Lerums kommun årsredovisning
ens tryckta styrdokument verksamhetsplan budget vision årsredovisning mål & vilja Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2025. Mål & Vilja Utifrån visionen anger kommunfullmäktige mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden (fyra år). Budget Utifrån Mål & Vilja sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning styrelsen lämnar årsredovisningen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen i budgeten under året som gått. Årsredovisningen kompletteras med uppföljning halvårsvis av budgeten samt uppföljning kvartalsvis av verksamhetsplanen. Lerums kommun har 38 085 invånare och ligger på bekvämt avstånd från storstaden Göteborg och Landvetter flygplats. Lerum erbjuder sina invånare hög standard på utbildning, vård, omsorg och kultur. Mer information om kommunen hittar du på kommunens webbplats www.lerum.se
Innehåll styrelsens ordförande har ordet...4 styrelsens ordförande Henrik Ripa kommenterar. En översikt av kommunens organisation. Omvärldsanalys...6 Analys av den ekonomiska utvecklingen i världen, riket, regionen och kommunsektorn. Vision...8 ens önskvärda framtidsbild. Förvaltningssberättelse...9 Verksamhetsuppföljning...9 Uppföljning av verksamheternas målområden med bedömning av måluppfyllelse. Finansiell profil...21 Finansiell analys av kommunen samt en jämförelse med Västra Götalandssregionens övriga kommuner. Finansiella rapporter... 22 ens resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter. Ekonomisk analys... 26 Analys av årets utfall. Driftredovisning... 32 Sektorernas resultat. Investeringsredovisning... 34 ens investeringar. Exploateringsredovisning... 35 ens exploateringar. Redovisningsprinciper... 36 De viktigaste redovisningsprinciperna. Sammanställd redovisning - Finansiella rapporter... 38 Finansiella rapporter som jämför den sammanställda redovisningen med kommunen. Sammanställd redovisning - ekonomisk analys... 42 Analys av den sammanställda redovisningen samt koncernföretagen. Personalredovisning... 46 Personalnyckeltal samt viktiga händelser under året. Revisionsberättelse... 48 Revisorernas revisionsberättelse för.
LERUMS KOMMUN styrelsens ordförande har ordet styrelsens ordförande har ordet Hög andel nöjda kommuninvånare Under året har flera undersökningar gjorts av vår service och det är mycket glädjande att se resultaten. Två skolundersökningar genomfördes av Statistiska centralbyrån, en för förskolans vårdnadshavare och en för elever på F-5- skolorna. Resultaten visar att mer än 90 procent är nöjda. Mätningar inom särskilda boenden och hemvård visar att 93 procent av brukarna är nöjda med sitt boende och 97 procent är nöjda med sin hemvård. Vision 2025 styrelsens ordförande Henrik Ripa Foto: Mattias Bucht, Ahlséns foto Det har varit ett utmanande år. Världsläget och konjunkturen har inneburit tuffa ekonomiska förutsättningar. Men tack vare god planering och fantastisk personal i alla verksamheter har vi återigen kunnat leverera god service och ett rimligt ekonomiskt överskott, 26,4 miljoner kronor, vilket gör att vi går in i nästa år med god tillförsikt. Vi har även blickat framåt under året, till 2025. Dit sträcker sig nämligen kommunens nya vision. Visionen handlar om att Lerum ska vara Sveriges ledande miljökommun. Vi ska verka för ett hållbart samhälle kulturellt, socialt och miljömässigt. Vi ska vara kreativa, öppna och välkomnande gentemot nytänkande och utveckling. Alla som bor och verkar i Lerum ska ha inflytande över sin situation i alla skeden av livet. Vi är stolta över vår nya vision och jag ser fram emot att se de framtida resultaten av den. Läs mer om Vision 2025 på sidan 8. Vår ambition att vara en ledande miljökommun är dock inte ny. I flera år har vi arbetat med klimat och miljö i fokus. Ett resultat är samarbetet med den internationella och ideella stiftelsen Tällberg Foundation som vi inledde. Stiftelsens mission är bland annat att förutse problem i de globala systemen som beror på obalans mellan ekosystem och mänsklighetens strävan efter ekonomisk tillväxt. Det samarbetet ger oss viktig inspiration. Under året genomförde kommunen flera större klimatarrangemang. I samband med Livsrum arrangerade vi Bo&Energidagar för första gången. Ett drygt 40-tal företag med klimat och energi i fokus ställde ut på Bagges Torg i Lerum. Besökarna erbjöds även guidade visningar och miniföredrag. Cirka 7 500 personer besökte utställningarna och över 20 000 beräknas ha besökt något inslag i Bo&Energidagarna eller Livsrumsdagarna. Utvärderingar visar att evenemanget fått ett högt betyg. Framtid och utveckling Det händer spännande saker på fler fronter i vår kommun. I våras invigdes actionparken i Stenkullen och BMXbanan vid Lessudden. Två anläggningar i linje med vår målsättning att även främja fritidssysselsättningar utanför det traditionella utbudet. Den stora kultur- och fritids-
LERUMS KOMMUN styrelsens ordförande har ordet undersökning som vi genomförde i slutet av har gett oss många hjälpsamma fingervisningar om vad våra ungdomar önskar sig. Arbetet med att utveckla våra tre centrum har fortskridit. Program för Floda centrum och Gråbo centrum antogs under året. Det är viktiga strategiska ställningstaganden för utvecklingen av bostäder, handel och verksamheter i områdena. När det gäller Lerums centrum har bland annat ett visionsdokument godkänts som underlag för fortsatt arbete. Det har också beslutats att Gråbo ska få en helt ny skola, inom ramen för projektet Skolor i Gråbo, som ska resultera i tre F-9-skolor. Inom ramen för projektet Skolor i Gråbo ska kommundelen få totalt tre F-9-skolor. En av dem blir helt nybyggd. En helt ny kommunal skola har inte byggts i kommunen sedan Stenkulan, som byggdes under tidigt 1990-tal. Politisk organisation Revisorer Myndighetsnämnder Individnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Överförmyndarnämnd fullmäktige Valnämnd Året framför oss Vi har återigen ett år framför oss med utmanande ekonomiska ramar, men jag känner mig trygg med att vi kommer att hushålla med våra resurser på ett effektivt vis. Vi arbetar hårt för att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och en budget i balans. Balanskravet innebär att kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Lerums kommun har sedan kravet infördes bara haft ett år med negativt balanskravsresultat. De senaste nio åren har varit positiva och vi ska fortsätta att arbeta lika effektivt för en god ekonomisk hushållning. Vision- och utvecklingsnämnder Skola och utbildning Samhällets omsorger Kultur och fritid Samhällets utveckling ala bolag Lerum Energi AB Lerum Fjärrvärme AB styrelse förvaltning Individ- och familjeomsorg Infrasupport Lärande Samhällsbyggnad Vård och omsorg styrelsens ordförande Henrik Ripa 5
LERUMS KOMMUN omvärldsanalys omvärldsanalys Omvärldsanalysen ska spegla de yttre omständigheter som påverkar eller kan påverka kommunen på ett betydande sätt. Utvecklingen i samhällsekonomin, arbetsmarknadsläget samt befolkningsutvecklingen är exempel på omvärldsfaktorer av betydelse. Återhämtning i världsekonomin Världsekonomin påbörjade under sin väg upp ur den djupaste svackan på decennier. Asien, med Kina i spetsen, agerade draglok för den internationella konjunkturen under stora delar av året, och i USA visade sig dessutom de starka konsumtionsstimulanserna hjälpa till att få igång ekonomin. Även i Europa verkade tillväxten ha kommit igång under. Enligt Eurostat ökade BNP i EU-länderna med 0,3 procent tredje kvartalet jämfört med kvartalet innan. På årsbasis handlade det dock om ett fall på drygt 4 procent. Återhämtningen påbörjades emellertid från en mycket låg nivå. Vändningen i den globala konjunkturen var till stor del ett resultat av kraftiga stabiliseringspolitiska stimulanser och en förbättring av läget på de finansiella marknaderna. Tydligast kunde vändningen ses i den globala industriproduktionen, som steg sedan april. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin, som i slutet av och i början av låg på en historiskt låg nivå, började också stiga på många håll i slutet av året. Detsamma gällde för världshandeln som vände upp under tredje kvartalet 2. Under års slutskede föll Sveriges BNP med nästan 5 procent. 3 Nedgången var bred. Såväl exporten och investeringarna som den privata konsumtionen utvecklades negativt. Både varu- och tjänsteproduktion drabbades av stora minskningar, industriproduktionen föll dramatiskt. Under påbörjades en viss återhämtning även i Sverige. BNP fortsatte att falla kraftigt första och andra kvartalet, men därefter planade fallet ut. BNP minskade dock med 4,9 procent helår jämfört med, vilket är det största tappet sedan andra världskriget. Det förbättrade ekonomiska läget berodde till stor del på att både finanspolitiken och penningpolitiken sedan ett år tillbaka var mycket expansiva, i såväl Sverige som omvärlden. Den ekonomiska politiken bidrog till att läget på de finansiella marknaderna i det närmaste hade normaliserats i slutet av året efter den akuta kris som rådde under hösten och vintern /. 5 Sveriges er och Landsting 2 Konjunkturinstitutet (KI) Helår föll svensk BNP med 0,2 procent. 4 Nationalräkenskaperna, preliminära beräkningar, mars 2010 Sveriges er och Landsting Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator, som sammanfattar stämningsläget hos företag och hushåll, ökade konstant under senare delen av. I december hamnade indikatorn på en nivå som signalerar att stämningsläget bland företag och hushåll är något starkare än normalt. Den svenska ekonomin var dock i slutet av tudelad, där industrin drabbats mycket hårt samtidigt som majoriteten av hushållen hade fått det bättre. Under de kommande åren väntas svensk ekonomi fortsätta stärkas. En viktig dragkraft är den förbättrade internationella konjunkturen. Men eftersom den globala återhämtningen blir trög och kronan stärks blir inte exporten en lika stark motor som under tidigare uppgångar. I stället förväntas den stigande konsumtionen spela en större roll. Arbetslösheten ökade Utvecklingen på arbetsmarknaden släpar regelmässigt efter tillväxtutvecklingen i ekonomin. Lågkonjunkturen på den svenska arbetsmarknaden var således tydlig under. Sysselsättningen föll och arbetslösheten ökade markant. Västra Götalandsregionen drabbades hårt av konjunkturnedgången och arbetslösheten ökade från 3,7 procent till 6,7 procent år. Nedgången påverkade alla branscher i större eller mindre omfattning, dock tydligast inom den exportberoende tillverkningsindustrin, framförallt bilindustrin. 7 I likhet med riket och regionen ökade arbetslösheten i Lerums kommun, om än från en lägre nivå. För låg arbetslösheten på 3,4 procent, vilket kan jämföras med 1,8 procent för år. I jämförelse med övriga kommuner i Göteborgsregionen 8 var dock arbetslösheten i Lerum bland den lägsta år. Ungdomsarbetslösheten ökade betydligt under året, såväl på nationell som på regional/lokal nivå. Personer mellan 18-24 år var den grupp som såg sin arbetslöshet öka mest procentuellt under i Lerum. Trots en ökning av unga arbetslösa låg Lerum, strax efter Tjörn och Partille, lägst bland kommunerna i Göteborgsregionen år. 9 Befolkning på tillväxt Folkmängden i Lerums kommun uppgick per sista december till 38 301 personer, vilket var 216 personer fler än året innan. en hade således en folkökning på cirka 0,6 procent att jämföra med 1 procent år. 6 Konjunkturinstitutet december Arbetsförmedlingen, öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i procent av befolkningen (helår) 8 Göteborgsregionens kommunalförbund 9 Arbetsförmedlingen
LERUMS KOMMUN omvärldsanalys Folkökningen i kommunen berodde främst på ett positivt födelseöverskott på 201 personer. Flyttnettot minskade i jämförelse med och landade slutligen på 12 personer (123 personer år ). 10 Den största procentuella ökningen återfanns i grupperna 1-5 år samt 65 och äldre, som ökade med 2,5 procent respektive 4,8 procent mellan och. De förvärvsaktiva åldrarna 25-64 uppvisade negativ tillväxt under samma tidsperiod, med -0,1 procent. 11 Ålder antal invånare antal invånare 08-09 ökning 0 502 473-5,8 % 1-5 2 736 2 804 2,5 % 6 558 536-3,9 % 7-15 4 882 4 781-2,1 % 16-19 2 583 2 637 2,1 % 20-64 21 027 20 996-0,1% 65-5 797 6 074 4,8 % Summa 38085 38301 0,6 % Positiv utveckling för Lerums näringsliv Den snabba konjunkturnedgången som inleddes i början av förbättrades försiktigt i Västra Götalands län under sommarhalvåret. Sysselsättningen i näringslivet fortsatte emellertid att falla under hela året, dock i avtagande takt under andra halvåret. 12 Under varslades cirka 22 500 personer om uppsägning i Västra Götalands län, vilket kan jämföras med cirka 21 500 personer under. 13 I länet startades vidare drygt 7000 nya företag fram till november. Det var en minskning med cirka 12 procent i jämförelse med samma period. Minskningen i länet var dessutom något kraftigare än för motsvarande utveckling i Stockholms samt Skåne län. I december fanns det 3 299 företag i Lerums kommun. Under året registrerades 242 nya företag i kommunen, en ökning med cirka 7 procent jämfört med samma period. I jämförelse med övriga kommuner i Göteborgsregionen var Lerums kommun den enda kommunen med positiv utveckling gällande nyregistrerade företag under jämfört med. Näringslivet i kommunen präglas starkt av egenföretagare samt företag med mellan 1-4 anställda. 14 Under året har Lerums kommun bedrivit aktiva insatser för att stimulera nyföretagande, skapa förutsättningar för tillväxt i redan befintliga företag samt att förbättra den kommunala servicen gentemot näringslivet. en blev dessutom diplomerad Fair Trade City under och har aktivt arbetat för att stärka besöksnäringen. Klimat och energi i fokus dominerades av förberedelserna inför och genomförandet av FN:s stora klimatkonferens i Köpenhamn i december (det femtonde partsmötet enligt FN:s klimatkonvention, COP15). Bland annat inriktas de årliga förhandlingarna på att finna vägar för ett nytt globalt klimatavtal som efterföljare till Kyotoprotokollet. Deltagande länder var dock inte redo att komma överens om ett rättsligt bindande avtal och det fortsatta arbetet inriktades mot att nå ett avtal vid COP16 i Mexico i november/december 2010. En politisk överenskommelse, Köpenhamnsackordet, som deltagande statschefer enades om, fastslår emellertid att den globala uppvärmningen inte får bli mer än två grader. Ackordet innehåller vidare vägledning både för långsiktig och kortsiktig finansiering av stöd till u-ländernas klimatanpassning och utsläppsminskningar. De olika parterna åtog sig också att göra utsläppsminskningar. I-länderna åtog sig att sätta upp nationella reduktionsmål till 2020. 15 U-länderna åtog sig att begränsa sina utsläpp samtidigt som man arbetar med hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. I Sverige antog riksdagen i juni de två propositionerna En sammanhållen klimat- och energipolitik. Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. Tre handlingsplaner lades dessutom fram, med syfte att nå en fossiloberoende transportsektor, främja förnybar energi och skapa förutsättningar för ytterligare energieffektivisering. 16 I Lerum konkretiseras kommunens arbete med energioch klimatfrågorna av Klimatstrategin samt Energiplanen (båda antagna ). 10 Skillnaden mellan folkökningen och flytt- och födelsenettots differens beror på sen registrering av befolkning och som således rapporterats in under (så kallad justering). 11 SCB 12 Västra Götalandsregionen 13 Arbetsförmedlingen 14 Nyföretagarbarometern, Jobs and Society NyföretagarCentrum och Bolagsverket 15 På europeisk nivå har EU:s stats- och regeringschefer enats om att minska unionens utsläpp med 30 procent till år 2020 - förutsatt att just en ny global överenskommelse kommer till stånd. Hur målet ska nås anges i det så kallade klimat- och energipaketet från år. 16 Naturvårdsverket 7
LERUMS KOMMUN vision Vision 2025 Lerums kommunfullmäktige antog den 19 november en ny vision. Arbetet med visionen har bedrivits i de fyra visions- och utvecklingsnämnderna. Formen för arbetet har varit att ta in synpunkter, idéer och tankar från medborgare och omvärld för att därefter avslutas i visionsoch utvecklingsnämnderna och partierna. Visionen kommer att ligga till grund för den nya Mål och Vilja som tas fram under 2010. 8
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning Förvaltningsberättelse Verksamhetsuppföljning De mål, inriktningar och uppdrag som låg till grund för budget presenterades utifrån fem målområden: Kvalitet, Valfrihet och mångfald, Klimat, Tillväxt samt Hälsa. Samma indelning används även i verksamhetsuppföljningen. För alla mål har följande bedömning av måluppfyllelsen använts. UPPFYLLT Målet är uppfyllt. Bedömningen har gjorts antingen utifrån uppnådda effekter av åtgärder eller genom att man uppnått de värden som fastställts. DELVIS UPPFYLLT Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylls inte helt. ARBETET INLETT Arbetet med att uppnå målet har inletts, men inga effekter kan ännu avläsas. EJ UPPFYLLT Arbetet har inte inletts eller utvecklingen går i fel riktning utifrån målets intentioner. 9
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning fullmäktiges mål har i hög grad uppfyllts vilket tyder på att kommunens övergripande styrdokument har haft stort genomslag i verksamheten. Särskilt noteras att måluppfyllelsen inom området miljö är mycket hög. Näringslivsenheten har slutfört uppdraget att se över och utveckla sitt arbetssätt och strategier samt formulerat ett långsiktigt näringslivsuppdrag. Detta förväntas ge bättre verktyg för uppföljning och utveckling, samt tydligare koppling mellan kommunens mål och enhetens arbete. Motsvarande utvecklingsarbete sker nu för turismutvecklingen där ett förslag till ny turiststrategi förbereds. Kvalitet Måluppfyllelsen inom kvalitet bedöms som hög. Särskilt noteras att det systematiska arbetet med att kvalitetssäkra kommunens verksamhet har tagit ett stort steg framåt. Tjänstegarantier har införts och brukarundersökningar genomförs regelbundet i stora delar av verksamheten. När det gäller jämställdhetsarbetet gentemot brukarna har dock inga större genomgripande aktiviteter genomförts, trots insikten om arbetets betydelse. en har under året uppnått status som Fair Trade City - en utmärkelse för kommuner som prioriterar och stödjer socialt och globalt hållbar handel. Detta innebär att kommunen vill ta ett betydande ansvar för etiska frågor i sin roll som beställare av varor och tjänster, samt verka för frågan bland invånare och företagare. Kvalitetssäkring Verksamheten ska kvalitetssäkras genom att systematiskt a jning, i syfte att ständigt förbättra verksamheten. På en kommunövergripande nivå har styrning och uppföljning utvecklats ytterligare. Budgetmodellen har kompletterats med långtidsperspektiv och omvärldsanalys. Tjänstegarantier har förts in i verksamhetsplanen och arbetet med system för hållbarhetsredovisning till kommunfullmäktige har påbörjats. förvaltningen har tagit flera steg mot en förbättrad kvalitetsredovisning. Sektor samhällsbyggnad har bland annat arbetat intensivt med att kartlägga och utveckla sina processer. Dessutom utarbetas metoder för att redovisa kvalitet i myndighetsutövningen ur ett brukarperspektiv. Sektor lärande har utvecklat uppföljning och kvalitetsredovisning. Målet är att skapa en helhetsbild som underlättar verksamhetsutveckling och förenklar kvalitetsjämförelser för medborgaren. Sektor vård och omsorg följer löpande brukarnas upplevelse av kvalitet och arbetar för att fånga och sprida goda exempel. Det har gett positiva effekter, bland annat på brukarnas nöjdhet med personalens bemötande. Tjänstegarantier inom varje sektor ska introduceras under. Tjänstegarantier har under året tagits fram i en sektorsövergripande arbetsgrupp och förts in Verksamhetsplan 2010. All verksamhet ska bedriva ett systematiskt jämställdhetsarbete gentemot brukarna och arbeta aktivt med bemötandefrågor ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Arbetet med jämställdhet har genom en hög ambitionsnivå tagit viktiga steg framåt i flera verksamheter. Positivt är också att den långsiktiga satsningen på jämställda löner har gett resultat på så sätt att kommunen idag inte har några osakliga löneskillnader mellan könen. Sektor lärande har under året tagit fram en jämställdhetsbas som anger riktningen för vad eleverna bör kunna om jämställdhet. Målet är att eleverna när de lämnar grundskolan ska kunna reflektera över sin kunskap ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett viktigt framsteg är att samtliga enheter nu har genusutbildade pedagoger och en egen plan för genus- och jämställdhetsarbetet. Kultur- och fritidsenheten har utsett kultur- och fritidschefen till jämställdhetsombud. Uppgiften är att bevaka jämställdhetsfrågor inom verksamheterna. Sektor individ- och familjeomsorg deltar i en studie för kartläggning av jämställdhet för brukare. Målet är att öka sektorns medvetenhet om denna fråga och därmed öka professionaliteten i bemötandet. Det har genomförts en kartläggning av hur jämställdheten påverkar kommunens verksamheter. Inom vård och omsorg visade den dels att tydliga riktlinjer för jämställdhetsarbetet saknas i nationella och kommunala styrdokument, dels att jämställdhetsarbete anses ha liten direkt påverkan på kvaliteten i verksamheten. Kartläggningen visade även att resultaten av jämställdhetsarbete är svåra att mäta, men att arbetet uppmärksammas i personalgrupperna. Inga skillnader kan påvisas mellan hur män och kvinnor behandlas i varken myndighetsutövning eller i verksamheten. 10
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning Brukare och medborgare ska ges ökat utrymme i kvalitets- och uppföljningsfrågor. Under året har kommunen arbetat för att öka och strukturera möjligheterna för brukare och medborgare att ge synpunkter på kommunens verksamhet. Nästa steg är att utveckla kvalitetsrapporteringen så att den blir mer synlig och lättillgänglig. Medborgarna fick under året större möjligheter till insyn i kommunens ärenden och beslut. På kommunens webbplats finns numera kallelser, handlingar samt protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Det underlättar för den som vill påverka i en fråga innan beslut fattas. Under året beslutade Sektor lärande att använda sig av Statistiska centralbyråns enkätundersökningar inom skola och barnomsorg. Detta standardiserar kvalitetsmätning och underlättar jämförelser, såväl över tid som med andra kommuner. Under året har två sådana undersökningar genomförts, på förskolorna och F-5-skolorna. Sektor samhällsbyggnad har regelbundet följt upp arbetet ur ett brukarperspektiv. Två Nöjd Kund Index-undersökningar har genomförts. Under året har också arbetet påbörjats med att introducera och implementera ett felanmälanssystem för att få bättre möjlighet till snabba åtgärder och en tydligare uppföljning av frågor, klagomål, och felrapportering. Sektor individ- och familjeomsorg har beslutat att utveckla en brukarenkät till sina verksamheter och entreprenader under 2010. Brukarnas synpunkter kommer att bidra till att utveckla verksamheten för att bättre tillgodose brukarnas behov. Inom Sektor vård och omsorg sker uppföljning av avvikelser och synpunkter löpande. Brukarnas upplevelse av kvalitet mäts årligen av såväl sektorn som Sveriges er och Landsting och Socialstyrelsen. Sektorn träffar kontinuerligt intresseorganisationer i olika samråd där kvalitets- och uppföljningsfrågor är i fokus. På äldreboendena träffas chef, personal och de boende regelbundet för att de boende ska ges möjlighet att påverka kvaliteten. Undersök om begreppet folkhälsa kan utvecklas till ett kvalitetsindex för kommunens verksamhet. Arbetet har pågått under året men kan ännu inte uppvisa något resultat. Samhällsutveckling och miljö Miljöfrågan ska konsekvent finnas med i alla led i kommunens planering och utveckling av samhället. Miljöpåverkan ingår i all planering av samhällsutveckling. Delar av kommunförvaltningen har miljödiplomerats under året. styrelsen har dessutom beslutat att arbetet med att miljödiplomera hela kommunförvaltningen ska påbörjas. Syftet är att säkerställa ett systematiskt miljöarbete. Bostadsområden och bostäder ska smälta in i landskapet eller stadsbilden och passa i den omgivande bebyggelsen. I all stadsplanering tillämpas exploatering på naturens villkor. Det innebär att så lite som möjligt av terräng och växtlighet ska försvinna i exploateringen och så mycket som möjligt ska återskapas i sitt ursprungliga skick. Ett par exempel är de nya bostadsområdena i Norra Hallsås och Koxås. Även vid handläggning av bygglovsansökningar läggs stor vikt vid markanpassning. Vattnet ska lyftas fram i stadsbilden. Ökad tillgänglighet till vatten ingår som en naturlig del i all stadsplanering. Under året har gångstråk och en naturlekplats skapats nära vattnet i Floda. Ett annat spännande inslag i kommunens arbete är att Aspedalen, vid sjön Aspen, ska utvecklas genom förslag från Europan 10, världens största tävling för arkitekter under 40 år. Gröna kilar i bostadsområden ska bevaras. en arbetar för att bevara gröna kilar på två nivåer, regionalt och lokalt. På regional nivå, inom Göteborgsregionen, bevaras grönområdena genom att undvika avstyckningar och planläggning i områden som ligger i anslutning till naturmark med höga värden. På lokal nivå har gröna kilar skyddats genom genom att spara vegetation samt planerade mellanrum i bebyggelsen. Naturvårdsprogrammet är under framtagande, vars syfte är att kommunens naturvärdeskapital ska förvaltas så att kommunens gröna värde finns kvar för kommande generationer. Den beräknas vara färdig 2010. tre levande centrum. en arbetar för tre levande centrum. Utvecklingen av Lerums centrum har pågått i några år och program för Floda centrum och Gråbo centrum antogs under året. Godkännandet av programmen är viktiga strategiska ställ- 11
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning ningstaganden för utvecklingen av bostäder, handel och verksamheter i centrumområdena. I Gråbo finns också planer för tre F-9-skolor. När det gäller Lerums centrum har bland annat ett visionsdokument godkänts som underlag för fortsatt arbete. Program för avfart E20 har godkänts, en viktig förutsättning för fortsatt utveckling och ökad tillgänglighet till Lerums centrum. Alla elever ska ges skriftliga omdömen i samtliga ämnen två gånger om året. Målet ska vara nått 2010. Alla elever har under året fått skriftliga omdömen i samtliga ämnen. Med undantag för två skolor har eleverna fått skriftliga omdömen två gånger. Målet förväntas vara uppfyllt 2010. Alla elever ska kunna läsa och skriva senast skolår två. Buller från järnväg och motorväg ska minska. Under året inleddes projektet Åtgärder för minskat buller med syfte att färre människor ska störas av trafikbuller. en har tillsammans med Banverket och Vägverket börjat undersöka vilka åtgärder som kan göras gemensamt. Dessutom har en kartläggning av buller i kommunens norra delar genomförts, bland annat längs väg 190. Utredningen visar att de genomsnittliga ljudnivåerna inte överskrider riktvärdena. Däremot överskrids de maximala ljudnivåerna vid cirka 20 fastigheter. Resultatet kompletterar tidigare kartläggning av buller längs E20 och Västra Stambanan och blir en del av underlaget för prioritering av åtgärder. Ansökan om sänkt hastighet på E 20 är inlämnad till länsstyrelsen. Kunskapsresultat i skolan Alla elever ska nå godkänt inom basämnena. Målet gäller samtliga skolår. Under året genomfördes för första gången nationella prov i svenska och matematik i skolår 3. Resultatet visar att ungefär nio av tio elever når målen. Lerum har i alla delprov, i båda ämnena, bättre resultat än riksgenomsnittet. Sett ur ett genusperspektiv når pojkar betydligt sämre resultat än flickor i svenska. I planeringen av utvecklingsinsatser i framtiden kommer kommunen att ta hänsyn till det. I jämförelse med skolår 3 har eleverna i skolår 5 bättre resultat i de nationella proven. Cirka 95 procent av alla elever i år 5 når minst godkänt i matematik, svenska och engelska. Även i skolår 9 är resultaten i de nationella proven högre än för yngre åldrar, mellan 95 och 97 procent når minst godkänt i matematik, svenska och engelska. Lerumseleverna lyckas genomgående bättre än riksgenomsnittet. Andelen elever som når målen i skolår 5 och 9 är stabil över tid. Läs- och skrivkunnigheten i skolår 2 har ökat från 93 procent till 96 procent. Fyra av 13 skolor visar 100 procent läs- och skrivkunnighet. Alla elever som går ut grundskolan ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och miljö. Sektor lärande har tagit fram en miljöbasnivå som beskriver vilka miljökunskaper eleverna bör ha när de lämnar grundskolan. Den börjar gälla från hösten 2010 och innehåller även ett utvärderingsverktyg som ska användas för kommande år. På samma sätt har en jämställdhetsbas tagits fram. Den anger riktningen för vad eleverna bör kunna om jämställdhet när de lämnar grundskolan. Basen är framtagen som ett praktiskt hjälpmedel och målet är att eleverna ska kunna reflektera över sin kunskap ur ett jämställdhetsperspektiv. En enkätundersökning (Örebroenkäten) visar att över 90 procent av eleverna i år 4-9 anger att läraren tagit upp jämställdhetsfrågan. På två 6-9-skolor har man inom ramen för elevens val startat kursen genus och jämställdhet, som varit mycket populär. Kvalitet inom kultur, fritid och lärande Under och 2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom lärande intensifieras, i syfte att möta krav från brukare/medborgare på ökad flexibilitet och lyhördhet. Ett arbete har påbörjats med att analysera produktionsresultat och resurser för skolenheterna. Arbetet med att skapa en strategi för så kostnadseffektiv verksamhet som möjligt fortsätter under 2010. Andelen nöjda barn, ungdomar och vårdnadshavare ska vara minst 90 procent. Två undersökningar har under året genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB); en för förskolans vårdnadshavare och en för elever på F-5-skolorna. Båda undersökningarna visar att minst 90 procent är nöjda. Det genomsnittliga helhetsbetyget på kommunens förskolor är 75 av 100. Motsvarande resultat på F-5-skolorna är 79 av 12
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning 100. Detta är ett mycket gott resultat då SCB definierar att nivån för mycket nöjd går vid 75. Under 2010 är motsvarande undersökningar planerade för 6-9-skolorna och gymnasiet. Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka med en procent. Andelen elever behöriga till gymnasiet var 93 procent för våren. Resultatet är oförändrat från. Andelen elever som fullföljt gymnasieutbildningen ska öka med en procent. Läsåret / fullföljde 82 procent av eleverna utbildningen inom fyra år på Lerums Gymnasium. Detta innebär en minskning med en procent från föregående läsår. Kvalitet inom vård, omsorg och funktionshinder Under -2010 ska arbetet med att utveckla en mer kostnadseffektiv verksamhet inom äldreomsorg och funktionshinder intensifieras. Syftet är att möta krav från brukare/medborgare på ökad flexibilitet och lyhördhet. Behoven av tjänster inom äldreomsorg och funktionshinder har vuxit kraftigt det senaste året. Detta har krävt prioriteringar i verksamheterna. Prioriteringarna bidrar till att klarlägga vilka aktiviteter och insatser som är viktigast för att äldres och funktionshindrades behov ska tillgodoses med god kvalitet. Hemvården har ökade krav på kostnadseffektivitet och arbetar för att hitta nya sätt att organisera verksamheten. Boende, korttidsboende och daglig verksamhet har under året gjort kraftfulla neddragningar för att ha en rimlig bemanning i verksamheten. 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården. Mätningar visar att 93 procent av brukarna är nöjda med sitt boende och 97 procent är nöjda med sin hemvård. Medelvärdet för kommunen som helhet är för särskilt boende 8,5 av 10 och för hemvård 8,8 av 10. Brukarna är mest nöjda med bemötandet från personalen och minst nöjda med priset och möjligheten att komma ut. Resultatet från undersökningen används dels för att identifiera utvecklingsområden och dels i dialogen med de entreprenörer som driver verksamhet åt kommunen. De kommunala verksamheterna visar medelvärden mellan 8,4 och 9,2. De privata entreprenörerna visar medelvärden mellan 5,8 och 9,7. Slutsatsen är att de kommunala utförarna står sig väl i konkurrensen genom jämna och höga resultat men att det finns goda exempel från enskilda utförare att lära sig av, även om deras kvalitet varierar i högre grad. Kvalitet inom individ- och familjeomsorg Under och 2010 ska individ- och familjeomsorgens omställning mot mer förebyggande arbete fortsätta. Det är viktigt att prioritera det förebyggande arbetet eftersom ett tidigt stöd kan förhindra en negativ utveckling. Utifrån den ekonomiska situationen har inriktningen under året varit att behålla befintlig förebyggande verksamhet. Idag fokuseras insatserna på stöd till familjer med mindreåriga barn. Barns uppväxtförhållanden är en viktig fråga och de barn och familjer som behöver stöd erbjuds insatser i syfte att stärka den enskildes självkänsla och ge möjlighet till egen försörjning. Under har en familjecentral öppnats i Gråbo, i samverkan med Sektor lärande. Valfrihet och mångfald Detta är ett starkt målområde sedan många år vilket har inneburit att kommunen systematiskt arbetar med att pröva och utöka andelen andra utförare i verksamheten. Under har ett valfrihetssystem, enligt Lagen om valfrihet, inom hemvården införts vilket har gett brukarna möjlighet att göra egna val. Inom skolan är strävan att öka andelen friskolor. Mångfald inom kommunens egna verksamheter kan dock utvecklas ytterligare då det här fortfarande råder en stor likformighet. Invånaren och kommunens beslut Invånarna ska själva ges rätt att fatta beslut i så stor utsträckning som möjligt. Inom hemvården har ett valfrihetssystem införts under året enligt Lagen om valfrihetssystem som ger invånare rätten att dels välja vilken utförare som ska hjälpa dem i hemmet och dels rätten att byta utförare om de inte är nöjda. Samtliga skolenheters kvalitetsmätningar redovisas numera på kommunens webbplats. Kvalitetsmodellen följer från och med ett standardiserat format, utvecklat av Statistiska centralbyrån, och ska användas inom förskola, grundskola och gymnasium. Resultaten är ett viktigt underlag för vårdnadshavare och elever i valet av förskola/ 13
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning skola. Informationen till vårdnadshavare om barns möjlighet att börja skolan som sexåring har också tydliggjorts. Även inom vuxenutbildningen har valmöjligheterna tydliggjorts då alla utbildningar i Göteborgsregionen samlats i en gemensam portal på Internet. Detta underlättar överblicken och valet för den enskilde. Individ- och familjeomsorgen har interna mål och arbetssätt som tydliggör att den enskilde ska göras delaktig i största möjliga mån. Ett bra exempel är arbetsmetoden Barns behov i centrum där syftet är att barnet ska få bättre möjligheter att uttrycka sin åsikt och påverka sin livssituation, i enlighet med FN:s barnkonvention. Lerum blev först i Norden med ett virtuellt bibliotek. Det nya systemet gör det möjligt för biblioteken att arbeta med interaktion och kunskapsdelning på ett modernt sätt. Det virtuella biblioteket gör det möjligt för låntagarna i Lerum att bland annat recensera, skapa nyckelord, tipsa, påverka inköp och göra egna tio-i-topp listor över läsvärda böcker. Målet är också att det administrativa arbetet ska minska och att personalen istället får mer tid att hjälpa och prata med användarna. Mångfald i bostadsutbudet Byggande i kommunen ska omfatta olika typer av boende. ens utgångspunkt är att möjliggöra utbyggnad av ett varierat bostadsutbud med enfamiljshus och flerfamiljshus. Det är en förutsättning i planeringen av flera områden, bland annat Aspedalen, Lerums centrum, Gråbo centrum och Floda centrum. Vård, omsorg och funktionshinder Mångfald inom vård och omsorg ska öka. en arbetar aktivt med att förbättra mångfalden av och inom verksamheterna. Ett exempel är utvecklingen av en typ av boende inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Floda, där den enskildes självständighet och vilja att klara sig själv står i fokus. En sådan boendeform innebär en normändring för LSS-boenden där Lerum ligger i framkant med att utveckla nya boendeformer. När det gäller mångfald bland personal har kommunen brister. En övervägande andel kvinnor arbetar inom vård och omsorg. Rekryteringen av manlig personal är ett problem som Lerum delar med andra kommuner. Mångfaldsproblematiken begränsar även valfriheten i insatsen för de som exempelvis vill få hjälp av en man. Valfrihetssystemet enligt Lagen om valfrihetssystem som infördes under året har gjort det möjligt för entreprenörer inom vård- och omsorgstjänster att etablera sig i kommunen. Förhoppningen är att boenden med nya profiler ska etableras samtidigt som kommunens egen hemvård stimuleras till att tydligare profilera sin verksamhet och på sikt skapa mångfald även inom den egna verksamheten. Inflytandet över vård och service ska öka för människor med funktionsnedsättning. en genomför regelbundna brukarundersökningar som bidrar till att skapa en bättre bild av brukarnas behov och önskemål. Resultaten av undersökningarna ligger till grund för utveckling av verksamheten. Valfrihet för människor med funktionsnedsättning ska öka. Ett led i det arbetet är att öka samverkan med frivilligorganisationer. Ett arbete för att utveckla frivilligarbetet har påbörjats. Ett antal frivilligorganisationer finns redan representerade exempelvis på kommunens äldreboenden. Arbetet syftar bland annat till att öka antalet möjliga aktiviteter för de boende att välja bland. Valfrihet och mångfald inom lärande En mångfald av olika pedagogiska inriktningar ska eftersträvas inom barnomsorg och skola. Etablering av alternativa driftsformer ska aktivt uppmuntras. Inom skolverksamheten råder etableringsfrihet. I dagsläget drivs 17 av 56 förskolor och två av 19 grundskolor i enskild regi. Flera pedagogiska inriktningar finns representerade. Informationsmaterial om etablering av enskilda förskolor har tagits fram under året och finns på kommunens webbplats. Diskussioner förs med tre enskilda företag kring etablering av skola och förskola. en är på väg att etablera samarbete med tre andra kommuner kring entreprenöriellt lärande, en modern pedagogisk metod som ska stimulera kreativitet, självkännedom, initiativförmåga och ansvarskänsla hos eleven. Den enskildes önskemål ska vara styrande för vuxenutbildningen. Detta ska ske genom ökat samarbete med andra kommuner inom Göteborgsregionen (GR). Valmöjligheterna inom vuxenutbildning i GR har tydliggjorts genom att alla utbildningar samlats i en gemensam portal på Internet. Lerums vuxenutbildning har dessutom medverkat i ett GR-samarbete för att erbjuda en mångfald av yrkes- och lärlingsutbildningar för vuxna. Det är 14
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning mycket tillfredsställande att konstatera att Lerum är en av de utvalda kommunerna som anordnare av hantverks- och designutbildning och trafiklärarutbildning. Övergången mellan olika skolor och mellan olika skolformer ska underlättas genom att information om kunskapsnivå och sociala faktorer överförs till den nya skolan. System för detta ska vara genomfört till 2010. För övergången mellan obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan finns GR-gemensamma rutiner. I övrigt sker informationsöverföring om kunskapsnivåer mellan skolor genom den individuella utvecklingsplan (IUP) som finns för varje elev. Eleverna har också möjlighet att i IUP:n själva beskriva hur de trivs. När det gäller annan information om elevers sociala faktorer kan det kommuniceras så länge vårdnadshavarna beviljar detta. Under året har framtagandet av riktlinjer för överföring av sociala faktorer, som är lika för alla skolenheter, identifierats som en utvecklingsfråga. En modell för att redovisa kvalitet i skolan ska tas fram. Modellen ska kunna användas på alla skolverksamheter, och resultera i en kvalitetsredovisning som riktas till medborgarna. Syftet är att förbättra förutsättningarna för medborgarna att välja skola efter egna önskemål. Kvalitetsredovisningen görs senast 2010. Alla skolenheters kvalitet redovisas på kommunens webbplats. Kvalitetsmodellen följer från och med ett standardiserat format, utvecklat av Statistiska Centralbyrån, och ska användas inom förskola, grundskola och gymnasium. Målet är att skapa en helhetsbild som förenklar kvalitetsjämförelser för medborgaren. Individanpassad skolstart Individanpassad skolstart, utifrån elevens skolmognad, ska införas. Alla barn börjar samtidigt under hösten, men har möjlighet att under två år komma in i skolan i sin takt. Systemet ska vara infört 2010. Möjligheten att börja skolan som sexåring finns idag och informationen till föräldrar har förtydligats. För att förbättra möjligheterna att under två år växa in i skolan behöver organisationsförändringar genomföras på vissa skolor under våren 2010. Utbud inom kultur och fritid ens kultur- och fritidsutbud ska förnyas. Utgångspunkten för förnyelse ska vara den pågående samhällsutvecklingen. Under arrangerades i kommunens regi ett sextiotal olika kulturarrangemang. Det satsades extra på marknadsföring för att nå ut till nya kulturkonsumenter. Samarbetet med Musik i Väst fortsatte och resulterade i konserter med välkända artister till ett förhållandevis lågt pris. Alla sju konserterna på Dergårdsteatern var i det närmaste utsålda. Det arrangerades 15 lördagsträffar och vårsäsongen avslutades för fjärde året i rad med ett gästspel från GöteborgsOperan. För femte gången genomfördes Jazz i det gröna i Dergårdens Hembygdspark för cirka 400 besökare. 14 barnföreställningar, alla utsålda, genomfördes. Dergårdsgalleriet hade totalt femton utställningar. En stor kultur- och fritidsvaneundersökning genomfördes under och en analys av resultatet kommer att ligga till grund för framtida förändringar inom området. en ska satsa på anläggningar för nya intressen, utanför det traditionella föreningslivet. Under året invigdes en BMX-bana vid Lessudden, en dirtbike-bana i Floda och en actionpark för skateboard och cykel i Stenkullen. Näridrottsplatser i Lerum och Floda har rustats upp. Projektering av en näridrottsplats i Gråbo pågår. Kulturskolans utveckling kräver förändrade lokaler. styrelsen har under året beslutat om inriktningen för kulturlivets framtid i Lerums centrum. Beslutet innebär bland annat att huvudbiblioteket i Lerum ska flytta in i ett framtida resecentrum. Kulturskolan är tänkt att flytta in i bibliotekets nuvarande lokaler. Konkurrensutsättning en ska pröva om ett privat företag, ett kooperativ eller en förening kan ersätta drift i kommunal regi, helt eller delvis. en har i nuläget flera delar av sin verksamhet i privat regi. Bland annat flera skolor, förskolor, äldreboenden och idrottsanläggningar. Föräldra- och familjerådgivningen, samtalsmottagningen, IT-drift och datakommunikation drivs i sin helhet av externa leverantörer. en för löpande dialoger med friskoleorganisationer rörande såväl övertaganden av kommunala skolor som nyetablering. Diskussioner pågår med friskolan Brandströmska om att ta över en av de tre F-9-skolorna som planeras i projektet Skolor i Gråbo. ens valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihet sattes i bruk oktober. Valfrihetssystemet innebär att kommunen löpande godkänner utförare inom hemvård som den enskilde fritt kan välja bland. Inom hemvården drivs färdtjänst, både beställning och körningar, helt av andra utförare. Under året har kommunen även erbjudit ett informa- 15
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning tionstillfälle om möjligheterna för kommunanställda att starta eget inom hemvård för äldre. Personal har också erbjudits kurser med syfte att stimulera till att starta personalkooperativ. En utredning har genomförts för att se om kopiering av handlingar till kallelser kan läggas ut på entreprenad. Den visade dock att kommunen producerar handlingarna till lägre kostnad och med kortare ledtider än vad de externa företag som kommunen har ramavtal med skulle kunna göra. Öka andelen förnyelsebar energi. ens fastställda energiplan är ett viktigt styrdokument som tydligt visar inriktningen för hur arbetet med att öka andelen förnyelsebar energi ska gå till. ens energikrav är högre än vad lagen föreskriver vid nybyggnation av fastigheter, både kommunens egna och bostäder. Den höga ambitionsnivån inom detta område har under året uppmärksammats både regionalt och nationellt. Klimat Klimat är det målområde som uppnått den högsta måluppfyllelsen. ens långsiktiga arbete med energilösningar, information och delaktighet har gett bra utfall. Särskilt noteras att andelen kravodlade livsmedel ökat kraftigt under året. Bedömningen är att måluppfyllelsen utgör en bra grund för det fortsätta arbetet med att nå Vision 2025 - Sveriges ledande miljökommun. Utsläppsmål Minska koldioxidutsläppen, bland annat genom minskad energiförbrukning. en har bidragit till en minskad energiförbrukning genom automatisk avstängning av kommunens datorer. Åtgärden har inneburit att energiförbrukningen för datorerna minskat med nästan två tredjedelar. Fastighetsenheten tilläggsisolerar vindsbjälklag för att minska energiförbrukningen på Allé- och Hästhagenskolan, klart våren 2010. Den beräknade energibesparingen till följd av vindsisoleringen är cirka 90 000 kwh/år vilket ungefär motsvarar sju villors totala energiförbrukning. För att ytterligare stimulera klimatvänliga åtgärder hos de entreprenörer kommunen anlitar har miljökraven i stora upphandlingar inom väg- och belysningsentreprenader förtydligats, främst gällande de fordon och maskiner som får användas. Kraven har förtydligats när det gäller ålder, utsläppsnivåer och de kemikalier som används i arbetet med maskinerna. De ökade kraven har även inneburit att den egna fordons- och maskinparken ses över för att hålla samma standard. Mark- och exploateringsenheten har krav på fastigheters energiförbrukning och trafikreglering vid tomtförsäljning av kommunens mark. ens produktion Miljödiplomering av kommunens fastighetsenhet samt hela Sektor individ- och familjeomsorg har genomförts under året. Ökad andel kravodlade livsmedel i kommunens måltidsverksamhet. Andel kravodlade livsmedel i kommunens måltidsverksamhet har ökat från 8,7 procent i början av året till 15,4 procent. Siffran avser andel av kostnaden för inköpta livsmedel. Mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar. ens energi- och klimatrådgivning har ökat från en deltidstjänst till en heltidstjänst. Cirka 2 600 personer besökte någon av energi- och klimatrådgivningens sidor på kommunens webbplats och cirka 200 frågor besvarades under året via telefon eller e-post. ens anläggningar Övergången till mer miljövänliga uppvärmningsalternativ i kommunens fastigheter ska intensifieras. en arbetar för att öka andelen förnyelsebar energi, bland annat genom konverteringar från direkt elvärme till bergvärme eller fjärrvärme. Under året genomfördes en konvertering från direkt elvärme till bergvärmepump på Uddaredsskolan. Allmänhet, näringsliv med mera Allmänheten ska ges möjlighet att bidra till att kommunens miljömål nås. Detta ska uppnås bland annat genom att kommunen aktivt stödjer kunskapsbyggnad hos allmänheten. Att arbeta med klimatfrågan är en av kommunens 16
LERUMS KOMMUN förvaltningsberättelse verksamhetsuppföljning viktigaste uppgifter. All planering och genomförande i kommunal regi präglas av en hög ambition i klimatfrågan. En fortsatt hög ambition vid all nuvarande och framtida planering kommer att bidra starkt till att Lerum utvecklas till en av landets mest klimatsmarta kommuner. en sprider kunskap om att bidra till ökade miljökunskaper genom aktiva åtgärder och genom att agera som ett föredöme. Några av åtgärderna under året var såväl allmän som riktad energirådgivning, informationsmöten, samverkan med ideella organisationer och reklam på för återvinning på Hultet. Flera större klimatarrangemang genomfördes också. en deltog i klimatmanifestationen Earth hour då vägbelysning och elljusspår under en timme släcktes ner samtidigt som kommunens lokaler och anläggningar mörklades så långt som möjligt. ens invånare uppmanades att vara med och släcka ljuset. Temat för årets Världsmiljödag var klimatförändringar och kommunen deltog med information via kommunens webbplats och annons i Lerums Tidning. I samband med Livsrum arrangerades Bo&Energidagarna för första gången. Ett 40-tal företag med klimat och energi i fokus ställde ut på Bagges Torg i Lerum. Besökarna erbjöds också guidade visningar och miniföredrag. Cirka 7 500 personer besökte utställningarna och över 20 000 beräknas ha besökt något inslag i Bo&Energidagarna eller Livsrumsdagarna. Utvärderingar som gjorts ger evenemanget ett högt betyg. En klimatföreläsning med meteorologen Pär Holmgren arrangerades i samarbete med externa aktörer. Då delades även kommunens årliga miljöpris ut. Pär Holmgren höll också klimatföreläsningar för skolår 9 och gymnasiet samt för kommunens personal. Företagen ska ges möjlighet att bidra till kommunens miljömål nås. Detta uppnås bland annat genom att kommunen aktivt stödjer kunskapsuppbyggnad i företagen. Efter de första årens arbete med kommunens miljödiplomering av företag fanns vid årets början 53 diplomerade företag i kommunen. Efter en ny kurs och revisionsomgång under året certifieras elva nya företag i januari 2010. Myndighetsutövningen inom miljöområdet har fokuserat på klimatåtgärder. Ett seminarium kring energibesparing hos näringsverksamheter hölls under året och drygt 20 företag besöktes med information om möjligheter att spara energi. Uppföljningen visade att åtgärder som följts av informationen/tillsynen minskat utsläppen med 143 ton koldioxid, vilket motsvarar 33 villors årsförbrukning av el. Andra åtgärder har varit informationsutskick till mindre näringsverksamheter och information till flerbostadshus avseende möjligheter och skyldigheter i energifrågan enligt Miljöbalken. Dessutom genomfördes energi- och klimatrådgivningsaktiviteter, bland annat i samband med kommunens näringslivsdag och kommunens årliga miljödiplomeringsutbildning. Tillväxt Det ekonomiska läget har inneburit att målet om en befolkningstillväxt på 1 procent inte kunnat uppnås. Planering av nybyggnation i Floda och Gråbo har dock genomförts och näringslivsenheten har fått en positiv nystart med ett tydligt uppdrag från kommunstyrelsen. Dessutom har satsningen på att utveckla turistnäringen startats under året, bland annat genom kommunens deltagande i flera Leader-projekt. ikationen mellan företagen och kommunen som myndighet har försämrats och är ett högt prioriterat utvecklingsområde. ens identitet och profilering Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet. Under året har en marknadsplan för kommunen skapats och i det arbetet har målet varit i fokus. Under året gjordes också en inventering av befintliga kulturaktiviteter. Det har resulterat i en katalog där hela utbudet presenteras och där kopplingar till skolans läroplaner och kursplaner görs. Föreningar som finns i katalogen har informerat rektorer, kulturombud och övriga pedagoger om sina respektive verksamheter. Medel för att stimulera skolbesök på de olika arbetslivsmuséerna, hembygdsgårdarna och andra delar av Lerums kulturarv har sökts och beviljats av Västra Götalandsregionen. Under våren 2010 kommer dessa att erbjudas skolorna. Befolkningstillväxt Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Den genomsnittliga befolkningsökningen per år för perioden 1999- var 0,8 procent. Befolkningstillväxten har i flera år varit högre än en 17