[KVALITETSREDOVISNING]

Verksamhetsåret 2010 FÖRSKOLAN DALABO Av: Personalen på Dalabo Ansvarig rektor: Therese Björklund Dokumentation från konstnärsveckorna. [KVALITETSREDOVISNING]

Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Grundfakta... 3 1.1.2 Utdrag ur förordningen om kvalitetsredovisning... 3 1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen... 3 2 Förutsättningar... 3 2.1 Personella... 3 2.2 Kompetensutveckling... 3 2.3 Ekonomiska... 4 2.4 Verksamhetens ledning... 4 2.5 Materiella... 4 3 Arbetet i verksamheten... 5 3.1. Gemensamma områden... 5 3.1.1 Barn i behov av särskilt stöd... 5 3.1.2 Normer och värden... 6 3.2 Enhetens egna prioriterade områden... 8 3.2.1 Barns inflytande... 8 3.2.3 Utveckling och lärande... 9 3.2.4 Förskola och hem... 12 3.2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 12 4Sammanfattande analys och förslag till åtgärder... 13 2

1 Inledning 1.1 Grundfakta Förskoleverksamhet vänder sig till barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar eller är föräldralediga. Likaså till barn i behov av särskilt stöd samt till tre - och femåringar som har rätt till allmän förskola. På nationell nivå styrs förskolans verksamhet av Lpfö 98, läroplan för förskolan. På kommunnivå har Kultur och utbildningsnämnden ett övergripande ansvar för kommunens barn- och skolbarnomsorg. 1.1.2 Utdrag ur förordningen om kvalitetsredovisning 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas och skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen Arbetslaget på förskolan Dalabo analyserar och utvärderar förskolans arbete utifrån förskolans läroplan kontinuerligt under verksamhetsåret. Som grund till kvalitetsredovisningen använder vi oss av målblad som är utformade efter Läroplanen för förskolans Lpfö 98 Reviderad 2010. Rektor är huvudman för kvalitetsredovisningens utformning och att all personal deltar i granskningen av den skrivna rapporten före publicering. 2 Förutsättningar 2.1 Personella Vid Dalabo arbetar en förskollärare, två barnskötare samt en assistent. Utöver det kommer en lokalvårdare vid tre tillfällen. Barngruppen består av barn i åldrarna 1 5 fördelat på 6 flickor och 6 pojkar, totalt 12 barn. 2.2 Kompetensutveckling Hösten 2010 började med två upptaktsdagar på Olofsfors bruk. Där arbetade vi med målformulering och planering för den pedagogiska verksamheten samt erfarenhetsutbyte med förskolan Örnen och fritidshemmet Grenen. Vi gick också igenom förändringarna i den reviderade läroplanen samt den nya skollagen som träder ikraft from den 1 juli 2011. Vi hade 3

en kvällsföreläsning om vikten av rutiner i vardagen av Specialpedagogiska skolmyndigheten, en personal har deltagit i Nätverksträff i Lycksele och en annan har varit på en kvällsföreläsning om Utvecklande och lärande. 2.3 Ekonomiska Det är budgeterat för 2,5 årsarbetare på Dalabo med en storleksordning på åtta heltidsbarn i barngruppen. Det vill säga 3,2 barn/pedagog. Verkligheten ser annorlunda ut då antalet placerade barn varit fler på grund av få heltidsbarn och många deltidsbarn. 2.4 Verksamhetens ledning Förskolan leds av en rektor som har det lokala ansvaret över arbetet i förskolan samt ingår i grundskolans ledningsteam. 2.5 Materiella Personalen strävar efter att skapa en miljö efter barnens behov. Lokalerna ska skapa utmaningar, locka till lek och utveckla barnens lust till att lära. Under året har det arbetats en hel del med inomhusmiljön på förskolan bl.a. har vi målat och inrett ett sagorum, matrummet har även det målats om och fått nya förvaringsmöbler och stolar. Dalabo bedriver sin verksamhet i en lägenhetslokal med tre rum och kök vilket innebär att det är något trånga ytor att röra sig på. Det kompenseras med genomtänkt möblering med ett allrum där maten intas samt kreativ lek kan ske, ett kombinerat vil- och teaterrum samt ett rum för samling, tema och sagoläsning. Matrummet med sin nya förvaringsmöbel. 4

Sagorummet. Utanför husknuten har vi en fantastisk miljö till daglig utevistelse med lek och små utflykter, samt skidåkning för de äldre barnen under vintersäsong. Gården är utrustad med gungor, rutschkana, sandlåda med lekkök och lekstuga. 3 Arbetet i verksamheten 3.1. Gemensamma områden 3.1.1 Barn i behov av särskilt stöd Mål: Vi jobbar för att alla dvs. personal och vuxna ska kunna prata/kommunicera med varandra. Vi arbetar för att alla barn ska kunna delta i förskolans aktiviteter utifrån sina förutsättningar. Aktiviteter: Vi använder tecken som stöd i barnens språkutveckling i samlingar och vardagliga situationer. För att skapa goda förutsättningar för inlärning formas arbetsmetoder och rutiner utifrån barnens möjligheter och behov Extra stöd till personal för arbetet i barngrupp har funnits i form av olika stödfunktioner såsom exempelvis möten och telefonstöd med Specialpedagogiska skolmyndigheten, talpedagog och barnhabilitering. Specialpedagogiska skolmyndigheten besökte Dalabo för att observera verksamheten i syfte att senare kunna ge personalen handledning. 5

Resultat, analys och bedömning utifrån måluppfyllelse: På Dalabo anser vi att barnen har en god språkutveckling för sin ålder. Vi tror att det har haft positiv inverkan att vi jobbat med tecken som stöd i barnens språkutveckling. Genom att vi skapat förutsättningar och format arbetsmetoder och rutiner utifrån barnens möjligheter och behov så har alla barn kunnat vara med i de flesta aktiviteter. Mötet med SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) har gett personalen på Dalabo djupare insikt och kunskaper att kunna hantera situationer som uppstått. Beslut om åtgärder: Vi kommer att fortsätta att använda tecken som stöd i barnens språkutveckling och för att personalen ska hålla teckenkunskaperna i liv så har vi 10 tecken i månaden som vi repeterar tillsammans. Vi kommer att fortsätta att anpassa arbetsmetoder och rutiner utifrån barnens möjligheter så att barn med eventuella funktionshinder fortsättningsvis kan vara med på förskolans aktiviteter. 3.1.2 Normer och värden Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förståelse till att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö. Aktiviteter: Vi har en inskolning där varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Vi pratar med barnen om hur en bra kompis ska vara och hur man ska bemöta varandra och vi pedagoger är goda förebilder och behandlar alla i verksamheten med respekt. Vi låter barnen försöka lösa konflikter, trösta och tillrättavisa varandra själva innan vi pedagoger går in och hjälper dem. Alla på förskolan skall ges en chans att få komma till tals och uttrycka egna behov och önskemål. Vi har barnmassage en gång i veckan där den som masserar frågar om han/hon får massera och tackar efter massagen för att den fått massera. 6

Vi har utarbetat ett förväntansdokument där vi enats om ett gemensamt förhållningssätt mellan barn, föräldrar och personal har ett värdegrundsdokument som revideras efter varje inskolningsperiod. Vi har en aktuell och reviderad Likabehandlingsplan som vi följer och den gäller inom hela Bjurholms kommun. Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse Genom att barnen får en grundlig inskolning så har vi skapat en god kontakt med både barn och föräldrar så de känner sig trygga med oss och verksamheten. Vi har en barngrupp som vi anser har stor empati för varandra. De tar hänsyn, tröstar, berömmer och uppmuntrar varandra i leken och i vardagssituationer. Genom att vi försökt låta barnen försöka lösa konflikter och trösta varandra själva innan vi pedagoger går in och hjälper dem så lär de sig själva att hantera konflikter och att själv ta ansvar för sina handlingar. Vi på förskolan är övertygade om att massagen hjälpt till att vi fått en samspelt barngrupp. Genom att vi har enats om ett gemensamt förhållningssätt mellan barn, vårdnadshavare och personal så har alla fått komma till tals och fått delaktighet och insyn i verksamhetens arbete. Vårdnadshavarna fick information om Likabehandlingsplanen på höstens föräldramöte samt att det finns att tillgå i hallen. Vi har även delat ut planen till alla föräldrar. Vi kommer fortsättningsvis att ha en Likabehandlingsplan som revideras varje år och gäller inom hela Bjurholms kommun. Beslut om åtgärder: Efter som vi sett att en grundlig inskolning har skapat en god kontakt med både barn och föräldrar så kommer vi fortsätta arbeta för varje barn tillsammans med sina föräldrar ska få en god introduktion i förskolan. Vi tänker behålla förhållningssättet att låta barnen försöka lösa konflikter och trösta varandra då vi sett att de själva lärt sig att hantera konflikter och ta ansvar för sina handlingar. Vi kommer att fortsätta att revidera förväntansdokument och revidera det efter nästa inskolningsperiod. Vi kommer fortsättningsvis att ha en Likabehandlingsplan som revideras varje år och gäller inom hela Bjurholms kommun. 7

3.2 Enhetens egna prioriterade områden 3.2.1 Barns inflytande Mål ur förskolans läroplan Lpo 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Verksamhetens mål: Att barnen ska få möjlighet att uttrycka sina tankar, åsikter samt få en möjlighet att påverka sin vardag. Metod/Hur: Vid samlingen ställs frågan till ett barn om det har något de vill berätta eller har en önskan om vad de vill göra tex. efter lunch. Att barnen får välja en bok som läser högt efter maten och berätta varför de valt just den boken. Analys: När vi vid samlingen ställs frågor till barnen om det har något de vill berätta eller har en önskan om vad de vill göra t.ex. efter lunch så var det till en början svårt för barnet i fråga att svara för de visste inte vad de skulle säga. Vi vuxna fick då styra upp samtalet med ledande frågor. När vi jobbat med detta arbetssätt en längre tid så har barnen börjat med att spontant komma med saker de vill säga, berätta eller ha önskemål om aktiviteter. Ibland har vi fått tips av föräldrar om ämnen att fråga barnen om, vilket fungerat mycket bra. Då barnen fått välja en bok som läses högt vid lugna stunden så var det till en början svårt för barnen att motivera men med hjälp och stöd så har de börjat förklara bra. De har börjat komma med boktips om favoritböcker de har hemma. Beslut om åtgärder: Fortsätta att vara medagerande vuxna vid samtalen vid samlingen samt lyssna till de rimliga önskemål som barnen kommit med. Fortsätta med boksamtal samt låta barnen ta sin favoritbok hemifrån som vi läser högt vid samling eller lugna stunden efter lunch. 8

3.2.3 Utveckling och lärande Nedan redovisas arbetet från några av våra målblad. Att få ta ansvar Strävansmål: Verksamhetan ska främja leken, kreativiteten, och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Ur Lpfö 98. Verksamhetens mål: Att ge barnen en möjlighet att vara aktivt delaktiga i matsituationen. Metod/Hur: Barnen ska efter förmåga få möjlighet att ta sin mat själv. Barnen ska få prova att dela sin mat, smöra sin smörgås innan vi vuxna går in och hjälper dem att göra det åt dem. Barnet ska få ta bort sina egna bestick och skrapa tallriken. Analys: Barnen har varit jätteduktiga på att ta sin mat själv och de mindre barnen har börjat komma till matvagnen för att få maten på tallriken. Barnen har provat att dela sin mat, smöra sin smörgås men vi vuxna har haft en tendens att gå in och hjälpa dem för fort och för ofta. Barnen har varit jätteduktiga på att ta bort sina egna bestick och skrapa tallriken de lärde sej att göra detta mycket snabbare än vi trott att de skulle göra. Vi personal har ibland glömt att de ska ta bort sina grejer och samlat ihop allt i ren rutin. Beslut om åtgärder: Barnen kommer att fortsätta att få ta sin mat själv och de mindre barnen ska komma till matvagnen för att få maten uppöst på tallriken då vi sett att det varit en bra träning motoriskt. Vi vuxna måste sluta att gå in och hjälpa barnen då de ska prova att dela sin mat, smöra sin smörgås. Barnen ska fortsätta att ta bort sina egna bestick och skrapa tallriken och vi personal ska bli bättre på att påminna varandra vid dukningen. 9

Sång, musik och sagor Strävansmål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild rörelse, sång och musik, dans och drama. Ur Lpfö 98. Verksamhetens mål: Att öka intresset för sång och musik. Att stimulera barnen till ett rikt språk. Metod/hur: Med lek, sagor, sånger samt låta barnen prova på olika musikinstrument. Läsa böcker och ha boksamtal efteråt. Läsa en bok för de barn som ska sova innan vi sätter på avslappningsmusik. Analys: Barnen tycker att det är riktigt roligt med musik och musiklekar vid samlingen. Vi har tagit fram musikinstrumenten och vi upplever att barnen tycker det är både roligt och intressant att musicera med dem. Att läsa böcker och ha boksamtal har varit bra för barnen då de efter en tids arbete börjat kunna förklara och återberätta handlingen i boken utan att vi vuxna går in och styr upp samtalet. De mindre barnen har uppskattat och positivt berättat hemma om att vi börjat läsa en bok innan vi sätter på avslappningsmusiken som även den är väldigt uppskattad. Den får vi inte glömma då frågar de efter den direkt. Beslut om åtgärder: Då barngruppen uppskattar musik och musiklekar så ska vi fortsätta att arbeta med det som pedagogiskt verktyg. Vi ska ta fram musikinstrumenten oftare då det var väldigt uppskattat. Vi ska även låta barnen göra egna musikinstrument. Fortsätta med boksamtal samt låta barnen ta sin favoritbok hemifrån som vi läser högt vid samling eller lugna stunden efter lunch. Vi har upplevt att det varit bra för barnen med boksamtal. Eftersom den som tar hand om disken och läser har känt att det varit stressigt så kommer vi att ta av från bordet sedan sätta oss och läsa innan vi tar hand om disken då vi är två istället för tre personal. Vi kommer fortsätta med att läsa böcker för de som ska sova innan vi sätter på avslappningsmusik. 10

Femårs grupp Strävansmål Förskolan ska sträva efter varje barn utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som i lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama. Verksamhetens mål: På ett roligt och meningsfullt sätt att ge barnen lust att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Vi vill stimulera till lek och ett nyfiket utforskande och lärande. Metod/hur: Vi har en 5-årsgrupp under läsåret 2010 2011 med olika teman och aktiviteter. Analys: Vi började med temat troll då vi bl.a. gick ut i skogen och letade stenar för att kunna göra stentroll. Vi tog lite förstora stenar till stentrollen så vi fick välja ut de minsta stenarna. Vi har också varit ute i skogen vid några tillfällen då letade vi bl.a. lav till trollen läste en bok om troll och sjöng trollsånger. Vi upplever att det var positivt bland barnen. Måla och dekorera sitt eget stentroll var också positivt. Ett av barnens troll var ett argt troll. Vi har lekt olika lekar och även haft hinder bana vid några tillfällen. Barnen har lyssnat bra på instruktioner, regler, balansövningar och att vänta på sin tur. Barnen bakade rulltårta och gjorde bakelser. De fick mäta, vispa, grädda och dekorera sina bakelser som senare serverades till barn och personal efter lunchen. Dans med ballonger till musik. Barnen tyckte de var roligt, de kände rytmen och takten i musiken. Åka skidor var uppskattat av barnen. De provade att åka en skidbana som vi ställt upp och åka i en lite mindre backe med sina skidor. Vi målar på snö och is. Det var lite svårt att mål på den mjuka snön tycke barnen. Roligast var att blanda färgerna och se vad de blev för färg. De fick även skapa egna konstverk på den kalla snön. Beslut om åtgärder: Det här är första läsåret vi har haft en speciell grupp för femåringarna som vi kallat för 5-års. Vi skapade den gruppen för att vi upplevde att de ibland får stå tillbaka för de mindre barnen. Vi har under läsåret upplevt att det har varit positivt med en grupp för de äldre barnen där de fått göra lite mer avancerade saker och fått välbehövd träning och förberedelse inför förskoleklass. Därför kommer vi att fortsätta med en grupp för de äldre barnen även nästa år. Vi har upplevt att barnen tyckt att det var roligt att ha en egen grupp och att de fått känna sig lite speciella. 11

3.2.4 Förskola och hem Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Ur Lpfö 98. Mål: Att utarbeta ett förväntansdokument för att enas om ett gemensamt förhållningssätt mellan barn, föräldrar och personal som ska gälla på Dalabo. Metod/Hur: Vi har skickat ut ett frågeformulär till alla föräldrar som de har besvarat. De svaren har Dalabos personal sammanställt i ett dokument som sitter uppsatt i förskolans hall så alla kan se vad som gemensamt bestämts. Analys: Vi har fått in svar från alla föräldrar. Vi som jobbar på Dalabo upplever att föräldrarna tycker att det är positivt att få öka barns och föräldrars delaktighet och insyn i Dalabos arbete och arbetssätt. Åtgärder: Vi kommer att fortsätta att ge nya föräldrar och barn frågeformuläret och kommer att revidera dokumentet i hallen när vi fått in nya svar. 3.2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Arbetslaget skall tillsammans med personal i förskoleklassen, skola och fritidshemmet uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans (Lpfö 98). Verksamheternas mål: Att samarbete ska ske mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skola och fritidshem för att personalen på bästa sätt ska kunna stödja barns allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Aktiviteter: Överlämnandesamtal från förskola till förskoleklass och fritidshem Besök från förskolans 5-åringar till förskoleklassen på våren Besök av förskolans 5-åringar till fritidshemmet på våren Personalen från förskoleklassen och fritidshemmet gör besök i förskolans och familjedaghemmens 5- års grupper Specialpedagog besöker 5- åringarna i förskola och familjedaghemmen för att göra en skrining av barnens tal och språkutveckling inför övergång till förskoleklass. Samverkan under sommarens gemensamma sammanslagningsveckor Gemensam fortbildning med erfarenhetsutbyte Gemensamma planeringskvällar mellan Örnen och Dalabo. Samverkan vid utarbetande av likabehandlingsplan. 12

4Sammanfattande analys och förslag till åtgärder Under våren 2010 hade Bjurholms kommun tillsyn i bl.a. förskolans verksamheter av Skolinspektionen. Tillsynen visade att förskolan utgår från barnens behov, intressen och åsikter. Förskolan utgör en trygg miljö och har ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Utvecklingsområden för förskolan var arbetet med målen i läroplanen, uppföljning och utvärdering för att stärka kvaliteten i verksamheten samt stärka arbetet för att motverka traditionella könsmönster. Ytterligare bedömningar från skolinspektionen var att samarbetet mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem inte är tillräckligt utvecklat samt att förskolans årliga plan mot kränkande behandling inte uppfyllde författningarnas krav. Förskolans personal har utifrån skolinspektionens tillsyn arbetat med att tydliggöra läroplanens mål för vårdnadshavarna men också hitta arbetssätt och metoder för att på ett systematiskt sätt dokumentera och förklara det vi har som uppdrag att göra i förskolan. Arbetslaget har jobbat med målblad där strävansmålen för förskolans läroplan tydligt framgår samt vilka aktiviteter verksamheten ska syssla med för att arbeta mot målen. Detta underlättar sedan arbetet med att kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla det pedagogiska arbetet i verksamheten. Vi har kommit en bit på väg och för verksamhetsåret 2011 görs en verksamhetsplan i syfte att ännu tydligare kunna följa förskolans planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Arbetet med att motverka traditionella könsmönster i förskolan har till stora delar arbetats med i personalgruppen under punkten jämställdhet vid de kontinuerliga arbetsplatsträffarna. Vi har börjat med att försöka få fatt på våra egna förutfattade meningar om hur kön kommer till och hur vi bidrar till det. Vi har sett bildspel, läst artiklar och diskuterat vårt eget förhållningssätt gentemot flickor och pojkar. Ett arbete som aldrig har ett slut. Utvecklandet av samarbetet mellan kommunens förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem har gjorts på följande sätt: Fritidshemmets personal samt personalen från kommunens förskolor deltog på gemensamma planeringsdagar där målblad utformades för hur samverkan mellan verksamheterna ska ske för att uppfylla styrdokumentens intentioner. Se målblad bilaga Under våren 2010 samlades representanter från både kommunala och fristående förskolor för att gemensamt revidera likabehandlingsplanen utifrån den nya lagstiftningen. Planen började gälla from hösten 2010 och ska revideras hösten 2011. Mycket kraft och energi har ägnats till att under året förbättra både inomhus- och utomhusmiljön. Det har målats, möblerats om och investerats i en del inventarier. Utomhus har det med hjälp av hyresvärden, vårdnadshavare och personal tillkommit ytterligare en sandlåda, nergrävda gummidäck (roliga att hoppa över), en spis nedsänkt i marken så att den hamnar på en lämplig höjd för barnen samt en cykelbana runt förrådet. Förändringar och förbättringar som har uppskattats mycket av både barn, vårdnadshavare och personal. 13

Ett annat uppskattat inslag i verksamheten är samarbetet med biblioteket som med jämna mellanrum skickar ut en rejäl boklåda vilket är en riktig skattkista för sagointresserade barn. 14