4 Pröva tänkbara lösningar

4 Pröva tänkbara lösningar 4.1 Standard på cykelvägar I den regionala cykelplanen anges god standard som målstandard på utbyggda cykelbanor och cykelvägar. Med god standard på cykelvägar och cykelbanor avses att omkörning ska vara möjlig då en upphinnande cyklist möter två andra cyklister i bredd. Fyra cyklister ska alltså kunna cykla i bredd om cykelvägen är dubbelriktad. Avstånd till sidohinder och körbana ska vara dimensionerade så att god trafiksäkerhet uppnås samt att hela cykelbanans bredd ska kunna nyttjas. För breddmått och minsta godkända avstånd till körbana, hinder etcetera se Regional cykelplan för Stockholms län. Separering ska ske mellan cyklister och fotgängare huvudsakligen genom målad linje eller olika beläggning. Siktsträckan ska alltid vara minst 35 meter (men längre om banans bredd inte följer standard) för att det ska vara möjligt att hinna reagera och bromsa in vid hinder. Kurvradier, cykelbanans lutning, hastighetssäkrade passager, utformningskrav vid busshållplats, beläggning, belysning och vägvisning är exempel på ytterligare faktorer som måste följa kravställd standard för att god framkomlighet och trafiksäkerhet ska uppnås. 36 Mängden cyklister bedöms sjunka ju längre bort från Stockholms stad samt regionala målpunkter man befinner sig. Utifrån det resonemanget är det rimligt att godta cykelvägar med lägre kapacitet, exempelvis mindre breda, i de mer perifera delarna av nordostsektorn där pendlingspotentialen är lägre. Figur 21 Dimensionerande trafiksituation: Lägsta godkända standard - omkörning vid möte. Källa: Trafikverket, Länsstyrelsen Stockholms län et al., Regional cykelplan för Stockholms län. Figur 22 Dimensionerande trafiksituation: God standard - omkörning vid möte. Källa: Trafikverket, Länsstyrelsen Stockholms län et al., Regional cykelplan för Stockholms län. 36 Trafikverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, 2013. Regional cykelplan för Stockholms län. 39

4.2 Alternativa stråk 4.2.1 Stocksundsbron - Arninge Med tanke på Trafikverkets pågående idéstudie Snabbcykelstråk i Norra Stockholm beskrivs inte sträckan mellan Roslagstull och Arninge i denna studie. Snabbcykelvägen förordas dock starkt då den tillgodoser behovet av en gen förbindelse från nordostsektorn till Stockholm city. 4.2.2 Stocksundsbron Vallentuna Snabbcykelvägen, beskriven i Trafikverkets idéstudie, bör ansluta till befintlig cykelväg i höjd med Enebyängen i Danderyd kommun. Cykelstråket skulle från Roslags Näsby och norrut kunna dra nytta av den pågående planeringen av Roslagsbanans utbyggnad. Under samtal med SL har en cykelväg på järnvägens östra sida diskuterats. Mellan Ensta station och Visinge kan cykelvägen antingen förläggas på lågt trafikerad villagata och därefter dras genom Stolpaskogen till Visingestation eller förläggas längs med järnvägen hela vägen till Visinge. Norr om Visinge kommer Roslagsbanan att rätas ut vilket innebär att dagens banvall samt bro över Bergtorpsvägen kan lämnas fri till cykelväg. Strax norr om Bergtorpsvägen kan cykelstråket ansluta till befintlig GC-väg som går genom skog och över åker för att ansluta till Åkerivägen i södra delen av Täby Kyrkby. Denna etapp av förbättrad cykelbana slutar vid Prästgårdsvägen där lokala cykelvägnätet ansluts. Alternativet till en dragning längs med Roslagsbanan är att cykelstråket läggs på angränsande villavägar. Detta medför en mycket liten förbättring för cyklisterna jämfört med dagsläget. Ytterligare alternativ är att direkt efter Norrortsleden ansluta till befintlig cykelbana längs Bergtorpsvägen. 4.2.3 Stocksundsbron Åkersberga Snabbcykelvägen ansluter enligt tidigare nämnd idéstudie till Arninge resecentrum. För att tillgodose nämnt behov av en cykelväg med riktning mot Stockholms innerstad bör stråket från Åkersberga ansluta till snabbcykelvägen i Arninge. Tre förbindelser är möjliga varvid den mest gena följer en idag grusad väg längs Roslagsbanans sträckning från Arninge till befintligt vägnät i Täljö. I Täljö kan cykling idag ske på grusväg i blandtrafik. Förbättring av vägen längs Roslagsbanan samt vägarna i Täljö krävs för att göra stråket attraktivt. Eventuellt kan även arbetsvägar som anläggs i samband med Roslagsbanans utbyggnad vara möjliga att använda. Ett annat alternativ innebär en förbindelse via Svinninge. Österåkers kommun är väghållare för en del av Svinningevägen och har delvis byggt ut en GC-väg längs densamma. Ett regionalt cykelstråk skulle innebära en fortsatt utbyggand av cykelväg längs Svinningevägen och därefter Vaxholmsvägen, väg 274, som också kräver utbyggnad av cykelväg. Därefter ansluter cykelstråket till snabbcykelvägen i Arninge. Ytterligare ett alternativ är att leda cyklister från Åkersberga via Rosenkälla, ny förbindelse längs Norrortsleden (eller på Roslagsvägen), och därefter söderut via Arningevägen. Trafikverket och Österåkers kommun planerar för cykel i den pågående arbetsplanen för väg 276 vilket kan vara till fördel för alternativet. De två sistnämnda alternativen är betydligt längre än alternativet längs med Roslagsbanan. 40

4.2.4 Stocksundsbron Vaxholm Vaxholm, liksom Åkersberga, behöver en bra anslutning till Arninge och det tilltänkta snabbcykelstråket mot Stockholm. För att koppla ihop Arninge och Vaxön har tre alternativ diskuterats under studiens gång. Ett alternativ är att anlägga en cykelväg i anslutning till väg 274, Vaxholmsvägen/Stockholmsvägen fram till Engarns vägskäl där det lokala cykelnätet tar vid. Under samråd med allmänheten föreslogs ytterligare ett alternativ som från Vaxholm sett innebär ett stråk över Resarö och därefter färja till Svinninge där man via lokalgata kan ansluta till Svinningevägen. För att nå Arninge består dock behovet av en cykelväg längs Vaxholmsvägen, väg 274, men även delar av Svinningevägen. Detta alternativ skulle dock även vara till fördel för befolkningen i Svinninge och stärka kopplingen mellan Vaxholm och Åkersberga. Sträckan från Vaxholm till Arninge via cykelfärja till Svinninge är dock längre och mindre gen än en cykelbana längs Vaxholmsvägen. Dessutom medför det inte en förbättrad tillgänglighet till Bogesundslandet. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Föreslagen ny cykelbana/-väg Figur 23: Alternativ med färja via Svinninge till Vaxholm markerat med grönt stråk. 0 250 500 1 000 1 500 2 000 m Pålsundsvägen på Bogesundslandet finns även som alternativ till Stockholmsvägen. Behovet av utbyggnad av cykelväg längs Vaxholmsvägen består dock i detta alternativ. 4.2.5 Vallentuna Arninge Från Vallentuna är den mest naturliga kopplingen till Arninge via Arningevägen vilken även passerar exploateringsområdet Kristineberg. Arningevägen är det genaste alternativet men möjlighet finns även att cykla via Vikingavägen, Bergtorpsvägen och Löttingestråket. 4.2.6 Rosenkälla Arningevägen Cykelstråket kan förläggas i anslutning till Norrortsleden. Ett alternativ är att lokalisera stråket till Roslagsvägen. Detta innebär även ett behov av god anslutning till Rosenkälla samt Arningevägen. 41

4.2.7 Danderyd Kista Genom att bygga en cykelbro över Edsviken skapas förbättrade förbindelser mellan nordostkommunerna och Kista, Solna och Sollentuna. Ett alternativ, under vintertid, är att ploga en cykelväg på isen. Höjden på bron kan motsvara bron för Roslagsbanan vid Stocksund. Den är inte anpassad för segelbåtar. Figur 24: Ett cykelstråk uppkom under vintern 2012-2013 på Edsviken. Potentialen finns. Foto: Danderyds kommun 4.2.8 Vallentuna Upplands Väsby Då det finns planer på att bygga en ny bilväg, mellan E4 och Grana (väg 286), så kommer den gamla vägen troligen att bli avlastad och kan användas för cykling i blandtrafik. Projektet inkluderar dock inte hela sträckan mellan Vallentuna och Upplands Väsby. 4.2.9 Stocksundsbron Sollentuna På väg 262 finns en vägutredning färdig och Trafikverket kommer att påbörja en planläggningsprocess för att bygga ut en cykelväg. 4.2.10 Norrtälje Rimbo Den gamla banvallen på sträckan Norrtälje-(Finsta)-Rimbo kan bli ett viktigt stråk, men kräver samordning med projektet för Väg 77 länsgränsen Rösa, förbi Rimbo. 4.2.11 Norrtälje Svanberga Den naturliga lösningen för att binda ihop Norrtälje tätort med Svanberga är att anlägga en cykelbana längs med väg 76. Inga andra alternativ bedöms tillgodose målsättningen. 4.2.12 Norrtälje - Kapellskär Denna del av E18 ingår i ett annat projekt som Trafikverket håller i, se avsnitt 3.7.12. Inom projektet planeras även för cykel. 42

4.2.13 Arninge resecentrum och handelsplats Behovsanalysen som genomförts och presenterats i figur 18 visar att flera av de förbindelser som saknas passerar Arninge eller har Arninge som målpunkt. På så vis blir det en plats som kräver särskild omsorg vid fortsatt planering då flera cykelstråk ska knytas samman samt god tillgänglighet till resecentrumet och handelsområdet måste säkras. I figur 25 visas en översiktskarta över Arninge vilken anger punkter där de regionala cykelstråken föreslås angöra och planering på detaljnivå måste ta vid. Samarbete sker mellan projektet Cykel Nordost samt arbetet med vägplan och detaljplan för Arninge Bytespunkt/Resecentrum för att nybyggantion inte ska omöjliggöra de utpekade cykellänkarna till samt via Arninge. Mot Rosenkälla Mot Åkersberga Mot Vallentuna Mot Löttinge/ Visinge Mot Vaxholm Mot Täby/Danderyd längs E18 Arninge översikt Port till Arninge Behov av cykelstråk inom Arninge Behov av cykelstråk till/från Arninge Angränsande cykelstråksprojekt 0 100 200 400 600 800 Kartor: Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 N Figur 25: Översiktligt om behoven kring Arninge. 43

5 Forma inriktning och rekommendera åtgärder 5.1 Övergripande inriktning Under projektet Cykel Nordost har det konstaterats att förutsättningar för regional cykling har stora brister då det befintliga cykelnätet ofta saknar länkar mellan viktiga målpunkter. Då nätet ibland är icke-existerande bedöms steg 3- och 4-åtgärder vara av stor vikt och skulle i stor utsträckning förbättra möjligheterna att använda cykel som transportmedel, vilket motiverar att dessa typer av åtgärder står i fokus. Steg 3- och 4-åtgärder för cykelinfrastruktur kan på så vis ses som steg 1- och 2-åtgärder för transportsystemet som helhet eftersom det möjliggör en beteendeförändring bland resenärer i övriga trafikantgrupper. Steg 1 och 2-åtgärder är viktiga att genomföra för att uppnå en god cykelinfrastruktur, till exempel cykelvägvisning och parkering, men står utifrån motiveringen ovan inte i fokus. För att steg 1- och 2-åtgärder ska vara möjliga att genomföra krävs ett grundläggande cykelvägnät. En lista på tänkbara steg 1 och 2-åtgärder finns i bilaga 2. 5.2 Urvalskriterier Baserat på nedanstående urvalskriterier har behovet av stråken bedömts. De stråk som anses uppfylla kriterierna presenteras i nästa avsnitt. Generellt sett har avfärdade alternativ ansetts ha relativt låg potential att öka vardagscykling samt arbetspendling ur ett regionalt perspektiv. Gynnar flest Utifrån tidigare nämnd utredning av dagens pendlingsmönster, se avsnitt under kapitel 3.5, kan man utläsa vilka kopplingar mellan kommunerna som gynnar många. Mellan och inom kommuner där pendlingsmönstret är starkt finns det även en stor potential att öka antalet arbetspendlande cyklister. Framtida exploatering Kommunernas planer att bygga bostadsområden och handelscenter har tagits i beaktande då det kan skapa målpunkter och behov som vi inte ser idag. Samprojekteringsmöjlighet Flertalet statliga och kommunala projekt planeras och projekteras just nu inom nordostsektorn. I vissa fall kan samprojektering innebära finansiella besparingar, tidsmässiga vinster samt bättre helhetslösningar. Transregionala effekter Det är viktigt att nordostkommunerna länkas till övriga delar av länet varför kopplingar som bidrar till detta bör gynnas. Sammanlänkning I de fall där länkar saknas för att koppla ihop cykelstråk har detta beaktats. Obefintliga kopplingar Om det i dagsläget inte finns några befintliga cykelstråk så bör ett nytt sådant prioriteras. 44

5.3 Rekommenderade cykelstråk Utifrån behov, urvalskriterier och samråd har sju stråk ansetts vara av stort intresse och viktiga att belysa i fortsatta studier. Genom att förbättra dessa stråk är det möjligt att tillgodose cykelförbindelser som regionen har ett behov av. Stråken är: Åkersberga Arninge Arninge - Engarns vägskäl Enebyängen Täby kyrkby Vallentuna Arninge Arningevägen Rosenkälla Danderyd - Kista Norrtälje Svanberga Behov finns av fler stråk men då de hanteras i andra kommunala och statliga projekt så sker ingen vidare fördjupning i den här åtgärdsvalsstudien. De stråkbehov som inte kommer att utredas vidare är Stocksundsbron Arninge (E18 samt kommunala gator), Danderyd kyrka Sollentuna kommun (väg 262), Åkersberga Rosenkälla (väg 276), Vallentuna - Upplands Väsby, Norrtälje Rimbo (väg 77) och Norrtälje Kapellskär (E18). I figur 26 visas vilka stråk som rekommenderas för djupare studier samt de som behandlas i andra projekt. En mer detaljerad studie av åtgärderna som krävs på respektive stråk presenteras i bilaga 1.1-1.7. 45

leh a mn - Ek erö N Gri ss Herräng Grisslehamn Teckenförklaring Cykelstråk för fördjupad utredning Hallstavik Östersjön Stråk ingår i annat projekt Älmsta Skebobruk Edsbro Norrtälje - Svanberga Erken Nysättra Vätö Rånäs Gräddö Skedviken Norrtälje Rimbo Finsta Kapellskär Norrtälje Spillersboda Furusund Kårsta Bergshamra Ekskogen Enebyängen - Täby Kyrkby Vallentuna - Arninge Ormsta Arningevägen - Rosenkälla Vallentuna Ljusterö Åkersberga - Arninge Gillinge Täby Kyrkby Åkersberga Visinge Arninge Täby Engarns vägskäl - Arninge Rydbo Svinninge Östersjön Resarö Näsby Park Danderyd Djursholm Vaxholm Danderyd - Kista Stocksund 0 5 10 15 20 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 26: Rekommenderade stråk samt stråk som hanteras i andra projekt. 46

5.3.1 Arninge - Åkersberga, cirka 7 km Den bäst lämpade dragningen av pendlingsstråk från Åkersberga är att följa järnvägsspåret för Roslagsbanan i höjd med Arninge i Täby kommun upp till Åkersberga i Österåkers kommun. Stråket är mest gent av de tänkbara lösningar som presenterades i föregående kapitel. Stråket är även utritat i den regionala cykelplanen och bedöms vara viktigt för Österåker då det bland annat anknyter till det framtida resecentrumet i Arninge samt övriga stråk mot Stockholm. Stråket kopplar Rydbo till såväl Arninge och Åkersberga. Stråket kan dessutom innebära samprojekteringsmöjligheter både med utbyggnaden till dubbelspår för Roslagsbanan och Arninge resecentrum. På sträckan finns det idag en möjlighet att cykla men standarden är delvis mycket låg och delar av sträckan sker i blandtrafik med stor andel tung trafik. Övriga alternativ som länkar samman målpunkterna Arninge och Åkersberga är av låg standard, låg trafiksäkerhet och innebär längre sträcka, exempelvis via Svinningevägen. I bilaga 1.1 beskrivs ett förslag till sträckning mer i detalj. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Föreslagen ny cykelbana/-väg Figur 27: Översiktskarta mellan Arninge och Täljö (Åkersberga) 0 250 500 1 000 1 500 2 000 m 5.3.2 Arninge - Engarns vägskäl, cirka 12 km Ett regionalt cykelstråk som kopplar ihop Vaxholm med den övriga regionen är bäst lokaliserad i anslutning till Vaxholmsvägen, väg 274. Rekommendationen innebär ett cykelstråk som delvis kan förläggas inom befintligt vägområde, se bilaga 1.2. Att följa Vaxholmsvägen är det mest gena alternativet och bedöms gynna flest invånare i Vaxholm. Vid Engarns vägskäl tar det lokala cykelnätet vidare till Vaxön vid. Det lokala cykelvägnätet är av låg standard och förbättring planeras av Vaxholms stad. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Föreslagen ny cykelbana/-väg Figur 28: Översiktskarta mellan Arninge och Engarns vägskäl 0 500 1 000 2 000 3 000 4 000 m 47

5.3.3 Enebyängen Täby kyrkby, cirka 7 km För att tillgodose behovet av ett regionalt cykelstråk mellan Stocksundsbron och Vallentuna förordas nyanläggning och delvis upprustning av befintlig cykelväg mellan Enebyängen och Täby kyrkby. I bilaga 1.3 beskrivs föreslagna åtgärder mer i detalj. Stråket bedöms gynna många samt vara av stor vikt för boende omkring stråket och Vallentuna då det är en länk till Täby centrum med omnejd samt till/från Stockholm. Cykelstråket skulle kunna dra nytta av den projekterings- och kostnadsfördel som ligger i att Roslagsbanan ska breddas. Norr om Visinge kan ny cykelbanan anläggas på Roslagsbanans banvall i samband med ombyggnad av järnvägen. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Föreslagen ny cykelbana/-väg Figur 29: Översiktskarta mellan Enebyängen och Täby Kyrkby. 0 500 1 000 2 000 3 000 4 000 m 48

5.3.4 Vallentuna - Arninge, cirka 8 km Mellan Vallentuna och Arninge kommer ett pendlingsstråk behövas. Stråket har Vallentuna centrum, Arninge samt planerat resecentrum som målpunkter. I södra Vallentuna kommun löper stråket nära Kristineberg som är ett planerat bostadsområde. Dessutom länkar sträckningen till stråk österut mot Rosenkälla och Åkersberga. Inget befintligt cykelstråk följer sträckningen idag. Stråket är även föreslaget i den regionala cykelplanen. Längs Angarnsvägen i anslutning till Vallentuna centrum är utformningen oklar. Det befintliga lokala cykelvägnätet är av låg standard. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Se bilaga 1.4 för för mer information kring stråkets förutsättningar. Ombyggnad pågår Olika alternativ vid Norrortsleden: Bro kan anläggas, men blir dyrare Föreslagen ny cykelbana/-väg Figur 30: Översiktskarta Arninge - Vallentuna, med olika varianter för korsning med Norrortsleden. 0 500 1 000 2 000 3 000 4 000 m 5.3.5 Arningevägen Rosenkälla, cirka 3 km Då Norrortsleden byggdes var tanken att sträckan även skulle förses med möjlighet att cykla. Under planeringens gång uteblev dock cykelstråket. I den här åtgärdsvalsstudien tar vi därför upp sträckan igen och utreder vilka möjliga lösningar som kan finnas. I anslutning till Norrortsleden, mellan Arningevägen och Rosenkälla, föreslås cykelväg för att skapa en tvärgående koppling som gör det regionala cykelnätet mer sammanhållet. Stråket bedöms först och främst gynna personer som pendlar mellan Vallentuna och Österåkers kommun samt den planerade exploateringen av Gillinge. En förutsättning för ett sammanhållet stråk är dock att övriga etapper inom projektet för väg 276, Rosenkälla - Åkersberga, byggs ut. Bäst lokalisering är längs med den befintliga Roslagsvägen. Vägen är dock en enskild väg varför avtal med väghållare föreslås. I övrigt krävs åtgärder i form av anslutning till Arningevägen och Rosenkälla. I bilaga 1.5 presenteras stråket mer i detalj. 49

Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Olika alternativ vid Kostnad bedöms likvärdig Föreslagen ny cykelbana/-väg Figur 31: Översiktskarta Arningevägen - Rosenkälla 0 250 500 1 000 1 500 2 000 m 5.3.6 Danderyd - Kista En gång- och cykelbro över Edsviken skulle kunna ge upphov till helt nya resmönster mellan nordostsektorn och Kista, även under sommartid. I dagsläget blir cykelvägen lång då det krävs att cyklisten rundar Edsviken. I bilaga 1.6 visas möjligheterna för bron mer detaljerat. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Föreslagen ny cykelbana/-väg 50 Figur 32: Bro över Edsviken. 0 250 500 1 000 1 500 2 000 m

5.3.7 Norrtälje Svanberga, cirka 9 km Längs med väg 76, Estunavägen, mellan Norrtälje och Svanberga föreslås ett cykelstråk. Stråket är inte kommunöverskridande men bedöms ha viss potential för cykelpendling. Sträckan är idag relativt högt trafikerad och saknar utrymme för cyklister, se bilaga 1.7. Inom projektet har man ansett det viktigt att uppmuntra cykelåtgärder och stödja cykelpendling i alla kommuner inom nordostsektorn trots att pendlingspotentialen inom Norrtälje kommun är lägre än i övriga regionen. Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Föreslagen ny cykelbana/-väg Figur 33: Översiktskarta Norrtälje - Svanberga. 0 2 km m 51

5.4 Bedömning av måluppfyllelse och potentiella miljöeffekter 5.4.1 Transportpolitiska mål Inom åtgärdsvalsstudien har ombyggnation samt nybyggnation av cykelvägar bedömts nödvändigt för att uppnå syftet med projektet Cykel Nordost, att förbättra möjligheten till arbetspendling med cykel vilket kan överföra bilburna pendlare till cykel. Föreslagna åtgärder bedöms bidra till att de, i kapitel 3 beskrivna, tranportpolitiska målen uppfylls. Funktionsmålet tillgodoses då åtgärderna gör det möjligt att dels välja cykel som färdmedel samt att de regionala målpunkterna blir mer tillgängliga för personer som saknar bil eller gärna avstår från att använd bilen. Om fler väljer att cykla istället för att åka bil kommer även tillgängligheten för bilister att öka. Standarden som beskrivs i avsnitt 4.1 föreslås eftersträvas och om så görs bedöms det nya cykelnätet bli mer trafiksäkert än det befintliga som idag ofta går i blandtrafik, är smalt och saknar goda siktförhållanden etcetera. De rekommenderade åtgärderna, som förväntas leda till ett ökat antal cyklister, medverkar i sin tur till att hänsynsmålet uppfylls. En god cykelinfrastruktur är en självklar förutsättning och steg mot ett mindre fossilbränsleberoende samhälle med mindre påverkan på klimatet. 5.4.2 Miljökvalitetsmål De nationella miljömål som berörs är Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan samt God bebyggd miljö. Åtgärderna förväntas gå i linje med dessa då de möjliggör för fler arbetspendlare att se cykeln som ett möjligt färdmedel framför bilen. Detta kan leda till effekter såsom mindre mängd fossila utsläpp, utsläpp av partiklar samt minskat buller. Genom att planera för cykel och rörelse ökar möjligheterna för befolkningen att ha en aktiv livsstil. Åtgärderna bedöms med andra ord ge ökade förutsättningar för en förbättrad folkhälsa i samhället. 5.4.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. miljöbalken. De infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor. Miljökvalitetsnormerna för luft samt vatten berörs av projektets åtgärder. Rekommenderade åtgärder bedöms dock inte leda till att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet överskrids. Snarare ökar möjligheterna att förbättra luftkvaliteten eftersom åtgärderna möjliggör en omfördelning från pendling med bil till pendling med cykel. En av de rekommenderade åtgärderna är att lokalisera ett cykelstråk längs med väg 274 vilket i Vaxholms kommun innebär tre passager över vatten där ny bro krävs eller befintliga broar behöver breddas, se bilaga 1, för att cykel ska kunna ta sig fram. De vattenområden som broarna korsar har en måttlig ekologisk status samt god kemisk status enligt Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Ett föreslaget stråk korsar Edsviken vilken har dålig ekologisk och kemisk status enligt VISS. I Danderyds översiktsplan beskrivs miljön i Edsviken som problematisk då den är en näringsrik havsvik med periodvis syrebrist på bottnarna. För att miljökvalitetsnormer med avseende på vattenkvalitet inte ska överskridas bör man vid fortsatt projektering särskilt beakta broutformningarna och lokalisering för att exempelvis undvika bropelare i vattnet. Påverkan på vattenmiljön kan ha särskild betydelse under byggskedet vilket innebär att skyddsåtgärder måste vidtas. 52

5.4.4 Cykelstråkens påverkan på skyddsvärd miljö I bilaga 1 pressenteras varje enskilt stråk i kartor och beskrivs mer detaljerat. Riksintressen, Natura 2000-områden, fornlämningar samt natur- och kulturreservat finns med på dessa kartor. Längs väg 274, Vaxholmsvägen, berörs riksintresse för friluftsliv (Bogesundslandet) av cykelvägens tänkta sträckning. Det föreslagna stråket löper intill befintlig väg varför det kan anses innebära smärre konsekvenser för den redan, av vägen, störda friluftsmiljön. En positiv effekt är att Bogesundslandet blir mer tillgängligt. Längs väg 76 föreslås cykelbana vars sträckning går genom riksintresse för kulturmiljö (Estuna-Lohärad) samt riksintresse för naturmiljö (sjön Erken). Längs samtliga föreslagna stråk finns fornlämningar varför dessa måste beaktas i den fortsatta planeringen. Eftersom cykelbana anläggs i anslutning till väg är fornlämningarna ofta skadade eller flyttade. Se bilaga 1 för mer detaljerad lokalisering. Några av de föreslagna cykelstråken innebär nyanläggning och därmed hårdgörande av mark. Vid fortsatt projektering måste därför miljöeffekter för respektive stråk utredas vidare med avseende på både juridiskt skyddade och icke-juridiskt skyddade områden. Exempelvis kan biotopskyddade områden eller nyckelbiotoper finnas vilket kan ha betydelse för precis lokalisering av stråken. Förekomst av arter skyddade genom artskyddsförordningen bör även beaktas vid fortsatt projektering liksom kommunernas vattentäkter och risker för skred. Inom fortsatt planering ska underlag tas fram vilket länsstyrelsen använder för att avgöra om projektet innebär betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljökonsekvensbeskrivning genomföras parallellt med fortsatt planering. 5.4.5 Kumulativa effekter Ett verkställande av varje enskilt stråk ger positiva effekter mätt i både hälsa och miljö för invånarna som berörs. Utbyggnad av alla de föreslagna stråken bidrar dock till en positiv kumulativ effekt eftersom ett utbyggt cykelnät signalerar att det finns goda förutsättningar att cykla vilket kan bidra till en förändrad mental bild där cykeln har ökad status bland hela befolkningen och anses vara ett självklart alternativ för transport. 5.4.6 Jämförelse med nollalternativ Föreslagna cykelåtgärder har en positiv påverkan på miljö, klimat och hälsa. Åtgärderna går i linje med de tranportpolitiska målen samt nationella miljömål. I nollalternativet saknas samordning och riktning för utveklingen av nordostsektorns cykelnät. Enskilda kraftansträngningar ter sig verkningslösa i nollalternativet då planering inte sker med ett helhetsperspektiv. Ett genomförande av rekommenderade åtgärder är att föredra ur miljösynpunkt jämfört med nollalternativet. 53

5.5 Övriga åtgärder och rekommendation till fortsatt planering För att genomföra kraftfulla steg 1- och 2-åtgärder för att öka arbetspendling med cykel krävs en befintlig cykelinfrastruktur med godtagbar standard. En satsning på föreslagna cykelåtgärder kan således möjliggöra steg 1-2 åtgärder i framtida projekt. Det kan dock nämnas att det allmänna samråd som skett i samband med projektet Cykel Nordost i sig utgjort en steg 1-åtgärd då cykel som ett alternativt färdmedel har uppmärksammats av allmänheten. Över 200 personer har lämnat åsikter om cykelinfrastrukturen i nordostsektorn samt projektets rekommenderade åtgärder. I samband med de rekommenderade åtgärdernas genomförande bör målstandard för cykelvägar beskriven i avsnitt 4.1 eftersträvas. Dessutom bör åtgärder såsom strategisk lokalisering av cykelparkering, genomtänkt vägvisning, god belysning etcetera utredas vidare. Cykelparkering vid kollektivtrafikpunkter är särskilt viktigt att komma ihåg vid detaljplanering. Det är även önskvärt att cykelstråk uppmärksammas genom invigning eller liknande då de färdigställs. Detta bidrar till att säkerställa att potentiella cyklister blir medvetna om de nya möjligheterna att cykla. 54

6 Kalkyl Med utgångspunkt i inventeringen föreslås åtgärder för de identifierade bristerna. Åtgärdsförslagen kostnadsberäknas med hjälp av schablonkostnader. Kostnader för projektering och byggherre tillkommer med ca 30 procent och redovisas i slutsumman för respektive stråk. Kostnader för markinlösen tillkommer utöver det. Likaså bör ett risktillägg göras. Att använda schablonkostnad innebär en förenkling och priserna för en åtgärd kan variera mycket mellan kommuner såväl som mellan stråk. Särskilt i Stockholms innerstad tillkommer ofta oförutsedda kostnader som inte tagits med i detta material. I schablonkostnaderna har de billigaste materialen valts. Noggrannare utredningar för respektive stråk måste genomföras och kostnaderna är tänkt att användas som underlag för fortsatt planering. Något kalkylseminarium enligt metoden för succesiv kalkylering har inte genomförts i detta skede. Kostnaderna har beräknats för GC-bana/väg bredd 4,3 meter. Detta är något som kan göras avsteg från i mindre trafikerade områden och som måste utredas vidare. Kostnadsuppskattning Objekt Anläggningskostnad Inklusive 30% planerings- & projekteringskostnad Norrtälje - Svanberga 23 Mnkr 30 Mnkr Enebyängen - Täby Kyrkby 18 Mnkr 23 Mnkr Arninge - Vallentuna V1 25 Mnkr 33 Mnkr Arninge - Vallentuna V2 17 Mnkr 22 Mnkr (Arninge) - Rosenkälla 7 Mnkr 9 Mnkr Arninge - Engarns vägskäl 38 Mnkr 49 Mnkr Arninge - Åkersberga 22 Mnkr 29 Mnkr Anmärkning Södra sträckan något oklar pga bygge av väg 76 Ny GC-bana på fd Roslagsbanan inkluderad Bro över Norrortsleden vid trafikplatsen Använder bef. vägport under Norrortsleden Förutsätter del av Arninge - Vallentuna Anslutning till Arninge oklar Anslutning till Arninge oklar Figur 34: Tabell för kostnadsuppskattning Danderyd - Kista, det vill säga bro över Edsviken har en anläggningskalkyl om minst 45 Mnkr. Efterssom objektet är i så tidigt planeringsskede har en mer detaljerad kalkyl ej genomförts. 55

7 Nästa steg De föreslagna åtgärderna bedöms bidra till ett sammanhållet cykelnät inom nordostsektorn samt till goda kopplingar till angränsande kommuner vilket i sig minskar restidskvoterna med cykel jämfört med idag. Genom att bygga cykelstråk med god standard kommer säkerheten för cyklisterna att förbättras. I bilaga 1 presenteras förslag på stråkens lokalisering i detalj. Utgångspunkten har varit att följa befintliga vägsträckningar. Förslagen omöjliggör inte andra lösningar men kan vara till hjälp under nästa steg i planeringen. 7.1 Prioritering av stråkutbyggnad Utbyggnaden av cykelstråken föreslås ske enligt ordningen listad nedan. Stråkens prioritering beror av urvalskriterierna i avsnitt 5.2. Behovet av förbindelser söderut, i riktning mot Stockholm, är mycket stort för att rekommenderade stråk ska nå någon nytta. Detta innebär att en gen och säker anknytning mellan Stocksundsbron och Arninge är viktig. Vid prioriteringen nedan förutsätts anknytning byggas enligt Trafikverkets nämnda idéstudie Snabbcykelväg i Norra Stockholm. Prioritering Stråk 1 Arninge - Åkersberga och Arninge - Engarns vägskäl De två stråk som fått högsta prioritet bedöms gynna många potentiella cyklister men har även fått en hög prioritet då det i dagsläget inte finns några befintliga cykelstråk som fyller samma funktion. 2 Enebyängen - Täby kyrkby Sträckan Enebyängen - Täby kyrkby kommer även den att gynna många men då det finns ett befintligt cykelstråk så ges det inte högsta prioritet. Det föreslagna stråket löper inte längs med en statlig väg varför kommunerna bär ansvaret för stråket. Förbindelsen lyfts dock i denna åtgärdsvalsstudie då flera kommuner är inblandade. 3 Arninge - Vallentuna Stråket melan Arninge och Vallentuna förutsätter en utbyggnad av Arninge till resecentrum och handelsplats då det annars inte utgör en målpunkt. 3 Rosenkälla - Arningevägen Stråket melan Arninge och Vallentuna förutsätter en utbyggnad av Arninge till resecentrum och handelsplats då det annars inte utgör en målpunkt. I samband med utbyggnad på sträckan Arninge - Vallentuna blir även den tvärgående förbindelsen mellan Rosenkälla och Arningevägen intressant. 56

3 Norrtälje - Svanberga Förbindelsen för cykel mellan Norrtälje och Svanberga är intressant för de kringboende. Stråket är dock av lägre regionalt intrese än övriga sträckor vilket innebär att det inte är lika högt prioriterat som ovan nämnda stråk. 4 Danderyd - Kista En bro över Edsviken föreslås för att ge en mer gen förbindels mellan Danderyd och Kista. Detta bedöms gynna många men innebära ett stort ingrepp samt en stor investering. Förslaget är av visionär karaktär men bör ses som mycket intressant för regionen. 7.2 Förverkligande av föreslagna åtgärder Prioriteringen i 6.1 är enbart ett förslag och kan komma att ändras, exempelvis på grund av nya förutsättningar, framtida finansieringsmöjligheter samt möjlighet till samprojektering med andra projekt. Vid förverkligandet av det föreslagna stråken ansvarar Trafikverket för stråk längs med de statliga vägarna och kommunerna längs de kommunala vägarna. Vid nybyggnation av statlig cykelväg krävs dock samarbete med kommunerna. Detta kan exempelvis innebära att de ser över kopplingar till det lokala nätet samt löser viktiga knutpunkter med parkering för cykel. Vid förverkligandet av de föreslagna stråken ansvarar kommunerna för stråken längs de kommunala vägarna och generellt inom kommunalt väghållningsområde. För stråken längs de statliga vägarna och utanför tätort är det Trafikverket som ansvarar för genomförandet. Vid nybyggnation av statlig cykelväg krävs samarbete med kommunerna gällande exempelvis lokala kopplingar till huvudstråk, samt cykelparkeringar vid kollektivtrafikknutpunkter eller andra noder. Eventuell medfinansiering eller förskottering diskuteras allteftersom planläggningsprocessen startar och en tydligare behovsbild av varje stråk framträder. 7.3 Förslag till ställningstagande Kompletteras efter remiss. 57

Referenser Tryckta referenser Danderyd kommun, 2006. Översiktsplan 2006, antogs av kommunfullmäktige 2006-04-03, aktualiserades 2011-06-13. Danderyds kommun, Norrtälje kommun, Täby kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad, Österåkers kommun, Stockholm Nordost - Vision för tillväxt 2010-2040. Norrtälje kommun, 2004. Översiktsplan 2015. Norrtälje kommun, 2013. Översiktsplan 2040 - Norrtälje kommun, utställningsversion SIKA, 2007. RES 2005-2006, Den nationella resvaneundersökningen. Rapport 2007:19. ISBN 91-89586-73-5 SLL, ÅVS Kollektivtrafik Nordost. 2013. (Arbetsmaterial) Spolander, K., 2012. Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser. SATSA II. Publikation: LS 1102-0284 Trafikverket, 2010. Förstudie korsning Arningevägen/Lötingelundsvägen. Trafikverket, 2011. Förstudie Väg 274 Engarns vägskäl. Trafikverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, 2013. Regional cykelplan för Stockholms län, remissversion 2013-03-25. Trafikverket, Sveriges kommuner och landsting, Boverket, 2012. Åtgärdsvalsstudier nytt steg i planering av transportlösningar. Handledning Publikationsnummer: 2012:206. ISBN: 978-91-7467-402-6. Täby kommun, 2009. Det nya Täby - Översiktsplan 2010-2030. Vallentuna kommun, 2010. Översiktsplan 2010-2030, antagen av kommunfullmäktige 2010-05-17. VAP/Trafikverket, 2013. Idéstudie om cykelstråk längs E18 och E4 (arbetsmaterial) Vaxholms stad, 2013. Vaxholm 2030, utställningsversion. Vägverket, 2006. Arbetsplan Bytespunkt Kulla, väg 274 Österåkers kommun. Österåkers kommun, 2006. Österåker skärgård och stad, Översiktsplan 2006. Österåkers kommun, 2008. Gång- och cykelplan 2008. Internetkällor Danderyd kommun, Täby kommun. Power point: SATSA II, 2012-11-113. (http:// www.tmr.sll.se/global/satsa-projektet/dokument/regional_cykelstrategi/ Workshop%208,%20Regional%20cykelplan/Presentation%20T%C3%A4by%20 och%20danderyd.pdf ) 58

Norrtälje kommun. Kommunfakta 2012. (http://norrtalje.se/global/7%20kommun%20politik/kommunfakta/fakta%20fr%c3%a5n%20statistiska%20 Centralbyr%C3%A5n/0188%20Norrt%C3%A4lje%20FAKTA%202012.pdf ) Regeringskansliet, Transportpolitisk målstruktur i sammandrag. (http://www.regeringen.se/sb/d/11771/a/122569) Senast uppdaterad:2011-11-15. Besökt: 2013-04-30. SL, Roslagsbanans utbyggnad. (http://sl.se/sv/om-sl/sl-planerar-och-bygger/ Roslagsbanan/) Senast uppdaterad: 2013-04-10 Besökt: 2013-04-29. SLL, Om projektet. (http://www.tmr.sll.se/satsa/delprojekten/delprojekt/cykelstrategi/projektplan/) Besökt: 2013-04-18 SLL, Skärgårdstrafiken i RUFS 2010. (http://www.sll.se/upload/upphandling/ RFI%202011-12-21%20SV/Bilaga%202%20Utdrag%20ur%20RUFS%202010.pdf ) Trafikverket, Mål och inriktning. (http://www.trafikverket.se/privat/miljo-ochhalsa/halsa/luft/mal-och-inriktning/) Senast uppdaterad: 2012-08-17. Besökt: 2013-04-30. Trafikverket, E18, busshållplatser på motorväg i Danderyds kommun, (http://www. trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/e-18-busshallplatser-danderyd/) Senast uppdaterad: 2013-01-28. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, E18, Bytespunkt/resecentrum i Arninge, (http://www.trafikverket.se/ Privat/Projekt/Stockholm/E18-bytespunkt-resecentrum-Arninge/) Senast uppdaterad: 2013-04-10. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, E18, Trafikplats Roslags-Näsby och Viggbyholm (http://www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/e18-roslags-nasby-viggbyholm/). Senast uppdaterad: 2013-02-05. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, E18 och väg 276, ombyggnad av trafikplats Rosenkälla och ny trafikplats ( http://www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/e18-vag-276-rosenkalla/). Senast uppdaterad: 2013-03-13 Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 264, Arningevägen Löttingelundsvägen. (http://www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/vag-264-arninge/). Senast uppdaterad: 2012-11- 02. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 268 E4 Grana samt gång- och cykelväg Grana Vallentuna (http:// www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/vag-268-e4-grana/) Senast uppdaterad: 2013-03-13. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 268, planskild korsning i Vallentuna. (http://www.trafikverket.se/ Privat/Projekt/Stockholm/Vag-268-planskild-korsning-i-Vallentuna-centrum-/) Senast uppdaterad: 2013-01-31. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 274 och 1004, Kulla vägskäl, Österåkers kommun. (http://www. trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/vag-274-och-1004-kulla-vagskal-osterakers-kommun/). Senast uppdaterad: 2013-02-26. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 274, Engarns vägskäl, Vaxholms kommun. (http://www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/vag-274-engarns-vagskal-vaxholms-kommun/). Senast uppdaterad: 2012-06-26. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 276, Rosenkälla Åkersberga. (http://www.trafikverket.se/privat/ 59

Projekt/Stockholm/Vag-276-Rosenkalla--Akersberga/). Senast uppdaterad: 2012-10-26. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen. (http://www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/vag-76-forbi-norrtalje/) Senast uppdaterad: 2013-02-04. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 77 och 1068, korsningen vid Alhamra, Norrtälje kommun. (http:// www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/vag-77-och-1068-korsningen-vid- Alhamra-Norrtalje-kommun/) Senast uppdaterad: 2011-07-11. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 77, länsgränsen Rösa förbi Rimbo. (http://www.trafikverket.se/ Privat/Projekt/Stockholm/Vag-77-lansgransen-Rosa/). Senast uppdaterad: 2013-01-31. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, Väg 77, Midsjö-Rimbo, gång- och cykelbana. (http://www.trafikverket. se/privat/projekt/stockholm/vag-77-midsjorimbo-gang--och-cykelbana/) Senast uppdaterad: 2012-07-09. Besökt: 2013-04-20. Trafikverket, E18 Norrtälje Kapellskär. (http://www.trafikverket.se/privat/projekt/stockholm/e18-norrtalje--kapellskar/) Senast uppdaterad: 2013-01-28. Besökt: 2013-04-20. Vallentuna kommun, 2012 Befolkning. (http://www.vallentuna.se/sv/om-vallentuna/fakta/befolkning/) uppdaterad: 2012-12-11. Besökt: 2012-12-18. Vatteninformationssystem Sverige, (http://www.viss.lansstyrelsen.se). Österåkers kommun, Fakta och karta. (http://www.osteraker.se/externwebb/kommunochdemokrati/faktaochkarta.521.html) Besökt: 2012-12-20. Österåkers kommun, 2007. Planprogram för Rosenkälla. (http://www.osteraker.se/ download/18.27ccc59412ccd13b68380008841/planprogram_rosenk%c3%a4lla_ ks_20070528.pdf ) Besökt: 2012-12-20. Kartunderlag: Fotografier i detaljkartor: www.google.se om annat ej anges. Kartunderlag från Trafikverket, Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Länsstyrelsen i Stockholms län, (http://lanstema.lst.se/default.asp?breqcheck=false ) Besökt: 2013-04-02 Riksintresse Friluftsliv MB 3:6 2013-01-28 Riksintresse Kulturmiljövård MB 3:6 2013-01-31 Riksintresse Naturvård MB 3:6 2013-01-28 Riksintresse Natura 2000 MB 4:8 2011-11-17 Naturreservat 2007-05-11 Norrtälje kommun,(http://www.norrtalje.se/bygga-bo-och-miljo/kommunensplanarbete/detaljplaner) Besökt: 2013-05-22 60

Riksantikvarieämbetet, datapaket FMIS Stockholm L shp 20130504: (http://www. fmis.raa.se/cocoon/fornsok/protected/downloads.html ) Besökt: 2013-05-07 Täby kommun, (http://www.taby.se/om-taby/kartor-och-geografisk-information- GIS) Besökt: 2013-05-22 Vallentuna kommun, (http://swp.cartesia.se/vallentuna/default.aspx?karta=planer) Besökt: 2013-05-22 Vaxholm stad, (http://gis.vaxholm.se/karta/?theme=vaxholm&maptheme=detaljp laner) Besökt: 2013-05-22 Österåker kommun, (http://gis.osteraker.se/karta/?maptheme=adresskarta) Besökt: 2013-05-22 61

Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se TRAFIKVERKET. JUNI 2010. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI: XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRTATION: XXX.