Riktlinje för anhörigstöd

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018

Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Begreppsdefinitioner... 4 2 Syfte... 5 3 Mål... 5 4 Inriktning och genomförande... 5 4.1 Organisation... 6 4.2 Insatser... 7 4.3 Samverkan... 8 4.4 Information... 8 4.5 Anhörigperspektiv och vidareutveckling... 8 4.6 Dokument... 9 5 Uppföljning/utvärdering... 9 5.1 Övergripande... 9 5.2 Ansvar... 9 6 Slutkommentarer... 10 Referenslista... 11 3

1 Inledning Den 1 juli 2009 förstärktes lagen om anhörigstöd. Propositionen 2008/09:82 Personer som vårdar eller stödjer närstående låg till grund för skärpningen av Socialtjänstlagen (2001:453) 5 kap 10 till Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Socialstyrelsen gav 2013 ut en vägledning till lagen. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en person med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Det kan därför handla om anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblem, till personer som har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller vuxna barn till äldre som behöver hjälp. Den anhöriga avgör själv om hon eller han anser att lagen gäller sin situation. (Socialstyrelsen, Stöd till anhöriga, 2010). Barn under 18 år har inget formellt eller juridiskt ansvar och faller därför inte in under bestämmelsen i 5 kap 10 SoL. Det förekommer ändå att barn under 18 år kan ge omfattande hjälp och stöd till föräldrar eller syskon och behöver också stöd, men utifrån annan lagtext. Idag räknar man med att drygt 1,3 miljoner ger någon form av anhörigstöd i Sverige enligt en rapport från Socialstyrelsen 2012. Av dessa är ca 900 000 förvärvsarbetande. Olika rapporter och undersökningar visar också att anhöriga påverkas både ekonomiskt, socialt, psykiskt och fysiskt av att ge anhörigstöd. Socialstyrelsen skriver i sin vägledning till lagen att stödet till anhöriga ska vara individuellt, flexibelt och av god kvalitet. Forskning visar att ett viktigt stöd för anhöriga är att den närstående får bra stöd och hjälp. Därför är det av vikt att den närstående får insatser av hög kvalitet. Det är också viktigt att som anhörig bli sedd, lyssnad på och få känna delaktighet. I lagens förarbeten betonas också vikten av att nå anhöriga i ett tidigt skede. 1.1 Begreppsdefinitioner Med anhörigstöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Med anhörig avses den person som på något sätt ger omsorg, vård och stöd. Anhörig kan vara tex släkt, vänner, grannar och är heller inte kopplat till om stödet ges sällan eller är mer omfattande. Den som är i behov av hjälp benämns närstående. Stödet kan ges på olika sätt. Dels som ett direkt stöd till den anhörige, t.ex. i form av stödsamtal, samtalsgrupper. Det direkta stödet erbjuds som en service till den anhörige. Det finns också indirekt stöd, som är en biståndsbedömd insats som kan ansökas om hos handläggare och där ansökan görs av den närstående. Anhöriga kan även söka stöd för egen del i form av behovsprövade insatser. Vissa former av indirekt stöd kan förekomma som inte är biståndsbedömt, till exempel olika former av fritidsaktiviteter riktade mot olika målgrupper. Anhörigkonsulent är en person som är anställd för att arbeta och har ett övergripande ansvar för arbetet med anhörigstöd. Finns det anhörigsamordnare har de en mer underordnad roll och arbetar mer med direkt stöd. Anhörigombud fungerar som ambassadörer ute på arbetsplatser för att sprida kunskap och uppmärksamma anhörigas situation. 4

2 Syfte Syftet med anhörigstöd i Ulricehamns kommun är att genom förebyggande och stödjande arbete försöka minska anhörigas belastning, förebygga ohälsa, förse dem med den kunskap och information de har behov av och inte minst att ge dem ett erkännande för den viktiga arbetsinsats de gör. Detta bidrar till en förbättrad livssituation hos anhöriga. Genom detta skapas också en ökad trygghet för den närstående. 3 Mål Målsättningen är att Ulricehamns kommun ska ha ett anhörigstöd som kännetecknas av; Anhöriga ska känna sig sedda, lyssnade på och delaktiga. Anhörigstödet i kommunen ska vara flexibelt, individuellt anpassat och av god kvalitet och kunna erbjudas mot alla målgrupper. Alla anställda i kommunen ska ha ett anhörigperspektiv så att anhörigas behov av stöd uppmärksammas Att arbetet med att stödja anhöriga integreras i kommunens olika verksamheter för att kunna erbjuda ett lättillgängligt och flexibelt anhörigstöd samt för att undvika att någon anhörig inte får det stöd den behöver. Att de personer som både internt inom kommunen och externa parter träffar anhöriga och de personer som arbetar specifikt med anhörigstöd samverkar och utvecklar samarbetsformer. Att nå anhöriga i ett tidigt skede för att synliggöra deras situation och därmed förebygga ohälsa. Ambitionen är att kontakten med anhörigstödet kan leda till en minskad belastning för såväl den anhörige som den närstående och därmed minska risken för eventuellt våld i nära relationer. Barn som anhöriga ska uppmärksammas och synliggöras. 4 Inriktning och genomförande Bestämmelsen i lagen omfattar socialtjänstens hela verksamhet. Alla anställda inom kommunens olika verksamheter ska uppmärksamma anhörigas behov av stöd, kunna ge stöd eller lotsa vidare. Det arbete som utförs av anhörigkonsulenter, anhörigsamordnare och anhörigombud är ett komplement, men även en drivkraft till det grundläggande arbete med anhörigkontakter som löpande ska förekomma inom kommunens olika verksamheter. Övergripande inriktning för anhörigstödet i Ulricehamn Att personal som arbetar med anhörigstöd har tid och kompetens för att kunna arbeta med stödet Att anhöriga känner till och får information om rätten till stöd på olika sätt, och att de vet vart de kan vända sig för att få stöd. Samlad information om Ulricehamns kommuns anhörigstöd ska finnas på kommunens hemsida, i lättillgängliga broschyrer och vid behov på sociala medier Stöd till anhöriga ska kunna ges som service och vid behov även som biståndsbeslut. 5

Anhörigperspektivet ska beaktas vid beslut om biståndsbedömda insatser för närstående. Anhörigstöd ska kunna erbjudas både individuellt och i grupp. Anhörigstöd ska i någon form kunna erbjudas mot alla målgrupper Kommunen ska även erbjuda stöd till barn som är anhöriga Alla anställda inom kommunens olika verksamheter som kommer i kontakt med anhöriga, ska ha ett anhörigperspektiv och uppmärksamma anhörigas behov, kunna ge råd och information samt vägleda/hänvisa till ytterligare stödkontakt vid behov. Anhörigkonsulenterna utgör drivkraften i arbetet med att sprida, informera, utbilda, samverka och utveckla stödet till anhöriga Kommunen ska samverka kring anhöriga och närstående, både internt och med externa parter såsom landsting, närhälsan, kyrkor samt olika föreningar och intresseorganisationer Anhörigstödet ska utvecklas i samverkan mellan företrädare för frivilligorganisationer, anhöriga, landstinget, närhälsan och verksamheter inom kommunen. Att anhörigstöd ses som en viktig del i kommunens arbete och ges utrymme att kunna fortsätta utvecklas 4.1 Organisation Anhörigkonsulenter Navet i kommunens anhörigstöd är anhörigkonsulenterna. De ska planera och utveckla anhörigstödet för alla målgrupper, initiera utbildning, utveckla informationen till anhöriga och lyfta fram förbättringsområden och brister som finns inom socialtjänstens och kommunens verksamheter när det gäller anhörigstöd. Vidare ska anhörigkonsulenterna utveckla samverkan kring anhörigstöd både internt inom kommunen men också med externa parter såsom till exempel landsting, närhälsan, kyrkan, intresseföreningar, studieförbund. Anhörigkonsulenterna ska också ge råd, stöd och information till anhöriga, leda anhöriggrupper samt utbilda och handleda personal inom socialtjänsten och andra verksamheter som berörs, gällande anhörigperspektiv och anhörigfrågor. Anhörigsamordnare Som anhörigkonsulenternas förlängda arm kan det även finnas anhörigsamordnare. Dessa kan bland annat ha som uppgift att leda olika former av anhöriggrupper och vid behov även kunna ha enskilda samtal. Även övriga uppgifter när det gäller direkt stöd kan vid behov förekomma. Anhörigombud Som ett led att förankra anhörigperspektivet i olika verksamheter, bör det även på sikt utbildas anhörigombud, som har som uppgift att vara ambassadörer och sprida kunskap i syfte att uppmärksamma anhörigas situation. Handläggare inom Socialtjänsten Alla handläggare inom socialtjänsten har ett viktigt ansvar för de individuella kontakterna med och stödet till anhöriga. Inte minst i att tidigt informera och erbjuda/hänvisa anhöriga till lämpligt stöd. En fungerande kontakt mellan handläggarna och anhörigkonsulenterna är av stor vikt i den fortsatta utvecklingen av kommunens anhörigstöd. Där man tillsammans kan arbeta för att identifiera anhörigas behov av stöd och därmed kunna erbjuda ett varaktigt och fungerande stöd. Som tidigare nämnts så är också ett stort stöd för anhöriga att den närstående får bra stöd och hjälp. Anhörigperspektivet bör därför beaktas vid beslut rörande den närstående. 6

Övrig personal inom kommunens verksamheter Även andra verksamheter inom kommunen berörs vad gäller anhörigperspektivet. Till exempel så berörs personal inom de verksamheter som verkställer indirekt stöd. Även personal på skolor och elevhälsan, samt kultur- och fritidsverksamheten berörs. All personal inom kommunen som kommer i kontakt med anhöriga ska: Uppmärksamma dem Bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt Bör samarbeta med dem Ha kunskap och kunna lotsa anhöriga till rätt instans/personer inom kommunen 4.2 Insatser Behoven hos anhöriga förändras över tid. Anhörigstöd är också mångfacetterat och vad för stöd som behövs kan variera i varje enskilt fall. Anhöriga är inte enligt lagen skyldiga att stödja/hjälpa närstående, och vad man som anhöriga kan, vill, orkar varierar och även hur man som anhörig påverkas av situationen. Vilket stöd som är bäst gällande anhöriga och närstående blir därför individuellt. Stöd kan ges i form av direkt stöd till anhöriga eller som ett indirekt stöd genom insatser till den närstående. Direkt stöd Anhöriga ska erbjudas direkt stöd som en service. Grunden för arbetet ska vara att erbjuda enskilda samtal och olika former av grupper. Vid behov ska även föreläsningar, utbildning, anhörigdagar och olika former av må-bra-aktiviteter kunna erbjudas. Det direkta stödet ska kunna erbjudas mot alla målgrupper. Visst direkt stöd kan också komma att erbjudas i samverkan med andra kommuner, samt externa aktörer. Anhöriga kan också ansöka om individuellt biståndsbedömt stöd enligt Socialtjänstlagen 4 kap 1. Det ska finnas rutiner som tydliggör hos vilka handläggare anhöriga kan ansöka om sådant stöd. Även olika former av stöd till barn som anhöriga ska vid behov kunna ges. Indirekt stöd Inom SoL(Socialtjänstlagen) och LSS(Lagen om särskild service) finns olika former av stöd som riktar sig till den närstående och som samtidigt kan utgöra en viktig del i den hjälp och stöd som den anhörige kan behöva. Ansökan görs av den närstående och den närstående är den som får beslutet. Det kan handla om avlösning, ledsagning, hemtjänst, dagverksamhet, boendestöd, kontaktfamilj, kontaktperson, familjebehandlare, korttidsboende enligt SoL eller korttidsvistelse utanför egna hemmet enligt LSS. Vissa former av stöd kan endast ansökas om man är sammanboende med den närstående. Detta kan vara avlösning, växelvård, korttid. När man fattar beslut ska man beakta anhörigperspektivet vid handläggningen. Indirekt stöd som inte är biståndsbedömt ska vid behov kunna ges, till exempel fritidsaktiviteter riktade mot olika målgrupper. Ytterligare ett sätt som inte är biståndsbedömt, är att erbjuda och stötta anhöriga genom att kommunen erbjuder personliga ombud (http://www.personligtombud.se/) till närstående. Övrigt stöd 7

Övrigt stöd som finns i Ulricehamns kommun är olika former av föräldrastöd, där en del har en mer generell inriktning. I Ulricehamn finns också en volontärverksamhet. 4.3 Samverkan Både i förarbeten till lagen och från Socialstyrelsen betonar man vikten av samverkan. Socialstyrelsen skriver i olika rapporter att samverkan är något som kommuner behöver utveckla. Många anhöriga fungerar idag som samordnare, då samverkan mellan olika instanser inte fungerar tillfredställande. En del i anhörigstödet ska vara att arbeta för att få till bra samverkan med olika parter, både internt och externt och också kunna fungera som stöd i samordningsprocessen för de anhöriga. Samverkan bör ske med landsting, närhälsan, externa intresseorganisationer, kyrkor, studieförbund och också kontinuerligt utvecklas. Även intern samverkan ska ske och vid behov utvecklas med berörda parter inom kommunen. En del i arbetet med samverkan är att se vem och i vilka olika former samverkan finns och bör finnas. Det ska också finnas rutiner och planer för vem som ska ansvara för samverkan på olika plan och med olika samverkanspartner. Samverkan behöver också drivas på olika organisatoriska nivåer. Att samverka med andra kommuner och externa parter ska också vara en viktig del och där även samverkan i individärenden kan förekomma. En viktig del i anhörigstödet är också att samverka kring de olika former av stöd som finns i kommunen som till exempel föräldrastöd och volontärverksamheten, så att de olika formerna av stöd bildar en helhet. Man bör också i samverkan med anhöriga fortsätta att utveckla stödet, så att det blir flexibelt, individuellt och av god kvalitet. 4.4 Information Kommunen är skyldig att informera anhöriga om rätten till stöd och vilket stöd som kan erbjudas. Information ska vid behov kunna ges på olika sätt och olika språk. Anhöriga ser inte alltid sig själva som anhöriga och är också många gånger inriktade på den närståendes behov av stöd och hjälp och ser inte sina egna behov. Kommunen ska därför också ha en uppsökande verksamhet för att sprida information. Ett uppsökande arbete är också av betydelse för att nå ut till anhöriga med information i ett tidigt skede. 4.5 Anhörigperspektiv och vidareutveckling Med anhörigperspektiv avses enligt regeringens proposition 2008/09:82 att socialtjänstens ska: Samverka med anhöriga Erbjuda anhöriga att delta i biståndsutredningen Ta hänsyn till anhörigas synpunkter vid bedömning och utförande Utreda anhörigas behov och informera om kommunens stöd Hålla regelbunden kontakt och följa upp stödinsatserna Se till att socialtjänsten och sjukvården samverkar Och att all personal i kommunen ska: uppmärksamma dem 8

bemöta dem på ett bra och respektfullt sätt Bör samarbeta med dem Anhörigperspektivet ska kontinuerligt arbetas med/informeras om i kommunens olika verksamheter, främst bland de som på något sätt möter anhöriga i sina verksamheter. Ett sätt att göra detta är att utbilda anhörigombud, som får verka som ambassadörer ute på arbetsplatser för att sprida kunskap och uppmärksamma anhörigas situation. För att förankra och fortsätta med vidareutveckling ska också en styrgrupp eller referensgrupp finnas. En referensgrupp kan bestå av anhörigkonsulenter, chefer, politiker, anhöriga, annan personal i kommunen samt representanter från externa aktörer. Även folkhälsoplaneraren kan ingå i en referensgrupp. Många kommuner har idag någon form av Anhörigcenter/Råd och stödcenter, som ofta fungerar som en bas för anhörigstödet. Frågan om att på sikt ha ett anhörigcenter i Ulricehamn är något som bör tas med i arbetet kring vidareutveckling av anhörigstödet. 4.6 Dokument För att tydliggöra hur arbetet med anhörigstöd ska bedrivas, behöver man förtydliga det genom olika rutiner. Både förvaltnings och kommunövergripande rutiner ska vara kända av all berörd personal. Det ska också vara tydligt vem som ansvarar för olika rutiner och vem som har ett övergripande ansvar. 5 Uppföljning/utvärdering 5.1 Övergripande Arbetet med anhörigstöd ska kontinuerligt följas upp och utvärderas, för att säkerställa att lagen följs i rätt utsträckning. Anhörigkonsulenterna ska också dokumentera sitt arbete. En del i kvalitetsarbetet är att årligen göra en kvalitetsredovisning. Det ska också kontinuerligt föras statistik och göras utvärderingar både hos anhöriga, internt och externa parter. Riktlinjer och rutiner ska följas upp och revideras vid behov. 5.2 Ansvar Ansvaret för att följa upp och utvärdera ska ligga på anhörigkonsulenter tillsammans med sin chef och en styrgrupp/referensgrupp. Riktlinjerna ska följas upp varje år och revideras vid behov av anhörigkonsulenter i samråd med styrgrupp/referensgrupp. Även rutiner ska följas upp årligen. Anhörigkonsulenter ska föra statistik i linje med Socialstyrelsens enkäter. Anhörigkonsulenterna har också ansvar för kvalitetsredovisningar och för att göra utvärderingar. 9

6 Slutkommentarer Lagändringen från bör till ska, innebar ökade krav på kommunerna att stödja anhöriga. Socialstyrelsen skriver i en fördjupad studie från 2014 att: Omsorg som ges av anhöriga till närstående har en samhällsbärande funktion och är inte bara ett komplement till hälso- och sjukvård och socialtjänst. I vissa fall ersätter anhörigomsorgen samhällets insatser för att de berörda vill ha det så, eller för att insatserna inte upplevs vara tillräckliga. Det finns idag ingen lagstadgad skyldighet för anhöriga att ta hand om närstående. Socialstyrelsen skriver vidare i den fördjupade studien att: I de flesta fall är omsorgsgivandet ett frivilligt åtagande men omfattningen och formerna är inte alltid självvalda. Det finns brister i samordningen av insatser från hälso- och sjukvård och socialtjänst för personer med stora vård- och omsorgsbehov, vilket ökar belastningen för de anhöriga som nödgas kompensera för det. Anhörigas fysiska och psykiska hälsa påverkas i olika utsträckning om omsorgsgivande. Studier visar att olika konsekvenser av hälsa och förvärvsarbete hänger nära samman och att de i sin tur formar livskvaliteten. Att ge stöd kan därför också påverka ekonomin, och för många innebär att ge stöd att man även påverkas socialt. I socialstyrelsens slutrapport från 2014 lyfter man också fram att det innebär konsekvenser för anhöriga, när mycket vård idag bedrivs allt mer i hemmet. Vidare skriver man att: En annan erfarenhet är att behovet av att uppmärksamma de anhörigas situation och behov av stöd inte enbart är en fråga för socialtjänsten utan för hela samhället: sjukvården, skolan, arbetslivet, myndigheterna osv. Det pekar på behovet av ett förändrat synsätt, från ett individcentrerat till ett familjeorienterat synsätt i vården och omsorgen. Att uppmärksamma och stödja anhöriga är att arbeta för att både anhöriga och närstående ska få en ökad livskvalitet och är ett viktigt arbete både på kort och lång sikt. 10

Referenslista Regeringspropositionen 2008/09:82 Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Socialstyrelsen Stöd till anhöriga 2012 (artikelnr 2012-3-7) Socialstyrelsen Stöd till anhöriga 2013- vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 socialtjänstlagen (artikelnr 2013-3-2) Socialstyrelsen Meddelandeblad November 2009 Stöd till anhöriga ställer krav på strategi Socialstyrelsen Anhöriga som ger omsorg till närstående 2012 omfattning och konsekvenser (artikelnr 2012-8-15) Riksrevisionen Stödet till Anhöriga omsorgsgivare RIR 2014:9 Socialstyrelsen Meddelandeblad April 2010 Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation. Socialstyrelsen Meddelandeblad Juli 2009 Socialstyrelsens stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående Stöd till personer som vårdar och stödjer närstående, Slutrapport 2014 - SoS 2014-12-6 11