Vad är det som avgör?

Relevanta dokument
Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

TAG PLATS, SÄTT STANDARD

CE-märkning räcker inte! SIS Seminarium

Swedish Standards Institute

Det är inte pengar som får världen att fungera.

Produktsäkerhet och CE-märkning

CE-märkning och produktsäkerhet

Kristofer Petraeus SIS, Susanne Barkvik, FKS/ tekniska komittén 493 Grafiska symboler

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

EU fackliga krav och utmaningar. Sammanfattning av rapporten Arbetsmiljö, standardisering och EU

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning

Ett sekel av standarder

Varför har vi regler för maskiner?

Säkra maskiner. om regler för maskiner

KORT SAMMANFATTNING TEKNISK HARMONISERING OCH CE

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving

Maskinsäkerhet och standarder

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor)

Marknadskontroll solglasögon 2010

RoHS Miljö. En handledning till direktivet om begränsning av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. SEK Handbok 451.

På vilka sätt kan standarder vara tillgängliga, undantaget att de är gratis?

Marknadskontroll av solglasögon

Standarder och fackligt inflytande

Ta steget in i SIS värld

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

CE-märkning av personlig skyddsutrustning

Introduktion till standardisering

Säkerhet med hjälp av standarder

EU, Sverige och den inre marknaden

Standarder för tillgänglighet Cecilia Beskow

UTBILDNINGSMATERIAL FÖR DISK- OCH SPOLDESINFEKTOR LAGAR, FÖRFATTNINGAR, DIREKTIV OCH STANDARDER 5.1.1

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter Sara Elfving

Maskindirektivet, över och underjordsarbete. Bertil Forsberg

Standarder verktyg för säkerhet, kvalitet och effektiv upphandling inom tandvård

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.

Projektrapport provning av spikpistoler

Sammanfattning Lagtext Lag om märkning av energirelaterade produkter Lag om ändring i lagen (2008:112) om ekodesign...

( 2006/42/EG) (2006/42/EG)

30/ var det 20 år sedan:

Presentation. Nils-Erik Pettersson F d MT-direktör Medicinsk teknik Örebro läns landsting. N-E Pettersson

Beslut vid regeringssammanträde: Tilläggsdirektiv till Utredningen om arbetsmiljölagen (N 2004:11)

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving

Sammanställning av arbetsmoment från 2 meters höjd eller mer fabriksbetong/pump

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

Promemoria om ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Europeisk standardisering för att stödja gemensamma krav på tillgänglighet vid offentlig upphandling. Luc Van den Berghe CEN

Leksaker och Barnartiklar Vilka regler gäller? Ska alla produkter vara CE märkta? Stina Johansson Per-Olov Sjöö

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Europeiska kommissionen Näringsliv och industri. CE-märkning öppnar dörren till EU-marknaden!

Leksakers säkerhet. Per-Olov Sjöö

Det här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.

Marknadskontroll möjligheter till synpunkter

Det är inte pengar som får världen att fungera det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

SMPs HISTORIA.

Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: SVERIGE

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Rättvisare, säkrare, enklare Nya regler för tryckbärande anordningar 2015/

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om personlig skyddsutrustning

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?

Marknadskontrollprogram Arbetsmiljöverket

Det mesta du behöver veta om personlig skyddsutrustning

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

CE-märkning och marknadskontroll

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap

94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG

Antal produktrelaterade olyckor eller klagomål från användarna

SÄKRA LEKSAKER = SÄKERT NÖJE FÖR BARN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Kollektivavtalsliknande villkor och andra sociala villkor vid offentlig upphandling hot eller möjlighet för framtidens upphandlingar?

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Sociala tjänster för alla

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel

Är flytvästarna testade?

Marknadskontroll möjligheter till synpunkter

Marknadskontroll Sara Elfving

Standardisering inom OFP. Otto Björnberg SIS Swedish Standards Institute

Nye standarder/endringer - hva skjer i Europa? Mille Örnmark, EUSA

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

LANDSKAPSSTYRELSENS FRAMSTÄLLNING

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik

Uppdraget som arbetsgivarföreträdare. Politikerutbildning

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Ordlista CE- märkning

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

ALLMÄNNA RIKTLINJER FÖR SAMARBETET MELLAN CEN, CENELEC OCH ETSI OCH EUROPEISKA KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA FRIHANDELSSAMMANSLUTNINGEN.

(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering)

Omsorgsminister Osmo Soininvaara

Grunderna för skyddsjakt

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll Del I. Förslag till

Yttrande över EU:s strategiska ram för arbetsmiljö

Seminarium om EU:s Byggproduktförordning. 4 juni 2012

Transkript:

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör?

Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep Varför standarder? Inom EUs medlemsländer ska alla produkter kunna säljas fritt. Säkerhetskraven måste därför vara lika i alla länder. Kraven på produkternas säkerhet preciseras i standarder. Förutom standardisering av produkter förväntas också standardisering av tjänster bli ett stort område. Redan i dag finns tjänstestandarder för till exempel posttjänster, begravning och mätning av städkvalitet.

Produkter Gemensamma säkerhetskrav EUs metod att skapa gemensamma krav för produkter som ska säljas på den inre marknaden omfattar två steg. 1. Direktiven är lagstiftningen som innehåller övergripande målsättningar för säkerheten. Direktiven beslutas av Ministerrådet och EUparlamentet. Medlemsländerna är skyldiga att införliva direktivens krav i sina nationella regelverk. Inom arbetsmiljöområdet sker detta med hjälp av vår arbetsmiljölag och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. 2. EU ger mandat till de europeiska standardiseringsorganisationerna att precisera kraven i direktiven. Maskindirektivet till exempel har gett upphov till cirka 700 standarder. När standarden är klar och publicerad i EUs officiella tidning, Official Journal, blir den en så kallad harmoniserad europastandard. Om en tillverkare deklarerar att produkten är tillverkad i enlighet med en harmoniserad standard antas kraven i direktivet vara uppfyllda. Tillverkaren kan då sätta på CE-märket och därmed får produkten säljas fritt inom hela den inre marknaden.

Marknadskontroll Med anledning av att tillverkarna själva kan sätta på CE-märket och sälja produkten fritt inom hela EU behövs en marknadskontroll. I Sverige är ansvaret för marknadskontrollen fördelat till respektive myndighet. Exempelvis har Arbetsmiljöverket ansvaret för kontrollen av produkterna på våra arbetsplatser såsom maskiner och annan arbetsutrustning. Konsumentverket har motsvarande ansvar för leksaker och andra konsumentprodukter. Alla marknadskontrollerande myndigheter finns på www.marknadskontroll.se. Tjänster Effektiv marknad För att göra tjänstemarknaden effektivare inom EU pågår olika försök med att standardisera tjänster. En standard som preciserar tjänstens innehåll kan användas som upphandlingsunderlag. Med dessa europeiska standarder främjas också gränsöverskridande handel. I Sverige har tjänstestandarder i vissa branscher också använts för att reglera arbetsmiljöförhållandena och att övriga villkor är i nivå med kollektivavtalen. Någon samsyn om att också reglera arbetsmiljöförhållandena på detta sätt på EU-nivå finns ännu inte.

Fackets roll Fackets roll är att hitta och eliminera arbetsmiljörisker innan de når arbetstagarna. Genom sina praktiska kunskaper och erfarenheter bidrar fackföreningsrörelsen till att höja standardernas kvalitet och därmed säkerställa en bättre arbetsmiljö. Resultatet av detta arbete är, om det lyckas, att arbetstagarna aldrig utsätts för en produktutformning som innebär en arbetsmiljörisk. ASTA Inom LO finns arbetsgruppen (ASTA) som arbetar med standardiseringsfrågor inom arbetsmiljöområdet och samordnar LO, TCO och Sacoförbundens aktiviteter. Uppdraget är att verka för ett ökat fackligt inflytande vid utformningen av standarder som är av betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö och säkerhet. Goda exempel Bättre takskydd, högre smältgräns för brandhjälmar och en ergonomistandard för maskiner anpassad för både kvinnor och män är några exempel på vad facket åstadkommit. I skriften Arbetsmiljö, standardisering och EU finns flera goda exempel och aktuella webbplatser. Skriften finns att hämta på http://www.lo.se

Standardiseringsorganisationer ISO IEC ETI Internationella CEN CENELEC ETSI Europeiska SIS SEK ITS Svenska Standardiseringen sker inom de privata standardiseringsorganisationerna. I Sverige är det SIS för den allmänna standardiseringen och SEK för den elektrotekniska samt ITS för standardiseringen inom den informationstekniska sektorn. De svenska standardiseringsorganisationerna är medlemmar i sina respektive områden på europeisk och internationell nivå. bildinfo.se 2011.03