Kvalitetsrapport Perioden 30 juli 2012 28 juli 2013 ANORDNARE Stockholms stad SKOLENHET Skolenhet: SFI Västerort i Tensta Huvudman för utbildningen: Stockholms stad Studievägar: Sfi 1, Sfi 2, Sfi 3 Andel som studerar dagtid: 85 % Totalt antal medarbetare: 30 Andel enligt avtal behöriga sfilärare: 2 77 % Andel som studerar kvällstid: 15 % Skolform: Kommunal Antal elever i snitt per månad: 1 400 Antal sfi-lärare 19 Andel sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan: 3 0 % Mer information om skolenheten finns på webbplats: sfivasterort.stockholm.se Andel övrig tid (tex helg, distans): 0 % Andel övriga lärare: 33 % SKOLENHETENS KVALITETSARBETE Arbetsformer Kvalitetsarbetet på SFI Västerort genomförs vid studiedagar och skolkonferenser, på APT och i olika möten med personal och elever. Ledningen ansvarar för att detta arbete genomförs och följs upp. Arbetet mellan lärare och elever grundar handlar i stor utsträckning om att läraren förmedlar kursplanernas innehåll till eleverna, på ett sådant sätt att de kan förstå och ta till sig innehållet. Vi konkretiserar målen i kursplanerna. Underlag och källor Som underlag och källor till kvalitetsrapporten använder vi kvalitativt och kvantitativt underlag. Vi använder betygsstatistik och resultat från nationella prov, medarbetarenkäten, elevenkäter från yrkesutbildningarna och sommarverksamheten. Skolledningen gör 1 Elever inom sfi kan studera på heltid eller deltid, här specificeras inte studieomfattningen. 2 Behörig sfi-lärare enligt avtal innehar lärarexamen och minst 60 hp i ämnet svenska som andraspråk. 3 Sfi-lärare med kompetensutvecklingsplan innehar en planering som leder till att de kommer uppnå full behörighet enligt avtal inom maximalt ett år.
klassrumsbesök. Lärarna har klassråd i grupperna och skolan har elevråd två gånger per år med representanter från skolledningen och respektive kursgrupp. under en vecka i september 2013 genomgår skolan en kvalitetsutvärdering i samarbete med en utvärderare från utbildningsförvaltningen. Rapporten från kvalitetsutvärderingen används för det kommande kvalitetsarbetet 2013-2014. Analys och bedömning av kvalitetsarbetet Planering av kvalitetsarbetet initieras av skolans ledning som prioriterar bland de olika områden som kvalitetsarbetet omfattar. Uppföljning, utveckling sker i samverkan mellan elever och personal på skolan. Dokumentationen görs i huvudsak av skolans ledning. Uppföljningen av betygsresultat och resultat från nationella prov fungerar systematiskt bra. Det finns behov av att ytterligare systematisera och skapa mer delaktighet i kvalitetsarbetet på skolan. Eleverna måste engageras mer och elevperspektivet måste bli starkare. Uppföljning och utvärdering av de processer vi driver måste också göras mer systematiskt till exempel genom elevenkäter inom fler områden. VERKSAMHETENS PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE KVALITETSRAPPORT OCH KVALITETSPLAN/VERKSAMHETSPLAN De prioriterade åtgärderna i föregående kvalitetsplan var: att förbättra rutinerna för det systematiska kvalitetsarbetet, att förbättra rutinerna för introduktion av nya elever, att utveckla arbetet med individuella studieplaner och att utveckla arbetet med formativ bedömning. Uppföljning av Verksamhetens mål Kunskaper Mål Elever ska ha delaktighet och inflytande i sin utbildning. Varje elev ska ha kunskap om målen, kunskapskraven och betygskriterierna för den aktuella kursen. Därtill ska eleven veta hur han eller hon står i relation till målen. Eleven ska få återkoppling på sina insatser på ett sådant sätt att det främjar en fortsatt och fördjupad inlärning. Dokumentationen ska vara tydlig i den individuella studieplan som eleven och läraren uppdaterar regelbundet. Resultat Observationer och intervjuer med lärare och elever visar att det finns brister i verksamheten vad gäller elevernas kunskap om målen med respektive kurs och grunderna för bedömning och betygsättning. Observationer har också visat att alla elever på skolan inte har en tillräcklig individuell studieplan. Elevernas kunskap om den egna studieprogressionen är inte tillräcklig eller väldokumenterad. Det här är prioriterade områden i det fortsatta kvalitetsarbetet. Observationer och intervjuer med lärare och elever har visat att eleverna känner ett starkt förtroende för sina lärare. Eleverna har förtroende för lärarens kunskaper och bedömarkompetens.
Analys och bedömning av måluppfyllelsen Eleverna säger att de känner förtroende för sina lärare och den undervisning de får. De individuella studieplanerna måste vidareutvecklas. Kursmålen och betygskriterierna måste göras mer tydliga för eleverna. För att åstadkomma en utveckling inom områdena kunskaper och bedömning och betygsättning behövs kompetensutveckling. SFI Stockholm driver sedan ett par år tillbaka kompetensutvecklingsarbete med fokus på formativ bedömning. Skolans ambition är att fortsätta detta arbete och förankra det lokalt. Det finns ett behov av att lärare och skolledning tillsammans prioriterar vilka områden inom kompetensutveckling som är viktigast för att höja kvalitén i elevernas lärande och sedan formulerar en kompetensutvecklingsplan utifrån det. Bedömning och betygssättning Mål Att alla elever förstår på vilka grunder betygsättning sker. Att säkerställa en likvärdighet i betygsättningen. Att andelen godkända elever som avslutat kurs D inom ett år från kursstart ska öka. Att öka andelen elever som uppnår godkända betyg på respektive kurs.
Resultat Studieväg 1 Antal elever som gjort Antal elever som fått Andel elever som fått prov Kurs 1A 28 28 100% 33 31 94% 35 31 89% 47 39 82% Kurs 1B 15 11 73% 12 7 58% 29 18 62% 18 14 77% Studieväg 2 Antal elever som gjort Antal elever som fått Andel elever som fått prov Kurs 2B 107 103 96% 75 66 88% 110 90 82% 138 99 71% Kurs 2C 73 67 92% 70 59 84% 99 76 77% 145 100 68% Studieväg 3 Antal elever som gjort Antal elever som fått Andel elever som fått prov Kurs D 35 27 77% 100 74 74% 118 86 73% 96 67 70% Nedan redovisas diskrepansen mellan andelen icke-godkända nationella prov och godkända kursbetyg studieväg kurs Andel i % 1 A 0% 1 B 13,4% 2 B 1,8% 2 C 8,2% 3 D 35,3
Vi ser en generell ökning av andelen elever som får lägst betyget G på alla kurser och när det gäller 1B kursen har den siffran ökat med 15 % från. Samtidigt har diskrepansen mellan andelen icke-godkända nationella prov och godkända kursbetyg ökat med 5,4 % från vad gäller 1B. Den positiva utvecklingen beror delvis på att vi erbjuder heldagsstudier. Mer lärarledd undervisning ger bättre studieresultat. Modersmålsstödet ger positiva studieresultat på studieväg 1. Vi ser små förändringar i diskrepansen på de olika kurserna. Elevunderlaget är inte av den storleken att vi kan dra statistiskt säkra slutsatser genom att titta på andelen i procent, ofta handlar det om enstaka individer. Diskrepansen på studieväg 3 och kurs D har ökat med 12,3 % från. En möjlig anledning är att vi inte har hunnit arbeta tillräckligt länge med förebyggande åtgärder för att ännu kunna se förbättringar. En annan anledning kan vara att de nya proven ger utrymme att få betyget G på kursen trots att eleven inte har klarat alla testdelar på nationella proven. Den analys vi arbetar efter bygger på att tid är en avgörande faktor för eleverna vid testtillfället. Vissa elever klarar inte att producera en text som motsvarar kriterierna för G vid testtillfället. Vi arbetar med att återigen kartlägga vilka delar av de nationella proven som D-eleverna inte klarar. Det gör vi för att säkerställa vilka orsaker som ligger bakom diskrepansen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vi arbetar mot likvärdig bedömning inom skolan och den upprätthålls genom återkommande kurser, diskussioner och pedagogiska möten. Vid bedömning av nationella prov medverkar förutom den betygsättande läraren utbildningsledare och biträdande rektor, samt lärare som samtalsledare. Vi säkerställer likvärdig bedömning genom betygskonferenser på skolan tillsammans med lärarna, utbildningsledaren och biträdande rektorn. Lärarna har också underlag för bedömning för hela kursen och som kan väga upp de nationella testernas resultat. Detta för att säkerställa en rättvis, likvärdig och säker bedömning för eleven. För att erbjuda stöd till elever arbetar skolan bland annat med lärarassistenter och modersmålsstödjare. Dessa personer kompletterar läraren i dennes arbete genom att arbeta med eleverna på de vanligaste förstaspråken som finns i elevgrupperna. Det medför att språket utvecklas snabbare, missförstånd undviks och studieprogressionen påskyndas. Arbetet med likvärdighet i betygsättningen fungerar bra och vi avser att fortsätta arbeta enligt den modell vi har. Arbetet med modersmålsstöd har visat sig vara en framgångsfaktor för elevernas studier. Vi planerar att utöka modersmålsstödet i första hand genom att inkludera fler språk. Arbetet med individuella studieplaner behöver utvecklas. Det finns behov av en fördjupad kartläggning av elevernas tidigare kunskaper och deras framtida mål med studierna. Vi ska göra en tydligare ansvarsfördelning för detta arbete och därmed öka inflytandet och delaktigheten för eleverna. Majoriteten av de obehöriga lärare som saknar en kompetensutvecklingsplan gör det eftersom de går i ålderspension inom en snar framtid. Lärandemiljö Under det gånga året har klagomål från elever inkommit. Klagomålen har handlat om att eleven inte har känt till målen med sin kurs, att eleven inte har vetat om sitt preliminära slutdatum för kursen och att eleven inte har anmälts till nationellt prov. De klagomål som inkommer dokumenteras och delas in i kategorier beroende på vilken typ av klagomål det är. Klagomålen hanteras av lärare och skolledning.
Skolan genomför elevråd två gånger per läsår. På elevråden deltar representanter från de olika kursgrupperna, samt rektor och bitr. rektor och utbildningsledare. Elevråden föregås av klassråd som läraren genomför tillsammans med sin klass. Det finns ett behov av att öka systematiken i klass- och elevråden och att jobba för ett ökat elevinflytande. Förra året arbetade skolledning och personal fram en plan för likabehandling och mot kränkande behandling, planen har uppdaterats 2013. All personal var delaktig i framtagandet av planen. Ett prioriterat område är att göra eleverna mer delaktiga i arbetet. Tensta har under våren 2013 varit drabbat av våldsamheter och social oro. Detta har påverkat och påverkar fortfarande verksamheten, fastän situationen är lugnare nu. Elever och personal säger att de är oroliga. De känner i första hand inte oro i skolan, utan på väg till eller från. Mål Att öka elevernas delaktighet i klass- och elevråd. Att fler elever ska känna till och förstå skolans plan för likabehandling och plan mot kränkande behandling. Resultat Eleverna vet vem de ska vända sig till om de har klagomål eller synpunkter. Det har framkommit i intervjuer. Eleverna känner trygghet i skolan. Däremot känner de otrygghet utanför skolan, på skolgården och i Tensta i stort. Det beror på den oro och de våldsamheter som utspelade sig i området våren -13. Skolan drabbades direkt av vissa av dessa händelser, men även indirekt. Händelserna i området har bidragit och bidrar fortfarande till oro hos elever och personal. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Lärandemiljön på skolan är bra eftersom eleverna i intervjuer säger att de trivs på skolan, de blir bemötta med respekt av skolans personal och de vet hur de ska göra om de vill framföra synpunkter eller klagomål. I intervjuer har det visat sig att skolans plan för likabehandling och mot kränkande behandling måste göras mer känd hos eleverna. Vi måste också säkerställa att eleverna kan förstå planerna. Elev- och klassråd genomförs, men inte med en helt tydlig systematik för eleverna. Otydligheten kan till viss del bero på att många elever inte läser sfi under så långa perioder att de hinner delta mer än ett elevråd, som genomförs två gånger per läsår. Lärandemiljön påverkas starkt av de våldsamheter och den sociala oro som har förekommit i stor omfattning i Tensta under våren -13. Oroligheterna är inte lika omfattande nu, fastän enstaka händelser inträffar. Elever och personal uttrycker en oro för att gå till och från skolan, eller att vi ska drabbas av inbrott och skadegörelse, vilket har inträffat upprepade gånger under våren. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål Att erbjuda sfi med arbetlivsinriktning Att erbjuda korta yrkesutbildningar. Att utveckla elevernas introduktion och studieplanering.
Resultat Arbetslivsorientering ingår i hela Sfi undervisningen. Elever och lärare gör studiebesök på företag inom olika branscher. SFI Yrkesutbildning, Kök och restaurang är en utbildning som gett goda resultat. Eleverna läser Sfi, gymnasiekurser och har praktik under 6 veckor. Resultat av Kök och restaurangutbildningen vt 2013: En uppföljning gjordes i september 2013 med de elever som avslutade utbildningen i juni 2013. Av de 7 elever som deltog och slutförde utbildningen har 2 fortsatt till kock utbildning (lärling på Stockholm hotell och restaurangskola) 2 har sökt till vuxenutbildning, undersköterska med start i oktober, en läser sfi D för att avsluta, 2 arbetar. Sfi yrkeskurs, personlig assistent Hösten 2012 inledde vi ett samarbete med ett brukarkooperativ som erbjöd två av lärarna att gå deras kurser till personlig assistent och utbildning för arbetsledare. I mars startade en 16 veckor lång kurs som kombinerade sfi, teori och praktik. Intresset för kursen var stort och 26 elever fick börja kursen. Eleverna hade teori och svenska 3 dagar per vecka och praktik 2 dagar per vecka, enheten för språkstödjande insatser ordnade praktikplatser. Resultat av kursen Sfi personlig assistent Eleverna var mycket nöjda och 5 stycket fick sommarjobb (några på sina praktikplatser). Ytterligare 2 har fått arbete under hösten. Eleverna har blivit mer aktiva i sitt arbetssökande efter kursen. Eleverna på Studieväg 1 B (Rätt Steg) erbjuds språkpraktik. Vid behov kan vi hjälpa till att hitta praktikplats åt eleverna. Studie- och yrkesvägledare bidrar till att öka elevernas kunskaper och förståelse om samhället, arbetslivet, yrken och utbildningsvägar för att de ska kunna göra genomtänka val och snabba på inträdet på arbetsmarknaden. Samverkar med andra interna/externa aktörer, andra myndigheter och företag. Introduktion och studieplanering Nya elever får två dagar introduktion där de får information om Sfi, kursmål, studieplaner betyg, sfi bonus mm. Introduktionen är under ständig utveckling. Vi kommer att utveckla språkintroduktionen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Sammanfattningsvis kan man se i yrkesutbildningar/kurser att ett tydligt syfte och mål för eleverna gör att de snabbare klarar av sina sfi studier och blir mer motiverade att fortsätta studera eller söka arbete. En stark anledning till detta antas vara att yrkesutbildningarna är relativt korta, intensiva och de har mycket tydliga målformuleringar. Dessa målformuleringar förklaras och förankras hos de elever som ska gå utbildningarna redan i ansökningsförfarandet och i kursens början. Skolan borde arbeta på samma sätt med förankringen av mål även på de
ordinarie sfi kurserna där intervjuer med eleverna har visat att de i många fall inte har kunskap om målen för den kurs de läser. SAMMANFATTANDE ANALYS Måluppfyllelsen vad gäller bedömning och betygsättning är god. Det visar betygsstatistiken. En bidragande faktor till den goda utvecklingen är heldagsundervisningen med fokus på arbetslivs- och samhällsorientering. Området kunskaper måste utvecklas vad gäller elevernas kunskaper om målen med utbildningen och grunderna för bedömning och betygsättning. Vad gäller lärandemiljö så är bedömningen att vi har en god grund att stå på eftersom eleverna säger att de har förtroende för sina lärare och sin undervisning. Systematiken och tydligheten i den individuella studieplaneringen måste förbättras. UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PRIORITERADE INSATSER FÖR UTVECKLING Vi prioriterar under året att fortsätta med att tillsammans peka ut de viktigaste aktiviteterna för att höja kvalitén i elevernas lärande. Delar i detta är att arbeta med att öka elevernas kunskap om målen med utbildningen och grunderna för bedömning och betygsättning. Vi ska se över de rutiner vi har, men också vidareutveckla dem och skapa en bättre systematik. Vi ska också vidareutveckla och förbättra den individuella studieplaneringen och uppföljningen. För att göra detta möjligt behöver vi upprätta en plan för kompetensutveckling för lärare. En del i planen blir att fortsätta arbeta kompetensutvecklande med formativ bedömning. Kvalitetsrapporten är upprättad av Datum: 2013-09-15 Ansvarig: Tobias Fannkvist