Andras rök och din hälsa Forskningsrön om passiv rökning FOLKHÄLSOINSTITUTET
Folkhälsoinstitutet 2001:16 1:a upplagan ISBN 91-7257-102-0 ISSN 1104-358x Produktion: Journalistgruppen Media 21 AB Tryck: Arkpressen, Västerås 2001
Andras rök och din hälsa Forskningsrön om passiv rökning FOLKHÄLSOINSTITUTET
Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 FÖRORD TOBAKSRÖKNING - HUR MÅNGA ÄR UTSATTA OCH VILKA ÄR HÄLSOFARORNA? MEKANISMER OCH TOBAKSFORSKNING PASSIV RÖKNING I ARBETSLIVET PASSIV RÖKNING OCH CANCER PASSIV RÖKNING OCH HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR PASSIV RÖKNING OCH SYMTOM I LUFTVÄGARNA PASSIV RÖKNING OCH PLÖTSLIG SPÄDBARNSDÖD SID 4 SID 5 SID 9 SID 12 SID 15 SID 19 SID 23 SID 29 LITTERATUR/KÄLLHÄNVISNINGAR SID 31 Faktainsamling och text: Katarina Hjördisdotter, vetenskapsjournalist. Faktagranskning har utförts av professor Kjell Asplund, professor Sven Cnattingius, professor emeritus Göran Löfroth, docent Eva Millqvist, med. dr Fredrik Nyberg, professor Göran Pershagen, docent Gunnar Thiringer och docent Magnus Wickman. 3
Förord ANDRAS RÖK DÖDAR RENSA LUFTEN! Det är Världshälsoorganisationens motto för den internationella tobaksfria dagen 2001. Det är nu 20 år sedan en vetenskaplig studie för första gången förknippade passiv rökning med ökad risk för lungcancer. Det är också 20 år sedan en svensk parlamentarisk utredning först föreslog en lag om tobaksrökning i offentlig lokal. Mycket har hänt under dessa år. Sambandet mellan miljötobaksrök och en rad allvarliga sjukdomar, främst lungcancer och hjärt-kärlsjukdom, anses nu bevisat. Många gemensamhetsmiljöer är numera rökfria. De som röker, särskilt i den unga generationen, ser det ofta som självklart att inte röka var som helst, till exempel inte i närheten av barn. De som inte röker, har börjat kräva sin rätt till ren luft. Men mycket återstår ännu att göra. Fortfarande är det många miljöer som inte är tillgängliga för den som inte vill eller klarar att utsättas för andras rök. Fortfarande är det många yrkesgrupper, till exempel anställda inom restaurangbranschen eller hemtjänsten, som inte har fått del av rätten till en rökfri arbetsmiljö. Fortfarande satsar starka kommersiella krafter stora resurser på att utså tvivel och skapa konflikter kring både kunskapen om hälsoriskerna och arbetet för rökfria miljöer. Fortfarande mäter vi olika miljörisker med olika mått. Akrylamid accepteras inte i Hallandsåsen men i cigaretter. Det alltför stora antalet döda i trafikolyckor engagerar oss till att arbeta för en nollvision i trafiken. Men det ännu större antalet döda av passiv rökning har ännu inte fått oss att helt förpassa rökningen utomhus. Nyckeln till fortsatt framgång i arbetet för rökfritt är enligt Folkhälsoinstitutets synsätt ökad kunskap. Den vetenskapliga forskningens kunskaper om passiv rökning måste bli tillgängliga för alla. Även kunskapen om tobaksrökens innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen måste bli känd för alla konsumenter, nuvarande och framtida. Därför utger Folkhälsoinstitutet nu två faktaskrifter om passiv rökning. Andras rök och din hälsa Forskningsrön om passiv rökning ger en översikt över kunskapsläget idag när det gäller miljötobaksrök och hälsa. Här belyses de allvarliga hälsoriskerna för såväl vuxna som barn. Aktuella svenska beräkningar visar att passiv rökning kräver fler dödsoffer än trafiken. Passiv rökning i arbetsmiljön medför fler dödsfall än arbetsplatsolyckorna. Det är Folkhälsoinstitutets förhoppning att ökad kunskap om riskerna skall föra oss närmare lösningen: att alla inomhusmiljöer blir rökfria. Stockholm i april 2001 Gunnar Ågren Generaldirektör 4
1 TOBAKSRÖKNING - hur många är utsatta och vilka är hälsofarorna? Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Rökning ökar risken för en rad sjukdomar och skador och rökarens genomsnittliga livslängd förkortas med fem till tio år. Antalet rökare har minskat i Sverige sedan 1980-talet. Idag röker cirka 19 procent av befolkningen dagligen. Om man räknar med dem som röker mer sporadiskt stiger andelen till 25 procent. Drygt var tionde person i åldern 19-81 år utsätts varje dag för andras rök. Femton procent bor tillsammans med en person som röker dagligen. Risken för att utsättas för ofrivillig rökning är störst i hemmet och på arbetsplatsen. Men för vissa grupper, som exempelvis ungdomar, kan besök på restauranger, diskotek och kaféer innebära ännu större risker. De första larmrapporterna om passiv rökning kom i början av 1980-talet. De visade att personer som var gifta med rökare löpte större risk att få lungcancer jämfört med dem vars partner inte rökte. Det är också känt att passiv rökning medför större risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Att utsättas för tobaksrök förvärrar symtomen hos barn och vuxna med känsliga slemhinnor, som astmatiker, allergiker och överkänsliga. I Sverige fick vi den första tobakslagen 1993. Numera är det förbjudet att röka i alla offentliga lokaler där barn vistas, inom hälso- och sjukvården, i kollektivtrafik och andra offentliga utrymmen. Ingen ska heller behöva utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats. 5
VVar tionde svensk passiv rökare Med passiv rökning menas att en person, oftast ofrivilligt, utsätts för de luftföroreningar miljötobaksröken som bildas när någon i omgivningen röker. Andelen rökare har minskat stadigt sedan början av 1980-talet. Enligt den senaste statistiken från SCB rökte 19 procent av den vuxna befolkningen dagligen år 1999. Den nationella hälsoenkäten från samma år angav siffran 18 procent. Om man räknar med dem som röker mer sporadiskt stiger andelen till 25 procent. Drygt var tionde svensk i åldrarna 19-81 år utsätts dagligen för andras rök. Mer än en fjärdedel av de aktiva rökarna utsätts för andras rök, liksom sju procent av dem som aldrig själva rökt, visar nationella miljöhälsoenkäten från 1999. Femton procent av befolkningen bor tillsammans med en person som röker varje dag. I 30 procent av dessa hushåll sker rökningen fritt i bostaden och i 33 procent endast under köksfläkten, genom fönstret eller i dörröppningen. I övrigt röks det utanför hemmets väggar. Lika stor andel män som kvinnor andas dagligen in tobaksrök från omgivningen. Mest utsatta är personer i åldrarna 19-29 år. Andelen passiva rökare varierar också geografiskt. Siffrorna är lägst i Blekinge, Dalarna och Jämtland, medan problemet är störst bland de rökfria invånarna i Skåne, på Gotland och i Stockholm. Exponeringen varierar från 6 till 14 procent i olika delar av landet. Enligt en miljöhälsoenkät gjord i Stockholms län 1992 uppgav 42 procent av dem som var i arbetsför ålder att de dagligen utsattes för tobaksrök i miljön. År 1997 hade andelen halverats och enkätsvar från 1999 talar om en ännu större minskning; att den passiva rökningen sjunkit till 14 procent. Den nedåtgående trenden verkar gälla både i arbetslivet och i bostäder. Risken för ofrivillig rökning är dock fortfarande störst i hemmet och på jobbet. Men för vissa grupper, som unga vuxna, kan exponeringen på till exempel restauranger, diskotek och kaféer vara ännu större. Första larmrapporterna för 20 år sedan Att även passiv rökning kunde vara farligt för hälsan diskuterades redan i början av 1900-talet, men det skulle dröja många decennier innan misstankarna bekräftades på allvar i vetenskaplig forskning och innan allmänheten fick upp ögonen för problemet. Första larmrapporterna publicerades i början på 1980-talet. De visade att personer som var gifta med rökare löpte högre risk att insjukna i lungcancer, jämfört med dem vars partner inte rökte. Därefter har beläggen för miljötobaksrökens skadeverkningar stärkts och kommit att omfatta fler hälsoeffekter, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, luftvägsinfektioner hos barn och plötslig spädbarnsdöd. År 1983 gav socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen tillsammans ut en skrift om begränsning av tobaksrökningen i gemensamma lokaler. Två år senare blev Sverige först i världen med att i domstol klassificera ett fall av lungcancer orsakad av ofrivillig rökning som arbetsskada. Liknande domar följde i andra länder. Det skulle dröja till 1990 innan tobaksutredningen lade fram sitt förslag om en tobakslag, med bland annat regler om rökfria miljöer. Ett intensivt lobbyarbete tog fart där bland annat folkhälsoexperter, läkare, sjuksköterskor och forskare tryckte på för en tvingande lagstiftning. 6
Tobakslag först 1993 Den första svenska tobakslagen började gälla 1993 och skärptes ett år senare. Numera är det enligt lag förbjudet att röka i alla offentliga lokaler där barn vistas (som skolor och daghem), inom hälso- och sjukvårdens väggar, i kollektivtrafiken och i andra offentliga utrymmen. Rökning kan endast tillåtas i särskilda rum eller utrymmen. Hotell måste ha några rökfria rum. Och restauranger med fler än 50 sittplatser är skyldiga att erbjuda sina gäster rökfria bord. Vad detta innebär i praktiken har dock visat sig vara oklart, och få restauranger lever idag upp till detta krav. Inte heller skall någon mot sin vilja behöva utsättas för tobaksrök på sin arbetsplats. Lagen ställer dock inget absolut krav på rökfrihet; det är upp till den anställde att själv hävda sin rätt. I dag är det många som vill ha helt rökfritt också på restauranger och andra serveringar, inte minst med hänsyn till personalens hälsa och till alla de personer som lider av astma eller annan överkänslighet. En sådan lagstiftning finns sedan några år tillbaka i delstaten Kalifornien och i många amerikanska kommuner, exempelvis New York. I Finland har man klassat tobaksrök som ett cancerframkallande ämne och enligt deras arbetsmiljölag är det därför förbjudet att röka vid bardiskar. Även i Norge finns regler som begränsar rökning i restauranger och andra serveringar. Tobakens risker egen rökning I dag vet de flesta att aktiv tobaksrökning är farligt för hälsan. Listan över hälsofarorna kan göras lång. Rökarens genomsnittliga livslängd förkortas med fem till tio år, framförallt om personen är yngre än 60 år. I länder där rökningen länge varit utbredd beräknas tobaken vara skyldig till ungefär en tredjedel av alla dödsfall bland män i åldrarna 35-69 år. Dessa tobaksrökande män förlorar i genomsnitt drygt 20 år av sitt liv. Rökning ökar risken för en rad olika sjukdomar och skador. Sett till antalet som drabbas är hjärt-kärlsjukdomar största gruppen. Rökare löper cirka tre gånger högre risk att insjukna i hjärtinfarkt än de som inte röker. Rökningens samband med kranskärlsjukdom och kärlkramp i benen är också välkända. Aktiv rökning orsakar vidare omkring 15 procent av all cancer, 80-95 procent av lungcancerfallen och minst 80 procent av samtlig cancer i struphuvudet. Även när det gäller cancer i läpp, munhåla, svalg och matstrupe finns starka belägg för att rökningen spelar roll. Forskarna har dessutom hittat samband mellan rökning och flera andra cancerformer, till exempel cancer i urinblåsan. Rökare drabbas likaså oftare av både akuta luftvägssjukdomar och av kroniska förändringar i andningsvägarna, exempelvis KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom med kronisk bronkit och lungemfysem). Andra hälsokonsekvenser av tobaksrökning är störningar i fertiliteten och risk för fosterskador om den gravida kvinnan röker. Benskörhet, hud som åldras i förtid, magkatarr/magsår, ryggbesvär och tandlossning är ytterligare några hälsoeffekter av tobaksrökning. Den passiva rökningens hälsorisker en sammanfattning Forskarna menar att de sjukdomar och skador som orsakas av aktiv rökning allmänt sett också skulle kunna drabba passiva rökare, även om risktalen är klart lägre och måste ställas i relation till att den ofrivillige rökaren får i sig mindre mängder farliga ämnen än en aktiv rökare. 7
8 Inte bara cigarettrök, utan också höga doser miljötobaksrök från cigarr, cigarill och pipa alltmer populära rökverk i Europa och USA innebär hälsofaror. Det har länge varit erkänt att miljötobaksrök kan orsaka både lungcancer och näshålecancer. Sedan några år tillbaka finns också forskningsrön som visar att passiv rökning medför överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, speciellt det som kallas ischemisk kärlsjukdom. Att utsättas för andras rök förvärrar symtomen hos barn och vuxna med känsliga slemhinnor, som astmatiker, allergiker och överkänsliga. Miljötobaksrök kan även utlösa nya fall av astma hos småbarn. Hos framförallt de mindre barnen är passiv rökning en riskfaktor för olika sjukdomar i andningsvägarna, främst astmaliknande luftrörskatarr, inflammation i de finare bronkerna, försämrad lungfunktion och lunginflammation. Barn som utsatts för ofrivillig rökning behöver oftare sjukhusvård än barn som sluppit rök. Barn som vistas i rökiga miljöer riskerar också att få öroninflammation. Likaså innebär föräldrarnas rökning i barnets närhet förhöjd risk för plötslig spädbarnsdöd. Hos vuxna är symtom i näsa, ögon och hals i form av överkänslighet den vanligaste följden av miljötobaksrök. Men även vuxna kan drabbas av långvariga besvär i nedre luftvägarna. Forskningen visar dessutom att det finns ett troligt men ännu inte bekräftat samband mellan passiv rökning och insjuknande i astma hos vuxna. Ytterligare en rad sjukdomar misstänks vara förknippade med ofrivillig rökning, men här saknas det vetenskapliga underlag som behövs för att kunna dra säkra slutsatser. Mer forskning behövs. Miljötobaksrökens hälsoeffekter beskrivs ingående i kapitel 3-7.
2 MEKANISMER OCH TOBAKSFORSKNING Tobaksrök är en av våra allvarligaste luftföroreningar i inomhusmiljön. Den rök som sprids när någon röker består av mer än 4 000 olika ämnen som kan vara både giftiga, cancerframkallande, påverka arvsanlagen eller irritera ögon och andningsvägar. Uppgifterna kritiserades i medicintidskrifter och dagspress i en kampanj som organiserats av tobaksindustrin. De använde sig av sofistikerade metoder för att försöka styra den vetenskapliga processen och för att stoppa beslut om begränsad rökning. Miljötobaksröken består dels av huvudröken, den rök som rökaren suger i sig och delvis andas ut igen och dels sidoröken. Den ofrivillige rökaren andas in många av de farliga ämnen som rökaren drar i sig både i form av gaser/ångor och partiklar. 1992 gav den federala miljöskyddsmyndigheten EPA i USA ut en omfattande rapport om den passiva rökningens skadeverkningar, där bland annat ett tydligt samband mellan miljötobaksrök och lungcancer slogs fast. Det anses svårt att kartlägga effekterna av passiv rökning. Exponeringen beror på en rad omständigheter som rummets storlek, hur mycket som röks, ventilationen, på vilket sätt man röker, vem som andas in röken och så vidare. Den vanligaste forskningsmetoden är epidemiologiska studier, där sambandet mellan exponering för tobaksrök och risker för olika sjukdomar fastställs genom intervjuer, frågeformulär och sjukhusjournaler. 9
Vad innehåller tobaksröken? Tobaksrök är en av våra allvarligaste luftföroreningar i inomhusmiljön. Den rök som sprids i rummet när någon röker är en komplex blandning av mer än 4 000 olika ämnen, som kan vara både giftiga, mutagena (påverka arvsanlagen), cancerframkallande eller irriterande för ögon och andningsvägar. Några substanser inverkar också på fortplantningen. I många fall behövs ytterligare forskning för att helt klarlägga vilka ämnen eller mekanismer som leder till olika sjukdomar. Miljötobaksröken består av dels sidoröken, de ämnen som bildas vid själva förbränningen i glöden längst ut på cigaretten, dels huvudröken den rök rökaren suger i sig och sedan delvis andas ut igen. Den passive rökaren andas in många av de skadliga ämnen som rökaren drar i sig i form av både gaser/ångor och partiklar. Kolmonoxid, formaldehyd, akrolein, bensen och kväveoxid är exempel på giftiga och irriterande gaser. I partikelform förekommer bland annat beta-naftylamin, olika metaller och polycykliska aromatiska kolväten som benspyren. Det mesta av miljötobaksröken kommer från sidoröken, som alltså inte filtreras genom cigaretten utan går direkt ut i luften. Jämfört med huvudröken innehåller sidoröken i genomsnitt två till fem gånger större mängder av olika giftiga ämnen. Den passive rökaren får i sig dessa skadliga ämnen i lägre doser än rökaren eftersom röken späds ut i rumsluften. Hälsoriskerna blir ändå allvarliga om exponeringen pågår länge. Tobaksbolagen och forskningsetiken År 1992 gav den federala miljöskyddsmyndigheten EPA (Environmental Protection Agency) i USA ut en omfattande översiktsrapport om den passiva rökningens skadeverkningar, där bland annat ett tydligt samband mellan miljötobaksrök och lungcancer slogs fast. Uppgifterna kritiserades i flera medicintidskrifter och i dagspressen. Först flera år senare avslöjades att kritiken organiserats av tobaksindustrin. I den medicinska tidskriften JAMA publicerades för några år sedan en vetenskaplig studie där över 100 översiktsartiklar om passiv rökning från början av 1980-talet och framåt analyserats. Syftet med analysen var att finna förklaringar till varför artiklarna kommit fram till motstridiga slutsatser. I 37 procent av artiklarna tolkades resultaten som att passiv rökning var ofarligt för hälsan. Vid närmare granskning uppdagades att dock 74 procent av dessa skrivits av forskare knutna till tobaksindustrin. I 94 procent av samtliga artiklar, författade av tobaksvänliga forskare, slogs det fast att passiv rökning inte var skadligt, jämfört med i 13 procent av de rapporter där forskarna inte varit knutna till tobaksbolagen. Denna faktor forskarnas kontakter med tobaksindustrin var den enda förklaring som gick att hitta. Vetenskaplig kvalitet, publiceringsår, ämnesval och så vidare, spelade ingen roll. Undersökningen visar hur tobaksindustrin försöker påverka den vetenskapliga opinionen, sammanfattade JAMA. I en artikel år 2000 i den ansedda medicintidskriften Lancet rapporterade författarna följande: År 1998 hade WHO:s cancerforskningsorgan IARC (International Agency for Research on Cancer) genomfört den största undersökningen någonsin i Europa om passiv rökning och lungcancer. Här fanns data om miljötobaksrökens hälsokonsekvenser i hemmet och i arbetslivet. Resultaten stämde väl med tidigare rapporter, men eftersom studien hade vissa statistiska brister kunde författarna bara presentera svaga bevis för ett samband. Snart dök artiklar upp som hävdade att WHO-studien inte hittat några 10
samband alls; uppgifter som citerades i media över hela världen. När hemliga dokument från tobaksbolagen senare läckte ut, uppdagades hur tobaksbolagen organiserat en stor kampanj för att med hjälp av bland annat utvalda forskare bearbeta journalister och andra målgrupper att sprida förvrängda resultat. Enbart företaget Philip Morris hade budgeterat över två miljoner dollar för kampanjen mer än vad hela WHO-undersökningen kostat under tio års tid, enligt Lancet. Artikelförfattarna konstaterar att tobaksbolagen och deras konsultfirmor genom åren använt sofistikerade metoder för att försöka styra den vetenskapliga processen, med syftet att stoppa politiska beslut om restriktioner mot rökning. Även en svensk forskare pekas i Lancet ut bland dem som fått betalt för att ta fram forskningsresultat om andra orsaker till lungcancer än passiv rökning. Att forska om passiv rökning Att kartlägga effekterna av passiv rökning anses svårt. Exponeringen beror till exempel på en rad omständigheter, som rummets storlek, hur mycket som röks, ventilationen, på vilket sätt man röker, vem som andas in röken och så vidare. Flera forskare har använt biologiska markörer som måttstock; de har mätt koncentrationen av vissa ämnen från tobaksröken i blod, saliv eller urin. Den markör som visat sig mest användbar är kotinin, ett ämne som bildas när nikotin bryts ner. Förfarandet har dock sina begränsningar. Halten av ett visst ämne i kroppen avslöjar exempelvis inte hur stor exponeringen för andra tobakssubstanser är. Den vanligaste forskningsmetoden är i stället epidemiologiska studier. Via intervjuer, frågeformulär och sjukhusjournaler fastställs där sambandet mellan exponering för tobaksrök och risker för olika sjukdomar. Många gånger används markörer som ett komplement, för att få fram material som kan jämföras med deltagarnas egna svar. Också den epidemiologiska forskningen har kritiserats för metodologiska svagheter, som skevt urval, för få deltagare, osäkra data när människor själva fått ange exponering, sammanblandning med andra hälsorisker eller att rökare felaktigt klassats som icke-rökare. I en stor vetenskaplig sammanställning gjord av miljöskyddsmyndigheten i Kalifornien 1997 den kaliforniska EPA-rapporten har författarna systematiskt gått igenom och granskat den vetenskapliga kvaliteten i tillgänglig forskning om den passiva rökningens konsekvenser för hälsan. Forskarna framhåller att de i sina slutsatser tagit hänsyn till betydelsefulla metodfel. Rapporten är det hittills mest omfattande, aktuella dokumentet om passiv rökning och en uppföljare till den federala EPA-rapporten från 1992. Föreliggande skrift från Folkhälsoinstitutet bygger i stora delar på vad den senare EPA-rapporten (från Kalifornien 1997) kommit fram till. Flera av de enskilda studier som använts som faktaunderlag finns också refererade i denna översikt. I valet av källmaterial har vikt lagts vid att även ta med svenska forskningsresultat. 11
3 PASSIV RÖKNING I ARBETSLIVET Flera vetenskapliga studier har tittat på följderna för passiva rökare som bor tillsammans med rökare, men det är också belagt att det är en hälsofara att utsättas för rök på arbetsplatsen. Fler personer dör idag på grund av tobaksrök i arbetsmiljön än i arbetsplatsolyckor. Problemet med ofrivillig rökning i arbetslivet har minskat markant i Sverige sedan tobakslagen började gälla 1994. Ändå utsätts drygt fem procent av svenskarna dagligen för tobaksrök på jobbet. En förklaring till att påtvingad tobaksrök fortfarande är ett arbetsmiljöproblem är brister i tobakslagen. Flera arbetsplatser har ännu inte förverkligat rätten till rökfritt. Det gäller exempelvis hotell, restauranger, kriminalvårdsanstalter, militäranläggningar och enskilt hem eller boende. Förutom risk för cancer och hjärtoch kärlsjukdomar kan passiv rökning på arbetsplatsen även utlösa överkänslighetsreaktioner och symtom i luftvägarna. Även personer som besöker restauranger, barer och andra utskänkningsställen kan må dåligt av den rökiga miljön. Enligt en undersökning från Folkhälsoinstitutet besväras över hälften av restaurangbesökarna av passiv rökning. Mest röker arbetslösa, förtidspensionärer och lågutbildade kvinnor.tobaksrökning är dubbelt så vanligt i arbetaryrken jämfört med bland högre tjänstemän. 12
MMiljötobaksrök utanför hemmet också en hälsofara Flertalet vetenskapliga studier om tobaksrök i miljön har tittat på följderna för passiva rökare som bor tillsammans med en rökare, men det är också belagt att rökexponering på arbetsplatsen är en hälsofara. I en del undersökningar framstår riskerna till och med som större än de i hemmet (se avsnitten längre fram om cancer och hjärt-kärlsjukdomar). En förklaring är att på arbetsplatser röker ofta flera personer samtidigt. Tobaksrök innehåller ämnen som är klassade som cancerframkallande enligt svensk lag och därför inte får hanteras i arbetsmiljön. I EPA-rapporten (1997) konstateras att miljötobaksrök på arbetsplatsen ökar risken för lungcancer. Internationell forskning har också funnit en stark koppling mellan passiv rökning på arbetet och risken för hjärt-kärlsjukdom. Fler personer dör i dag på grund av tobaksrök i arbetsmiljön än i arbetsolyckor. Halterna av miljötobaksrök varierar dock kraftigt från arbetsplats till arbetsplats. I vissa fall kan koncentrationen av ämnen som orsakar lungcancer, hjärt-kärlsjukdom och andra hälsorisker vara tio gånger högre än i bostaden. På arbetsplatser som infört rökfritt visar tester att exponeringen för nikotin hos icke-rökare sjunkit kraftigt när tobaksröken försvunnit. Tobakslagen skyddar inte alla Problemet med ofrivillig rökning i arbetslivet har minskat markant i Sverige sedan tobakslagens regel om rätt till rökfri arbetsmiljö började gälla 1994. Ändå utsätts drygt fem procent av svenskarna dagligen för tobaksrök på arbetet, enligt nationella miljöhälsoenkäten från 1999. En förklaring till att påtvingad tobaksrök fortfarande är ett arbetsmiljöproblem är brister i tobakslagen: flera arbetsplatser har ännu inte förverkligat rätten till rökfritt. Serveringspersonal, de som jobbar på diskotek och poliser kan därför än i dag lida av andras tobaksrök. Detsamma gäller anställda inom hemtjänsten och på vårdhem eller andra institutioner vars klienter inte sällan är rökare. Personliga assistenter är också en utsatt yrkeskår; enligt socialtjänstlagen kan de vara skyldiga att i arbetet hjälpa dem som inte själva klarar av att röka sin cigarett. Anställda inom psykiatrisk vård där man inte kan hindra patienterna från att röka, är en annan grupp som utsätts för ofrivillig rökning. Passiv rökning vanligast i arbetaryrken Mest röker arbetslösa, förtidspensionärer och lågutbildade kvinnor. Tobaksrökning är också ungefär dubbelt så vanligt i arbetaryrken jämfört med bland högre tjänstemän. I en stor enkätundersökning gjord i Västerbotten i slutet av 90-talet rapporterade elva procent av såväl rökare som annars rökfria personer att de hade råkat ut för miljötobaksrök på arbetet. Forskarna konstaterar att passiv rökning fortfarande är ett betydande arbetsmiljöproblem i Sverige. De som upplevde stor press i arbetet var klart mer exponerade för rök i omgivningen än de som inte kände sig pressade. Likaså var problemet vanligare bland den yngre arbetskraften i åldrarna 18-29 år. Högsta andelen män som utsätts för passiv rökning fanns bland kockar, köksassistenter, lagerarbetare, golvläggare och arbetare i pappersindustrin. Här svarade ungefär var fjärde person att de omgavs av tobaksrök på sin arbetsplats. Bland kvinnor uppgav mekaniker, svetsare, chaufförer, städare, vårdare och arbetare inom pappersindustrin den största exponeringen, med liknande höga siffror som för männen. 13
14 Rökning där mat och dryck serveras ett arbetsmiljöproblem Förutom att öka risken för både cancer och hjärt-kärlsjukdom kan passiv rökning på arbetsplatsen även utlösa överkänslighetsreaktioner och symtom i luftvägarna, särskilt hos personer med astma. I en studie från Kalifornien undersöktes besvär i andningsvägarna och överkänslighetsreaktioner hos ett 50-tal bartendrar. Jämförelsen gjordes före och efter delstatens nya lagstiftning om rökförbud på serveringsställen, som trädde i kraft 1998. Personalen intervjuades och genomgick medicinska tester. Före rökförbudet hade tre fjärdedelar symtom i luftvägarna (hosta, slembildning, andnöd och pipande/väsande andning) och något fler led av överkänslighetsbesvär (i näsa, ögon och hals). En månad efter det att lagen trätt i kraft hade mer än hälften av de bartendrar som tidigare haft luftvägssymtom blivit av med symtomen. Av dem som reagerat med överkänslighet kände sig åtta av tio besvärsfria vid uppföljningen. Också de personer som besöker restauranger, barer och andra utskänkningsställen kan må dåligt av den rökiga miljön. Alltfler människor har känsliga slemhinnor och är överkänsliga för bland annat cigarettrök. Enligt en undersökning från Folkhälsoinstitutet besväras över hälften av restaurangbesökarna av passiv rökning. En svensk undersökning visar också att ungefär en tredjedel av partiklarna från cigarettröken snabbt sprids till den rökfria avdelningen i restauranger där det endast finns ett fåtal rökande gäster. I andra rapporter har man dragit slutsatsen att ventilationsanläggningar bara klarar av att föra bort en del av de giftiga och irriterande ämnena i röken, eller till och med slussar tobaksröken vidare till rökfria områden. Detta kan vara ett problem både i bostäder, på restauranger, i kontorslokaler och för personer som besöker köpcentra där rökning tillåts på serveringsställen.
4 PASSIV RÖKNING OCH CANCER Rökning orsakar cirka 20 procent av alla dödsfall i cancer hos kvinnor och nästan hälften bland männen. Över hela världen är lungcancer den vanligaste orsaken till cancerdöd och cigarettrökning ligger bakom en majoritet av dödsfallen. Även passiv rökning kan ge upphov till cancer. Över 50 cancerframkallande ämnen har spårats i tobaksröken. Att utsättas för både tobaksrök och andra luftföroreningar i miljön kan förstärka effekten. Kombinationen av radon i bostaden och tobaksrök är ett exempel. Förhöjda nivåer av cancerämnen från tobak har spårats i personers blod och urin efter passiv rökning. Att passiv rökning kan orsaka lungcancer slogs fast i en större amerikansk översiktsrapport redan i mitten av 1980- talet. Olika studier har visat att ju högre dos tobaksrök en person utsatts för, desto större är lungcancerrisken. Glädjande är dock att vid rökstopp minskar också den passiva rökarens lungcancerrisk. Det behövs mer forskning om hur rökning påverkar andra cancerformer som näshålecancer, blåscancer, bröstcancer, hjärntumörer och vad föräldrars rökning betyder för cancer hos barn. 15
MMånga bevis Uppskattningsvis drygt 20 procent av alla dödsfall i cancer hos kvinnor och nästan hälften bland männen beror på rökning. Det är fastställt att aktiv rökning kan orsaka cancer i bland annat lungorna, struphuvudet, munhålan, matstrupen och urinblåsan - sannolikt även i njurarna och bukspottskörteln. Lungcancer är allmänt den vanligaste orsaken till cancerdöd, och cigarettrökning ligger bakom en majoritet av fallen. Också passiv rökning kan ge upphov till cancer. Allra starkast är bevisen för lungcancer, en annars mycket ovanlig cancerform bland dem som inte röker. Bland cancer- och tobaksforskare finns generellt misstanken att de cancerformer som har ett samband med aktiv rökning också kan orsakas av passiv rökning, även om säkra forskningsdata många gånger ännu saknas. De första rapporterna om miljötobaksrök som en cancerfara dök upp i början av 1980-talet och väckte stor uppmärksamhet. Sedan dess har bevis lagts till bevis. I dag rör det sig om ett 40-tal epidemiologiska studier där man undersökt passiv rökning och lungcancer i olika befolkningar. Cancerframkallande ämnen i miljötobaksröken Över 50 cancerframkallande ämnen ( carcinogener ) har spårats i tobaksröken, varav flera med säkerhet orsakar cancer hos människor eller djur. Koncentrationen av flera av dessa ämnen, exempelvis N-nitrosaminer (som tillhör de mest potenta cancerframkallande ämnena), är dessutom 50-70 gånger högre i sidoröken än i den huvudrök som rökaren inhalerar. Andra kända carcinogener i tobaksrök är bensen, vinylklorid, beta-naftylamin, 4-aminobifenyl, hydrazin, benspyren, aromatiska aminer, nickel, kadmium och arsenik. I röken finns också små mängder radioaktiva ämnen. I miljötobaksröken finns alla de ämnen som också den aktive rökaren drar i sig, vilket talar för att även passiva rökare utsätts för cancerrisker. Att exponeras för både tobaksrök och andra luftföroreningar i miljön kan förstärka effekten. Kombinationen av radon i bostaden och miljötobaksrök är ett exempel. Förhöjda nivåer av cancerämnen från tobak har spårats i personens blod och urin efter passiv rökning. I en nyligen publicerad artikel från USA har forskarna studerat koncentrationen av kemikalier från tobaksröken som har samband med lungcancer. De kunde visa att koncentrationen troligtvis är fem till sex gånger högre i urinen hos kvinnor som bor ihop med rökande män, jämfört med kvinnor som lever med rökfria män. Nivåerna av nikotin och kotinin (en nedbrytningsprodukt av nikotin) var förhöjda i samma storleksordning. Det är också känt att det ofta inte finns någon tröskel för hur stor mängd av cancerframkallande ämnen som behövs för att påverka kroppen. Även små doser kan vara farligt för hälsan. Likaså har miljötobaksrökens förmåga att sätta igång cancerframkallande processer påvisats i djurförsök. Risken för lungcancer 20-30 procent större Att passiv rökning kan orsaka lungcancer slogs fast i en större amerikansk översiktsrapport redan i mitten av 80-talet. År 1997 gav miljöskyddsmyndigheten i Kalifornien ut sin genomgång av de vetenskapliga bevisen för den passiva rökningens hälsofaror. Författarna konstaterar att det i dag finns studier om passiv rökning och lungcancer där forskarna kommit tillrätta med tidigare metodbrister, och att bevisen för ett orsakssamband därför är starka och konsekventa. 16
Att själv inte vara rökare men ha utsatts för miljötobaksrök från en partner ökar enligt rapporten lungcancerrisken med i genomsnitt cirka 20 procent. Siffran bygger på en jämförelse med dem som inte röker och aldrig råkat ut för denna rökexponering. I flera andra sammanfattande studier är noteringen ännu högre, omkring 30 procent. Socialstyrelsens folkhälsorapport från 1994 innehöll beräkningen att miljötobaksrök är orsaken till att 40-80 personer som aldrig rökt vanemässigt drabbas av lungcancer varje år. En uppskattning baserad på en nyligen genomförd europeisk studie kom fram till 20-40 lungcancerfall. Denna lägre beräkning förklaras antagligen av att den passiva rökningen minskat i Västeuropa under det senaste decenniet. Om före detta rökare räknas med kan sannolikt ytterligare ett tiotal fall läggas till, lyder slutsatsen i Socialstyrelsens senaste miljöhälsorappport. Ju mer tobaksrök i miljön desto högre cancerrisk Olika studier har visat att ju högre dos tobaksrök en person utsatts för, desto större är lungcancerrisken. Detta dos-responssamband anses ytterligare bevisa att passiv rökning är en riskfaktor för cancer i lungorna. Enligt en engelsk rapport innebär varje tiotal cigaretter som den rökande mannen dagligen konsumerar hemma ytterligare en riskökning på över 20 procent för den ofrivilligt rökande hustrun. Likaså ökar risken med cirka 10 procent för varje tioårsperiod kvinnan levt med sin rökande partner. Att vara gift eller sambo med en storrökare under många år är alltså extra riskfyllt. Glädjande är dock att ett rökstopp minskar också den passiva rökarens lungcancerrisk. Flertalet studier om ofrivillig rökning och lungcancer har utgått från amerikanska förhållanden. År 1998 publicerades däremot en stor undersökning ledd av WHO:s cancerforskningsorgan IARC (International Agency for Research on Cancer) där data samlats in från sju europeiska länder, bland annat Sverige. Forskarna konstaterade sammanfattningsvis att deras resultat överlag stämde överens med dem i tidigare undersökningar, som EPA-rapporten från 1992. De fann tydliga och ungefär lika stora samband mellan lungcancer och miljötobaksrök i hemmet respektive arbetslivet. Lungcancerrisk även i arbetslivet Effekterna av rökiga miljöer i arbetslivet har varit svårare att kartlägga än miljötobaksrökens betydelse i hemmet. Relativt få undersökningar har också gjorts och resultaten pekar här åt fler håll än de data som gäller passiv rökning från en partner. En av metodsvårigheterna har varit att mäta exponeringen. Den kaliforniska EPA-rapporten utgår dock från att miljötobaksrök i arbetslivet är en lika stor risk för lungcancer som passiv rökning i bostaden. I studier som mätt den passiva rökningen bland samtliga yrkesgrupper på arbetsplatsen finns överlag belägg för ett samband. Enligt en större amerikansk studie som refereras i rapporten var riskökningen 30 till närmare 90 procent. Den lägre risken gällde kvinnor som angav att de på jobbet andats in miljötobaksrök i högst 15 år, medan den högre siffran gällde 30 års exponering eller mer. I ytterligare en amerikansk studie sågs liknande samband men högre siffror, drygt 40 procent större lungcancerrisk för upp till 15 års passiv rökning och en dubblering om den pågått över 30 år. Ett svenskt forskarlag studerade under början av 1990-talet cancerrisken hos vuxna män och kvinnor bosatta i Stockholmsområdet som inte var rökare. De som utsatts för tobaksrök på arbetsplatsen löpte 60 procent högre risk att drabbas 17
av lungcancer, jämfört med dem som sluppit röken. Risken var större än för passiv rökning i hemmet. Rökexponering från endast en partner ökade lungcancerrisken med en femtedel. För dem som nyligen utsatts eller fortfarande utsattes för tobaksrök både på arbetet och i hemmet steg riskökningen kraftigt, till 160 procent. Ju mer rök på arbetsplatsen och hemma och ju närmare i tiden exponeringen ägt rum desto högre var risken. Att ha utsatts för miljötobaksrök de senaste 10-15 åren verkar spela störst roll och ansågs viktigare än den totala mängd man fått i sig under hela livet, enligt den svenska studien. Det finns också starka misstankar att kombinationen av miljötobaksrök och andra miljögifter på arbetet kan förstärka risken för lungcancer. Andra cancerrisker av passiv rökning? Näshålecancer är en extremt sällsynt cancerform. De vetenskapliga undersökningarna om förhållandet till passiv rökning är få, men den kaliforniska EPA-rapportens slutsats är att det i dag finns starka bevis för att miljötobaksrök ökar risken för näshålecancer hos personer som röker ofrivilligt. Riskökningen varierar från 70 till 200 procent. När det gäller andra cancersjukdomar är forskningen ännu otillräcklig och det går därför inte att yttra sig om några samband. Ett fåtal biokemiska studier tyder till exempel på att tobaksrök i miljön skulle kunna orsaka cancer i urinblåsan, men misstankarna har ännu inte bekräftats i det ringa antal befolkningsstudier som gjorts. Enligt EPA-rapporten är det också biologiskt troligt, bland annat utifrån resultat i djurförsök, att passiv rökning kan öka risken för hjärntumörer hos både barn och vuxna. De höga halterna av cancerframkallande N-nitrosaminer i miljötobaksröken tros spela roll. Några studier visar på samband, men materialet är inte tillräckligt omfattande för att man skall kunna dra några slutsatser. Författarna påpekar också att för vissa känsliga grupper kan passiv rökning påverka risken för bröstcancer, men även här krävs mer forskning. Det är likaså osäkert vad föräldrars rökning betyder för cancer hos barn. Forskningsresultat motsäger varandra. Vissa data pekar på små riskökningar för några sällsynta barncancersjukdomar, och EPA-rapporten från 1997 efterlyser därför fler studier inom området. 18
5 PASSIV RÖKNING OCH HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många andra västländer. Det är väl belagt att en av de viktigaste riskfaktorerna är aktiv rökning. Det rör sig om en fördubbling, eller tredubbling av risken. Det är även vetenskapligt bevisat att passiv rökning har ett samband med hjärt- och kärlsjukdomar. Akuta effekter av ofrivillig rökning kan förutom hjärtinfarkt, vara ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och försämrad syresättning av blodet. 1 300 personer i Sverige antas varje år insjukna i hjärtinfarkt som en följd av ofrivillig rökning. Internationell forskning har också sett en stark koppling mellan miljötobaksrök på arbetsplatsen och risken för hjärt-kärlsjukdomar. I flera vetenskapliga studier konstateras att de risker som uppstår på arbetsplatsen mer eller mindre kan jämställas med den i hemmiljön. Om exponeringen av tobaksrök fortfarande pågår är risken för hjärtinfarkt allra störst. Ju längre bakåt i tiden, desto mindre risk. Vid rökning bildas en stor mängd ämnen som alla bidrar till förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Dit hör aromatiska kolväten och kolmonoxid. Kolmonoxid försämrar bland annat blodets förmåga att transportera syre och drar ner den fysiska konditionen. Miljötobaksrök kan liksom aktiv tobaksrök orsaka direkta skador på cellbeklädnaden som täcker blodkärlens, lymfsystemet och hjärtats insida. Tobaksröken påskyndar även åderfettningen. Rökning ökar blodplättarnas tendens att klumpa ihop sig och ökar risken för proppbildning. Effekten är nästan lika stor hos den passive som hos den inbitne rökaren. 19
VVetenskapligt klarlagt samband Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i många andra västländer. Det är väl belagt att en av de viktigaste riskfaktorerna är aktiv rökning; det rör sig om så mycket som en fördubbling eller tredubbling av risken. Det är även vetenskapligt bevisat att passiv rökning har ett samband med hjärt-kärlsjukdomar, främst det som kallas ischemisk hjärtsjukdom. Ischemisk hjärtsjukdom beror på att blodets transport av syre till hjärtat hämmas. Den yttrar sig bland annat som angina pectoris (akut syrebrist i hjärtmuskulaturen) och hjärtinfarkt. Akuta effekter av ofrivillig rökning kan, förutom hjärtinfarkt, vara ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och försämrad syresättning av blodet. Miljötobaksrökens relation till hjärt-kärlsjukdom är däremot inte lika väl utforskad som den till lungcancer. Riskökningen cirka 30 procent I den stora vetenskapliga utvärderingen om passiv rökning gjord i Kalifornien 1997 (EPA-rapporten) dras slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan miljötobaksrök i hemmet och hjärt-kärlsjukdom bland personer som inte själva röker. EPA:s rapport visar att risken att avlida i ischemisk hjärtsjukdom är cirka 30 procent högre för en person som inte rökt av egen vilja men lever tillsammans med en rökare jämfört med de icke-rökare som bor i rökfria hem. Nyligen avslutades en enkätundersökning i Stockholmsområdet där insjuknande i hjärtinfarkt undersöktes bland män och kvinnor i åldrarna 45-70 år som aldrig varit rökare. Risken för hjärtinfarkt ökade med nästan 40 procent för dem som fortfarande utsattes för miljötobaksrök från en partner. Varje år insjuknar 1 300 passiva rökare I Socialstyrelsens folkhälsorapport från 1994 uppskattas den passiva rökningen vara avgörande för att 500-1 000 svenskar årligen avlider i ischemisk hjärtsjukdom, varav 60 procent med diagnosen akut hjärtinfarkt. Enligt en nyligen avslutad svensk studie kan tobaksrök i miljön ses som bidragande orsak till 12-13 procent av sjukdomsfallen. En grov skattning utifrån dessa siffror antyder att 800 svenskar som inte är eller varit rökare varje år drabbas av en hjärtinfarkt som skulle kunna bero på miljötobaksrök. Med hjälp av motsvarande beräkning kan ytterligare 500 av före detta rökare som varit utsatta för passiv rökning läggas till i statistiken. Sammanlagt antas alltså 1 300 personer i Sverige insjukna årligen i hjärtinfarkt som en följd av ofrivillig rökning. Exponering på arbetsplatsen riskabelt Endast ett fåtal studier har granskat sambandet mellan passiv rökning på arbetet och hjärt-kärlsjukdom. I Stockholmsundersökningen som beskrivs ovan ökade risken för hjärtinfarkt utan dödlig utgång med 30 procent bland annars rökfria personer som hade utsatts för rök på arbetsplatsen under minst 32 år. Hos dem som både andats in rök på arbetet och hemma minst en timme om dagen i ett års tid var riskökningen mer än 50 procent. Internationell forskning har också sett en stark koppling mellan miljötobaksrök på arbetsplatsen och risken för hjärt-kärlsjukdom. I flera vetenskapliga studier konstateras att de risker som uppstår på arbetsplatsen mer eller mindre kan jämställas med dem i hemmiljön. I en amerikansk undersökning som lyfts fram i EPA-översikten från 1997 fördubblades risken för hjärt-kärlsjukdom hos 20
kvinnliga sjuksköterskor som regelbundet omgetts av tobaksrök på sin arbetsplats. Pågående passiv rökning farligast Om exponeringen för miljötobaksrök fortfarande pågår är risken för hjärtinfarkt allra störst. Ju längre bakåt i tiden, desto mindre risk. Personer som i barndomen levt med föräldrars rök löpte ingen förhöjd risk alls, enligt Stockholmsstudien ovan. Siffrorna stämmer med forskning om aktiv rökning, som visat att risken för hjärtsjukdom minskar snabbt efter ett rökstopp. Hur många år den passiva rökningen pågått ger också utslag i statistiken. Riskökningen är likaså större ju fler cigarretter sambon eller äkta hälften rökt varje dag. De svenska forskarna fann att risken för hjärtinfarkt utan dödlig utgång ökade med 60 procent för passiva rökare som i sitt hem utsatts för mer än över 20 cigaretter om dagen. Låga doser räcker för riskökning Något som förbryllat forskarna är att också relativt låga doser miljötobaksrök innebär en tydlig risk för ischemisk hjärtsjukdom. Riskökningen för denna sjuklighet vid daglig passiv rökning är upp till hälften så stor som sjukdomsrisken hos den som röker mer än 20 cigaretter om dagen trots att icke-rökarens exponering är mångdubbelt lägre. Olika teorier om de biologiska mekanismerna förklarar det starka sambandet: Många skadliga komponenter i sidoröken En hjärtinfarkt börjar med en skada i kärlväggen. I nästa steg utvecklas åderförfettning, som kan leda till akut proppbildning i den sjuka kransartären. Passiv rökning kan påverka alla steg i förloppet: Vid rökning bildas en stor mängd ämnen eller substanser som bidrar till förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Dit hör aromatiska kolväten (organiska föreningar mellan kol och väte) och kolmonoxid. Kolmonoxid försämrar bland annat blodets förmåga att transportera syre och drar ner den fysiska konditionen. Enligt experterna är det däremot tveksamt om nikotinet i sig spelar roll för hjärt-kärlsjukdom hos passiva rökare. Många av de skadliga ämnen som kan förklara skadorna, bildas när cigaretten ligger och glöder och den så kallade sidoröken bildas. Partiklarna i sidoröken är jämfört med röken från själva blosset både mindre till storleken och tycks innehålla ännu fler av de komponenter som orsakar kärlskador. Passiv rökning skadar kärlväggens celler Miljötobaksrök kan liksom aktiv tobaksrök även orsaka direkta skador på de celler som täcker blodkärlens, lymfsystemets och hjärtats insida. Dessa celler är viktiga för det lokala blodflödet liksom för uppkomsten av högt blodtryck och åderförfettning. De spelar också en central roll genom att hindra blodet från att koagulera och därigenom motverka proppbildning. Miljötobaksrök skyndar på åderförfettningen Blodfetternas sammansättning påverkas hos både aktiva och passiva rökare. Passiv rökning sänker nivåerna av det goda kolesterolet (så kallat HDLkolesterol), enligt undersökningar som refereras i EPA-rapporten från Kalifornien. De aromatiska kolvätena i röken oxiderar dessutom blodfetterna, något som gör att de lättare tas upp och lagras i kärlväggen. Kolvätena stimu- 21
lerar även tillväxten av de glatta muskelcellerna så att kärlväggen förtjockas. Tillsammans leder dessa förändringar till att åderförfettning och kärlförträngningar kan uppstå hos personer som utsätts för tobaksrök i miljön. Passiv rökning ökar risken för proppbildning En akut proppbildning uppstår när blodplättar (trombocyter) ansamlas i de kärlområden som är skadade av åderförfettningen. Rökning ökar blodplättarnas tendens att klumpa ihop sig. Effekten är nästan lika stor hos den passive som hos den aktive rökaren. Icke-rökares blodplättar har visat sig vara klart känsligare för miljötobaksrök än rökarens. En av orsakerna till att passiva rökares blodplättar så lätt klumpar ihop sig till proppar är att tobaksrök som tas upp från omgivningen påverkar halten av äggviteämnet fibrinogen i blodet. Fibrinogen är i sin tur en av de mest kraftfulla proppframkallande substanserna som forskarna känner till. 22
6 PASSIV RÖKNING OCH SYMTOM I LUFTVÄGARNA Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar luftvägarnas slemhinnor. Att det finns samband mellan tobaksrök och astma- eller allergiutveckling är belagt i en lång rad av studier. Passiv rökning kan medföra akuta och kroniska besvär i luftvägarna. Små barn är särskilt känsliga eftersom deras immunförsvar inte är färdigtutvecklat och spädbarnets luftvägar är trängre än hos vuxna. Den sammanlagda riskökningen för förvärrad astma, sjuklighet i nedre luftvägarna och öroninflammation är 20 60 procent om den ena föräldern röker. Barn som andas in tobaksrök får lättare upprepade luftvägsinfektioner, en känd riskfaktor vid astma. Passiv rökning orsakar vidare hyperreaktivitet i luftvägarna och ökar risken för allergiutveckling med astma som följd. Det finns starka samband mellan såväl akut som kronisk öroninflammation och miljötobaksrök i hemmet, särskilt hos barn som är yngre än två år. Barn som redan har astma och där minst en av föräldrarna röker riskerar att få svårare astmasymtom. Dessa barn råkar ut för fler astmautbrott, måste ta mer mediciner och tvingas oftare uppsöka sjukhus på grund av sin astma. Det är också känt att exponering för tobaksrök kan utlösa astma hos friska, astmafria barn. Forskning visar att moderns rökning under graviditeten kan orsaka kroniska försämringar av lungornas tillväxt och utveckling hos fostret. Passiv rökning kan utlösa en lång rad akuta, övergående besvär i ögonen och övre luftvägarna hos både barn och vuxna. Vuxna som redan har astma kan drabbas av akuta symtom i andningsvägarna och av att lungornas funktion försämras av passiv rökning. 23
BBarn är känsligare än vuxna Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar luftvägarnas slemhinnor. Att det finns samband mellan miljötobaksrök och astma- eller allergiutveckling är visat i en lång rad vetenskapliga studier. Passiv rökning kan medföra akuta och kroniska besvär i såväl de nedre som de övre luftvägarna. Små barn är extra känsliga. Deras immunsystem är inte lika färdigutvecklat och spädbarnets luftvägar är trängre än hos vuxna. Det är även visat att barnets kropp tar upp ämnen från miljötobaksröken i högre koncentrationer än vuxna vid samma exponering. Den sammanlagda riskökningen för förvärrad astma, sjuklighet i nedre luftvägarna eller öroninflammation är 20-60 procent om den ena föräldern röker. Tobaksrök påverkar slemhinnorna Röken påverkar akut slemhinnorna i luftvägarna. Barn som andas in tobaksrök får lättare upprepade luftvägsinfektioner, en känd riskfaktor för astma. Passiv rökning orsakar vidare hyperreaktivitet i luftvägarna och ökar risken för allergiutveckling med astma som följd. Sannolikt kan även inflammation i luftvägarna utlösas. Risken för symtom är högre om endast mamman än om endast pappan röker. Detta stärker tesen att tobaksrök skadar barnets luftvägar: ju större exponering, desto mer besvär. För symtom i nedre luftvägarna hos spädbarn och pipande/väsande andning eller hosta bland skolbarn har däremot förhöjda risker noterats också då pappan är den enda i familjen som röker. Miljötobaksrök kan ge öroninflammation Inflammation i mellanörat är en vanlig barnsjukdom som inte sällan ger följdsjukdomar. Det finns starka samband mellan såväl akut som kronisk öroninflammation och miljötobaksrök i hemmet, särskilt hos barn yngre än två år. Riskökningen är 20-60 procent, enligt större översiktsstudier. De biologiska mekanismerna bakom sambandet är inte helt utredda. Tobaksrök kan till exempel orsaka störningar i luftrörens flimmerhår, en viktig barriär mot mikroorganismer i örontrumpeten. Det har också visats att barn som opererat bort polyperna eller tonsillerna varit utsatta för passiv rökning i högre utsträckning än andra barn. Gemensamt för dessa tillstånd är bland annat ökad mängd lymfvävnad i svalget, vilket är en känd riskfaktor för öroninflammation. Miljötobaksrök kan även ge akut svullnad i luftvägarnas slemhinnor och öka risken för förkylningsinfektioner hos barn, något som i sin tur kan påverka örat. Passiv rökning förvärrar barnastma... Astma kan beskrivas som en kronisk inflammation i luftrören med perioder av nedsatt luftflöde, andnöd och ökad känslighet i luftvägarna. Besvären är likartade oavsett om personen har en allergisk eller icke-allergisk astma. Astma är i dag den vanligaste kroniska sjukdomen hos svenska barn. I skolåldern är förekomsten 8-10 procent. Av flera epidemiologiska studier framgår att barn som redan har astma och där minst en av föräldrarna röker riskerar att få svårare astmasymtom. Dessa barn råkar ut för fler astmautbrott, måste ta mer mediciner och tvingas oftare uppsöka. Risken för förvärrad barnastma ökar med 60-100 procent i rökiga miljöer, visar olika undersökningar. Två av tre barn med astma upplever att de får astmatiska besvär av miljötobaksrök. Ju svårare astma från början, desto starkare påverkan. 24