Treårsutvärdering Paraplyprojekt Sixten Leader Upplandsbygd Projektledare Kim Scharafinski 2013-01-08
Förord Att uppmärksamma ungdomars livsvillkor på landsbygden handlar om både nutid och framtid. Landsbygden ska vara en plats som barn och ungdomar tycker är bra att bo och leva på och därtill en plats där man kan se sin framtid. Det är viktigt att stärka ungas självkänsla och handlingskraft genom att uppmuntra deltagande i lokalt utvecklingsarbete och den lokala demokratin. Ungdomar har en central roll för att ge nya perspektiv på utvecklingsarbetets inriktning och mål. Ungdomsverksamhet är en viktig del av Leaderarbetet och en förutsättning för återväxt och utveckling i regionen. Syftet med Sixten är att öka ungas aktivitet, engagemang och delaktighet i livet på landsbygden genom att skapa goda förutsättningar för ungdomar att förverkliga sina idéer och genomföra delprojekt. Paraplyprojektet riktar sig till ungdomar mellan 13-25 år bosatta Upplandsbygds region (Uppsala exkl city, Knivsta, Sigtuna exkl Märsta, delar av Tierp och delar av Östhammar). Inledning Denna utvärdering är skriven av projektledare och ungdomscoach Kim Scharafinski som är anställd på 100% från augusti 2009 till december 2013. Syfte Utvärderingen förväntas ge en bra bild av hur paraplyprojektet fungerat hittills och kommer förhoppningsvis också ge signaler om vad som kan förändras, förbättras eller fortskrida. Utformning Under rubrikerna Projektledning, U-gruppen, Marknadsföring och spridning, Coachning och Delprojekten redovisas faktabaserade resultat med text, siffror och statistik ibland också följt av en kortare tanke. Projektledning Uppstarten av projektet pågick under december 2009. Projektledaren kontaktade andra ungdomscoacher runt om i hela Sverige för tips och stöd, samt utarbetade en projektbeskrivning, ett aktivitetsschema och en kommunikationsplan. Det utformades också mallar för de kommande delprojekten med formulär för ansökan och slutrapportering. I december 2009 tillsattes en ungdomsstyrelse (U-gruppen), och det gjordes en kartläggning över samtliga ungdomsrelaterade personer, mötesplatser, föreningar och organisationer. Samtidigt påbörjades framtagning av en ny grafisk profil, hemsida uppdaterades, tryckmaterial och affischer beställdes. Projektledaren började kontakta skolor, fritidsgårdar, föreningar och andra ungdomsarbetare och relevanta organisationer.
Projektledaren har följt sin projektplan: en ungdomsgrupp har tillsatts och utbildats, kontinuerliga rapporter har getts till LAG, projektet har synliggjorts via direkt kontakt (mejl, telefonsamtal, möten, informationsmöten etc) utskick, mässor, press, hemsida och sociala medier, 29 delprojekt har beviljats, projektledaren har fått kompetensutveckling genom nätverksträffar och konferenser, och kurser. U-gruppen Under året har antalet ledamöter i u-gruppen varierat, men i skrivande stund har gruppen varit intakt i nästan två år med samma delegater. Fyra till fem ugruppsmöten hålls per år, men delegaterna har deltaigt i landsbygdsriksdag, nätverksträffa, ungagemang i Fagersta, en kurs om normer och normkritik med mera. U-gruppen har en representant per kommun som ingår i Upplandsbygd. För närvarande är de alla födda 1994. Beslut om ansökningar tas främst via mail för att handläggningen ska gå snabbare. U-gruppen har också beviljat attitydpengar till Ungagemang Uppsala och Leaderkolloworkshops. U-gruppen har på en träff i Skåne tillsammans med två andra leaderområden tagit fram en "guide till ungdomsleader". U-gruppen kommunicerar med projektledaren genom en sluten grupp på Facebook, via mejl och sms. Tanke: Att ha ett en ungdomsstyrels knutet till ett ungdomsprojekt känns som en självklarhet. Det ger tydlig förankring och trovärdighet i hela projektet. De är dessutom en fantastisk tillgång och resurs för ungdomscoachen, både när det gäller beslut kring delprojekten men också som ett bollplank vid marknadsföring, idéutveckling och projektledning. Ungdomarna kan också anlitas vid uppdrag där ungdomscoachen inte klarar sig på egen hand eller där ungdomscoachen redan är uppbokad på annat håll. Samtliga som har slutat i u-gruppen har gjort det frivilligt av praktiska skäl, en flytt, studier eller ett nytt krävande arbete. Att ungdomarna får arvode för sina insatser är en förutsättning för att locka ungdomarna att hålla sig uppdaterade och komma på mötena, med all rätt. Det framkommer att ungdomarna växer som både människor, ledamöter, projektledare och förebilder, men också som ambassadörer för landsbygdsutvecklingen. I u-gruppen sitter de framtida styrelsemedlemmarna i LAG och andra styrelser. Marknadsföring och spridning Projektledaren har producerat tryckmaterial att använda i marknadsföringssyfte, både affischer och foldrar. Dessa har spridits i samtliga kommuner, med hjälp av u-gruppen. Det finns information på Upplandsbygds hemsida, men Sixten har även en egen hemsida där man kan hitta mer information om de olika checkarna samt om villkoren. På Facebook finns en sida att gilla och följa. Facebook används för att sprida information om pågående delprojekt, att efterlysa specifika ungdomar, att bjuda in ungdomar till evenemang, och att sprida andra relevanta tips eller meddelanden.
Projektledaren har kontaktat, antingen via mejl eller telefonsamtal eller både och, samtliga skolor, fritidsgårdar, kommunala verksamheter, föreningar, byalag och andra organisationer som på något sätt kan tänkas komma i kontakt med ungdomar. Projektledaren har erbjudit sig att komma ut till dessa intressenter. Tanke: I slutrapporten för delprojekten borde man sätta in en fråga om hur projektgruppen fick nys om Sixten, ett bra sätt att få reda på vilka kanaler som fungerar. Några har läst om Sixten eller något tidigare delprojekt i lokaltidningarna, några har vänner som drivit tidigare projekt, några har själv drivit tidigare projekt, några har blivit tipsade av kompisar, fritidsledare eller föräldrar, någon har råkat se vår Facebook-sida, några har träffat ungdomscoachen och/eller U-gruppen och blivit inspirerade. Det gäller att skjuta brett och vilt för att nå målgruppen och det har uppenbarligen fungerat på samtliga sätt. Coachning Ungdomscoachen försöker i största möjliga mån att träffa ungdomar som hör av sig så snart som möjligt, oftast helt förutsättningslöst på ett café dit det är enkelt för ungdomarna att ta sig. Där får de berätta om sina idéer och vad de har tänkt sig. Sen berättar ungdomscoachen kort om vad Leader och Sixten är, vilka krav och regler som finns för att kunna söka pengar och få stöd och hur man gör för att gå vidare i processen. Sen går ungdomscoachen igenom ansökningsblanketten och låter ungdomarna ta med den hem för att fundera vidare på sitt projekt, skriva ner vilka som ska vara med i projektgruppen, vad projektet går ut på, syfte och mål, hur många ungdomar som kommer ta del av resultatet, ta fram kostnader och göra en budget, göra en tidsplan och räkna ut ett ungefärligt antal ideella timmar. Är det lite äldre ungdomar vill de oftast fylla i ansökan på egen hand och bolla med ungdomscoachen via mejl och telefon. Är det yngre ungdomar så träffas hela gruppen igen efter en eller två veckor och fyller i ansökan tillsammans med ungdomscoachen. Ungdomarna informeras om ett det går att nå ungdomscoachen på olika sätt och att det är fullt tillåtet att be om hjälp och stöd under hela processen. När ansökan har beviljats av U-gruppen kontaktas projektgruppen oftast samma kväll och bestämmer möte för en ny träff med ungdomscoachen. Vid detta möte projektet ut alla relevanta papper som till exempel tidsredovisningsblaketter. Då går man även igenom tidplan och budget. Om inte projektgruppen själva hör av sig kontaktar ungdomscoachen någon i projektgruppen med jämna mellanrum för att se att allt går som det ska. Vid inköp är det oftast så att ungdomscoachen följer med ungdomarna. Efter varje faktura som inkommit till ungdomscoachen uppdateras projektgruppen om hur deras budget ser ut i nuläget. Om projektet är av evenemangskaraktär försöker alltid ungdomscoachen besöka projektet, gärna tillsammans med någon från u-gruppen.
Efter att projektet är slut har projektet alltid en projektfika med ungdomscoachen där man kan få vara nöjd och stolt att projektet är slut, men där skriver vi även projektets slutrapport. I slutrapporten får projektgruppen svara på frågor om hur resultatet blev, om de uppfyllt sina mål, hur projektet bidragit till bygden, vilka effekter det gett, hur många som deltagit osv. På begäran skriver ungdomscoachen individuella intyg till alla i projektgruppen. Projektgrupper som ej beviljats stöd kontaktas av ungdomscoachen med en förklaring till varför och tips på andra vägar att gå. Tanke: Ungdomscoachens arbetsuppgifter är väldigt varierande och det ställer höga krav på flexibilitet. När hela projektgruppen sitter samlade framför datorn kl. 23.00 en lördagskväll och bara måste få ett svar direkt är det ungdomscoachen de ringer. De ringer tio minuter innan de ska handla batterier, de ringer när de har fått oväntade utgifter, när någon i projektgruppen inte tar sitt ansvar, när projektgruppen har splittrats, när de inte längre orkar driva projektet, när de ska skriva pressmeddelande osv. Detta förtydligar förhoppningsvis vikten av att ha en ungdomscoach som kan stödja, hjälpa och uppmuntra och som är väldigt tillgänglig. En ungdomscoach skaffar också väldigt många nya kontakter och kan på så sätt emellanåt fungera som en förmedlare: mellan olika aktörer och utövare, mellan vuxna och ungdomar, mellan amatörer och proffs. Ungdomscoachen har vid flera tillfällen också tipsat t.ex. lokaltidningen, kulturnämnden och fonder om ungdomar som bör uppmärksammas, det kan ju också ses som en slags coachning. Delprojekten Här följer en kort beskrivning av samtliga 29 beviljade delprojekt. Fina händer Projektet syftade till att skapa en kreativ workshop kring manikyr på fritidsgården. Man fick utbildning och höll workshops som visade sig vara en fantastiskt bra idé, då de yngre tjejerna helt plötsligt öppnade sig på ett nytt sätt. Man besökte även äldreomsorgen för att göra gratismanikyrer och få ett generationsöverskridande perspektiv på projektet. Park 282 Projektet innebar att bygga en skateanläggning i Länna. Bygden involverades på ett fantastiskt sätt och parken har nu stått utan att saboteras i tre hela somrar! Sigtuna Ultimate Game Projektet ville skapa en turnering i Ultimate Frisbee. Arrangemanget blev mycket lyckat, och man har nu hållit turneringen två år efter projektstödet - där man finansierat det själva!
Ung i Uppland Projektet ville ge unga fotografer en möjlighet att ställa ut. Man samverkade med Bruno Liljefors stiftelse och genomförde ett mycket lyckat arrangemang. Bara på vernissagen kom det 150 besökare! Artistskola 2010 Projektet ville erbjuda barn och ungdomar en annan typ av aktivitet på somrarna. Man startade en artistskola där fokus låg på samarbete, musik, dans och uppträdanden. Under två veckor hade man 40 deltagare och allt avslutades med två shower! Film och foto Yes samt Underhållning Yes Dessa två projekt kom till för att man skulle via ett EU-initiativ ta emot 11 andra nationers ungdomar i Rasbo under en veckas konferens kring ungas livsvillkor. Man har skapat ett antal kortfilmer samt en fotouställning om hur det är att vara ung i Sverige. Man har även arrangerat en hel kväll med musik och underhållning. Dokumentation Polenresa Projektet fick pengar för att dokumentera en resa till Auschwitz. Man fick stöd för en journalistisk workshop, teknisk utrustning och annat material. Efter hemkomst åkte gruppen runt och föreläste om upplevelsen. Konsert i Knivsta Projektet fick pengar för att genomföra en luciakonsert i Knivsta. 120 ungdomar kom och deltog! Karaokeprojekt Skyttorp Projektet sökte medel för att bygga en mobil scen, samt köpa in utrustning för att kunna ha karaokekvällar. På invigningen kom 150 ungdomar och utrustningen används dagligen än idag! Earthquake, Teaterprojekt Projektet gick ut på att en grupp ville framföra en teater skriven av en ung tjej. Man fick pengar till rekvisita och annat material. Man spelade teatern vid åtta tillfällen. Projektgruppen har medfinansierat sitt stöd med över 100.000 i idéell tid! Vårbal i Gimo Projektet gav en grupp elever från fyra skolor möjligheten att på sin fritid planera och genomföra en gemensam bal! Artistskola 2011 Projektet var en utveckling av den förra artistskolan. Man genomförde samma typer av aktiviteter, men detta år fick man framträda inför 4000 människor på sommarfesten i Gimo som slutproduktion! Ung konst 2011 Projektet var en utveckling av Ung i Uppland, detta år tog man in fler konstnärer, fler konstformer och hade en tävling där vem som helst kunde delta med ett konstnärligt bidrag! Hälsosammare Björklingebor Projektet syftade till att utbilda unga och föräldrar kring kost, droger, livsstil och träning. Man byggde ett gym och höll frukostföreläsningar samt hade olika "prova-på pass" i olika träningsformer.
Biograf Malmen Projektet syftade till att bygga en ungdomsbiograf på gården i Vattholma. Resultatet blev över all förväntan och man visar film än idag varje vecka! Ramp Björklinge Projektet har byggt en "dirtramp" för cykelsportande ungdomar. Rampen används frekvent! Hold Your Dreams Projektet ville sätta upp en show med dans och musik. 140 personer kom och kollade på showen, som involverade ett tiotal ungdomar! Julpysselkvällar Projektet syftade till att hålla i två workshops där man kunde göra sitt eget julpynt. Fokus låg på återvinning och kreativitet! Upplands Radio Ungdom Projektet startade upp en ungdomsradiostation på webben. Projektdeltagarna har fått många "meruppdrag", till exempel sände dom från Knivstas UKM (Ung kultur möts, en kreativ tävling) Talangjakt Projektet startades då man inte skulle få ha UKM i kommunen detta år. Man ordnade en egen talangjakt och höll den i Gimo. Fantastiska artister och konstnärer, med ett publikantal närmare 100. LAN743 Projektet har byggt ett "socialt rum för nätverksspelande". Man har renoverat och fixat i ordning ett rum där kommunen sedan har medfinansierat med speldatorer (som deltagarna byggt ihop själva). Nu kan man spela nätverksspel tillsammans fysiskt, något som spelarna uppskattat enormt! Rummet är fullbokat hela tiden! Skyholma Meck Projektet har byggt en verkstad för EPA/Moppe. Man fick en kanonfin lokal, kontaktade brandkår och andra myndigheter och har nu en plats där unga kan få mecka med sina motorfordon. Summerrail Ramstalund Projektet har byggt en summerrail, en ramp med konstgräs som man häller såpa på för att efterlikna snö under sommaren. Man åker främst skidor på rampen. Nu under vintern använder man den som "vanlig" ramp, då den är full av snö. Rampen används varje dag! Trolla med Emil Projektet syftar till att hålla trolleriworkshops med unga deltagare. Resultatet har varit ett ökat intresse för trolleri, samt en bra övning i ledarskap för projektledaren! Sigtuna Subsurfers Projektet har byggt en skatepark i Sigtuna. Vi delfinansierade en del moduler, och nu håller man på med olika vintersporter i parken! Sommardans 2012 Projektet höll danskurser under sommaren och avslutade med ett uppträdande på torgfesten i Gimo!
Knivsta Skatepark Projektet har byggt en skatepark i Knivsta. Man hann dock inte helt klart innan snön kom, så det blir till att fortsätta bygga till våren! Jdome Projektet har satsat på en tekniskt innovativ spelskärm och hållt turneringar runt om i Uppland under hösten. Finalen gick av stapeln i december, men man har stora planer på en vårturné! Tanke: Projektledaren är mycket nöjd med antalet delprojekt med tanke på hur svårt det kan vara att nå ut och få ungdomar att driva egna projekt. Att få ungdomar som redan är aktiva i renodlade sportföreningar att driva projekt har visat sig vara svårt, kanske på grund av att de oftast redan har en förening att luta sig emot och att de redan är uppbokade på träningar och matcher i vissa fall upp till fem dagar i veckan. Flest delprojekt är placerade i tätorterna, som arrangörer vill de ju givetvis också ha så mycket deltagare/publik som möjligt. Skolorna är placerade i tätorten, liksom fritidsgårdarna, kollektivtrafiken fungerar bättre här och det finns fler attraktiva lokaler att låna/hyra. Ungdomar mellan 15-19 år är oftast representerade i delprojekten, dels för att de oftast är tillräckligt mogna och motiverade men också för att de är enklast att hitta via skolor, fritidsgårdar och föreningar. Äldre ungdomar (18-25 år) är svårare att både hitta och motivera, har det visat sig. Kanske på grund av att många i den åldern är på väg någonstans: till en ny ort, till en studie- eller arbetsplats eller in i en familjekonstellation och därför inte har mycket tid över att engagera sig. Via Ungagemanget som hölls i Uppsala fick vi i alla fall ut information till ett trettiotal ungdomar i den övre ålderskategorin. Har ni frågor är det bara att kontakta mig Kim Scharafinski kim@upplandsbygd.se 070-2698510