Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2014 Skurups kommun Granskning av årsredovisning 2013 EY Building a better working world
Innehåll 1. Inledning 2 2. Resultatutfall mot budget och prognos totalt 3 2.1 Årets resultat 4 2.2 Resultatet mot budget 4 2.3 Resultatet mot prognos i delårsrapporten per augusti 4 2.4. Jämförelsestörande poster 4 3. Övriga redovisningsfrågor 5 3.1 Investeringar och lån 5 3.2 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar 5 3.3 Brand Östergårdsskolan 5 3.4 Ronderingsavtal 5 4. Nyheter för året inom redovisningen 6 4.1 Nyheter för året - nya rekommendationer 6 4.1.1 Redovisning av derivat och säkringsredovisning 6 4.1.2 Delårsrapport 6 4.1.3 Redovisning av hyres-/leasingavtal 6 4.1.4 Materiella anläggningstillgångar - uppdatering för komponentavskrivning 6 4.1.5 Redovisning av finansiella tillgångar och skulder 6 5. Synpunkter på årsredovisningen 7 5.1 Utformning av årsredovisningen 7 5.2 Bedömning 7 6. Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt regler i kommunallagen 7 6.1 Inledning 7 6.2 Grunder för god ekonomisk hushållning 8 6.3 Finansiella mål 8 6.4 Avstämning av balanskravet m m 9 6.5 Verksamhetsmål 10 7. Sammanfattning 11 1
. '.Ilil<ill!'-j. )-;(<: "H>, Vi. K j '«')<!'' 1. Inledning Vi har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurup gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för 2013. Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med god redovisningssed. Enligt kommunallagen skall revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9 a, granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. 2
2. Resultatutfall mot budget och prognos totalt Tabell 1 Resultaträkning totalt ÅR Budget Prognos ÅR Diff Diff Diff 2012 2013 delår 2013 ÅR/Får ÅR/Bu ÅR/Pr Verksamhetens intäkter 162,7 165,6 153,0 170,3 7,6 4,7 17,3 Verksamhetens kostnader -785,7-784,4-796,1-804,2-18,5-19,8-8,1 Jämförelsestörande poster 10,8 0,0 12,8 44,3 33,5 44,3 31,5 Av- och nedskrivningar -32,0-36,0-34,2-33,9-1,9 2,1 0,3 Verksamhetens nettokostnader * v -644,2' -654,8-664,5-623,5 20,7 31,3 41,0 Skatteintäkter 498,6 511,7 516,0 515,1 16,5 3,4-0,9 Generella statsbidrag, utjämning 139,2 146,6 143,1 143,2 4,0-3,4 0,1 Skatte netto 637,8 658,3 659,1 658,3' 20,5 r 0,0 w -0,8 Finansiella intäkter 2,3 4,8 4,0 3,1 0,8-1,7-0,9 Finansiella kostnader -2,6-2,8-2,6-3,0-0,4-0,2-0,4 Sa finansiella poster -0,3 2,0 1,4 0,1 0,4-1,9-1,3 Resultatföre extraord poster -6,7 5,5-4,0 34,9 41,6 29,4 38,9 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat -6,7 5,5-4,0 34,9 41,6 29,4 38,9 Resultat / skatteintäkter netto -1,1% 0,8% -0,6% 5,3% Tabell 2 *Verksamhetens nettokostnader nedbrutna på styrelse och förvaltningar ÄR Budget Prognos ÅR Diff Diff Diff Förvaltningar 2012 2013 delär 2013 ÅR/Får ÅR/Bu ÅR/Pr Kommunövergripande stab -125,1-123,9-123,5-120,6 4,5 3,3 2,9 Myndighetsverksamhet -1,1-1,3-2,0-1,8-0,7-0,5 0,2 Serviceförvaltningen -58,0-65,1-62,9-62,6-4,6 2,5 0,3 Individ- och omsorgsförvaltningen -205,6-216,7-212,6-212,0-6,4 4,7 0,6 Skol- och utbildningsförvaltningen -269,8-273,3-267,7-269,0 0,9 4,3-1,3 Summa KS och förvaltningar -659,6-680,3-668,6-666,0-6,4 14,3 2,7 Budgetbal anseringspost 0,0 39,3 0,0 0,0 0,0-39,3 0,0 Jämförelsestörande poster 10,8 0,0 12,8 44,3 33,5 44,3 31,5 Avskrivningar -32,0-36,0-34,2-33,9-1,9 2,1 0,3 Övr gem resurser o internfinansiering 36,6 22,2 25,5 32,1-4,5 9,9 6,6 Summa gem poster finansförvaltn 15,4 25,5 4,1 42,5 r 27,1' r t 38,4 17,0 Verks nettokostnad totalt -644,2-654,8-664,5-623,5 20,7 31,3 41,1 3
2.1 Årets resultat Det redovisade resultatet för året uppgår till +34,9 mnkr mot -6,7 mnkr föregående år, vilket är en förbättring med 41,6 mnkr. Jämförelsestörande poster uppgår till 44,3 Mnkr (se nedan). Rensat för dessa poster uppgår årets resultat till -9,4 mnkr mot -17,5 mnkr föregående år. 2.2 Resultatet mot budget Av årets totala avvikelse mot budget på +29,4 mnkr (tabell 1 och 2) avser verksamhetens nettokostnader +31,3 mnkr, skatter och bidrag 0 mnkr, finansnetto -1,9 mnkr. Av verksamhetens nettokostnader avser KS och förvaltningarna totalt +14,3 mnkr och finansförvaltningen totalt +17,0 mnkr. Av posterna inom finansförvaltningen avser reavinsten vid överlåtelse av elnätet +31,5 mnkr och övriga poster som återbetalda Fora-premier och effekter av brand vilka betraktats jämförelsestörande och obudgeterade till +12,8 mnkr, övriga gemensamma resurser och finansiering +12,0 mnkr. Dessa positiva effekter uppgår till sammanlagt +56,3 mnkr och överstiger därmed den i budgeten upptagna s k budgetbalanseringsposten på 39,3 mnkr med +17,0 mnkr. Budgeten inklusive tilläggsbudget uppgår till +5,5 mnkr. Skulle inte budgetbalanseringsposten medräknats hade budgeten i stället varit -33,8 mnkr. Dock har utfallet av verksamheten blivit positiv i form av dels återhållsamhet inom verksamheterna med +14,3 mnkr och dels de ovan nämnda positiva postema av engångskaraktär, som här särredovisats som jämförelsestörande på +44,3 mnkr. 2.3 Resultatet mot prognos i delårsrapporten per augusti Avvikelsen gentemot prognos per augusti +38,9 mnkr förklaras huvudsakligen av verksamhetens nettokostnader +41,0 mnkr, varav 31,5 mnkr avser jämförelsestörande poster (se avsnitt 2.4). Större avvikelser i verksamhetsnettokostnaderna har uppkommit för finansiella och interna poster +38,4 mnkr, varav 31,5 mnkr avser jämförelsestörande poster, samt kommunövergripande stab +2,9 mnkr, se tabell 1 och 2. 2.4. Jämförelsestörande poster 2013 2012 Återbetalning premier Fora 10,3 10,8 Försäkringsersättning efter brand 6,6 0,0 Utrangering efter brand -4,1 0,0 Reavinst (huvudsakligen försäljning av elnät) 31,5 0,0 Totalt " 44,3" 10,8 Alla posterfinns redovisade inom nettokostnader på finansförvaltningen Reavinsten avser huvudsakligen reavinst som uppkommit i kommunen i samband med överlåtelse av elnätet till nybildat koncernbolag. Reavinsten har återlagts i koncernredovisningen. I vår analys har vi för 2013 inte identifierat några ytterligare väsentliga jämförelsestörande poster, än de som framgår av tabellen ovan, som vi anser behöver lyftas fram. 4
3. Övriga redovisningsfrågor 3.1 Investeringar och lån Årets investeringar uppgår till 46,6 mnkr (53,2 mnkr). De största investeringarna 2013 utgörs av avlopp Abbekås-Mossbystrand (7,2 mnkr), Kyrkogatan delen Föreningsgatan-Femkorset (5,9 mnkr), fastighetsinvesteringar efter brand Östergårdskolan (4,0 mnkr) samt renovering lokal idrottsplats Rydsgård och Skivarp (3,5 mnkr). Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 72,1 mnkr (89,3 mnkr). Den största avvikelsen mellan utfall och budget avser Svaneholmsvägen (norra delen), reservkraft avloppsstationer samt avlopp Abbekås-Mossbystrand där utfall är lägre än budget. Dock har fastighetsinvesteringar om ca 4,0 mnkr skett efter branden på Östergårdsskolan som ej fanns med i budget. Förskjutning av investeringar är inte ovanligt, detta till följd av exempelvis upphandlingar som drar ut på tiden, väderförhållanden m m. 3.2 Avskrivning av materiella anläggningstillgångar Enligt god redovisningssed skall planenlig avskrivning ske systematiskt under nyttjandeperioden med start den månad då tillgången tas i bruk. Bedömning om att påbörja avskrivningar sker 3 gånger per år, bl a inför delårsrapporten. Det finns därför viss risk finns att avskrivning påbörjas senare än då tillgången togs i bruk. Vi rekommenderar därför att rutinen ses över fr o m nästa år för att säkerställa att avskrivning verkligen påbörjas direkt när en tillgång tas i bruk. Denna rekommendation kvarstår från föregående år. 3.3 Brand Östergårdsskolan I augusti 2012 inträffade en brand i en del av Östergårdsskolan vilket medförde att del av byggnaden, inventarier m m förstördes. Fullgott försäkringsskydd fanns. Under 2013 har försäkringsärendet avslutats och det som föregående bokslut låg som ett pågående projekt har resultatavräknats. Resultateffekten blev, netto, positiv om ca 2,5 mnkr, däri ingår försäkringsersättning, kostnader för utrangeringar samt övriga kostnader hänförliga till branden. 3.4 Ronderingsavtal I bokslutet 2012 fanns en reservering avseende tvist gällande tecknat ronderingsavtal. Reservering skedde utifrån ett worst case scenario, innebärande att det bland interimsskulderna ingick en reservering om 3,1 mnkr avseende denna tvist. Under 2013 har förlikning träffats och hela det reserverade beloppet har återförts, varav 1 250 kkr har betalats till Sydsec. Skurups kommun har erhållit totalt 1 811 kkr, i mars 2014, i försäkringsersättning från Kommunassurans Syd. 5
r ; i(i!ili,irj r, '..J,.'"i <;r'i'',)'»; "'"i (ti 4. Nyheter för året inom redovisningen 4.1 Nyheter för året - nya rekommendationer Rådet för kommunal redovisning (RKR) har fastställt 4 rekommendationer under 2013: 4.1.1 Redovisning av derivat och säkringsredovisning Denna rekommendation gäller från räkenskapsåret 2014 och innehåller generella villkor som ska vara uppfyllda vid tillämpning av säkringsredovisning. Rekommendationen behandlar primärt säkringsredovisning för säkringar av ränterisk och valutarisk. Vår bedömning är att detta inte är aktuellt i dagsläget. 4.1.2 Delårsrapport Denna rekommendation gäller från räkenskapsåret 2014 och anger minimikrav för innehåll i en delårsrapport, och i det fall ytterligare information i delåsrapporten önskas utgör rekommendationen inte någon begränsning. Rekommendationen innebär att det kan komma att krävas sammanställd redovisning även i delårsrapporten. Detta skulle i så fall bero på att bolagens tillgångar bedöms utgöra en väsentlig del av de totala tillgångarna inom koncernen (>30%). 4.1.3 Redovisning av hyres-zleasingavtal Rekommendationen, som avser en uppdatering, gäller från räkenskapsåret 2014. Vi rekommenderar att genomgång sker av hyres-/leasingavtal för att se om eventuella anpassningar behövs inför 2014. 4.1.4 Materiella anläggningstillgångar - uppdatering för komponentavskrivning Denna rekommendation är också antagen 2013 men träder i kraft först 2014. I samband med att större företag som skall tillämpa det nya K3-regelverket för sin redovisning (t ex kommunala bolag) under 2014 måste tillämpa s k komponentavskrivning har rådet gjort en tolkning att detta även från 2014 skall gälla kommuner. Detta kan få stor påverkan och innefatta ett betydande utredningsarbete vid införandet, beroende på vilken ambitionsnivå som eftersträvas. En vägledning från RKR om den praktiska hanteringen är under remissbehandling. Arbetet med anpassningar har påbörjats. 4.1.5 Redovisning av finansiella tillgångar och skulder Denna rekommendation antogs 2011 och trädde i kraft 2012. Enligt rekommendationen skall upplysningar lämnas om exempelvis policy för hantering av väsentliga risker förknippade med finansiella tillgångar och skulder, genomsnittlig upplåningsränta, genomsnittlig räntebindningstid samt analys över upplåningens förfallostruktur. Vår bedömning är att samtliga dessa upplysningar inte lämnas i årsredovisningen varken avseende 2012 eller 2013. 6
5. Synpunkter på årsredovisningen 5.1 Utformning av årsredovisningen Årsredovisningen för 2013 följer i stort samma struktur som föregående år. 5.2 Bedömning Det är vår bedömning att bokslutet och årsredovisningen i alla väsentliga delar är korrekt upprättat och visar en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Detta innefattar även den sammanställda redovisningen (kommunkoncernen). 6. Redovisning av mål och måluppfyllelse enligt regler i kommunallagen 6.1 Inledning Enligt regler i kommunallagen (med koppling i kommunala redovisningslagen) ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten, kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning. Lagstiftningen har överlåtit till varje kommun att själv (lämpligen i ett särskilt avsnitt i budgeten) beskriva hur begreppet "god ekonomisk hushållning" skall tolkas för den egna kommunen och att i samband härmed ange vilka finansiella mål samt övergripande mål och riktlinjer för verksamheten som fullmäktige anser skall följas upp. De finansiella målen får anses ange de ekonomiska ramarna för verksamheten medan verksamhetsmålen avser kvalitén och inriktningen. Uppdraget att bedöma resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen innebär att revisorerna fått en kompletterande roll i processen att säkerställa att god ekonomisk hushållning uppnås. Enligt kommunallagen ska fullmäktige ange mål och riktlinjer för verksamheten och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En uppföljning av dessa skall av kommunstyrelsen redovisas i förvaltningsberättelsen i delårsrapporten och årsredovisningen. Kommunstyrelsen gör därmed en övergripande bedömning om fullmäktiges mål kommer att uppnås med nämndernas uppföljning och prognoser som underlag. Revisorerna tar del av kommunstyrelsens analys i förvaltningsberättelsen och skall sedan bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Denna bedömning skall ske skriftligen. Uppdraget har syftet att vid årsbokslutet bedöma om ett balanserat resultat har nåtts, bedöma om de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnåtts, samt bedöma om verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten har uppnåtts 7
limimui'i "i..'-> ;-i 6.2 Grunder för god ekonomisk hushållning Grunderna för god ekonomisk hushållning i Skurups kommun har angetts på följande sätt: "Ett allmänt vedertaget mått på god ekonomisk hushållning är ett årsresultat, som motsvarar minst 2% av skatter och bidrag." Bedömning Med anledning av positivt resultat om 34,9 mnkr uppfylls ovanstående definition av god ekonomisk hushållning för år 2013. 6.3 Finansiella mål Skurups kommun har fastställt finansiella mål i budgeten och som följs upp i förvaltningsberättelsen. Dessa mål är: Nettokostnademas (inkl avskrivningar och finansnetto) andel av skatter och generella statsbidrag skall uppgå till maximalt 99%. Nyckeltalet visar hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som används till den löpande verksamheten. För 2013 hamnar kommunen på 94,7% och målet är därmed uppfyllt. Investeringarnas egenfinansieringsgrad skall uppgå till minst 57%. Målet anger i vilken grad kommunens investeringar skall finansieras med egna medel. Effekten av alltför låg egenfinansieringsgrad blir ett ökat upplåningsbehov. För 2013 är målet uppfyllt då samtliga investeringar finansierats med egna medel. Soliditeten skall uppgå till minst 55%. Soliditeten per 31 december 2013 uppgår formellt till ca 60,5% (60%). Målet anses därmed vara uppfyllt. Kommunen redovisar dock den största delen av pensionsförpliktelserna som en ansvarsförbindelse. Med full skuldföring av pensionsåtagandena skulle soliditeten därför sjunka väsentligt, se tabell nedan. Kommunen Koncernen Skurups kommun Mkr 2013 2012 2013 2012 Tillgångar 732,5 682,0 1 316,1 1 205,1 Skulder och avsättningar 289,3 273,7 875,6 770,0 Redovisat eget kapital 443,2 408,3 440,5 435,1 Soliditet 1 60,5% 59,9% 33,5% 36,1% Pensionsutfästelser inom linjen 288,3 277,3 294,3 277,3 Justerat eget kapital 154,9 131,0 146,2 157,8 Soliditet 2 21,1% 19,2% 11,1% 13,1% Bedömning Det är vår bedömning att av de tre finansiella målen har samtliga mål uppnåtts för år 2013. 8
6.4 Avstämning av balanskravet m m Avstämning av balanskravet framgår i förvaltningsberättelsen i avsnittet Ekonomisk översikt och analys. Balanskravet innebär att kommunens intäkter skall överstiga kostnaderna för varje enskilt år. Realisationsvinster får inte tillgodoräknas vid balanskravsavstämningen. Om det justerade årsresultatet blir negativt skall det återställas under de tre kommande åren. Kommunfullmäktige skall besluta om en sådan återställning i budgeten senast det andra året efter att det negativa resultatet uppstod. Undantag från regeln kan göras utifrån synnerliga skäl. Balanskravsutredning 2013 2012 2011 2010 Årets resultat 34,9-6,7 17,6 27,7 Avgår realisationsvinster -31,5-0,6-3,0-6,6 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 3,4-7,3 14,6 21,1 Varav för återställande av tidigare års underskott -7,3 0,0 0,0 0,0 Årets balanskravsresultat -3,9-7,3 14,6 21,1 2012 års underskott, om totalt 7,3 mnkr, har återställts med 3,4 mnkr under 2013 och resterande 3,9 mnkr ska vara återställt senast 2015. Kommunfullmäktige har under 2013 beslutat att avsätta 23,3 mnkr till Resultatutjämningsreserv (RUR) från åren 2010-2011. År 2012 och 2013 var det inte möjlighet att göra någon sådan avsättning m h t underskott 2012 och 2013 års balanskravsresultat inte översteg 1% av skatter och bidrag. Slutsats: Årets resultat efter balanskravsjusteringar avseende 2013 är positivt, dock kvarstår 3,9 mnkr att återställa från tidigare år. 9
6.5 Verksamhetsmål Skurups kommun har fastställt verksamhetsmål i budgeten och som följs upp i förvaltningsberättelsen. Dessa mål är: Sjukfrånvaron skall minska jämfört med föregående år. Målet är ej uppfyllt då sjukfrånvaron har ökat igen. Andelen elever i årskurs 3 som blir godkända i nationella prov skall öka i jämförelse med föregående år. Målet är uppfyllt då andelen med godkänt resultat har ökat något. Andelen elever i årskurs 9 som uppnår gymnasiebehörighet skall öka i jämförelse med föregående år. Skolverket redovisar fr o m 2011 behörigheten i fyra olika mått. Både totalt och uppdelat i Skurups grundskola respektive friskola eller skola i annan kommun har andelen minskat jämfört med föregående år och målet är därmed inte uppfyllt. Bedömning Enligt vår uppfattning har Skurups kommun, utifrån de antagna målen ovan, hanterat uppgiften på ett ändamålsenligt sätt. De mål som fullmäktige i budgeten fastställt, följs övergripande upp i årsredovisningen, liksom skedde i delårsrapporten. I förvaltningsberättelsen gör kommunstyrelsen den övergripande analysen och bedömningen av måluppfyllelsen med kommentarer. Vi bedömer att målen och uppdragen varit styrande för verksamheten. Vår granskning av kommunstyrelsens uppföljning i förvaltningsberättelsen ger inte anledning till anmärkning mot dess bedömningar. Således anser revisorerna sammantaget att resultatet i årsbokslutet i huvudsak är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Vår rekommendation är dock att utöka antalet mål för att framöver ännu bättre kunna styra och följa upp verksamheten. 10
EY Building a better working world 7. Sammanfattning Resultatet för året innebär ett redovisat överskott om 34,9 mnkr jämfört med ett underskott på -6,7 mnkr föregående år. I årets resultat ingår dock jämförelsestörande poster om totalt 44,3 mnkr. Resultatet 34,9 mnkr är 29,4 mnkr bättre än budget. I delårsrapporten i augusti angavs prognosen för helårsresultatet till -4,0 mnkr. Årets resultat efter balanskravsjusteringar avseende 2013 är positivt, dock kvarstår 3,9 mnkr att återställa från tidigare år. Efter granskning av räkenskaperna och årsredovisningen för 2013 är det vår bedömning att räkenskaperna är rättvisande samt att bokföringen och årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Det är vår uppfattning att verksamheten under året och resultatet i årsbokslutet i huvudsak är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om i budget och plan. Vår rekommendation är dock att utöka antalet mål för att framöver ännu bättre kunna styra och följa upp verksamheten. När budgeten togs fanns en post nämnd "Budgetbalanseringsbehov" om 39,3 mnkr. Återhållsamhet inom de olika verksamheterna har medfört ett positivt utfall mot budget om 14,3 mnkr och poster av engångskaraktär (jämförelsestörande poster) om totalt 44,3 mnkr bidrar även till ett positivt utfall mot budget. M h t karaktären på de poster som genererat stor del av budgetöverskottet tyder det dock på att ytterligare åtgärder krävs för att uppnå balans i kommunens ekonomi framöver. Malin Holm Paulcén Auktoriserad revisor 11