal VO2 beräkning (sub.), rowing peak (peak.) och 1minut max (1m.). Alla testerna genomfördes på ConceptII roddmaskin modelc. Roddmaskinerna ställdes in med spjället på belastningarna 3 både för herrarna och damerna. Sub. användes som en standardiserad uppvärmning. För närmare beskrivning av sub. se bilaga 1 och för fp:s intensiteter se bilaga 2. Fp fick själva uppge sin maxpuls och dom som inte kunde den fick maxpulsen under söndagens 5000meterstest som sin maxpuls. Pulsklockorna som användes var Polar accurex plus. Efter sub. fick fp. ca 2 minuter vila. Som förberedelse till peak ställdes roddmaskinerna in på 90sek arbete och 120sek vila. Spjället höjdes till belastning 4 för herrarna, damerna behöll belastning 3. Instruktionerna till roddarna var att börja med några lätta drag för att starta maskinen och därefter under 5 drag accelerera igång maskinen. Sedan hade roddaren 5 drag på sig att prestera ett så högt watt tal som möjligt. Testresultatet blev alltså det högsta wattvärdet under ett enskilt drag av totalt 5 drag. 5 drag är tillräckligt för att lyckas prestera högsta möjliga wattal. 3. Resterande tid av de 90 sekunderna arbete ägnades åt mycket lätt aktiv vila. De 2 minuterna vila utgjordes av passiv vila. Roddarna fick tre sådana cykler på sig och värdet som noterades var alltså maxvärdet. Efter det tredje försöket fick roddarna vila ca 3min innan 1min max där instruktionerna var att komma så långt som möjligt. Testvärdet togs i medeleffekt (watt) och i meter. Efter 1min max fick roddarna ro minst 15 min på mycket lätt intensitet. Tre stycken testledare gjorde sitt bästa för att peppa och skrika fram roddarna under max prestationerna. 3 Hartmann m.fl. 93. 4
Lördag förmiddag: (Vattentester) Lördag förmiddag roddes tester på vattnet. De tester som genomfördes var fyra olika 150 meters lopp i singelscullers, varav tre lopp med fri takt och maximal fart. Första och andra loppet var maxlopp med flygande respektive fast start. Inför det tredje loppet fick roddarna instruktioner att hålla 24-28 takt och från stillastående klara sträckan på så få drag som möjligt. Det fjärde loppet var ett maxlopp och genomfördes med en broms som finns beskriven i bilaga 3. Tidtagningen sköttes manuellt från mål och startades med hjälp av starterns flagga. Vilan mellan varje lopp blev ca 10min (+/-5min). De yttre förhållandena var helt vindstilla, ca 10 c och hög luftfuktighet. Lördag eftermiddag: (Spänsthopp, Knäböj, Liggande rodd och Benpress) Inför styrketesterna i labbet delades återigen tre grupper upp efter kapacitet. Uppvärmningen inför testerna var valfri. Första teststationen bestod av två olika typer av spänsthopp som utfördes om vartannat. Testvärdet som togs var det högsta hoppen av de båda hopptyperna. Hoppen var tre stycken squatjump (sq) från 60 i knäled. Tre stycken counter movement jump (cmj) hopp där utgångsställningen var 180 i knä och höftled samt hela foten i golvet. Vändpunkten var <90 i knäled. Detta kontrollerades visuellt med hjälp av en vinkelmätare. Händerna hölls under höfthöjd under samtliga hopp. Instruktionerna var att hålla hela foten i golvet så länge som möjligt och att inte landa med uppdragna knän samt med tårna först. Tiden i luften mättes med en s.k. Boscomatta och från denna metod kunde hopphöjden beräknas. Nästa station var knäböj (kb) och där var kriterierna för ett godkänt lyft var femur parallella med golvet vid vändläget. I övrigt var utförandet valfritt (stöd under hälarna, bälte med mera). Roddarna fick instruktionerna att dom hade tre lyft på sig att prestera ett så bra resultat som möjligt. De fick själva välja vikterna och stegra belastningen under de tre försöken. Om testledaren bedömde att det fanns kapacitet för ytterligare förbättring efter tredje försöket tilläts ett fjärde lyft. Nästa station var liggande rodd (lr), där var startläget för roddarna raka armar och för ett godkänt lyft krävdes att stången drogs till 10cm från bröstkorgen. Fötterna var lösa under utförandet. Bänken var 340mm bred och parallell med golvet. Den sista stationen var sittande benpress (bep). Övningen utfördes enbart koncentriskt och det standardiserade startläget var 60 i knäled. Benpressen tillverkades i Strömstads mekaniska verkstad 1996. Söndag förmiddag: (5000m max) Återigen delades roddarna upp i tre grupper för att genomföra ett 5000meter maxtest på ConceptII roddmaskin. Uppvärmningen bestod av ca 15 minuter valfri tävlingsuppvärmning. Före och under testet försökte testledarna peppa och coacha fram testpersonerna så mycket som möjligt. Inställningen på roddmaskinen var 4 för herrarna och 3 för damerna. Statistiska analysmetoder: Alla grunddata fördes in i Microsoft Excel 2000. Utifrån dessa tabeller gjordes sedan diagram och regressions analys med hjälp av samma program. Eftersom vi redan tidigt såg att inga skillnader i resultat fanns gällande lopp 1 och 2 i singelsculler, slog vi ihop dessa tester till ett 5
enda testvärde. Detta värde benämns fortsättningsvis som båtfart och det är det värdet som har använts vid analyserna. Övrigt: Värt att nämna förutom ovanstående är temperaturen i testlokalerna som varierade mellan 15-20 C. Samtliga testdeltagare var mycket motiverade till att hela tiden prestera sitt yttersta. Detta styrks till exempel av att en majoritet av fp. satte nytt personligt rekord vid det avslutande testet 5000m roddmaskin. Bilden visar de yttre förhållandena vid det tillfälle som vattentesterna genomfördes. Fantastiskt! Resultat: Gruppen bestod som sagt av totalt 12 herrar och 5 damer. På herrsidan drabbades vi av två bortfall. Fp 13 bröt efter fredagens tester på grund av sjukdom och räknades därför bort helt. Fp 3 kunde inte delta i vattentesterna på grund av arbete. Fp 3 räknades enbart bort från dessa eftersom vi ansåg att detta inte påverkat de övriga testerna. Detta betyder att i den statistiska bearbetningen var n=11 vid alla tester utom vattentesterna då n=10. Gällande damerna var det två bortfall. Det första var knäböj, fp 8 ville inte delta på grund av en tidigare lindrig knäskada. Det andra var 5000m fp 12 kunde inte delta på grund av illamående. Då hon kört 5000m max veckan innan med roddgymnasiet använde vi oss utav det värdet. Vi ansåg dock att damgruppen inte var tillräckligt stor för att göra några statistiska beräkningar och vidare analyser på. Därför har vi utelämnat dessa i den fortsatta analysen. Alla testresultat finns redovisade i bilaga 2. Vi redovisar här de värden vi har fått vid utförda regressionsanalyser. De testsituationer som fp. var mest vana vid var av naturliga skäl de som utfördes på roddmaskin. Dessa tester är också de mest specifika testerna (vattentesterna undantagna). Roddmaskin är förmodligen 6
även den mest vedertagna och bäst standardiserade testsituation inom rodd. Vilket även våra resultat understryker. Vi väljer därför att i tabellerna nedan visa hur samtliga tester korrelerar mot dessa. Korrelationer: Tabell 2. Korrelation mellan 5000m och övriga tester. 5000m vs 1 min r = 0,92 Bromsen r = 0,79 Liggande Rodd r = 0,78 Ber. VO2 max r = 0,73 Rowing Peak r = 0,72 Båtfart r = 0,68 Benpress r = 0,67 Vikt r = 0,53 Knäböj r = 0,44 Eff. Squatjump r = 0,42 Eff. CMJ. r = 0,35 Spänst (höjd) r = 0,06 Tabell 3. Korrelation mellan 1 min max och övriga tester. 1 min vs 5000m r = 0,92 Rowing Peak r = 0,90 Liggande Rodd r = 0,81 Bromsen r = 0,72 Vikt r = 0,70 Eff. Squatjump r = 0,69 Benpress r = 0,69 Båtfart r = 0,66 Ber. VO2 max r = 0,64 Eff. CMJ. r = 0,63 Knäböj r = 0,50 Spänst (höjd) r = 0,16 Tabell 4. Korrelation mellan Rowing Peak och övriga tester. Rowing Peak vs 1 min r = 0,90 Liggande Rodd r = 0,79 Eff. Squatjump r = 0,75 5000m r = 0,72 Vikt r = 0,72 Eff. CMJ. r = 0,68 Benpress r = 0,61 Bromsen r = 0,61 Båtfart r = 0,54 Ber. VO2 max r = 0,53 Knäböj r = 0,50 Spänst (höjd) r = 0,24 För att ytterligare åskådliggöra sambanden och även spridningen visar vi ett urval av dessa korrelationer grafiskt. Således visar vi inte alla korrelationer grafiskt. Vi har valt att redovisa de diagram vi anser ha en mycket stark (< 0,90) och stark korrelation (< 0,75). De diagram som är redovisade trots en lägre korrelation representerar de resultat vi anser är intressanta att föra en diskussion kring. I diagramtexten motiverar vi valet av och kommenterar kort resultatet. Anledningen till att vi inte visar alla korrelationer är dels på grund av att det skulle ta mycket utrymme och dels på grund av att vi inte ansåg det behövas. För den intresserade finns alla resultat i bilaga 2. 7
1 Min max mot 5000m 1 Min max mot Rowing peak Medeleffekt vid 1 min max (Watt) 700 675 650 625 600 575 550 525 500 250 275 300 325 350 Medeleffekt vid 5000 m (Watt) Medeleffekt vid 1 min max (Watt) 700 675 650 625 600 575 550 525 500 630 680 730 780 830 880 Rowing peak (Watt) Diagram 1. Korrelation mellan 1min max och Diagram 2. Korrelation mellan 1min max och rowing 5000m, r=0,92. Resultatet visar på ett mycket peak, r=0,90. Även här finns ett mycket högt samband. högt samband mellan de båda testerna. 5000 m mot Rowing peak Medeleffekt vid 5000 m (Watt) 350 330 310 290 270 250 640 690 740 790 840 890 Rowing peak (Watt) Diagram 3. Korrelation mellan 5000m och rowing peak, r=0,72. Här sjunker korrelationen men är fortfarande anmärkningsvärt hög. Roddmaskinstester uppvisar enligt tidigare erfarenhet hög reliabilitet och validitet 4. De höga korrelationskoefficienterna och den jämna spridningen inom och mellan våra roddmaskinstester understryker detta. Särskilt intressant ansåg vi det stora sambandet mellan 5drag (egentligen 1 drag) och drygt 500drag (diagram 3) vara. Detta trots att helt skilda energisystem utnyttjas. 100% anaerobt (främst alaktacid) arbete mot närmare 100% aerobt arbete 5. 4 Schabort m.fl. 99. 5 Nilsson 98. 8
1 Min max mot Liggande rodd Rowing peak mot Liggande rodd Medeleffekt vid 1 min max (Watt) 700 675 650 625 600 575 550 525 500 70 75 80 85 90 95 Liggande rodd (kg) Diagram 4. Korrelationen mellan 1min max och liggande rodd, r=0,81. Anmärkningsvärt hög korrelation och en till synes rimlig spridning. Rowing peak (Watt) 890 840 790 740 690 640 70 75 80 85 90 95 Liggande rodd (kg) Diagram 5. Korrelationen mellan rowing peak och liggande rodd, r=0,79. Även här en anmärkningsvärd hög korrelation mellan liggande rodd och kort roddmaskinsarbete. 5000 m mot Liggande rodd 1 Min max mot Knäböj Medeleffekt vid 5000 m (Watt) 350 330 310 290 270 250 70 75 80 85 90 95 Liggande rodd (kg) Medeleffekt vid 1 min max (Watt) 700 675 650 625 600 575 550 525 500 85 105 125 145 Knäböj (kg) Diagram 6. Korrelationen mellan 5000m och liggande rodd, r=0,78. Ännu mer anmärkningsvärt är den höga korrelationen mellan liggande rodd och ett längre roddmaskinstest. Diagram 7. Korrelationen mellan 1 min max och knäböj, r=0,50. Dålig korrelation mellan två i styrkesammanhang ofta förekommande tester. Liggande rodd och knäböj är ständigt återkommande övningar inom roddträning och testning. Enligt våra tester säger liggande rodd mer om prestationsförmågan hos roddare än knäböj. Eventuella orsaker och följder till detta återkommer vi till i diskussionen. Benpress visade något bättre korrelation än knäböj (se tabell sid 7) men var fortfarande långt ifrån liggande rodd. I utförandet förelåg dock vissa icke standardiserade moment. 9
5000 m mot Beräknad VO 2max Rowing peak mot eff. Squatjump Medeleffekt vid 5000 m (Watt) 350 330 310 290 270 250 4 4,5 5 5,5 6 6,5 Beräknad VO 2max (l/min) Rowing peak (Watt) 890 840 790 740 690 640 1000 1100 1200 1300 1400 Utvecklad effekt vid squatjump (Watt) Diagram 8. Korrelation mellan 5000m och beräknad VO 2max, r=0,73. Hög korrelation men stor spridning. Observera personen längst ned i vänstra hörnet. Diagram 9. Korrelationen mellan rowing peak och utvecklad effekt vid squatjump, r=0,75. Intressant korrelation mellan två explosiva tester men spridningen ser eventuellt lite misstänkt ut. Om testerna är reliabla skulle man förvänta sig en mycket hög korrelation mellan 5000m och beräknad VO 2max. Här hittar vi förvisso en hög korrelation men spridningen är hög och korrelationen sämre än vad den borde ha varit om resultaten vore helt rättvisande. Vissa försökspersoners beräknade VO 2max värde stämde dessutom dåligt överens med vår kunskap om deras faktiska kapacitet. Med rowing peak och squat jump försökte vi konstruera specifika tester med avseende på rörelsemönster och hastighet för att mäta effektutvecklingen. hos roddare. Tanken var att detta skulle kunna fungera som ett specifikt styrkemått. Intressant är den ganska stora korrelationen när vi i hoppkapaciteten tar hänsyn till försökspersonens vikt och mäter resultatet i watt. Intressant är även att squat jump, där vi försökte minska hoppteknikens samt de elastiska komponenternas inverkan, hade bättre korrelation än countermovement hoppen (se tabell sid 7). Det finns dessutom studier som inte visat något samband mellan plyometrisk träning och roddkapacitet. 6 Det är inte heller något egenvärde för oss att hoppa högt, vi är främst intresserade av att utveckla mycket effekt. 6 Kramer m.fl. -83. 10
Rowing peak mot Vikt 1 Min max mot Vikt Rowing peak (Watt) 890 840 790 740 690 640 70 80 90 100 Vikt (kg) Medeleffekt vid 1 min max (Watt) 700 675 650 625 600 575 550 525 500 70 80 90 100 Vikt (kg) Diagram 10. Korrelationen mellan rowing peak och Diagram 11. Korrelationen mellan 1min max och Vikt, r=0,72. Ett klart samband men med relativt vikt, r=0,70. Samma som diagram 10. stor spridning. Korrelationen mellan anaeroba roddmaskinstester och kroppsvikt var hög i våran studie. Dock inte lika hög som vi hade förväntat oss. Kroppsvikt och lean body mass har i tidigare studier visat en lika hög korrelation som VO 7,8 2max när de ställs mot 2000m roddmaskin. Med förlängd arbetstid sjunker kroppsviktens betydelse. Vilket stämmer överens med våra resultat. Jämför med 5000m (se tabell sid 7) Korrelationen mellan 5000m och vikt är r=0,53. Vi fann ingen skillnad mellan lean bodymass och kroppsvikt. Diskussion: Urvalet: Man kan alltid diskutera varför vi valde de tester som gjordes. Dels ville vi titta på traditionella styrketester som ofta används. Till dessa hör knäböj, liggande rodd och i viss mån 1min max. Vi har genomfört de traditionella testerna på samma sätt (eller mer standardiserat) som de normalt genomförs vid testning, för att se hur kvalitén på de vanliga testerna normalt är. Tidigare har även frivändningen varit vanligt förekommande. Detta är en övning som ställer krav på hög teknisk färdighet hos utövaren. Senare års skador i samband med styrketräning och bristande lyftteknik gjorde att vi valde bort denna helt. Knäböj är en övning som är svår att standardisera, vi trodde benpressen skulle vara lättare att standardisera och tog med övningen av den anledningen. Peak var ett försök att få till ett bra maximalt styrketest på roddmaskin, där vi kunde mäta effekt istället för kraft. Spänsthoppen hade vi med för att få ett mer explosivt test. Med båttesterna ville vi flytta ut styrketesterna på vattnet, där specificiteten är högst. Det är också där det verkligen gäller. Hög båtfart är det vi eftersträvar och vi ville ha ett jämförbart test på vattnet med de som finns på roddmaskin. Med bromsen ville vi öka belastningen vid rodd på vattnet. 5000m och submax testet gjordes för att få en bild av den aeroba kapaciteten hos roddarna att ställa styrkan emot. 7 Cosgrove m.fl -99 8 Russell m.fl -97 11
Felkällor: Metoden gällande benpressen kunde ha varit bättre. Vi standardiserade endast vinkeln i knäleden, men borde även ha tänkt på vinkeln i höftleden samt fotens placering på fotplattan. Vid vattentesterna kunde tidtagningen ha skett mera vetenskapligt, vi använde oss dock av samma metod som vanligen används vid uttagningar med så kallad seatrace. Alla roddare kunde dessutom ha haft sina egna båtar, detta var dock praktiskt mycket svårt att genomföra vid denna tid på året. Fastsättandet av bromsen utfördes på grund av tidsskäl då båtarna låg i vattnet, därav finns möjligheten att den trots allt hamnade olika på varje båt. Vilket skulle ha gett framförallt styreffekter på båtarna. Den sena tiden på säsongen gjorde också att roddvanan varierade en del mellan försökspersonerna. Vid roddmaskinstesterna kunde vi använt dragfaktorn (ett inbyggt mått på motståndet) när vi standardiserade belastningen. Men detta hade knappast ändrat resultatet, då alla maskiner hade samma bakgrund. Inställning till testning: Vi kommer snart fram till utvärderingen av våra resultat. Vissa tester kommer vi att anse bättre än andra. Det blir då dags för ett ställningstagande. Varför testar vi överhuvudtaget? Vi anser att tester är till för att hjälpa de aktiva till bättre resultat. Om ett test inte visar det som det ska är det ett dåligt test. Ska vi använda dåliga tester hellre än inga tester alls? På den frågan anser vi att vi inte ska testa alls. Testning fyller inget självändamål. Vi måste veta vad vi sysslar med och hur detta kommer att påverka våra adepter. Slutsatser: Det tydligaste resultatet är att roddmaskinstesterna korrelerade mycket bra med varandra. Detta beror antagligen på att roddmaskinen är lätt att standardisera och att det är en situation som försökspersonerna är vana vid. Med den specificitet som roddmaskinen ger är den troligen det bästa testinstrumentet för landtester som vi kan få. Värt att notera är den höga korrelationen mellan 5000m och peak, trots att det rör sig om två ytterligheter sett till energiutnyttjande. Rowing peak verkar ge ett bra värde på den totala förmågan att utveckla effekt. För att finna individers svagheter och kunna styra träningen bör vi också kunna dela upp den totala kapaciteten till effektutveckling i delkapaciteter. Här har knäböj och liggande rodd tidigare använts. Våra resultat tyder på att vi bör sluta att använda knäböj som test, standardiseringen och specificiteten är för otillräcklig för att övningen skall fungera tillfredställande. Här fungerade liggande rodd mycket bättre. Vad detta berodde på kan vi bara spekulera i, troligen är det dock lättare att standardisera den senare övningen och den är antagligen också mera specifik. Man kan även spekulera i förhållandet mellan överkroppsstyrka och benstyrka. Det känns inte speciellt troligt att överkroppsstyrka är viktigare än benstyrka men traditionellt underskattas kanske överkroppsstyrkan? Övriga reflektioner: Vi gjorde ytterligare ett par reflektioner som vi tyckte var intressanta. Båttesterna visade sig ha stor spridning och kändes vid en jämförelse med tränarens bedömning inte helt rättvisande. Eftersom vår metod var liknande den som används vid seatrace blir reflektionen ett ifrågasättande av användandet av seatrace som uttagningsform (här behövs dock mera forskning för att dra några generella slutsatser). Ytterligare ett fynd var hur väl den utvecklade effekten vid squatjumpen korrelerade mot roddmaskinstesterna, speciellt mot peak. Även den stora skillnaden mellan om man såg till enbart hopphöjden gentemot om man såg till effekten var intressant (se tabell sid.7). Vad som skiljer de bägge metoderna åt är att om man använder effekten tar man även hänsyn till hastigheten i rörelsen samt försökspersonens massa. Även om plyometrisk och explosiv 12
träning som bedrivs inom andra idrotter inte behöver förbättra roddkapaciteten, trots att man kan utveckla högre maxeffekt vid sådan träning, tror vi att någon form av effektträning ändå är effektivt för roddkapaciteten. Eftersom rodd är en idrott med låga rörelsehastigheter måste vi hitta den modell som passar just oss. De uträknade VO 2max värdena från Submax testet verkade stämma dåligt överens med verkligheten. Vårat arbete tyder på att det inte är att rekommendera att använda detta testtill något annat än ett individuellt formtest. Fortsatt forskning: Här skulle vi vilja fortsätta att utveckla tester för delkapaciteterna som ingår i den totala förmågan att utveckla effekt i rodd. Vi skulle vilja göra en fullständig rörelseanalys av rodden för att få så specifika tester som möjligt. Som tidigare nämnts har detta varit en pilotstudie för vårt examensarbete och diskussionen känns främst som en delrapport till detta. Vi anser att vi har goda förutsättningar att få en bra fortsättning på detta arbete. Vår intention är att i examensarbetet tränga djupare in i ämnet och i den diskussionen utveckla slutsatserna. Resultatet ska då förhoppningsvis utmynna i något för rodden praktisk användbart. Benstyrkan är viktig, och den får man användning för i kan (tystnad) rodd (tystnad) - Bengt Grive kommenterar Rodd VM-99. Calle, Bernt & Johan Idrottshögskolan, Stockholm. 2001-01-08. 13
Referenser: Cosgrove, M.J., Wilson, J., Watt, D. och Grant, S.F. The relationship between selected physiological variables of rowers and rowing performance as determined by a 2000 m ergometer test. J. Sports Sci. 17, pp. 845-852. 1999. Hartmann, U., Mader, A., Wasser, K. och Klauer, I., Peak Force, Velocity, and Power During Five and Ten Maximal Rowing Ergometer Strokes by World Class Female and Male Rowers. Int J Sports Med, Vol 14, Suppl 1, pp S42-S45, 1993. Kramer, J.F., Morrow, A. och Leger, A. Changes in Rowing Ergometer, Weight Lifting, Vertical Jump and Isokinetic Performance in Response to Standard and Standard Plus Plyometric Training Programs. Int. J. Sports Med. 14, pp. 449-454, 1993. Nilsson, J. Puls och laktat baserad träning. SISU, 1998. Russell, A.P., Le Rossignol, P.F. och Sparrow, W.A. Prediction of elite schoolboy 2000-m rowing ergometer performance from metabolic, anthropometric and strength variables. J.Sports Sci. 16. pp. 749-754. 1998. Schabort, E.J., Hawley, J.A., Hopkins, W.G. och Blum, H. High reliability of well-trained rowers on a rowing ergometer. J. Sports Sci., 17 (8): pp. 627-632,1999. Steinacker J.M., Physiological Aspects of Training in Rowing. Int J Sports Med, Vol 14, Suppl 1, pp S3-S10, 1993. Steinacker J.M., Lormes W., Lehmann M. och Altenburg D., Training of Rowers before World Champinships. Med. Sci. Sports Exerc, Vol 30, No. 7, pp. 1158-1163, 1998 14