Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer



Relevanta dokument
Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Kjerstin Larsson

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Hälsoläget i Gävleborgs län

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Prevention och behandling vid

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder


Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Nationella riktlinjer för diabetesvård. Metodbeskrivning Bilaga

Nya nationella riktlinjer för tandvård

Testa dina levnadsvanor!

Månadstema Levnadsvanor Rehab

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Stark inför kirurgi stark för livet

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av.

Rekommendationer från Hälsorådet

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

KOL och rökavvänjning

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Inspirationsfilm HFS matvanor

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Distriktssköterskan och Socialstyrelsens nya Riktlinjer gällande Levnadsvanor!

Koncernkontoret Region Skåne

Folkhälsostrategi

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Bakom våra råd om bra matvanor

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

NLL Kost till inneliggande patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg LK/150125

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor för patienter med

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Vårdens resultat och kvalitet

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Behandling av depression hos äldre

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

Folkhälsoatlas koloncancer

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

Nytt arbetssätt i syfte att minska risk för diabetes typ 2

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

BEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Viktigt med Vikten i Värmdö

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

FÖRSLAG 27 MARS Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Transkript:

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset

Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga: - omfattning av rekommendationer om åtgärder avseende levnadsvanor i SoS nationella riktlinjer, - vilka åtgärder som rekommenderas för olika hälsotillstånd

Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Metod: Manuell sökning i Tillstånds och åtgärdslista för de riktlinjer som är publicerade på SoS hemsida (förutom Tandvård) Sökord: - Tobak, rökning, snusning - Alkohol, riskbruk, missbruk, beroende - Fysisk aktivitet, rörelse- och konditionsträning - Matvanor, nutrition, kostråd - Livsstilsråd, livsstilsåtgärder, levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer Bröst-,prostata -, tjocktarms och ändtarmscancervård Schizofreni Palliativ vård Rörelseorganens sjukdomar Sjukdomsförebyggande metoder (Tandvård) Lungcancer Demens Strokesjukvård Remissversioner Diabetes Missbruk och beroendevård Astma/KOL Hjärtsjukvård Pågående riktlinjeprojekt MS och Parkinsons sjukdom Depression och ångest (revidering)

Rangordning av rekommendationer 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Icke-göra FoU 1= stor nytta för patienten och hög kostnadseffektivitet för samhället 10= begränsad eller osäker nytta för patienten eller mycket hög kostnad i relation till åtgärdens effekt, eller vetenskapliga underlaget är ofullständigt eller bristfälligt och det samtidigt finns andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Icke-göra = när åtgärden inte har någon effekt eller kan medföra risker för patienten FoU = åtgärder som sjukvården inte bör utföra rutinmässigt för att de är otillräckligt utvärderade och där pågående eller kommande forskning kan tillföra ny kunskap. 30 mars 2015

Tobak Tobak tas upp i nationella riktlinjer om: - Hjärtsjukvård - Rörelseorganens sjukdomar - Diabetes - Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård - Astma och KOL - (Lungcancervård endast hänvisning till sjukdomsförebyggande metoder)

Riktlinje Hälsotill-stånd Åtgärd Evidens för effekt Rek Rökning hos hjärtkärlfrisk patient Kort rådgivning om rökstopp vid sjukvårdskontakt Evidensstyrka 1 för rökstopp Mycket gott vetenskapligt underlag för minskad infarktrisk enl. observationsstudier 1 Hjärtsjukvård Hjärtsjukvård Diabetes Diabetes Diabetes Astma och KOL Tjocktarmsoch ändtarmscancer Lungcancer -vård Rökning hos hjärtkärlfrisk patient Diabetes och rökning Diabetes och rökning Diabetes och rökning Rökning vid astma och KOL Tjock- eller ändtarmscancer, inför operation Rökning Kort rådgivning om rökstopp i kombination med dokumenterade läkemedel för rökavvänjning i samband med sjukvårdskontakt Evidensstyrka 1 Gott vetenskapligt underlag Kort rådgivning om rökstopp Konsensus 1 Nikotinersättningsmedel i anslutning till kort rådgivning och uppföljning Vareniklin när kort rådgivning och nikotinersättning inte varit tillräckligt Konsensus 2 Bedömning inom projektet 7 Rökstopp 1 Rökstoppsintervention genom kvalificerat rådgivande samtal se sjukdomsförebyggande metoder Måttlig 4 3

Alkohol Alkohol tas upp i nationella riktlinjer om: - Hjärtsjukvård - Demens - Schizofreni, sociala insatser (vid schizofreni och samsjuklighet med missbruk/beroende) - Rörelseorganens sjukdomar (screening vid tidig RA) - Missbruk och beroende

Riktlinje Hälsotillstånd Åtgärd Evidens för effekt Rekommendation Hjärtsjukvård Finns inte med i remissversion en Hög alkoholkonsumtion hos hjärtkärlfrisk patient. Miniintervention riskbruk alkohol med råd och underlag för begränsat alkoholintag i samband med sjukvårdskontakt Evidensstyrka 1 för minskad alkoholkonsumtion efter miniintervention Gott vetenskapligt underlag för minskning i alkoholrelaterad död. 3 Hjärtsjukvård Finns inte med i remissversion en Hälsorådgivning i samband med sjukvårdskontakt Råd om måttlig alkoholkonsumtion för att förebygga hjärtkärlsjukdom Visst vetenskapligt underlag Icke-göra Demens Personer med kognitiv svikt och alkoholberoende Basal utredning efter minst två månaders alkoholfrihet Beprövad erfarenhet 1 Rörelseorganens sjukdomar Vid tidig reumatoid artrit Screening för ogynnsamma bakgrundsfaktorer, t ex alkohol Saknas vetenskapligt underlag FoU

Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet tas upp i nationella riktlinjer om: Hjärtsjukvård fysisk träning inom hjärtrehabilitering (rek 2) Stroke träning med sjukgymnast (rek 2) Diabetes stöd till ökad fysisk aktivitet (rek 1) Depression och ångest råd om egenvård i form av fysisk aktivitet (rek 3)

Fysisk aktivitet i Socialstyrelsens riktlinjer Demens deltagande i individuellt anpassade aktiviteter inklusive fysisk aktivitet (rek 1) Rörelseorganens sjukdomar balansträning (rek 5) Palliativ vård fysiskt träningsprogram kombinerat med stöd och utbildning (FoU) Bröstcancervård individuell rådgivning om styrketräning (rek 6) Prostatacancer råd om styrketräning (rek 5) Astma och KOL konditions- och styrketräning (rek 3)

Matvanor Matvanor tas upp i nationella riktlinjer om: - Hjärtsjukvård - Demens - Diabetes - Lungcancervård - Tjock- eller ändtarmscancer - Astma och KOL - Rörelseorganens sjukdomar

Riktlinje Hjärtsjukvård Evidensstyrka 1 för förbättrade matvanor + minskat insjukn i hjärtkärlsjukdom Mycket gott vetenskapligt underlag för minskning i ischemisk hjärtsjukdom och kranskärlssjukdom Hjärtsjukvård + stroke Hjärtsjukvård + stroke Demens Demens Tjockeller ändtarm scancer Hälsotillstånd Atgärd Evidens för effekt Rek Ohälsosamma matvanor hos hjärtfrisk patient Finns inte med i remissversionen Låg konsumtion av fisk hos hjärtfrisk patient. Hjärtkärlfrisk patient med BMI >35 Personer med demenssjukdom och undernäring Personer med demenssjukdom och undernäring Tjock- eller ändtarmscancer, inför op, näringsbrist och minst 10 % viktförlust Kostråd i samband med sjukvårdskontakt med fokus på ändrad fettkvalitet i maten, ökad konsumtion av frukt och grönsaker, ökad konsumtion av fiberrika livsmedel och fullkornsprodukter. Råd i samband med sjukvårdskontakt om ökad konsumtion av fisk. Läkemedelsbehandling där kostoch motionsråd inte givit tillräcklig effekt Nutritionsintervention - energiberikning av mat och dryck, extra mellanmål, konsistensanpassning Nutritionsintervention i form av tillägg av näringsdrycker Preoperativt nutritionsstöd (enteralt om möjligt, annars parenteralt) där tiden för behandling är individuellt anpassad Mycket gott vetenskapligt underlag enligt observationsstudier, men primärpreventiv randomiserad kontrollerad studie saknas Evidensstyrka 1 för måttlig viktnedgång Beprövad erfarenhet 1 Visst vetenskapligt underlag 5 Mycket låg - låg 5 5 3 9

Livsstilsråd i Socialstyrelsens riktlinjer Livsstilsråd tas upp i nationella riktlinjer om: - Hjärtsjukvård - Stroke - Diabetes - Rörelseorganens sjukdomar

Livsstilsråd i Socialstyrelsens riktlinjer Hjärtsjukvård kartläggning av riskfaktorer samt råd och stöd för sunda levnadsvanor (rek 3) I remissversionen: stress och livsstilsintervention (rek 6) Stroke råd om livsstilsförändringar i kombination med blodtryckssänkande läkemedel (rek 2) Diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes strukturerade program för påverkan på ohälsosamma levnadsvanor ssk kost och fysisk aktivitet (rek 6) Rörelseorganens sjukdomar vid tidig RA livsstilsrådgivning utan strukturerad kartläggning (rek FoU)

Slutsats - Fysisk aktivitet är den levnadsvana som omfattar flest rekommendationer och finns i flest riktlinjer (9 riktlinjer) - Matvanor (7 riktlinjer men saknas i remissversionen om Hjärtsjukvård) - Tobak (5 riktlinjer) - Alkohol (5 riktlinjer men saknas i remissversionen om Hjärtsjukvård) - Gemensamma rekommendationer för flera levnadsvanor (4 riktlinjer) - Vårdprogrammet för Cancerrehabilitering lyfter arbetet med levnadsvanor som livsstilsrelaterade faktorer med påverkan på tillfrisknande och välbefinnande vid cancersjukdom

Tack för uppmärksamheten!