BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad bibliotekarie och har jobbat som sådan i några år. När jag ville flytta tillbaks till Göteborg för några år sen och inte fick något jobb som bibliotekarie sökte jag mig till vården. Nu jobbar jag som vårdbiträde på Högsbotorpshemmet. Stipendiet Jag har fått ett stipendium av FoU i Väst för att jag ska kunna ägna mig åt att göra en förstudie till ett projekt. Här finns ett framtida tänkt projekt som jag har gett namnet Bibliotekets medier som redskap för ökad livskvalitet på äldreboendet. Det jag håller på med nu är den här förstudien. Meningen med studien är att göra en sorts kartläggning av faktorer i anslutning till det här temat och med hjälp av den kartläggningen formulera en projektidé. Jag ska arbeta med studien på halvtid i ett halvår, och jag började den första januari. Jag kan alltså inte presentera en färdig studie eller några resultat, eftersom jag håller på att arbeta med den. Men jag kan berätta om mina utgångspunkter och hur jag har tänkt att studien ska se ut. Hur idén föddes När jag började jobba inom äldreomsorgen för ett och ett halvt år sen reagerade jag över att det inte fanns några böcker där. Jag började låna lite böcker på biblioteket, satt och bläddrade i bilderböcker med de gamla och samlade dem för högläsning. Detta var på ett gruppboende för dementa, där de flesta boende bara satt under dagarna utan att göra någonting. Dagarna såg i mycket likadana ut och det enda som hände var att en trubadur kom och spelade gitarr och sjöng en gång i veckan. Samtalen mellan de boende och mellan personal och boende blev ofta ganska enahanda, man sa ungefär samma saker dag ut och dag in. Det var i detta sammanhang som jag fick upp ögonen för vilket bra redskap böckerna var, dels för att få nya saker att prata om, dels för att samla de boende, skapa trivsel och gemenskap. Vad är kultur? Böcker är ett redskap för att föra in kultur i vården. Vad är då kultur för något? Man kan tala om två huvudriktningar när det gäller hur man definierar kulturbegreppet. Den ena är att man med kultur menar konst av olika slag, t.ex. måleri, musik, teater, film, litteratur. Den andra är en etnologisk antropologisk inriktning där kultur står för i princip allt som människor gör tillsammans. I kulturrådets rapport Kultur i vården från 80-talet definierar man kultur som utbyte av tankar, känslor och erfarenheter människor emellan. Det här är ju vad konst, musik,
teater och litteratur handlar om. Men det kanske viktigaste sättet vi har att förmedla tankar, känslor och erfarenheter är ju samtalet, att prata med varandra. Hur viktigt? Hur viktigt är det med kultur på ett äldreboende då? Jag tror att de flesta skulle hålla med mig om att kultur på äldreboenden är något bra och positivt. Så långt är de flesta överens, men det finns nog olika sätt att se på vilken roll kulturen bör spela. Om det är något som kan förgylla och sätta guldkant på tillvaron någon gång när det finns tid över, eller om det är något centralt i alla människors liv och därför bör vara centralt även på ett äldreboende. Om man använder den definition av kultur som jag talade om förut: utbyte av tankar, känslor och erfarenheter så tycker jag att det blir tydligt att det inte handlar om en perifer företeelse. För vem behöver inte ha ett utbyte av tankar, känslor och erfarenheter med andra människor? Räcker det inte att prata? Men om samtal är kultur så räcker det kanske att prata då? Det behöver man väl varken böcker eller musik eller andra konstformer för att göra? Jo, jag tror att det är precis vad man behöver. Ett äldreboende är en ganska sluten värld, där de boende vistas nästan jämt. Rutiner och vardag är enahanda. De boende lever inte ett aktivt liv som i sig ger underlag för nya samtalsämnen varje dag. I en sådan miljö blir kulturen ett sätt att föra in impulser utifrån, att ge de boende nya intryck och att skapa underlag för intressanta samtalsämnen. Vardagskultur och kultur till vården Man kan skilja mellan vardagskultur och kultur till vården. Vardagskulturen handlar i mycket om det som sker på avdelningen varje dag och hur samvaron ser ut där. Kultur till vården är när musiker, teater eller andra kulturarbetare kommer till boendena och har uppträden. Det är förmodligen det senare som många tänker på när man talar om kultur i vården, men vardagskulturen är minst lika viktig, eftersom största delen av tiden är det vardag och då är det väsentligt hur den ser ut. Bibliotekets medier för vardagskulturen Det är just när det gäller vardagskulturen som bibliotekets medier är så bra. För att kunna föra in kultur i vardagen är bibliotekets medier perfekta. Vadhelst de boende har för intressen och är roade av så finns det alltid böcker som tar upp ämnet. Det finns romaner, noveller, sagor, skrönor, kåserier, roliga historier, gåtor, dikter, faktaböcker av alla möjliga slag, vackra bilder, roliga bilder, konstiga bilder. Det finns talböcker, böcker med stor stil, musik och videofilmer. Det är helt enkelt en brunn att ösa ur! Dessutom allt detta är gratis! Det kostar ingenting! I dessa ekonomiskt knappa tider är det väl viktigt att vi ser vad vi har tillgång till inom den egna kommunala verksamheten och börjar att använda oss av dom resurserna. Det
jag ser framför mig är ett äldreboende där personalen självklart använder bibliotekets medier, böcker, musik och talböcker, i det dagliga vardagsarbetet. Kultur i arbetet Kultur i vården innebär ju också kultur i arbetet för personalen. jag är övertygad om att arbetet kan bli intressantare, mer givande och omväxlande om man arbetar aktivt med kultur. Jag tror att det är viktigt för alla att känna att det man gör är meningsfullt. Ser man till sina vårdtagares sociala och kulturella behov så tror jag att det gör arbetet mer meningsfullt. Det här är de tankar som ligger bakom studien. Jag tänkte nu visa er hur jag har tänkt att lägga upp studien och vilka olika delar den ska innehålla. För att visa er hur studien är upplagd har jag tagit med mig min preliminära disposition. Livskvalitet Ett centralt begrepp för studien är livskvalitet. Idén är ju att bibliotekets medier ska användas för att höja de äldres livskvalitet. Men vad är då livskvalitet? Det är ett begrepp som används på olika sätt inom olika vetenskapliga discipliner, man kan till exempel betona inre eller yttre faktorer. Margaretha Hagberg har skrivit en doktorsavhandling där hon har intervjuat äldre människor för att ge ett inifrånperspektiv på vad som konstituerar livskvalitet i ålderdomen. Namnet på Hagbergs avhandling är Att vara en helhet i ett sammanhang. Det heter också den teoretiska modell som avhandlingen utmynnar i och som blir en modell för god livskvalitet i ålderdomen. Denna modell ska jag använda mig av som teoretisk utgångspunkt när jag gör mina intervjuer. Att vara en helhet innebär förenklat uttryckt att den inre och yttre identiteten är samstämmiga så att man har kontakt med och kan uttrycka sin inre identitet. Att vara i ett sammanhang syftar på att man har tillgång till en arena där man har möjlighet att ta emot intryck och att ge uttryck för sig själv, och där man blir bemött och får bekräftelse. Äldreomsorgen I nästa avsnitt går jag bl.a. in på vad omsorgsarbete egentligen innefattar och undersköterskors och vårdbiträdens yrkesroll. Enligt Gunborg Blomdahl Frej består social omsorg i att hjälpa människor med olika funktionshinder och/eller särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet. Hjälpen kan delas upp i praktisk, social och existentiell hjälp. Enligt henne hör det alltså till ens arbete att se till omsorgstagarens existentiella och sociala behov lika väl som behoven av praktisk hjälp. Men hur ser man som vårdarbetare på sin roll och vilka arbetsuppgifter som ingår i den? Flera undersökningar har visat en skillnad mellan vårdpersonalens känslor/tankar/ord och deras handlingar. I tanken är man inställd på att skapa nära relationer med vårdtagarna och man betonar de kvalitativa behoven. I realiteten ägnar man sig mer åt patientens fysiska behov och åt umgänge med varandra. Det finns undersökningar som visar att det finns ett outtalat normsystem som kräver att det löpande praktiska vårdarbetet görs undan innan man ägnar sig åt de kvalitativa behoven. Bryter man mot normsystemet kan det påverka de viktiga relationerna med arbetskamraterna negativt. Det
här är någonting som är ett tema i mina intervjuer, hur vårdbiträdena själva ser på sin yrkesroll. Kulturen I detta avsnittet tar jag bl.a. upp begreppet kultur, vardagskultur och kultur till vården. Verksamheter och projekt I det här avsnittet ska jag ta upp verksamheter och projekt som på olika sätt arbetar med kultur i vården och med bibliotekets medier på äldreboenden. Biblioteken har en lång tradition av arbete med uppsökande verksamhet på äldreboenden. Nu kallas det inte längre för uppsökande verksamhet utan för bibliotekets särskilda tjänster. Det har ju varit besparingstider inom alla kommunala verksamheter under 90-talet, och de särskilda tjänsterna har på många håll fått minskade resurser. Men det finns positiva exempel på hur man från bibliotekets sida jobbar engagerat med de här frågorna, t.ex. att man satsar mycket på information om sin verksamhet eller på att utbilda kulturombud. Det finns också många projekt inom det här området som inte drivs av enskilda bibliotek. Litteratur i vården Jag tänkte berätta om ett av de projekt som jag ska ta upp och beskriva i studien. Det heter Litteratur i vården och är ett projekt som drivs av Läsrörelsen. Det består bl.a.. av olika pilotprojekt för att pröva nya sätt att använda skönlitteratur. Man vill använda skönlitteraturen för att hjälpa vårdpersonalen att utvecklas i sin yrkesroll och man vill stimulera vårdpersonalen att använda skönlitteraturen i sitt arbete. Ett av pilotprojekten gjordes inom äldreomsorgen i Karlskrona. Projektet var indelat i tre steg. Först inbjöds vårdbiträden i Karlskrona till en inspirationsdag kring skönlitteratur. Här kunde de anmäla sitt intresse för att vara med i studiecirklar och läshus. Det andra steget var själva studiecirkeln, där 10 vårdbiträden fick delta i en studiecirkel på 20 timmar. I studiecirkeln fick de boktips, t.ex. böcker för minnesträning, information om hur man leder en studiecirkel och olika uppgifter. De fick t.ex. skriva om sitt, sin mammas, mormors och mormorsmors liv, läsa och skriva eller skriva av dikter samt skriva om en dag på arbetet. I det tredje steget startade vårdbiträdena som varit med i studiecirkeln egna studiecirklar eller s.k. läshus med äldre inom äldreomsorgen i Karlskrona. I dessa läshus har man använt litteraturen som utgångspunkt för samtal För det mesta har cirkelledaren läst högt, men ibland har även deltagarna läst egna bidrag. Projektet har fallit väl ut och läshusen har varit populära hos de gamla. Det har hjälpt vårdbiträdena att hitta nya former för umgänge med de gamla, och deltagarna har uppskattat både litteraturen och att få träffas och prata.
Studiens andra delar Studien ska också innefatta en intervjuundersökning. Jag ska intervjua både vårdpersonal och äldre i något som kallas fokusgrupper. Det är en metod som innebär att en grupp med människor diskuterar ett givet ämne under en moderators ledning. Mina intervjuer syftar till att undersöka personalens och de äldres tankar kring livskvalitet, kultur i vården, bibliotekets medier och yrkesrollen. Jag vet ännu inte hur många sådana här intervjuer jag kommer att hinna med. Till slut ska jag diskutera de olika delarna i studien och med hjälp av dem formulera en projektidé. Till slut Är det någon som har synpunkter på det jag håller på med, tips eller råd så är jag mycket tacksam om ni hör av er till mig. Här är min e-mailadress: lenafrandberg@hotmail.com Jag skulle vilja avsluta med en dikt, eller en del av en dikt, av Walt Whitman som illustrerar att kultur handlar om kommunikation: Kamrat, det här är ingen bok, den som rör vid den berör en människa, (Är det natt? Är vi ensamma här?) Det är mig du håller och jag som håller dig, från sidorna kastar jag mig i dina armar