Google och kunskapens nya ordning. Olof Sundin

Google och kunskapens nya ordning Olof Sundin

Vad händer när en och samma läsenhet ger <llgång <ll allt som finns på webben? tradi<onella filter delvis ersäcs eller kompleceras med nya? när sökmaskiners algoritmer <ll stor del avgör vad man får <llgång <ll?

91 % av befolkningen har tillgång till Internet. 57 % av tvååringar har börjat använda internet och 26 % av tvååringarna använder internet dagligen. 46 % av 6-8 åringar använder dagligen internet hemma, 77 % av 9-11 åringarna och 93 % av 12-15 åringarna. 80 % av 12-15 åringarna använder dagligen smarta telefoner och i genomsnitt 10,5 h / vecka. Drygt hälften av 8-9 åringarna har sökt fakta på nätet. Findahl, O. (2014). Svenskarna och Internet.

Alexa.com 6 oktober, 2015 Sökmaskiners popularitet

Teman Informa<onssökning i vardagen Exemplet encycklopedisk kunskap Erfarenheter från skolan Medie- och Informa<onsKunnighet (MIK)

Sökning i vardagen

Sökning i vardag Kunskap i en digital värld: <llit, trovärdighet och relevans på nätet (Vetenskapsrådet) Bl.a. vilken betydelse och mening människor ger informa<onssökning i sin vardag. forskning, utbildning, miljö 21 fokusgruppsintervjuer med 128 informanter. Åldrar från 13 <ll 67 år. Forskare: Cecilia Andersson, Hanna Carlsson, JuCa Haider, Sara Kjellberg, Olof Sundin

- Ja men jag använder just Google väldigt mycket. Jag kan bara, om det är något jag undrar över så bara söker jag upp det. Bara kollar upp det snabbt. - Jag brukar kolla även för att få rättstavning eftersom jag har problem med min stavning så brukar det hjälpa väldigt mycket. - men sen, dels kunskapsgrej men också saker man undrar helt impulsivt. - Jag var ute på och kollade min telefon på när man ska beskära sin Lavendel och det gör man på hösten.

Deltagare 3: Annars använder man väl Google till nästan [...] Deltagare 2: Nästan till allting Deltagare 3: Ja Deltagare 2: Om inte det är artiklar Deltagare 3: Till och med till artiklar faktiskt har jag börjat söka i Google nu/ /

- Det har blivit liksom vana rutin på något sätt det är inte så här liksom så här nu ska vi söka på internet. Man 1: Men jag tror det är alltså som jag sa innan slentrian du vet slentrian över det hela innan var det bara lite fest att gå in på datorn men jag menar nu nu blir det man läser den som man läser morgontidningen på morgonen man bara sitter och bläddrar tittar på några på störst svarta siffra eller bokstäver ja oh det här är en rubrik ja jag pallar inte det är likadant tror jag eller jag när jag sitter och glor på skärmen... Man 2: Men där gör jag nog så jag har nog inte gjort den reflektionen riktigt okej varför landar den här längst upp eller det gör man ju kanske ibland men jag tror nog att man litar nog på Google [Skratt]

Forskare: när och vad söker ni inte? Alltså när går det inte att söka? - när internet är nere. Alla skrattar - när telefonen har slut på batteri.

Vardagen är sökifierad Hur vi allt o_are finner saker genom sökmaskiner, nyheter, encyklopedisk kunskap, telefonnummer, hämtmatmenyer, vetenskaplig liceratur och så vidare.

Sökning är vardagifierad Sökning har blivit en allt vik<gare del av vår vardag i en sådan utsträckning ac själva sökningen tenderar ac bli osynlig för oss.

Online and mobile search prac4ces and the algorithms that determine results are accepted by most searchers as u4litarian though widely understood to be powerful, their very ubiquity has quickly naturalized them into the background, fabrics, spaces, and places of everyday life. Hillis, Pe<t & JarreC, 2014, s. 5 Google and the culture of search

Exemplet encycklopedisk kunskap

Encyklopedier en del av ec upplysningsprojekt Tron på vetenskapen Kunskapens <llgänglighet Förnu_ och ra<onalitet Från syn på kunskap som given av Gud Till kunskap som ackumuleras och utvecklas

Vad händer med encyklopedisk kunskap när den går från tryckta band <ll ec digitalt format i nätverkssamhället?

Nya produk9onsformer för kunskap Från kontroll i förväg <ll kontroll i e_erhand Många röster Anonymitet Länkad kunskap Föränderlighet Verifierbarhet

Exempel på digitala uppslagsverk Wikipedia Na<onalencyklopedin Den Store Norske Leksikon Encylopaedia Britannica Google

Britannica.con Encyklopedier associeras till tryckta band med ett stort symboliskt värde. Som sådana har de mer eller mindre redan försvunnit. Ne.se I den mer instrumentella användningen har Google/ Wikipedia tagit över. Wikipedia.org Alexa.com 6 oktober, 2015 I realized my boyfriend's family would mesh with mine, despite being from a different continent, ethnicity and cultural background, when I saw their Encylopedia on the shelf. I knew they also knew how it ended. Asking them to show me their Google search history or recent Wiki lookups wouldn't go over so well.

Googlefiering av encyklopedisk kunskap Google utgör människors fönster mot världen Relevans avgörs därmed o_a av Googles filtrering Google Analy<cs istället för vetenskaplig utveckling? Från alfabetet <ll popularitet Sökop<mering Store Norske Leksikon was a party without guests. That is, they had few hits in Google. It doesn t help if you have the best articles, or the best music on the party, if no one turns up Ida Jackson, Kommunikationschef, SNL

Hur hicar människor <ll uppslagsverk? Wikipedia rankas o_a högt i Google, men också <ll andra uppslagsverk hicar man främst genom sökmaskiner: Ca 70 % hicar <ll Na<onalencyklopedin via sökmaskiner. Ca 94 % hicar <ll Store Norske Leksikon via sökmaskiner. Ca 65 % hicar <ll Britannica online via sökmaskiner (2012) Store Norske Leksikon över <d: 2015: 94 %, 2014: 90 %, 2013: 82 %. Vi söker inte i uppslagsverk, vi söker i Google.

Google som uppslagsverk? Google Knowledge Graph Från informa<on <ll kunskap? Summering av fakta från andra resurser Relaterade bilder Relaterade sökningar Annat relaterat, t ex kartor Kvaliteten är beroende av andra Google blir slutsta<onen.

"I actually think most people don't want Google to answer their questions. They want Google to tell them what they should be doing next. Eric Schmidt 2010

Knowledge is not simply conveyed to users, but is co-produced by search engines ranking systems and profiling systems, none of which are open to the rules of transparency, relevance and privacy in a manner known from library scholarship in the public domain. Van Dijck, José. (2010). Search engine and the production of academic knowledge. International Journal of Cultural Studies. Volume 13(6): 574 592.

Erfarenheter från skolan

Färdighet Läsfärdighet Typ av texter Skrivfärdighet Lära från text Protestan<sk läsfärdighet Kunna läsa bekanta texter Religiösa texter Mycket begränsade Memorera Folkskolans läsfärdighet Kunna läsa obekanta texter Läroböcker, <dningar och <dskri_er Skriva bokstäver, kopiera text Viss förmåga ac selektera informa<on från givna texter Teknisk- vetenskaplig läsfärdighet Kunna lösa problem u<från obekanta texter Handböcker, brukstexter, skönliceratur etc. Skriva och komponera texter, säca samman informa<on Ökat antal genrer, begreppsligt lärande Digitala mediefärdig- heter, (MIK) Efter Säljö, 2009, s. 33 Ökade krav på engelska, (snabb läsning, ökad behov, av källkri<k, förståelse för sökmaskiner) Webbmiljöer, hypertext, mul<modala medier, (sociala medier) Skriva i en mångfald genrer, söka och integrera informa<on från olika källor (publicera) AC kunna (reflexivt) omvandla informa<on från olika medium och genrer <ll kunskap

Datorer i skolan används främst för att hitta något. Årskurs 1-3 30 % av eleverna uppges vara bra eller mycket bra på att hitta information på internet 11 % av eleverna i årskurs 1-3 uppges vara bra eller mycket bra på att utvärdera trovärdigheten hos information på internet Årskurs 4-6 83 % uppger att de är bra eller mycket bra på att hitta information 56 % uppger att de är bra eller mycket bra på att utvärdera trovärdigheten hos information på internet Årskurs 7-9 87 % uppger att de är bra eller mycket bra på att hitta information 63 % uppger att de är bra eller mycket bra på att utvärdera trovärdigheten hos information på internet Skolverket 2013, It-användning och it-kompetens i skolan

Informationssökning ses inte som ett problem det är i sig är ett problem!

Innehåll i undervisning om sök Kvinna 2: Fast jag tycker det är som NN säger att de har svårt att söka fakta ibland också för att de inte vet hur de ska ställa frågorna och man om jag har en fråga vad är typiskt för det här yrket så fattar de inte att de ska skriva in typiskt för vad är typiska sysslor för en truckförare eller nånting alltså de förstår inte hur de ska formulera frågan Man 1 [pratar samtidigt]: Då skriver de Kvinna 2: De hittar inte den rätta faktan på grund av det Man 1: Då skriver de truckförare för det har de lärt sig nånstans och då får de ut lediga jobb det blir såna grejer istället

Mål eller metod vill du att dom ska nå målet direkt eller eller vill du träna på att nå målet jag försöker att styra dom mot NE istället för det är mycket tydligare att ange vem som faktiskt har skrivit artikeln

Källkritik, men sökkritik? Men det känns som att kontentan av informationssökningen är att det följer ett stort ansvar i det här att kunna hantera källkritik / / problemet är inte för dem att söka fakta Man 1: Nej precis Man 2: Utan många gånger hur man ska förhålla sig till den faktan man söker och hur man ska använda sig av den

Källkritik, men sökkritik? Kvinna 4: För mig handlar det nog väldigt mycket om att dom ska förstå vem det är som [...] vem eller vad är internet för att som har författat allt detta finns där det är ingen sak utan [...] det är författat alltihopa som finns där och det finns ett syfte med att det finns där och att kunna hitta det syftet att ha nycklar för att hitta syftet bakom varför finns den informationen här Kvinna 3: Och att vara medvetna om att det är ett maktverktyg för olika krafter politiska propaganda eller köpverktyg för att locka oss [ohörbart] massor av pengar att man verkligen tänker igenom vem har skrivit det här och varför.

Vad är relevans? För att det det hade jag faktiskt lite med mina elever förra terminen om att vad är det som kommer upp först när man söker på ett ord och många elever trodde ju att det var ju den sidan med högst relevans som kom upp eller den sidan som kanske var mest trovärdig som kom upp som första men så är det ju inte riktigt utan...

Stort förtroende för Google / / det de får upp är det som gäller alltså det här omedelbara igen att är det Wikipedia som är först så är det Wikipedia jag klickar på och så är det där man där man tar informationen ifrån Snabbast snabbast färdig är bäst liksom och då får de en text färdig där så bara, tjoff in så är det klart eleverna köper ju det första de hittar

Medie- och informa9onskunnighet

FörutsäCningar för lärande Förändrad undervisning Elevak<vt (lärarledd) lärande Från en bok <ll informa<onssökning bland mängder av informa<on Delvis nya roller för lärare och bibliotekarier Förändrat medielandskap Digitalisering och sociala medier Google formar en ny kunskapens ordning KonkurrensutsaC kunskap?

Lgr 11 Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr11, s. 9) Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. (Lgr11, s. 10)

Medie- och informa<onskunnighet AC förstå mediers roll i samhället AC kunna finna, analysera och kri<skt värdera informa<on AC själv kunna ucrycka sig och skapa innehåll i olika medier Mediekunnighet Informationskompetens / informationskunnighet Digital kompetens Statens medieråd

Informa<onskompetens / informa<onskunnighet T ex: Formulering av frågor Informa<onssökning Källkri<k

Formulering av frågor Elever förväntas formulera sina frågor - ac forska. Problem: fokus på ac göra räc, dvs i enlighet med anvisningarna. eleverna många gånger formulerar frågor där en enkel faktaupplysning räcker som svar. Skapar vårt beroende av sökmaskiner faktafrågor? Alexandersson & Limberg (2009), Sundin & Francke (2009)

Informa<onssökning Förrädiskt läc ac söka e_er informa<on. Svårare ac utveckla en reflexiv förmåga kring informa<onssökning, exempelvis: AC kunna först förstå nätets ekosystem hur sökmaskiner skapar relevans. AC kunna läsa Google: Vad är t ex annonser och vad är s k organiska resultat? När ska man söka, när ska man inte söka? AC förstå hur sökmaskiner har utvecklats <ll ec metamedium som fragmenterar tradi<onella medier.

Källkri<k Svårigheter ac föra källkri<ska resonemang när upphovsmannen är svår ac fånga (jmf Wikipedia, Google Knowledge Graph, Factlab). Från förfacarens påverkan på innehållet <ll programmerarens, dvs den som förser oss med verktygen, påverkan på vad vi läser. En annan slags förfacaranonymitet följer av de många aggregerade informa<onsresurser som finns på nätet. Johansson (2012), Sundin (2011), Sundin & Francke (2009)

Didak<k några aspekter Svårt ac göra medie- och informa<onskunnighet <ll ec föremål för undervisning och lärande. Ej endast lära genom medier och informa<onssökning, utan också om. Det krävs en större förståelse för nätets ekosystem, inte minst söktjänsters funk<onalitet och roll i samhället. Sam<digt, det är nödvändigt ac ej enbart se på MIK som en teknisk färdighet. Behov av ac utveckla bibliotekariers didak<k i rela<on <ll dessa frågor, inte minst handledning.

Didak<k några aspekter Vår vardag är sökifierad, vår informa<onssökning är vardagifierad Vi <lldelar Google väldigt stort förtroende, o_a utan ac ifrågasäca hur Googles sökresultat blir <ll. Google (och många andra nya medier) är ec meta- medium som defragmen<serar tradi<onella medier. Källkri<k går ac förstå och förklara, trots svårigheter, men hur kan vi utveckla en sökkri<k? När sökning blir en del av en självklar infrastruktur finns det ec behov av ac synliggöra det komplexa i det <llsynes enkla.

Litteraturtips Alexandersson, M. & Limberg, L. (2009). Elevers forskning via datorn: Mantra, metod eller meningsfullt lärande?. I J. Hedman, J. & A. Lundh, A. (Rred.) Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. (ss. 85-107). Stockholm: Carlsson. Van Dijck, José. (2010). Search engine and the production of academic knowledge. International Journal of Cultural Studies. Volume 13(6): 574 592. Folkesson, L. & Limberg, L. (2006). Undervisning i informationssökning: slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: VALFRID. Hillis, K., Petit, M. & Jarrett, K. (2013). Google and the Culture of Search- Routledge: New York. Johansson, V. (2012). A time and place for everything? Social visualisation tools and critical literacies (Doktorsavhandling). Högskolan i Borås,: Bibliotekshögskolan. Limberg., L. & Hampson Lundh. A. (red). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi Lund: BTJ Förlag. Sundin, O. (2012). Att hantera kunskap och information i den digitala samtiden. I U. Carlsson & J. Johannisson (red.). Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi. SOU 2012:10. 141 154. http://www.regeringen.se/sb/d/15600/a/187846 Sundin, O. (2011). Janitors of Knowledge: Constructing Knowledge in the Everyday Life of Wikipedia Editors. Journal of Documentation, 67 (5) 840-862. Sundin, O. (kommande). Sundin, O. & Rivano Eckerdal, J. (red) (2014). Medie- och informationskunnighet i en biblioteks- och informationsvetenskaplig belysning. Svensk biblioteksföreningen. Sundin, O. & Francke, H. (2009). In search of credibility: Pupils information practices in learning environments. Information Research, 14(4) paper 418. Hämtad från http://informationr.net/ir/14-4/ paper418.html. Sundin, O., Francke, H. & Limberg, L. (2011). Practicing Information Literacy in the Classroom: Policies, Instructions, and Grading. Dansk Biblioteksforskning, 7(2/3) 7-17. Sundin, O. & Haider, J. (2013a). The networked life of professional encyclopedias: quantification, tradition, and trustworthiness. First Monday, May, 2013. doi:10.5210/fm.v18i6.4383.