Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt
Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok. De visar olust/ovilja samt upplevs stressade om de inte får arbeta vidare i sin mattebok under mattelektionen. Vi har sett att eleverna har svårt att förklara hur de lär sig samt att förstå kopplingen mellan laborativt och teoretisktarbete. Då de har svårt att reflektera över sitt eget lärande så har de också svårt att förstå att de lär sig matte då de arbetar praktiskt. Vi tror att pedagogerna behöver bli tydligare när de arbetar med praktiska övningar för att eleverna ska förstå vad de gör, varför de gör det. Vi tror dessutom att pedagogerna kan bli bättre på att följa upp och återkoppla under de praktiska lektionerna. Vi har sett att eleverna behöver träna på att samtala kring matematik och att vi pedagoger behöver bli bättre på att ha fokus på samtalet i matematikundervisningen. Eleverna behöver hjälp med att få syn på sina egna strategier samt att kunna delge och ta till sig andras lösningar. Vi upplever att det finns en osäkerhet kring arbetet med praktiskt material, vilket material man kan använda samt hur och varför man använder det. Vår förhoppning är att om man arbetar långsiktigt med att skapa förståelse och kunskap kring praktiskt material så kan vi kanske utveckla en gemensam förståelse för hur matematikundervisningen kan se ut. Tidsbrist till att förbereda praktiska övningar kan göra det lättare att använda sig av en mattebok. För att underlätta och skapa bättre förutsättningar att arbeta praktiskt tror vi att en matematikverkstad med färdiga laborationer, instruktioner och material är ett bra stöd. I Lgr 11 Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över valda strategier. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp. Tilltro till sin förmåga, kunna använda matematik i olika sammanhang. Kommunicera om matematik, beskriva och samtala. Våra lärdomar från förra årets lärfråga ledde fram till årets lärfråga: Hur kan vi bidra till hela skolans gemensamma lärande om kommunikationens betydelse i matematikundervisningen? Lärfrågan bröts sedan ned till två forskningsfrågor som vi ämnade arbeta med under detta läsår: Hur kan workshops i matteverkstaden inspirera våra kollegor att utveckla kommunikationen i matematik tillsammans med eleverna? På vilket sätt kan användandet av matematikverkstaden stötta eleverna i deras matematiska utveckling?
Metod: Med hjälp av vår lärplan planerade och strukturerade vi vårt problemområde. Vi inledde årets arbete med att lämna ut en enkät till våra kollegor för att få reda på nyttjandet av matematikverkstaden. Därefter konstruerade vi en laborationsmall (bil. 1) för att kartlägga hur man arbetat med kommunikationen under arbetspassen i matematikverkstaden. Vi planerade och erbjöd en workshop för våra kollegor med vecka 44 med efterföljande utvärdering (bil.2). Vi konstruerade ett schema för nyttjande av klass, lokal och material i matematikverkstaden. I slutet av vårterminen lämnade vi ut en ny enkät (bil.3) för att utvärdera nyttjandet av matematikverkstaden för att kunna jämföra med höstens enkät. Vi intervjuade också ca 2 elever/ klass för att se om elevernas uppfattning kring hur de lär sig matematik samt vad de arbetar med under matematiklektionerna har förändrats under dessa två år. Genomförande: Vi erbjöd våra kollegor två tillfällen att delta i vår workshop i matematikverkstaden. Vi inledde med att berätta om bakgrunden till matematikverkstaden och forskning kring att arbeta laborativt med matematik. Efter det berättade om förhållningssätt i lokalen, material och de laborationer som för närvarande finns. Sedan visade vi en laboration och kollegorna fick sedan prova på olika framställda laborationer kring området taluppfattning. Vi avslutade med att gå genom laborationsmallen som finns i matematikverkstaden. Därefter fick man lämna önskemål för tider i matematikverkstaden i respektive klass.
Resultat: Nyttjandet av matematikverkstaden Hösttermin 12 och vårtermin 13 Under Höstterminen, när vi frågande om användandet av matematikverkstaden, var det 2 av våra kollegor som hade använt matematikverkstaden. De som aldrig använt den sa att det var pga att de inte visste var materialet fanns och vad som var lämpligt att göra där samt vad tanken med matematikverkstaden var. Under vårterminens undersökning angående nyttjande graden av matematikverkstaden framkom att klasserna fsk 1, 4 5 använder matematikverkstaden ofta. År 2 har svarat att man använder matematikverkstaden ibland. Man har bland annat saknat att få in det i planeringen samt tiden för förberedelse och efterarbete. Lokalens placering har också spelat en viss roll. År 3 använde verkstaden ofta under höstterminen. Under vårterminen har man genomfört nationella prov i svenska och matte och har därför inte haft tid att nyttja matematikverkstaden i den mån man kanske önskat. Det vi kan se av materialanvändandet är att ett varierat urval har använts och att för många har taluppfattning varit i fokus. Sammanställning av utvärdering workshop Upplägget och innehållet av workshopen var inspirerande och gav nya idéer tyckte 3 stycken. 7 tyckte att upplägget var bra och tydligt samt tyckte att det var positivt att vi presenterade en bakgrund, regler och att de även fick testa på materialet. 6 styckna sa att de ämnar använda sig av matematikverkstaden efter denna workshop. De flesta förstod tanken bakom skolans matematikverkstad. Vi fick några önskemål om ytterligare tips och idéer i det praktiska användandet av matematikverkstaden. Barnintervju vt 11 och vt 13 Under vårterminen 2011, när vi frågade eleverna hur de lär sig matematik bäst, dominerade svaret genom matteboken och det var även det som eleverna tyckte att de jobbade med under matematiklektionerna. Under vårterminen 2013 ställde vi samma frågor till eleverna och det blev ett annat resultat. Dels ser vi fler varierade svar från eleverna och matteboken dominerar inte längre. Under frågan hur tycker du att du lär dig matte svarar många elever genom olika former av kommunikation som lyssna, titta, förklara, visa och jobba med kompis. Under frågan vad brukar ni göra under en mattelektion berättade de flesta barnen om praktiskt arbete i matematikverkstaden. Även här kan vi se att många använder sig av kommunikation under matematiklektionerna där genomgången och förklaringarna blir en viktig del av lektionen. Utvärdering av lektionspass Sammanställningen av laborationsmallarna i matematikverkstaden visade att ett fåtal har använt sig av dessa. Vi kan se att förskoleklassen har använt sig av dem frekvent men sämre i de andra årskurserna.
Analys Vi kan se att användandet av matematikverkstaden har ökat väsentligt efter vår workshop. Vi tror att det beror på att kollegorna blev säkrare och inspirerade att komma igång när visade materialet och gick igenom upplägget. Schemat som vi upprättade har säkert bidragit till att fler började använda lokalen. När de fick sin egen tid att nyttja lokalen tror vi att det blev lättare att planera in i undervisningen. Taluppfattning är det delmoment i matematik som använts flitigast i matematikverkstaden och det kan vi se genom laborationsmallarna och via enkäten till kolleger. Vi tänker oss att en anledning till detta är att vi gick igenom detta område på vår workshop. Vi ser att årskurs 2 3 inte har kommit igång att använda matematikverkstaden kontinuerligt dels genom laborationsmallarna och barnintervjuerna. Vi kan se genom barnintervjun att eleverna i dessa årskurser anser att matteboken fortfarande är den som dominerar undervisning och lärande. Vi funderar också om kollegorna har glömt att fylla i laborationsmallarna när de varit i matematikverkstaden. Laborationsmallarna har nästan bara använts av förskoleklass och vi undrar vad detta beror på. Vi undrar hur vi kan förmedla ett bättre syfte med mallen? Laborationsmallen skapade vi med syftet att göra återkopplingen till en viktig del av lektionen. Är det så att pedagogerna återkopplar på något annat vis och i sådana fall hur? Vi anser att minilärstämman fick ta mycket tid av vårens arbete och att vi därför inte hann det vi tänkt i vår lärplan. Vi tycker att upplägget kan göras effektivare och att det ska vara möjligt att ta del av fler gruppers arbete och vid presentation att det är många åhörare.
Lärdomar Vi har blivit mer medvetna om vikten av samtalets betydelse. Vid planering är det viktigt att syfte, mål och återkoppling ska finnas med. Det skapar tydlighet. Att byta lärmiljö skapar glädje och lust samt fokus på ämnet. Ett schema för matematikverkstaden gör att fler nyttjar lokalen. Workshop med idéer och tips inspirerar andra kollegor. Viktigt för både barn och vuxna att få prova på och göra praktiska övningar själv. För vuxna för att kunna använda det i undervisningen och för barn för att befästa kunskaperna. När vi förändrar vår undervisning förändras elevernas syn på matematikinlärningen. De ser att det finns många sätt att lära sig matematik på och att matematikämnet är väldigt brett. Minilärstämman stannar upp forskningsarbetet i lärgruppen och tar för mycket tid. Fortsatt arbete och lärande Vi vill hålla i en till workshop som var vår tanke med årets arbete där vi går igenom ett annat delmoment i matematik och visar på praktiska övningar. Vi vill också undersöka närmare anledningarna till att laborationsmallen använts i så låg utsträckning och göra det tydligare för våra kollegor hur viktig återkopplingen är. Vi hade även en till forskningsfråga som vi inte hann arbeta med under året som vi skulle vilja fortsätta med. På vilket sätt kan användandet av matematikverkstaden stötta eleverna till högre måluppfyllelse? Vi vill även ägna tid till att färdigställa matematikverkstaden så att det finns laborationer i alla delmoment i matematik.
Bilaga 1 Utvärdering av lektionspasset (Tillsammans med eleverna) Datum: Klass: 1. Vad har ni arbetat med under lektionen? 2. Vad har ni lärt er av lektionen? 3. Vilka nya matematiska ord och begrepp har ni använt er av?
Bilaga 2 Sammanställning 130318 11 st fyllde i enkäten utvärdering av matematikgruppens workshop. 1. Vad tyckte du om innehållet och upplägget på workshopen? Alla ansåg att det var en bra innehållsrik workshop. - 3st skrev att de fick nya idéer och att det var inspirerande - 7st skrev att de tyckte att upplägget var bra och tydligt. Flertalet ansåg att det var positivt att vi presenterade en bakgrund, regler och att de fick egen tid att testa på materialet. 2. Har du förstått tanken och upplägget i matematikverkstaden? -9 st. svarade ja och 2 st. inte helt. 3. Kommer du att använda matematikverkstaden mer efter denna workshop? - 6 st svarade ja. - 1st. svarade om det finns tider att gå dit spontant. - 1st. kanske - 3 st. nej, vi har inte matematik som ämne. 4. Var det något du saknade på denna workshop? - 8 st svarade nej. Men några nämner att de gärna kommer fler gånger. - 1st. skulle vilja att ni visade fler övningar och att jag fick testa mer. - 1st. ja mer tid att leka och öva. - 1st mer tid. 5. Vad skulle du vilja lära dig mer om i matematikverkstaden? - Vill lära mig mer om hur jag kan arbeta mer praktiskt. Hur börjar jag i f-1, vad är viktigast?
Bilaga 3 Brukar du använda matematikverkstaden tillsammans med eleverna? Ofta (regelbundet varje månad) Ibland (1 2 ggr/termin) Aldrig Om du svarat ofta. Vilket material har du använt? Om du svarat ibland. Vad saknas för att du ska utnyttja den i högre utsträckning? Om du svarat aldrig. Vad beror det på?