Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elgitarr. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008



Relevanta dokument
Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Elbas. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Flöjt. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Klarinett (rytmmusik)

SML/FMF - Finlands musikläroinrättningars förbund. Piano. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Fagott. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

SML/FMF Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Cello. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trummor. Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trumpet. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Trombon. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

SML/FMF-Finlands Musikläroinrättningars förbund rf. Violin. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Teori och sammanhang Samtal kring dans som ämne, estetisk verksamhet, kultur och konstform. Kännedom om grundläggande danstekniska begrepp.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Planering i Musik Ö7 Ansvarig lärare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

KUNSKAPSSTEGE FÖR SAXOFONSPEL (POP/JAZZ) vid Musikinstitutet Kungsvägen

Musicerande och musikskapande

Centralt innehåll år 4-6 Kunskapskrav E:

Företagets slogan eller motto MUSIK

Läsårsplanering i Musik åk 4 Lpo 94

Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

SML/FMF Finlands musikläroinrättningars förbund rf. Sång. Nivåprovens innehåll och bedömningsgrunder

Ansökan om tillstånd att använda andra behörighetsvillkor för konstnärlig kandidat musiker vid Karlstad universitet

Planering i Musik Lag 4-9 Ansvarig la rare Jenni Jeppsson jenny.jeppsson@live.upplandsvasby.se

Broskolans röda tråd i Musik

För dig som är nyfiken på musik

Övergripande kursplaner för Härryda Kulturskola För mer detaljerad information om vår våra kurser se specifika ämneskursplaner

KUNSKAPSSTEGE FÖR POPSÅNG

KUNSKAPSSTEGE FÖR VALTHORNSSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

Musik. Centralt innehåll. I årskurs 1 3

4 Musikhistoria Muntlig redovisning. 5 Musikens funktion, genres och att ge omdo men.

KUNSKAPSSTEGE FÖR KONTRABASSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

KUNSKAPSSTEGE FÖR TROMBONSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

Tillvalsämnen för årskurs 4-6

KUNSKAPSSTEGE FÖR KLARINETTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Det musikaliska hantverket

FRÅN IDÉ TILL PRODUKT

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet musik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Musik

Förord. ra och Ackordspel (Reuter&Reuter), men andra böcker kan naturligtvis också användas (se

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Musik kunskapskrav år 7-9 Eleven kan delta i gemensam sång o följer då XXX rytm och tonhöjd. F E C A. Namn: Klass: Betyg: med säkerhet

3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

KUNSKAPSSTEGE FÖR FLÖJTSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

RÖDA TRÅDEN MUSIK ÅK 1 ÅK

Del ur Lgr 11: kursplan i musik i grundskolan

År 1-3 År 4-6 År 7-9

MUSIK. Kopiering förbjuden. Staffan Sundberg. Årskurs 1-6 I GRUNDSÄRSKOLAN INRIKTNING ÄMNE. Elevens namn. Undervisningen i musik ska ge dig

Planering musik åk 7 ht 2018

Vårens kurser för barn och unga!

MusikteoriForum Öst !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hur kommer man igång?

KUNSKAPSSTEGE FÖR TRUMPETSPEL vid Musikinstitutet Kungsvägen

Samarbetsförmåga och ansvarstagande för arbete i grupp är viktigt i musiken. Därför ska eleverna ges möjlighet att musicera tillsammans med andra.

Anmälan till musikinstitutet

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 kursplan musik

Musikens grunder. Innehåll, målsättningar och tidtabell. Johan Cantell, Laura Koskelo, Leif Nystén. Lärare

KULTURSKOLAN. Kulturskolan LOMMA KOMMUN

Lathund, till Photo Story, för skräckslagna lärare

LOKAL KURSPLAN I MUSIK ANNERSTASKOLAN 2010 MUSIK. Årskurs 4

Om du går in på Wikipedia kan du se några av tavlorna och lyssna på dem.

Innehåll. BEDÖMNINGSSTÖD I MUSIK Musikskapande. 1. Om stödmaterialet för musikskapande sid. 2. Fyra elevkompositioner sid. 2

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Kurser termin 1 och 2, gällande. Kandidatprogram musiker, jazz, KKJZ 180 hp. Bachelor Programme in Jazz, KKJZ

KULTURSKOLAN i Katrineholm 2011/12

MUSIK. Läroämnets uppdrag

Kunskapskrav årskurs 6

Information och anmälan 2015/2016

KUNSKAPSSTEGE FÖR KLASSISKT GITARRSPEL

KUNSKAPSSTEGE FÖR DRAGSPEL

Sveaskolans mål i musik

Några av de mest framstående kompositörerna

Lokala kursplaner i musik F-1 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Kursbeskrivning steg för steg

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

Majorna-Linné stadsdelsförvaltning. Program 2015/

Vårspel. vecka Kulturskolan

Kan vi tillsammans göra skolan roligare, mer innehållsrik, bättre måluppfyllelse och möta fler inlärningsstilar..?

Nu ska vi spela musik!

Att lära ut bas En studie i basundervisning

Kursplan för musik i grundskolan

9. MUSIK ÅK Elevhäfte "Musik skall byggas"

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Musik Sång och musicerande

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

Muffinsmysteriet. Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering.

Eudora Internationella Förskola, Fatburs Brunnsg.

Kulankatalogen, läsåret Kulturskolans projekt med förskola, skola, grundsärskola, skolbarnomsorg och gymnasium

Digitala verktyg i musik

Fokus på förmågorna! Koll på kunskapskraven.

Kulturskolans kurser

Välkommen till musikinstitutet! Vanda musikinstitut svenska enheten

Delprovets samlade resultat bedöms med godkänt eller underkänt.

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

EXAMENSARBETE. Hur sjutton lär de sig?

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

Undervisa i världens största språk - musik

VT11 PLANERING I MUSIK 8A, 8C och 8E

14/15. Program MÖTESPLATSEN FÖR LUSTFYLLT SKAPANDE

Kursplan Dansutbildningen Fastställd av FU Godkänd av MYH

Transkript:

Finlands musikläroinrättningars förbund rf Elgitarr Nivåprovens innehåll och utvärderingsgrunder 2008 Observera att notexempel saknas men kommer senare! www.musicedu.fi

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM NIVÅPROV I RYTMMUSIK Bedömningsgrunderna för nivåproven för grund- och musikinstitutsnivåerna i Finlands musikläroinrättningars förbund har utvecklats i andan av Utbildningsstyrelsens riktlinjer för den fördjupade läroplanen för grundundervisning i konst. Det nya innehållet ger eleverna en större frihet och läraren mera ansvar när det gäller repertoaren. Det viktigaste är att väcka intresse för att spela och uppträda samt att upprätthålla ett förhållande till musiken. Nivåprovens innehåll Nivåproven skall uppmuntra eleven att söka sin egen musikaliska identitet. och läraren planerar nivåprovet tillsammans. Ensemblespel är en väsentlig del av studierna och en del av nivåprovet kan bestå av ensemblespel. Programmet bör i genomsnitt uppfylla respektive nivås rekommendationer beträffande innehållet. Repertoaren bör ge en god bild av elevens färdigheter rent rytmiskt, harmoniskt, tekniskt och formmässigt samt vad gäller stilkännedom och frasering. Erfarenheterna av prestationen samt nämndens sporrande och konstruktiva utvärdering hjälper eleven att sätta upp nya mål. Nivåprov Nivåprovet kan ske i form av ensemblespel, om möjligt i slutproven som konsert eller konsertliknande tillställning. Repertoaren bör omfatta de rekommendationer som ges för respektive instrument. Repertoaren kan delvis gärna utgöras av elevens egna kompositioner. s tekniska nivå (skalor, etyder, harmonikunskaper, rudiment m.m.) kan konstateras separat från nivåprovet, enligt det enskilda musikinstitutets praxis. Tekniskt kunnande Att utveckla elevens tekniska färdigheter bör vara en naturlig del av spel- och ensemblelektionerna, vilket stöder elevens utveckling och förhållande till instrumentets krav. Närmare beskrivning av de tekniska kraven framkommer i de enskilda instrumentfordringarna. Att spela utantill Utantillspel skall i huvudsak eftersträvas. Repertoaren Repertoarförteckningarna för varje enskilt instrument ses som hjälpmedel för lärarna och fungerar som riktgivande exempel inför planering av elevens repertoar. Läraren kan specifikt ta fram material enligt den enskilda elevens intresse, nivå och behov. Repertoaren bör vara varierad och mångsidig. Bedömning Bedömningens uppgift är att stöda inlärningen och hjälpa eleven att sätta upp mål samt uppnå dessa. En mångsidig, kontinuerlig utvärdering innehåller en uppmuntrande och konstruktiv respons samt handledning i självutvärdering. 2

Bedömningsskala utmärkta 5 berömliga 4 goda 3 nöjaktiga 2 godkänd 1 omtages Slutproven bedöms med skalan 1-5 och omtages. Om så önskas kan läroinrättningen tillämpa en mer detaljerad poängsättning (utmärkta 21-25, berömliga 16-20, goda 11-15, nöjaktiga 6-10, godkänd 1-5) enligt grunderna för den egna läroplanen. Andra prestationer än slutprov kan bedömas utan betyg. Nivåprovet är då antingen godkänt eller omtages. Enligt de nationella grunderna för läroplanen bör antalet bedömare vara minst två. Musikinstitutet kan i sin egen läroplan närmare bestämma bedömningsnämndens sammansättning. I nivåprovsprotokollet bör framgå att elevens tekniska nivå är dokumenterad. får en muntlig bedömning av nämndemedlemmarna alternativt ordförandes sammandrag. får en skriftlig utvärdering enligt Utbildningsstyrelsens läroplansgrunder. 3

Grundnivå 1 ALLMÄNNA MÅL - hittar ett naturligt sätt att spela - förmår läsa enklare nottextur - behärskar övningens grundelement, bl.a. regelbundenhet, mångsidighet och självständighet - erhåller tekniska och rytmiska grundfärdigheter - förmår ta fram styckets karaktär - erhåller färdighet i att lära sig nya stycken - erhåller färdighet i att spela utantill - erhåller färdighet i att gestalta enklare musikaliska strukturer - får handledning i att uppträda - får erfarenhet av att uppträda - får erfarenhet av samspel - får intresse för att lyssna på musik - förmår sköta sitt instrument. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - förstår gitarrens funktion i musiken och rytmensemble - behärskar enkelt gehörsspel - behärskar enkla gitarrkomp - får färdigheter i att förstå och känna rytmik och underindelning - erhåller grunder i plektrum- och fingerteknik. INNEHÅLL - pentatoniska skalor i dur och moll i flyttbara positioner (se bilaga) - durskalor i flyttbara positioner - treklanger - rytmik, puls och indelning - rytmpyramid (fjärdedel, åttondel, sextondel) - höger och vänsterhandsteknik - komprytmer, riff och skalor med metronom och i jämn puls med innefattande rytmik - riff och låtar från pop-, rock- och bluesgenren och annan musik som stöder elevens utveckling innehållande rak åttondels-, fjärdedels- och shufflerytmik - gehörsspel - enkla soloimprovisationer med bland annat pentatoniska skalor - avlyssning och enkla transkriptionsuppgifter på gehör - introduktion av notläsning - ensemblespel - ackordimprovisationer - valfria studier NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - treklanger i dur och moll - uppspel av tre stycken i varierande tempo, varav ett stycke spelas utan komp och ett stycke kan vara etyd eller motsvarande del av musikstycke - ackord- och melodi-prima vista - möjlighet till improvisation och egna kompositioner 4

Grundnivå 2 ALLMÄNNA MÅL - utvecklar sin notläsning - utvecklar fortsättningsvis övningens grundelement - utvecklar tekniska och rytmiska färdigheter, bl.a. förståelse av rytmisk underindelning - improviserar och komponerar utgående från sina egna förutsättningar - lär sig nya stycken på egen hand - gestaltar och känner igen de spelade styckenas musikaliska byggstenar och former - får erfarenhet av att uppträda - vidareutvecklar sina färdigheter i att musicera i grupp - lyssnar på musik och identifierar olika stilar och genrer. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - besitter tekniska grunder för elgitarrspel - utvecklar sitt gehörsspel samt hittar på egna komprytmer och riff utgående från de vanligaste ackordföljderna - utvecklar samspel och kommunikation med övriga kompinstrument - vidareutvecklar sina färdigheter i rytmik och underindelning. INNEHÅLL - naturlig, harmonisk och melodisk moll i flyttbara positioner - vänster och högerhandsteknik - fyrklanger - arpeggion med treklanger - rytmpyramid på skala (fjärdedelar, åttondelar, åttondelstrioler, sextondelar) - riff och skalor med metronom och i jämn puls med innefattande rytmik - låtar, riff och solon som stöder elevens utveckling - komprytmer i 4/4, 2/4, 3/4, 6/8 och 12/8 - sextondelsrytmik och funkmönster (patterns) - olika ackordprogressioner, I-IV-V - notläsning - gehörsspel - avlyssning och enkla transkriptionsuppgifter på gehör och enligt notation - ensemblespel - improvisationsövningar med olika skalor och arpeggion - valfria studier. NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - fyrklanger i grundposition - uppspel av fyra stycken eller delar av musikstycke i olika tempi, av vilka ett spelas upp utan ackompanjemang - ackordprogressioner med valfri kompfigur - ackord- och melodi-prima vista - möjlighet till en egen komposition 5

Grundnivå 3 ALLMÄNNA MÅL - upprätthåller och utvecklar sin spelförmåga på ett självständigt sätt - får beredskap för ett livslångt musikutövande - utvecklar ytterligare sina tekniska och rytmiska färdigheter samt det konstnärliga uttrycket - gestaltar och känner igen de spelade styckenas musikaliska byggstenar och former - får erfarenhet av att uppträda - fungerar som fullvärdig medlem i en grupp - lyssnar på musik, stiftar bekantskap med nutida musik och musiktradition samt följer med händelser inom musiklivet bl.a. genom media och konserter. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - behärskar grunderna i olika genrer inom rytmmusiken - behärskar grunderna i improvisation - har inblick i olika speltekniker och sound inom olika genrer - förmår transkribera på elementär nivå för sitt instrument INNEHÅLL - de viktigaste kyrkotonarternas dur- och mollskalor - kyrkotonarternas sju steg - pyramid upp till sextondelstrioler - fyrklanger i alla vändningar (stränggrupper, se bilaga) - femklanger i grundvändning - arpeggion med fyrklanger jazzackordprogressioner (jazzblues, rhythm changes, II-V-I) samt omvändningar (turnarounds) - latin-, pop-, funk- och reggaekomprytmer - soloimprovisation t.ex. blues, modal improvisation, jazzstandards - notläsning - gehörsspel - melodispel - rytmik och frasering - transkription - musikanalys - ensemblespel - studioarbete - skrivande av egen musik på sitt instrument - andra pentatoniska skalor än vanlig dur och moll - fem fingersättningar av pentatoniska skalor i dur och moll - valfria studier NIVÅPROV - rytmpyramid - förberedda skalor enligt nämndens val - fyrklanger i alla vändningar - uppspel av fyra till sex stycken med kompgrupp - ackord- och melodi-prima vista 6

Musikinstitutsnivå ALLMÄNNA MÅL - tillägnar sig kunskaper och färdigheter som möjliggör fortsatta musikstudier eller en livslång hobby - tolkar musik självständigt - förmår ge musikaliska helheter ett personligt uttryck - erbjuds möjligheter och får erfarenhet av att uppträda och spela i olika musikaliska sammanhang - blir en aktiv musikkonsument. INSTRUMENTSPECIFIKA MÅL - utvecklar sin egen musikaliska röst och identitet - förmår både rytmiskt och dynamiskt spela olika stilar med olika sound och fraseringar - behärskar olika sätt att fysiskt hantera sitt instrument - förmår improvisera - har god kännedom om olika harmonier och ackordprogressioner - besitter goda kunskaper i gehörsspel. INNEHÅLL - avancerade gitarrtekniker - olika rytmiska fraseringar: laid back, in front of the beat och swingfrasering - altererade ackord - kvartsackord - arpeggion med femklanger - dim- och heltonsskala - jazzgenren - pop- och funkgenren - odd-time - notläsning - gehörsspel - avancerad improvisation - transkriptionsuppgifter - studioarbete - ensemblespel - valfria studier NIVÅPROV - variationsrik konsert på ca 30 minuter med 6-8 stycken, varav ett stycke spelas utan komp - prima vista enligt bigbandstil (och eventuell annan stil) 7

UTVÄRDERINGSGRUNDER När elevens spel utvärderas skall man ta hänsyn till behärskandet av följande tekniska, tolkningsmässiga och konstnärliga faktorer: - rytmkänsla och time (underindelning) - tonkvalitet och dynamik - naturligt spelsätt, ergonomi - musikaliskt uttryck - uppträdande och närvaro - stilkänsla - samspel och interaktion - förberedelse och genomförande av programmet - spel glädje - mental träning och förberedelse 8

TIPS OM TAJMING- OCH RYTMIKÖVNINGAR Att få god tajm är, för det mesta, inte svårt. Konstateras skall, att ju bättre teknisk färdighet du har på ditt eget instrument, desto större är sannolikheten att du kan hålla en jämn puls i ditt musicerande. När man övar tajm så är det mest väsentliga, att du för det första, gör det med hjälp av en metronom eller en trummaskin eller förinspelad musik som utan tvivel är gjord med hjälp av sekvenser. Om vi börjar med metronomen, så sätt den på ett mediumtempo t ex ¼=60 slag i minuten. Stampa med foten i samma puls som metronomen samtidigt som du ljudligt (viktigt) räknar sextondelar med munnen: 1 å så å 2 å så å 3 å så å 4 å så å. Det mest väsentliga är alltså att foten stampar pulsen hela tiden. När du känner dig bekväm med detta så klappar du med händerna t ex den sista sextondelen i varje takt, dvs. 4 å så å. Om du märker att foten följer med ditt klapp; gå tillbaka till ruta ett! Om det känns avspänt och under kontroll så kan du klappa som nästa övning t ex alla å i takten. Glöm inte att räkna högt hela tiden. Tar vi steget vidare så kunde nästa övning basera sig på åttondelstrioler. Ta då samma tempo (60) och stampa pulsen med foten, räkna högt (viktigt) 1 å så 2 å så 3 å så 4 å så. Klappa först den sista triolen, alltså så, i varje fjärdedel. Därefter klappar du det andra triolslaget i varje fjärdedel alltså å. Försök att även känna groovet i kroppen när du gör dessa övningar, för att inte tala om när du spelar ditt instrument. Om kroppen är med så torde även ditt spel låta avslappnat. Prova även med åttondelar, räkna då 1 å 2 å 3 å 4 å. Som tumregel kan man säga att ju långsammare tempo desto tätare med indelningsrytmik och ju snabbare desto sprödare. Tempi i dina övningar skall vara långsamt. Att sedan göra allting snabbare är inte så stor konst. Det absolut viktigaste är att din fot stampar pulsen och du känner groovet i kroppen. När du sedan musicerar och märker att din fot antingen är helt stilla eller stampar efter de fraser du spelar; ja då har du ett problem! Gå tillbaka till ruta ett! Med andra ord skall du relatera allt du spelar till din puls (läs: fot). Ett annat sätt att öva tajm är när du lyssnar på radio eller skiva. När du hittat pulsen, sänk då volymen till noll och sjunga indelningarna, som är passlig för just den låten, och efter en stund öka volymen på nytt. Hur nära pulsen var du när musiken hördes på nytt? Användandet av metronom kan du också laborera med på så sätt, att du spelar t ex dina skalor så att pulsen från metronomen och din fot, spelas på alla sista triolslag, alltså så. Redan i initialskedet märker du att skalorna faktiskt svänger! När du sedan känner dig trygg i ditt tajmspel så blir följaktligen nästa steg att lyssna på trumspelaren, vars primära uppgift bl.a. är att sammansvetsa allas rytmkänsla och puls till ett. Din solida puls är lika viktig som alla andras. Fotnot: tajm= tidsuppfattning / puls 9