PROTOKOLL 2015-11-24. ' Il. I q renc/e 3 1(3) STAFFANSTORPS MBL 11 - Budget 2016 - Kommunstyrelsen Närvarande: Staffanstorps Kommun LR Lärarförbundet Vårdförbundet SACO/SSR Kommunal Vision Ingalill Hellberg, kommundirektör Maria Stellinger-Ernblad, socialchef Ann Rosell Karl-Eric Sandsborg Anna Hansson Elisabet Wedell J ennie Andersson Jimmy Runesson Östen Olsson Tid: 2015-11-24, kl 13.00-14.00 1 Arbetsgivaren har kallat till förhandling rörande budget 2016, för Kommunstyrelsen. Konstateras att MBL-information, enl 19, har genomförts 2015-11-09 samt att underlag översänts till de fackliga organisationerna. Till protokollet hör följande bilagor: Bilaga 1 - Protokollsanteckning Bilaga 2 - Risk- och konsekvensanalys förändring Arbetsmarknadsenheten 2 Synpunkter avseende budget 2016 Följande synpunkter framförs vid förhandlingen: SACO/SSR framför synpunkten att det är viktigt att bevaka att minskningen av en ekonom inom intern service inte skapar en försämrad arbetsmiljö.
2(3) STAFFANSTORPS 3 Yrkanden avseende budget 2016 Inga yrkanden framfördes. 4 Avslutning Förhandlingen avslutas då protokollet justerats. För Staffanstorps Kommun FörLR ( uj;;or. ~ arl-ericjandsbor För Lärarförbundet Anna Elisabet Wedell För SACO/SSR Östen Olsson För Kommunal
3(3) STAFFANSTORPS Protokollsanteckning Bilaga 1 I budgetförslaget ligger en utökning av stabschefens tjänst från 60% till 100% till en ökad kommunal kostnad på 400-500 tkr. Samtidigt har flera nämnder och styrelser fått vidkännas kännbara besparingsförslag som kan innebära negativa konsekvenser för olika delar inom den kommunala verksamheten. Som exempel på detta har BUN fått ett besparingsbeting på 5,0 Mnkr som drabbar skolor och förskolor och KS har fått motsvarande 2,5 Mnkr i besparingsbeting vilket kommer att tas från AME. I detta läge måste naturligtvis alla utökningar vägas på guldvåg och vara väl övervägda och motiverade samt ge ett mervärde till kommunen. De frågor som i budgetförslaget lämnas obesvarade är: Vilken mernytta förväntar man sig få av satsningen på utökad tjänst för stabschefen? Vad tillkommer på denna tjänst som motiverar denna utökning? Vad är motivet till att stabskontoret inte behövt bidra till sparbetinget? Hur har politiska ledningens överväganden varit när man kommit fram till att denna utökning av stabschefens tjänst är bättre för kommunen än att minska sparbetinget på BUN eller/och att fördela besparingen inom KS på annat sätt då även stabskontoret får dra sitt strå till stacken? Ser politiska ledningen möjligheter att göra en omprövning av utökningen inom stabskontoret för att omfördela resurserna till annan verksamhet? Vi har sedan stabskontorets tillkomst upprepade gånger begärt en beskrivning av vad kontoret uträttat men inte fått någon sådan. Vi har begärt en sammanställning av vad man uträttat inför förhandling, men sådan har ej lämnats. I den nya organisationen ska vi fokusera på medborgarnas vardagsfrågor, på vilket sätt gör vi det genom att öka den tjänsten och samtidigt göra besparingar på AME och skolan? Det måste finnas bättre ställen att lägga nästan en halv miljon, ex skola eller IFO med anledning av den ökade flyktingströmmen som "drabbar" både IFO och skolorna. I mars nästa år kommer en tvingande lag att ta emot asylsökande vilket kommer att innebära barnfamiljer som ska ha boende, pengar, skolgång osv. Eller på AME, som kunde få behålla hela sin socionomtjänst eller på ekonomen som ska dras in innan vi vet effekten av det nya ekonomisystemet.
RISK- OCH KONSEKVENSANAL YS STAFFANSTORPS 2015-11-17 Risk- och konsekvensanalys förändringar inom Arbetsmarknadsenheten Närvarande För arbetsgivaren Maria Stellinger Ernblad, socialchef Fackliga representanter Jennie Andersson, SSR Anna Hansson, Lärarförbundet Karl-Eric Sandsborg, LR Elisabet Wedell, Vårdförbundet Beskrivning av förändringen Allmänt En besparing omfattande 2,5 mkr har föreslagits på kommunens arbetsmarknadsenhet. Konsekvensen är att arbetsmarknadenheten kommer att upphöra som självständig enhet. Arbetsmarknadsfrågorna kommer att integreras i övriga frågor som rör vuxnas försörjning och organiseras inom ( amen för kommunens socialkontor. En tjänst föreslås att placeras på utbildningskontoret. I uppdraget ligger att sommarlovspraktiken, inklusive sommarlovsentreprenörerna, ska finnas kvar. Även praktikverksamheten i övrigt ska fortsatt levereras. Den lokal som arbetsmarknadsenheten disponerar kommer att sägas upp. Den arbetsträning som bedrivits i egen regi kommer att upphöra. Handtaget försvinner i sin nuvarande form.
2(3) STAFFANSTORPS Analys Analysen följer checklista för kontroll av arbetsmiljöeffekter vid förändringar i arbetsgivarena verksamhet enligt AFS 2001:1 (bifogas) la) Fem personer finns anställda på enheten idag. Fyra av medarbetarna kommer att kunna erbjudas tjänster inom socialkontoret. En tjänst förslås att förläggas inom utbildningskontoret. Förändringar på individnivå kommer att förhandlas i särskild ordning. lb) De tjänster som blir kvar inom ramen för nuvarande AME:s uppdrag kommer att hamna på olika ställer organisatoriskt. Samverkan mellan tjänsterna kan därmed påverkas i negativ riktning. le) Samverkan med andra delar av organisationen kan samtidigt förbättras för att tjänsterna placeras inom bland annat IFO och på utbildningskontoret. Vad förändringen innebär för arbetsmiljön 2 a) Inga stora förändringar i arbetsmiljön. En medarbetare föreslås få en delad tjänst och det är alltid en risk. Framför allt är det lätt att myndighetsutövningen tar över. Viktigt med en tydlighet i hur arbetstiden ska fördelas mellan uppdragen. Det kan bli annorlunda för vissa medarbetare med arbete i öppet landskap. 2 b) Det finns en oro hos medarbetarna att arbetsgivaren inte förstår hur mycket jobb det ligger bakom arbetet; att det skulle finnas en diskrepans mellan hur mycket de gör och hur arbetsgivaren ser det. 3) Arbetsmiljöansvaret för sommarpraktik och övrig praktik måste lösas. 4) Säkerhetsfrågan vid arbete med klienter blir bättre eftersom det föu1s en erfarenhet inom IFO). Medarbetarna hamnar i ett annat sammanhang som kan \ ~~f
3(3) STAFFANSTORPS leda till bättre samverkan med flera delar av kommunen. Det är positivt att sommarpraktikfrågan knyts nära studievägledning och skoledning. 5) Arbetsmiljöansvaret för samtliga som gör praktik måste lösas. Telefonjouren under sommarpraktiken måste också lösas. 6) Kommunikationen med berörda medarbetare måste prioriteras så att personalens oro blir bemött och att man blir sedd. 7) Inga andra alternativ är möjliga inom den ekonomiska ramen. 8) När processen har blivit mindre bra visar det hur viktigt det är att medarbetarna känner sig välkomna på ett nytt ställe i en förändring. Ur ett personalperspektiv är det olyckligt att det förflöt tid mellan KF:s beslut och innan det blev klart med hur besparingen skulle genomföras inom arbetsmarknadsenhetens område. Bilagor Checklista för kontroll av arbetsmiljöeffekter vid förändringar i arbetsgivarena verksamhet enligt AFS 2001:1 Handlingsplan förändring AME För arbetsgivaren Maria Stellinger Ernblad, socialchef Fackliga representanter Je rue Andersso, SSR cl~j~org,l Anna Har
sid 1 Checklista för kontroll av arbetsmiljöeffekter vid förändringar i arbetsgivarens verksamhet enligt AFS 2001 :1 Begreppet verksamhet innefattar bland annat teknik, arbetsorganisation, arbetsinnehåll, löneformer, längd och förläggning av arbetstider mm, se närmare AML 2 kap. Konsekvensbeskrivningen avser förändring av: Vad Innebär förändringen i praktiken? 1. Beskriv i detalj vilka effekter ändringen får för a) enskilda tjänster/arbetet vid enskilda arbetsplatser b) samarbete/samordning mellan tjänster c) samarbete/samordning med andra delar av verksamheten Vad Innebär förändringen för arbetsmiljön? (utgå från svaren i fråga 1) 2. På vilket sätt kommer arbetsmiljön att förändras a) exempelvis med arbetsbelastning, variation, social kontakt, samarbete, sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter, personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande, yrkesmässigt ansvar, arbetsorganisation, utbildning, belysning, säkerhet, längd och förläggning av arbetstider mm b) personalens åsikter om konsekvenserna av förändringen 3. Vilka åtgärder behövs för att arbetsmiljön dels ska uppfylla arbetsmiljölagens krav och dels bli bättre än förut, men framförallt inte försämras? 4. På vilket sätt blir effekten av förändringen bättre arbetsmiljö. Utgå från exemplifieringen till fråga 2 a 5. Blir effekten av förändringen någon ny arbetsmiljörisk? 6. Vilka åtgärder behövs för att ta bort/minska de kvarvarande riskerna? 7. Kan förändringen genomföras på något annat sätt för att minska de negativa arbetsmiljöeffekterna? I så fall hur? 8. Övrigt 2005-06-21
STAFFANSTORPS Datum Verksamhet Systematiskt arbetsmiljöarbete, Riskbedömning - Handlingsplan 2015-11 -17 Arbetsmarknadsenheten Risker Risk att personal väljer att sluta i kommunen Konsekvenser Bedömning Åtgärder Ansvarig Klart Uppföljning av risk (Allvarlig, Hanterbar, Liten risk) Risk att kompetens Hanterbar Se till att alla känner sig välkomna Maria Stellinger Löpande Uppföljning MBL-info försvinner och måste och rar rätt utmaningar. En Emblad, september 2016 byggas upp igen arbetsledningsfråga, respektive chef socialchef ansvarar för att följa upp och föra (huvudansvarig) dialog med de anställda. Stina Hansson, utbildningschef Anneli Nilsson, IFO-chef Att de anställda känner sig För stor Hanterbar Föra en dialog med de anställda om Maria Stellinger Löpande Uppföljning MBL-info osäkra på vilka prioriteringar arbetsbelastning vilka uppdrag som ska fortsätta och Ernblad, september 2016 som ska göras och/eller felaktiga hur prioriteringar ska ske. En socialchef prioriteringar. arbetsledningsfråga, respektive chef (huvudansvarig) ansvarar för att följa upp och föra Stina Hansson, dialog med de anställda. utbildningschef Anneli Nilsson, IFO-chef
Arbetsmiljöansvaret för Medarbetare råkar illa Allvarlig Handlingsplan görs för praktikanter Stina Hansson, feb-16 Redovisning vid MBLpraktikanter och ut, kommunen följer respektive sommarpraktikanter utbildningschef information i mars sommarpraktikanter slutar inte gällande for sommar- 2016, Uppföljning fungera lagstiftning praktikanter Maria MBL-info september Stellinger 2016 Ernblad, socialchef för övriga praktikanter En medarbetare föreslås få Myndighetsutövningen Hanterbar Föra en dialog med medarbetaren Anneli Nilsson, Löpande Uppföljning MBL-info en delad tjänst och eftersom kan riskera att ta över, om hur prioriteringar ska ske samt IFO-chef september 2016 tjänsten till viss del kommer svårt med möjliggöra för att de olika att bestå av arbetsuppgifter prioriteringar, arbetsuppgifterna blir avgränsade på inom myndighetsutövning arbetsbelastningen kan ett bra sätt. finns det en risk att bli för hög. Kommunen tyngdpunkten förskjuts åt kan få dåligt rykta om myndighetsutövning. inte handläggare hinner förbereda personer innan de kommer ut på praktik Risk att man inte rar ut En ökad Hanterbar Se till att frågan om praktikplatser Maria Stellinger Löpande Uppföljning MBL-info individer i praktik/arbete i arbetsbelastning på är fortsatt prioriterad inom Emblad, september 2016 samma utsträckning som IFO:s handläggare arbetsmarknadsområdet. socialchef tidigare
,, fj, e11cle, o23 Tidplan Projekt Nordanå 8:23 Bilaga till exploateringsavtal. Trivselhus Mark ABs tidplan är beräknad enligt nedan. Tillträdet av fastigheten är avtalad till senast 2016-01-01, (delvis villkorad). PROJEKTERING Projektering vägar och VA startar omgående vid tillträde av fastigheten. Beräknad projekteringstid är 4-5 månader. Tillträdet av fastigheten är avtalad till senast 2016-01-01. ANBUDSTID ENTREPRENÖR 2 månader ENTREPRENADTID Vägar och VA system. Normalt är entreprenadtiden ca 10 månader. Tiden är beroende av tillståndsgivning samt att detaljplaneändringen vunnit laga kraft. Eftersom det finns en giltig detaljplan kan vägar och VA till större delen byggas i ev. väntan på planändringen. Tiden är beroende av vilken årstid entreprenaden utförs och kan variera efter dessa förhållanden. Efter färdigställande av entreprenaden startar själva husbyggnationen. Ett visningshu s byggs omgående och tiden för försä ljning och byggnation av husen följer uppgörelse med köparna och normal byggtid. r ; elhus Mark AB/'() \.ea-v~ä Peter Nielsen
i I f/r~11tl~ Ä /, LEDNING 1 (1) Staffanstorps kommun T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR:20 14-KS -520 DATUM: 2015-1 1-24 VÅR REFERENS: lnga-lill Hellberg 046-25 11 00 Ingalill. He ll berg@staff anstorp.se Medfinansiering av Lokalt ledd utveckling genom Ledader Förslag till beslut Kommunstyrelsens ordförande föreslår att Kommunstyrelsen beslutar Att Staffanstorps kommun ska medverka i Leaderområde Lundalande i den omfattning och med de förutsättningar som anges nedan. Arendebeskrivn ing Staffanstorps kommun har tillsammans med Lunds kommun, Kävlinge kommun, Lomma kommun och Eslövs kommun deltagit i Leaderprojekt för lokalt ledd utveckling under programperioden 2017-2013. Ett flertal projekt för att skapa sysselsättning och aktivitet på landsbygden har genomförts. En ny programperiod har nu inletts och ett förberedande arbete för att formera det gemensamma arbetet för perioden 2014-2020 pågår. Övriga samarbetskommuner har fattat beslut om att delta i det fortasatta arbetet och då med en medfinansiering enligt bilaga 1 till ärendet. Då de projekt som ska genomföras har störst mängd i början av perioden och de sista åren i huvudsak är till för slutredovisning och avslutning har interrimstyrelsen för Leader Lundaland fattat beslut om en fördelning av medfinansiering som speglar behovet av medel. Bes I utsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-11-24 Bilaga 1 - finansiering Bilaga 2 - Jordbruksverkets information Beslutet skickas till Handläggaren föreslår att beslutet skickas till Jord bruksverket Leader Lundaland
Fördelning av kommunal medfinansiering mellan ingående kommuner Medfinansiering Regioala utv Medfinansiering Total Boende i Varav boende på Andel av Andel av fonden och Jordbruks- medfinansiering Leaderområdet landsbygden Leaderom rådet landsbygden Socialfonden fonden per kommun Lunds kommun 115 230 39 042 58,995% 32,772% 1168105 3 676 993 4 845 098 Kävlinge kommun 29 889 29 889 15,303% 25,089% 302 990 2 814 960 3 117 949 Lomma kommun 23192 23 192 11,874% 19,467% 235 101 2 184 233 2 419 334 Staffanstorps kommun 23 046 23 046 11,799% 19,345% 233 621 2 170 483 2 404 104 Södra Eslöv 3 964 3964 2,029% 3,327% 40184 373 331 413 515 Summa 195 321 119 133 100,000%_ 109,000% 1980000 11 220 000 13 200 000 Betalningsplan för kommunal medfinansiering 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2022 Lunds kommun 1 384 314 1 384 314 692157 692 157 692 157 0 0 4 845 098 Kävlinge kommun 890 843 890 843 445 421 445 421 445 421 0 0 3 117 949 Lomma kommun 691 238 691 238 345 619 345 619 345 619 0 0 2 41 9 334 Staffanstorps kommun 686 887 686 887 343 443 343 443 343 443 0 0 2 404 104 Södra Eslöv 118147 118147 59074 59 074 59 074 0 0 41 3 515 Summa 3 771 429 3 771 429 1 885714 1885714 1 885 714 0 0 13 200 000 8d >~ ~ r :
Nya ideer och samarbet en är välko mna Engagemang och ideer bidrar till utveckling. Du som har ideer kan föra fram dem, engagera dig i den lokala utvecklingen och söka pengar till projekt. Detta kallar vi lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. Målet är att skapa attraktiva områden med konkurrenskraftig verksamhet samt ge stimulans till ökad sysselsättning och nya företag. Europa 2020 är EU:s 10-årsstrategi för tillväxt och jobb. Lokalt ledd utve~kling~ genom leadermetoden är ett av verktygen för att nå målen för Europa 2020. : Programperioden är 2014-2020.. Projekt kan exempelvis handla om att arbeta med utbyten mellan stad och land, att kunna arbeta med både näringslivsutveckling, innovationer, kompetensförsörjning, arbetsmarknads projekt samt lantbruks- och fiskefrågor. Oavsett om du är engagerad i en ideell förening, företagare eller arbetar inom offentliga sektorn så finns det plats för dig. Du som är med i en ideell förening kan utnyttja denna möjlighet i projekt som föreningen kan bidra till. Föreningen kan söka pengar för att genomföra dem. Om du som är företagare har en ide kan du få hjälp att genomföra denna om den är till nytta för fler än dig själv. Om du samarbetar med andra får du större möjligheter att genomföra din ide än om du är ensam. Ni kan söka pengar för att genomföra projekt för att förverkliga ideema. Du som arbetar inom den offentliga sektorn, som exempelvis kommuner eller regionförbund, är också en viktig del i leadermetoden. Offentliga sektorn är med och finansierar lokalt ledd utveckling. Genom att medverka aktivt i samarbete med LAG kan nyttan för medborgarna bli större. Offentliga sektorn kan också söka pengar till projekt. Bor du i ett leaderområde? Stora delar av Sverige täcks av leaderområden. Kartan och namnen på alla områden samt hur du kontaktar ditt område hittar du på Jordbruksverkets webbplats. Har du ideer och vill utveckla ditt närområde - kontakta leaderkontoret så hjälper de dig att förverkliga dina förslag! Pengarna kommer från fyra fonder I Sverige finansieras verksamhet och projekt inom lokalt ledd utveckling från fyra EU-fonder. Det betyder att det går att söka pengar till olika slags projekt. Sammanlagt finns det under programperioden totalt cirka två miljarder kronor för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom lokalt ledd utveckling. De fyra fonderna är jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, havs- och fiskerifonden, socialfonden och regionala utvecklingsfonden. Så här fungerar leadermetoden Leader är en metod där privat, ideell och offentlig sektor arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling. Människor från de tre sektorerna samlas i ett :,; partnerskap och bildar en ideell förening. Styrelsen för denna förening kallas LAG (Local Action Group). LAG är de som leder arbetet o ch de verkar alltid inom ett begränsat geografiskt) område som kallas leaderområde. De tre sektorerna har t illsammans tagit ~: fram en lokal utvecklingsstrategi för området och de har även valt vilka fonder de har med i strategin. Detta påverkar i sin tur vilka projekt som kan tilldelas pengar. Det är LAG som utifrån strategin bestämmer vilka projekt som ' prioriteras i deras leaderområde. I alla områden finns ett bemannat leaderkontor med en verksamhetsledare. På leaderkontoret kan du få hjälp med processen från ide till projekt. De som bor och verkar i området kan vara med och driva och påverka utvecklingen. Genom samverkan mellan olika projekt och aktörer kan insatserna förstärka varandra för att möta de behov som finns. Det är Jordbruksverket som samordnar och ansvarar för förvaltningen.