Redaktörer: Anki Nyström, annkristin.nystrom@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com

1(77) Lösenord på hemsidan: Saltis Nr 2/12 Redaktörer: Anki Nyström, annkristin.nystrom@gmail.com, Annika Kihlstedt, annika.kihlstedt@gmail.com EHSS styrelse: Ordf. Christina Jonsson, christina.jonsson@av.se. Hemsida: www.ergonomisallskapet.se. EHSS-Nytt Nästa nummer Sept 2012. Manusstopp 15 Aug. Välkommen med bidrag! Innehåll: EHSS Nytt lösenord för medlemssidorna på EHSS hemsida Sid 4 NES Stort intresse för NES 2012 Sid 4 Forskning/Avhandlingar Kreativa arbetsplatser är hälsosamma Sid 5 Lönsamt att satsa på personalen Sid 9 Svaghet efter stroke kan bero på ökad hämning i hjärnan Sid 10 Framtidens digitala design ska inte märkas Sid 11 Konsten att mäta livskvalitet Sid 13 Utbrändhet bakom långvarig smärta bland kvinnor Sid 15 Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna Sid 16 Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret Sid 19 Folk drabbas inte av panik Sid 20 Rehabiliteringsprogram ger lägre sjukfrånvaro för personer med nack- och ryggbesvär Sid 22

2(77) Aktiv livsstil hos äldre håller deras hjärnor igång Sid 24 Meditation practice may decrease risk for cardiovascular disease in teens Sid 25 Dålig arbetsmiljö kostar pengar för företagen visar exemplet Finland Sid 27 Ont om bevis för att god arbetsmiljö lönar sig Sid 31 Helt klart ett stort hälsoproblem Sid 32 Nu krossas myten om bemanningsföretagen Sid 33 Forskning pågår Delta i forskningsstudie känslighet för dofter, buller, byggnader och elektromagnetiska fält Sid 35 Kognitionsvetarstudent leder studie om uppmärksamhet Sid 35 Ljud i bilar för säker information och kommunikation Sid 36 Grönt ljus för testbädden AstaZero Sid 38 Falsk säkerhet med tekniska system ombord Sid 39 Nu ska kroppen få sitt på jobbet - Extrema designsituationer ska leda till en kropp i trim Sid 40 Hon ska försköna din värld Sid 43 Högskolan i Gävle får egen forskarutbildning i hälsofrämjande arbetsliv Sid 45 Ny kurs sätter fokus på musik och hälsa Sid 46 Effektivare, begripligare och mindre onödigt jobb Sid 49 Konferenser/seminarier kommande GILLA JOBBET ARBETSLIVETS MÖTESPLATS SID 51 1 juni startar anmälan till höstens studentkonferenser i kognitionsvetenskap och psykologi Sid 52 Lean Produktion i huvudet på en organisationspsykolog Sid 53 SALUS 2012 Den goda arbetsplatsen - hållbart arbetsliv Sid 54 Workinglife femårsjubilerar Sid 54 Rätt belastning - ett seminarium med fokus på belastningsergonomi Sid 55

3(77) Konferenser/Seminarier som varit Makt, myter och motstridigheter på arbetslivskonferens Sid 56 2012 Europaåret för aktivt åldrande På EHS Sid 57 Examensutställning på Designhögskolan 20-årsjubileum! Sid 57 30 internationella studenter på intensivkurs om hälsa och arbetsliv Sid 60 Stort intresse för stress, sömn och allt däremellan Sid 60 Arbets- och miljömedicin, AMM i Göteborg inbjöd till ett välbesökt informationsmöte för ergonomer 24 maj Sid 62 Lärandeseminarium om belastningsergonomi i Stockholm 25 maj Sid 63 Stressforskningskongress 7-8 maj 2012 Sid 64 Arbets och miljömedicinska vårmötet i maj 2012 Sid 65 Arbetsliv Buffra för semesterstressen Sid 66 Bästa idén på Elmia Sid 68 Lästips Syn och belysning i arbetslivet Sid 71 MDH-professor bakom ny bok om arbetsliv- och organisationspsykologi Sid 73 Risktagande kan vara värdefullt Sid 74 Länkförslag Kunskapsöversikt - Arbetsmiljöns bidrag till hjärt- kärlsjukdom Sid 75 Jobba längre - vad vet vi om äldre i arbetslivet? Sid 75 Nätverk inom EHSS Nytt belastningsergonomiskt nätverk i EHSS BEN! Sid 75 SNiS aktuellt Sid 75

4(77) EHSS Nytt lösenord för medlemssidorna på EHSS hemsida Vi byter från och med detta nummer av EHSS-Nytt lösenord på EHSS medlemssidor till det nya: Saltis (stort S!) som anknyter till EHSS stora åtagande i år, arrangerandet av NES2012 i Saltsjöbaden i augusti. Vi kommer att fortsätta att byta lösenord varje år vid denna tid. Medlemssidorna når ni som vanligt via inloggning med ovanstående lösenord på fliken För medlemmar i vänstermenyn på hemsidan. Göran M Hägg Webmaster EHSS NES Stort intresse för NES 2012 I år är det 44: e gången NES-konferensen hålls. Nu är det åter dags för oss i Sverige att arrangera och Vår Gård på Saltsjöbaden är platsen vi möts på. Konferensen är en mötesplats för forskare och praktiker med intresse av det vidomspännande ergonomiska området som finns på alla olika nivåer i samhället. Temat för i år Ergonomics for sustainability and growth har lockat många. Vi har fått in ca 155 bidrag från alla världens kontinenter och antalet registrerade deltagare närmar sig 200 vilket vi är mycket glada för.

5(77) Det går att registrera sig för konferensen fram till 1:a augusti, även för en dag. Ett första detaljerat program finns nu också på hemsidan, www.nes2012.se Här ser du också en del av allt det som Stockholm med omnejd kan bjuda på, förutom den vackra naturen. Konferensen tipsar även om come-together för de som anländer på söndagen, möjlighet till en guidad konstvandring, Milleniumvandring och en skräddarsydd björnsafari i Dalarna. Det kommer även att finnas yoga-instruktör på morgnar som väcker och stärker trötta konferensknoppar och kroppar. Hoppas vi ses Jane Ahlin Forskning/Avhandlingar Kreativa arbetsplatser är hälsosamma Publicerat: 20112-06-05, Arbetsmiljöforskning Anställda som arbetar på en kreativ arbetsplats upplever mindre stress och bättre hälsa. Ju mer kreativt det är, desto bättre är arbetsmiljön. Där finns tydliga samband, visar Farida Rasulzada i sin forskning. Känt är att kreativitet och innovationer bidrar till ekonomisk tillväxt. Lektor Farida Rasulzada vid Institutet för psykologi, Lunds universitet, har visat att effekten även blir bättre arbetsklimat och friskare personal. Alla människor är kreativa till sin natur. Men alla får inte utlopp för denna egenskap på sitt arbete, och det kan ge problem för både den anställde och arbetsplatsen. I sin studie visar hon att motsatsen gäller: Kreativa arbetsplatser erbjuder hälsa och arbetsglädje. Farida Rasulzada har gjort ett hundratal chefsstudier på många arbetsplatser, såväl på stora och små kommunala enheter som på

6(77) högteknologiska företag, försäkringsbolag, reklambyråer och andra verksamheter. Skapa mogenhet Ett kreativt företag eller verksamhet välkomnar nya idéer, ger finansiellt stöd och personlig uppmuntran till utvecklingsarbete, tillåter misslyckanden och bryr sig om medarbetarnas sociala situation. Viktigt är att ange mål och sätta motiverade gränser, men även omsätta idéerna i verkliga produkter eller nya metoder. Starta en kreativitetsrörelse för att alla ska få ta sina initiativ och testa nya idéer Det handlar om balans mellan frihet och kontroll, att skapa en mogenhet. För mycket frihet ger ofta alldeles för många bollar att hålla i luften, vilket försämrar kreativiteten. Tydlighet är viktigt, men inte för mycket för då begränsar man kreativiteten. Man ska tydligt se mål och visioner, och där kunna ta sin egen väg, säger Farida Rasulzada. En engagerad vägledande chef är viktig, denne ska vara närvarande och kunna delegera kreativitet. Alla organisationer hittar sin egen väg, det finns inga recept på kreativa arbetsplatser. Riktigt kreativa chefer lyssnar på sina kunder och medarbetare, även de jobbiga för att de kan ge bränsle åt arbetets utveckling. Typiskt för en kreativ arbetsplats är att personalen vågar misslyckas, och att det är många mötesplatser mellan olika kompetenser

7(77) Släpp loss humorn Det ska även finnas mycket humor, och vara nära till skratt, säger Farida med ett leende. Humor bygger hälsa, se bara på sjukhusmiljöerna där glädje kan avlasta det känslotunga arbetet. Det ska finnas en lekfullhet, att få testa nya idéer. Och gott om tid för testen, tid för att utvärdera och reflektera. Sådant skapar engagemang och motivation. Ju fler olika erfarenhet som möts, desto bättre kreativitet. Mångfald har ett centralt värde, säger hon. Men det handlar inte bara om att rekrytera utan även att träna samarbete, för att komma överens utifrån sina olika värden. Forskningen visar entydigt att kreativa arbetsplatser är mer hälsosamma. Det höjer engagemanget och motivationen, fler blir glada och optimistiska och lyckliga. Detta gäller i alla branscher. På en sådan arbetsplats mår personalen bättre, har roligare på jobbet, trivs med varandra och känner förtroende, säger Farida Rasulzada. Effekten blir minskad stress och ökat välbefinnande genom färre sömnstörningar, oro, irritation och andra stressrelaterade symptom. Man lär sig även att hantera stressiga arbetsmoment, och prata om det. Minskad sjukfrånvaro ökar lönsamheten, både med mindre kostnader och högre produktivitet med bättre kvalitet. Jag brinner själv för det skapande arbetet, och att det ska gälla varenda en på arbetsplatsen. Tyvärr har dagens arbetsplatser ofta hög arbetsbelastning och brist på resurser som tid, säger Farida Rasulzada. Andra viktiga faktorer för att kreativiteten ska växa är trygghet och respekt för alla som lika viktiga på arbetsplatsen. Det är som mat och vatten, av basalt värde. Kannibalisk motväxt Kreativ växt motverkas också, bland annat av en destruktiv kannibalism, där man stjäl andras idéer och dödar deras engagemang. Allt för att växa själv på bekostnad av andra, inte tillsammans. Ett sätt att sabotera kreativ växt är påminnelser om finansiell skärpning

8(77) och att inte uppfinna hjulet igen, alltså att misslyckanden inte accepteras. Sedan finns det Jantelagen som hindrar folk att ta initiativ och testa nytt. Där måste ledningen ge sitt fulla stöd och belöna förslag, menar Farida Rasulzada. Ledarskap som skapar barriärer tar snabbt död på kreativiteten. Ett exempel är att låta interna enheter fakturera varandra. Det försvårar samarbetet och blir förödande för organisationens kreativitet. Det är ju i mötena som den växer. Ledningen måste ha en kreativ förebild, som vågar ta nya initiativ och tillåter nya arbetsmetoder. Den bör söka en mångfaldig mix av anställda och förstå vikten av god kommunikation. Ett resultat av Farida Resulzadas forskning är att ju mer man upplever organisationsklimatet som kreativt och ledarskapet som relationsorienterat, desto mindre stress känner man av som anställd. Varför inte starta en kreativitetsrörelse på arbetsplatsen, föreslår hon. Att alla får ta initiativ till vad som helst när som helst, och att ledningen uttalar vikten av detta. Kreativiteten ska inte bara gälla produktionen och det dagliga arbetet. Den ska även få blomma vad gäller affärsplaner, strategier, marknadsföring, försäljning. Och det bör finnas en administrativ kreativitet, att rutiner utvecklas för att effektiva affärsstrategier. Det får inte bli så att vissa delar av en arbetsplats klassas som kreativa, utan alla på en arbetsplats borde omfattas av det kreativa arbetet. Det är fullt möjligt i alla lägen och beror mycket på ledningens inställning. Det är ledningen som sätter den kreativa agendan. Kreativiteten ger en klart förbättrad arbetsmiljö, genom att arbetet blir öppnare och söker nya vägar som ska vara mindre slitsamma. Det har visat sig att en stor del av kvalitativa brister beror på avsaknad av motivation, vilket även ger en ökad kostnad för företaget. Källa på nätet www.arbetsmiljoforskning.se/samarbete/kreativa-arbetsplatser- %C3%A4r-h%C3%A4lsosamma

9(77) Lönsamt att satsa på personalen Publicerat: 2012-03-27, Göteborgs universitet Hur kan företag skapa konkurrensfördelar som varar över lång tid? En ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har belyst frågan med utgångspunkt i några ovanligt framgångsrika tillverkningsföretag. Svaret är bland annat att satsa på medarbetarna. I avhandlingen Företag med framgång hur resurser kan skapa varaktiga konkurrensfördelar går forskaren Christian Jansson på djupet med frågan om varför vissa företag lyckas. Han utgår från tre mellanstora företag inom teknik och tillverkning som varit osedvanligt lönsamma eller haft hög tillväxt under långa tidsperioder. - Jag har spenderat två år inuti företagen. Med intervjuer och deltagande observationer har jag lärt känna företagskulturen och fått olika perspektiv från såväl företagsledning och anställda som kunder, berättar Christian Jansson. De studerade företagen hör hemma i Alingsås i Västra Götaland. Ett av dem, Nolans mekaniska verkstad, har under de senaste 20 åren varit tre gånger så lönsamt som branschgenomsnittet. Ett så framgångsrikt företag hittar man bara ett på 200. - Företaget är känt för sina generösa personalförmåner. Därför har de kunnat locka till sig och behålla de skickligaste yrkesarbetarna. De är en förutsättning för att upprätthålla hög kvalitet. Och eftersom kunderna kan lita på resultatet kan företaget ta ett bra pris. Samtidigt får företaget en god effektivitet då medarbetarna är motiverade och håller ett högt arbetstempo. Allt hänger samman, menar Christian Jansson. Dessutom bedriver företaget ett systematiskt uppföljningsarbete där varje enskild order efterkalkyleras. Det ger underlag för att sätta priser så att alla jobb blir lönsamma. Accepterar inte kunden ett pris, avstår företaget hellre från att tillverka produkten.

10(77) - De framgångsrika företagen ser till att använda sina resurser på rätt sätt. Det som verkligen gör skillnad är att kombinera ett antal olika resurser för att skapa konkurrensfördelar, berättar Christian Jansson som hoppas att hans studie ska inspirera andra mindre och medelstora företag att lära av dem som lyckats. Avhandlingen presenterades den 15 mars 2012. Titel: Företag med framgång - hur resurser kan skapa varaktiga konkurrensfördelar Institution: Företagsekonomiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Källa på nätet www.handels.gu.se/om_handelshogskolan/press/pressmeddelanden/nyheter-detalj/nystudie--lonsamt-att-satsa-pa-personalen-.cid1072407 Svaghet efter stroke kan bero på ökad hämning i hjärnan Publicerat: 2012-06-01, Umeå universitet Störd reglering av ett nätverk i hjärnan som hämmar muskelkraft kan förklara att strokedrabbade har svårt för att utföra snabba och kraftfulla rörelser, skriver Mattias Hedlund i den avhandling han försvarade vid Umeå universitet den 8 juni. Det har länge varit oklart hur nervsystemet förhindrar maximal aktivering av musklerna vid bromsande muskelarbete. Om det inte gjordes, till exempel när någon kontrollerat försöker sänka en alltför tung vikt, skulle musklerna skadas. Trots att denna hämning är viktig är det ännu oklart var i centrala nervsystemet den äger rum och hur den går till. Resultaten i två delstudier i avhandlingen med så kallad funktionell magnetresonanstomografi (fmri) tyder på att ett avgränsat område i främre delen av hjärnbarken är inblandat. Det är ett område som ingår i ett nätverk som i tidigare studier visat sig ha en viktig roll för hämning av impulser, men också för att reglera muskelkraft.

11(77) Hämningsmekanismen verkar vara störd hos personer som har fått skador i hjärnan efter stroke (slaganfall). Personer med stroke har ofta svårt att utföra snabba och kraftfulla rörelser, ett problem som skulle kunna förklaras av en störning i hämningssystemet. Resultatet antyder då att hämningen aktiveras också vid förkortande muskelarbete, till exempel vid lyft av en vikt. Två andra delarbeten i avhandlingen visar att muskelfunktionen efter en stroke förändras på flera sätt, vilket bland annat får betydelse för hur muskulaturen belastas under styrketräning. Styrketräning har på senare tid börjat användas som behandling för att öka muskelstyrkan efter en stroke, men resultaten av träningen är ofta begränsade. Avhandlingen visar att om personer med stroke genomför en styrketräningsövning enligt samma principer som för friska verkar den belastning som muskulaturen utsätts för vara för låg för att kunna ge bästa möjliga styrkeökning. I avhandlingen diskuteras tänkbara strategier för att skapa en mer gynnsam belastning och nå bättre effekt med träningen. Mattias Hedlund, som är uppvuxen i Drängsmark utanför Skellefteå, är sjukgymnast och doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, enheten för sjukgymnastik, Umeå universitet Källa på nätet: www.umu.se/om-universitetet/aktuellt/nyheter/nyhetsvisning//svaghetefter-stroke-kan-bero-pabr--okad-hamning-i-hjarnan.cid191034 Framtidens digitala design ska inte märkas Publicerat: 2012-05-11, Umeå universitet Traditionell design ska väcka intresse och locka till köp, men kan också störa våra naturliga handlingsmönster. Kei Hoshi vid Umeå universitet har studerat konsten att designa elektroniska apparater och digitala miljöer, och anser att modern teknik bör kunna användas utan att vi behöver bli medveten om den.

12(77) Vår yttre verklighet är redan en mix av en fysisk och en virtuell värld. Blandas världarna helt, så försvinner tekniken från vårt medvetande. På jobbet och i hemmet, i bilen och i köket, i publika miljöer som busstationer och affärer digitala tekniker genomsyrar vår vardag för att vi ska kunna kommunicera, arbeta, utbilda, transportera och roa oss. Attraktiva produkter och gränsytor designas för att dra till sig vår uppmärksamhet och framkalla starka känslor. Kei Hoshi, institutionen för informatik, anser att dagens pockande teknikdesign har blivit ett hinder för människor och deras liv, och introducerar en ny designstrategi som ska hjälpa oss att bli närvarande och existera här och nu. Människor och design bör existera i en välbalanserad helhet, utan uppdelning. Om vi kan närma oss design på rätt sätt utifrån hur den upplevs, kan vi utforma vår vardag till allas bästa. Ett viktigt fokus i hans avhandling ligger på hur människor kommer att öka sina erfarenheter i så kallade blandade verklighetsutrymmen, som helt integrerar fysiska och virtuella komponenter. Möjligheterna blir tydliga när vi exempelvis spelar Nintendo Wii eller Xbox Kinect. När dessa dataspel funkar utan problem, så uppslukas vi helt av spelet. Det egna jaget försvinner in i den närvaron, och vi uppmärksammar inte längre designen. Överallt runtomkring oss syns allt fler skärmar, elektroniska datasystem och sensorbaserade, smarta miljöer. För Kei Hoshi är det självklart att digitala medier kommer att förekomma mer och mer i vårt vardagsliv, frågan är på vilket sätt. Den ideala tillvaron vore en sann blandning mellan det fysiska och det virtuella, där vi är helt omedvetna om tekniken. Kei Hoshi har deltagit i flera design- och forskningsprojekt i Japan, USA, Italien och Sverige. Han har en master i design från Illinois Institute of Technology, USA, och en ingenjörsexamen i produktdesign från Kyoto Institute of Technology, Japan. Onsdagen den 16 maj försvarade Kei Hoshi, institutionen för informatik, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln: HÄR OCH NU:

13(77) Grunder och praktik vid Människa-Experiential Design (Engelsk titel: HERE AND NOW: Foundations and Practice of Human-Experiential Design). Källa på nätet: www.umu.se/nyhet//.cid189580 Konsten att mäta livskvalitet Publicerat: 2012-05-02, Linköpings universitet Mätning av livskvalitet ingår ofta i hälsoekonomiska analyser. Men olika metoder kan ge skilda resultat och därigenom påverka beslut om en behandling ska implementeras i sjukvården eller inte, visar en doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Många människor med diabetes drabbas av en synnedsättning, så kallad diabetesretinopati. Det är en komplikation i ögats näthinna som börjar med suddiga fläckar i synfältet och i värsta fall leder till blindhet. Ju längre man haft diabetes, desto svårare blir problemen. Vi var intresserade av hur patienter med den här komplikationen mådde, och hur mycket den kostar samhället, säger Emelie Heintz, doktorand i hälsoekonomi, som disputerade 4 maj. Avhandlingen bygger dels på en registerstudie över 12 026 patienter med diagnostiserad diabetes i Östergötland åren 2001 2007, dels på intervjuer med 167 personer med avseende på livskvalitet. Sjukdomen fanns hos fyra av tio med diabetes typ 1 och hos tre av tio med diabetes typ 2, vilket tyder på att det idag är färre som drabbas jämfört med för 10-20 år sedan. Hälso- och sjukvårdens kostnader bara för denna ögonkomplikation beräknades till cirka 100 miljoner kronor per år, men en större post verkar ligga utanför hälso- och sjukvården och omfatta bland annat informell vård som ges av anhöriga. Detta medräknat hamnar summan på omkring 400 miljoner kronor per år, en siffra som kan jämföras med tidigare skattningar av den totala kostnaden för all diabetes: cirka 8 miljarder kronor.

14(77) Patienter som fått sämre syn som en konsekvens av sin diabetes visade sig inte oväntat ha en lägre livskvalitet på grund av problem med att till exempel läsa, känna igen bekanta på långt håll och röra sig obehindrat. De kände också en ökad oro och ångest. Vi förväntade oss att många skulle oroas av själva diagnosen. Men den stora skillnaden i livskvalitet uppstod inte förrän man började se riktigt dåligt, säger Emelie Heintz (bilden). I intervjuerna använde hon fyra olika metoder att mäta livskvalitet. Det är viktigt att undersöka hur väl de olika instrumenten fångar effekterna av sjukdomen, eftersom resultaten bland annat används vid beslut om vilka behandlingar som ska ingå i det svenska högkostnadsskyddet för läkemedel, säger Emelie Heintz. Därför är det intressant att man kan få olika resultat beroende på vilket instrument man använder. I en ofta använd metod ombeds patienten att tänka sig in i att leva i sitt nuvarande hälsotillstånd under en viss tid, vanligtvis tio år eller den statistiskt förväntade återstående livslängden. Sedan får de besvara frågan: hur många år är du villig att avstå mot att få leva helt frisk under den tid som blir kvar? Ju fler år man är beredd att byta bort, desto sämre upplever man sin livskvalitet. Metoden, time trade-off, har dock svagheter som kan leda till snedvridna värderingar om patientens egna förväntningar på livslängden skiljer sig från frågeställarens. Om jag gav dem 40 år i övningen och de själva trott att de ska leva i bara 35 år till, då var de beredda att byta bort ett större antal år. Om man inte tar hänsyn till detta riskerar man felaktiga resultat vilket i sin tur kan leda till en felaktig fördelning av hälso- och sjukvårdens resurser, säger Emelie Heintz. Avhandling: Health economic aspects of diabetes retinopathy av Emelie Heintz (Linköping University medical dissertations No. 1293) lades fram

15(77) fredag 4 maj 2012, Campus US, Linköping. Opponent var professor Josephine Mauskopf, Duke University, USA. Källa på nätet: www.liu.se/forskning/forskningsnyheter/1.341521?l=sv Utbrändhet bakom långvarig smärta bland kvinnor Publicerat: 2012-04-23, Mittuniversitetet Symtom på utmattning och utbrändhet förutsäger till viss del framtida smärtproblem bland kvinnor. Och upp till sex av tio i ett urval av kvinnor i Stockholm visade sig lida av smärta som pågått minst en månad. Det visar en avhandling vid Mittuniversitetet. - Symtom på utmattning visade sig kunna predicera förekomsten av smärta ett år senare vid en uppföljande studie. Utmattningssymtomen hängde också samman med en starkare och mer frekvent smärta, och en klart sämre funktionsnivå bland kvinnorna, säger Johanna Thomtén, doktorand vid Mittuniversitetet. I fyra olika delstudier visar Johanna Thomtén i sin avhandling på sambanden mellan långvarig smärta bland kvinnor och psykosociala faktorer samt psykisk ohälsa, exempelvis symtom på utbrändhet. - Bland kvinnor med långvarig smärta är den upplevda livskvaliteten betydligt lägre, men förklaringen var inte graden av smärta, utan istället symtom på psykisk ohälsa som utmattning, och ett bristande socialt stöd, säger Johanna Thomtén. Studierna baseras på baslinje- och uppföljningsmätningar med 12 månaders mellanrum bland 2 300 kvinnor i Stockholm och inkluderade fysisk och psykisk hälsa samt socioekonomisk status. Symtom på posttraumatisk stress visade sig vara relaterat till ny smärta

16(77) vid uppföljningsmätningen. Depressiva symtom relaterade till samtliga smärt- och socioekonomiska faktorer, och skulle kunna beskrivas som en faktor som förstärker relationen mellan smärta och lägre socioekonomisk status. Det finns flera ingångar till utvecklingen mot en långvarig smärta bland kvinnor. Att identifiera enskilda riskfaktorer kompliceras av ett komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer. I ett tidigt skede, innan smärtan har blivit kronisk, är det möjligt att flera riskfaktorer klumpas ihop och skapar sämre förutsättningar för att hantera smärta. - Att urskilja allmänna riskfaktorer som låg socioekonomisk status kan vara enklare och ett viktigt komplement till att identifiera mer specifika riskfaktorer, något som kräver en djupare analys och som ofta inte är aktuellt förrän smärtan har blivit kronisk. Därför är det av stor vikt att sprida kunskapen, inte minst inom hälso- och sjukvården, om sambanden mellan smärta och psykosociala faktorer, säger Johanna Thomtén. Källa på nätet: www.miun.se/sv/press/pressmeddelanden/pressarkiv/2012/utbrandhetbakom-langvarig-smarta-bland-kvinnor/ Kvinnlig krockdocka ska minska skadorna Publicerat: 2012-05-16 Chalmers Kvinnor löper ungefär dubbelt så stor risk som män att drabbas av whiplashskador vid en krock bakifrån. Men än så länge finns det bara en krockdocka som motsvarar en genomsnittlig man. Nu har chalmersforskaren Anna Carlsson tagit fram en prototyp till världens första krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna.

17(77) Idag är de flesta nya personbilar försedda med whiplashskydd för nacken vid påkörning bakifrån. Men skydden är utprovade för män, och det är tveksamt om de har optimal funktion för kvinnor. Jag hoppas att min forskning ska leda till bättre whiplashskydd, för både kvinnor och män vid kollisioner bakifrån. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv lönar det sig att anpassa bilarnas skyddssystem också efter kvinnor, säger Anna Carlsson, som nyligen försvarade din doktorsavhandling på Chalmers. Kvinnor rör sig annorlunda vid en krock För att kunna ta fram en modell för en kvinnlig krockdocka har Anna Carlsson tagit reda på hur medelstora kvinnor rör sig vid en kollision bakifrån, genom att låta kvinnor bli påkörda vid väldigt låga hastigheter och accelerationer. Sen gjorde forskarna en matematisk modell av en kvinnlig krockdocka, som döptes till EvaRID (RID = Rear Impact Dummy) och som nu finns att köpa. Utifrån den matematiska modellen tillverkade forskarna sedan en prototyp av en krockdocka med kvinnliga proportioner. Därefter utsattes dockan för åtta krockprov i vanliga säten och resultaten jämfördes med motsvarande krockprov med en manlig docka. Det visade sig att den kvinnliga krockdockan hade generellt högre accelerationer och ett snabbare rörelseförlopp än mannen när hon blev påkörd bakifrån. Stolsryggen viker sig inte lika mycket bakåt när en kvinna blir påkörd, vilket innebär att hon får en tidigare och kraftfullare rekyl framåt. När du sitter normalt har nacken en svag böjning. Men om du blir påkörd bakifrån så trycks kroppen framåt av ryggstödet medan huvudet dröjer kvar. Då får du en s-form på nacken som sedan övergår i en bakåtrotation av huvud och nacke. Därefter kastas du framåt in i bältet. Hela händelseförloppet tar kanske en halv sekund. Skadorna reduceras av ett bra whiplashskydd, men statistiken visar att skydden är 30 procent mer effektiva för män än för kvinnor.

18(77) Utveckling av krockdocka har minskat skadorna Om vi kan sänka accelerationen för både kvinnor och män vid en krock, så minskar också risken för skador betydligt. Ett sätt är att tillverka en stol som viker sig bakåt vid en krock. Man kan också låta stoppningen ta upp energi och då rör sig inte stolen, säger Anna Carlsson. Volvo och Saab har visat sig vara bäst på skydd mot whiplash. Anna Carlsson tror att de har lyckats så bra för att de utvecklade den manliga krockdockan BioRID i slutet av 90-talet, i ett samarbete med Autoliv och Chalmers. Idag används krockdockan över hela världen och skaderisken har minskat med ungefär 50 procent i de bästa bilsätena. Om man även tar fram en kvinnodocka och anpassar bilens skyddssystem så kommer skadorna att minska ännu mer. Nu hoppas Anna Carlsson att hon får möjlighet att fortsätta utveckla den kvinnliga krockdockan, som ju än så länge bara är en prototyp. Hon vill också ta reda på vilka biomekaniska toleransnivåer kvinnor har, eftersom de som finns idag är anpassade efter män. Eftersom forskningen visar att kvinnor generellt sett är utsatta för större risker vid bilolyckor, så behöver vi separera statistik och skadekriterier för män och kvinnor. Anna Carlssons arbete har genomförts som en del i EU-projektet ADSEAT. Läs mer om projektet här: www.adseat.eu Fakta om whiplashskador Av 30 000 anmälda whiplashskador per år i Sverige så står krockar bakifrån för cirka hälften. 1500 personer per år får en invaliditetsgrad på mer än 10 procent, och 500 personer per år blir helt oförmögna att fortsätta arbeta. Samhällskostnaderna för whiplashskador beräknades till mer än fyra miljarder kronor per år i Sverige. Källa: Whiplashkommissionen2005 Läs avhandlingen: Addressing Female Whiplash Injury Protection - A Step Towards 50th Percentile Female Rear Impact Occupant Models Källa på nätet: www.chalmers.se/sv/nyheter/sidor/kvinnlig-krockdocka-ska-minskaskadorna.aspx

19(77) Vartannat sjöbefäl somnar vid rodret Publicerat: 2012-05-16, Chalmers Nästan hälften av fartygsbefälen somnar vid rodret, visar nya europeiska forskningsresultat. "Det är överraskande och alarmerande. Inte i våra vildaste fantasier kunde vi föreställa oss att det var så allvarligt", säger Margareta Lützhöft vid Chalmers. Under två års tid har forskarna mätt tröttheten hos fartygsbefäl från flera europeiska länder i EU-projektet Horizon. Resultaten visar att 45 procent av befälen somnade på bryggan. Förklaringen tros vara de tuffa arbetstider som tillämpas ombord idag med 6-6-vakter, alltså sex timmars arbete följt av sex timmars vila. Har man gjort sina tolv timmar på ett dygn behöver man vila resten av tiden. Man får absolut inte jobba mer. Vi såg en dramatisk ökning av trötthet när befälen jobbade mer än så, säger Margareta Lützhöft, docent och sjökapten. Siffrorna oroar forskarna, eftersom människors säkerhet, den marina miljön och värdefull last står på spel. I en tidigare rapport har det slagits fast att trötthet är en av de vanligaste orsakerna till att olyckor sker, men man vet för lite om hur vaktsystemen påverkar prestationen hos de vakthavande befälen. Forskarna har nu studerat hur olika vaktsystem påverkar tröttheten hos chefer i besättningen, både däcksbefäl och maskinbefäl. Experimenten har utförts i simulatorer som är i stort sett identiska med riktiga fartygsbryggor. Olika scenarier har simulerats, till exempel fartygsmöten, undanmanövrar och objekt i vattnet. Befälen blir speciellt trötta de sista timmarna på nattvakten. Om man dessutom har fått arbeta på frivakten, vilket är vanligt, kan effekterna bli förödande, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare vid

20(77) Stressforskningsinstitutet. I verkligheten på sjön kanske ingenting farligt händer. Men man kan undra hur många som sitter och sover och klarar sig på ren tur, säger Margareta Lützhöft, som vill se en ändring både vad gäller arbetstid och arbetsbelastning. Även om befälen inte har hunnit somna finns det andra allvarliga risker med trötthet, som är svårare att mäta. Under arbetsveckan i simulator observerades incidenter som hade lösts bättre om man inte var trött. Det går ju att sätta in ett larm, men man fattar inte så bra beslut när man är nyvaken, säger Margareta Lützhöft. Horizon är ett samarbete mellan bland annat Chalmers, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Warsash Maritime Academy, Southampton Solent University, UK. Tillsammans med ansvariga myndigheter planerar nu Chalmers att skriva en inlaga med rekommendationer till FN:s organ för sjöfartssäkerhet, IMO. Läs mer om projekt Horizon: Rapporten Horizon a wake up call har nyligen släppts. www.project-horizon.eu Källa på nätet: www.chalmers.se/sv/nyheter/sidor/vartannat-sjobefal-somnar-vidrodret.aspx Folk drabbas inte av panik Publicerat: 2012-06-04, KTH Det finns många hemska historier om när Estonia sjönk och ungdomarna på Utöya besköts. Att det fanns människor som hamnade i chocktillstånd och blev paralyserade. Vad som däremot inte hände var att folk