EUROPEISKA UNION Europeiska regionala utvecklingsfonden. Felles Fjellrev. Vedlegg 1: Projektbeskrivning

EUROPEISKA UNION Europeiska regionala utvecklingsfonden Felles Fjellrev Vedlegg 1: Projektbeskrivning

Projekt Felles Fjellrev omfattar geografiskt fjällområden och fjällnära områden i Nordoch Sør- Trøndelag fylken i Norge och angränsande fjällområden i Jämtlands län i Sverige. Fjällområdena ligger inom det större område som i InterReg-sammanhang går under namnet Nordens Gröna Bälte. Varför fjällräv? Fjällräven har alla förutsättningar att vara en viktig symbolart för gränsfjällen i Trøndelag/Jämtland. Fjällräven är liten och söt och det är nästan omöjligt att inte tycka om den. Fjällräven är ett rovdjur, men till skillnad från våra större rovdjur finns det inga konflikter förknippade med fjällräven. Den lever av lämmel och andra smågnagare samt fåglar, ägg och vad den i övrigt kan hitta. Fjällräven symboliserar en unik orörd miljö och ett framgångsrikt naturvårdsarbete i regionen. En effekt av en lyckad satsning på fjällräven är att fjällen i Trøndelag/Jämtland kan komma att bli turistiskt ännu mer attraktiva. Detta tack vare en biologisk mångfald där fjällrävens närvaro skulle kunna bli ett värdefullt varumärke för bl a berörda kommuner. Varför Interreg? Fjällräven är akut hotad i Skandinavien, trots 80 års fredning. Fjällräven förekommer i små och isolerade populationer i fjällområden på båda sidor om riksgränsen. För en effektiv naturvård, och i det här fallet för att rädda en hotad art, krävs det att myndigheter och intresseorganisationer på båda sidor av gränsen samarbetar. Olika stödåtgärder har visat att det finns möjligheter att hjälpa fjällräven att överleva, på sikt förhoppningsvis av egen kraft. Just Trøndelag/Jämtland har, genom konkreta stödåtgärder och uppbyggnaden av en avelsstation, redan etablerat sig som ett centralt område för fjällräven i Skandinavien. Ett fruktbart samarbete kan medföra att de små och isolerade fjällrävspopulationerna kan stärkas och så småningom växa ihop till en större och starkare fjällrävstam i de fjällområden som ligger inom Nordens Gröna Bälte. Det skulle i sin tur kunna medföra att dessa fjällområden befäster sitt värde som Skandinaviens bästa fjällrävsområden. Bakgrund och historik Fjällräven är en liten räv, med sina 3-5 kg ungefär hälften så stor som sin släkting rödräven. Fjällräven lever normalt på tundraområden och i andra arktiska miljöer i norra Kanada, på Grönland, Svalbard och Island samt i norra Ryssland. Tack vare sin extremt isolerande päls kan den leva i jordens kallaste och mest ogästvänliga miljöer och den förekommer sporadiskt ända upp till Nordpolen. Fjällräven förekommer i två färgvarianter som efter vinterpälsens färg kallas viträv respektive blåräv. Side 2 av 16

Fram till början av 1900-talet var fjällräven ännu förhållandevis vanlig i både norska och svenska fjällområden. Under slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennier jagades den intensivt, som en följd av kraftigt stigande skinnpriser. Ett fjällrävsskinn betalades 1870 med 50 öre. Tjugo år senare var det värt 10-15 kr. År 1925 var priset uppe i 200 kr för ett vitt fjällrävsskinn och 500 kr, ibland ännu mer, för ett blått skinn. I dåtidens penningvärde var det väldigt mycket pengar och de duktigaste jägarna kunde på kort tid tjäna in flera årslöner på sin fjällrävsjakt. På grund av den mycket omfattande jakten minskade antalet fjällrävar drastiskt. När fjällräven fridlystes, i Sverige 1928 och i Norge 1930, var den redan mer eller mindre hotad till sin existens. Dagens situation I Skandinaviens fjällområden lever idag en liten rest av en fjällrävspopulation som en gång var betydligt större. Forskarna bedömer att hela den skandinaviska fjällrävspopulationen består av mindre än 120 vuxna individer i vinterstam. I Finland är fjällräven i praktiken borta. Fjällräven i Skandinavien är akut hotad och är sannolikt vårt mest hotade större däggdjur. Den är rödlistad i EUs Habitatdirektiv. Ingen vet hur länge fjällräven kommer att finnas kvar i våra fjäll, men.. det finns hopp Sedan flera år tillbaks görs insatser för att förbättra och på sikt säkra fjällrävens överlevnad i Skandinavien. Insatserna såsom kartläggning av lyor, årliga inventeringar och kontroll av föryngringar samt, i vissa områden, stödutfodring av fjällrävar och reducering av antalet konkurrerande rödrävar i fjällrävsområden har gett resultat. I Norge har man etablerat en anläggning för avel av fjällräv för utplantering av valpar i lämpliga fjällrävsmiljöer. Sammantaget ser vi nu möjligheter att hjälpa fjällräven att överleva i våra fjäll. Fjällräven i Jämtland och Trøndelag Under 10 års tid har länsstyrelsens naturbevakare i Jämtlands län och i södra Västerbottens län, i samarbete med fjällrävsprojektet SEFALO, gjort omfattande insatser för att förbättra fjällrävens möjligheter att överleva. Insatserna har innefattat inventeringar, kontroll av föryngring vid kända lyor, stödutfodring vid bebodda lyor och reducering av konkurrerande rödrävar i fjällrävsområden. Insatserna har i Sverige varit mest omfattande i Jämtlands län, vilket har medfört att den svenska fjällrävspopulationen nu har sina starkaste fästen just i Jämtlandsfjällen. Även i Norge har man under många år kartlagt och inventerat lyor för att konstatera föryngring. Insatser i form av stödutfordring och reducering av antalet rödrävar har förekommit även här, dock i mindre omfattning. I Dovrefjäll, Sør-Trøndelag fylke, har man etablerat en avelsanläggning med viltfångade avelsdjur för att producera valpar för utsättning i lämpliga fjällrävsmiljöer. Föräldraparen har sitt ursprung från olika områden i Skandinavien och har därmed en bred genetisk bas. Avelsanläggningen, som togs i bruk 2005, ligger på Sæterfjellet i Oppdal kommune. Under åren 2006-2009 har man i anläggningen producerat sammanlagt mer än 100 valpar, varav de flesta har satts ut i olika fjällområden. Som ett steg i ett utökat norskt-svenskt samarbete, levererades 2008 två valpar från svenska Helagsområdet till den norska avelsanläggningen i Dovrefjell. Side 3 av 16

Några i Norge utsatta valpar har spontant även sökt sig till svenska fjäll. Så samarbetet är redan igång, på flera olika plan. De senaste tio årens insatser har inneburit att Jämtlands län samt Sør- och Nord- Trøndelag fylken har utvecklats till att bli några av de allra viktigaste områdena för fjällrävens överlevnad i Skandinavien. Tack vare genomförda åtgärder ser man här en positiv utveckling för fjällräven, medan utvecklingen generellt har varit mer negativ i de delar av fjällkedjan där inga stödåtgärder har genomförts. Figuren nedan visar hur föryngringen av fjällräv har varierat mellan i olika områden i Skandinavien under perioden 2001-2009 Fjällområden av speciellt intresse för projekt Felles Fjellrev Fjällområdena i Nord- och Sør-Trøndelag fylken och i Jämtlands län hyser idag några av Skandinaviens mest intressanta fjällrävsområden. I de svenska delarna av områdena Børgefjell/Borgafjäll och Helags/Sylarna har länsstyrelsens naturbevakare, i samarbete med EU/LIFE-projektet SEFALO, under tio års tid (1998-2008) aktivt genomfört olika stödåtgärder. Åtgärderna har resulterat i att dessa områden nu tillhör Skandinaviens bästa föryngringsområden för den hotade fjällräven. Side 4 av 16

Men SEFALO var ett Svenskt-Finskt EU-baserat bevarandeprojekt som inte verkade i Norge, även om ett visst samarbete också skedde över gränsen mot Norge. Fjällräven som art ser dock inte gränsen mellan Norge och Sverige som en gräns för sin utbredning. Liksom fjällräven själv, kommer projekt Felles Fjellrev att bedriva aktiviteter i öst-väst, tvärs över fjällkedjan, inom fjällområden som utgör fjällrävens naturliga utbredningsområden. EU/LIFE-projektet SEFALO avslutades 2008. Fjällrävens framtida överlevnad i ett av Skandinaviens bästa fjällrävsområden är nu beroende på hur de åtgärder som så framgångsrikt genomförts under den senaste tioårsperioden kan få en fortsättning under kommande år. Projekt Felles Fjellrev inkluderar även de norska delarna av ett av Skandinaviens allra bästa fjällrävsområden och blir på så sätt både en fortsättning av och en utökning av redan påbörjade förvaltningsinsatser i Sverige och i Norge. Helags/Sylarna omfattar fjällområden i Sverige och Norge. Den svenska delen av Helags/Sylarnaområdet var ett av de viktigaste åtgärdsområdena för de stödåtgärder som tidigare genomfördes inom ramen för SEFALO-projektet. För fjällrävens överlevnad i den här delen av Skandinavien blir området nu, utökat med den norska delen av Helags/Sylarna-området, ett av flera viktiga insatsområden. Børgefjell/Borgafjäll omfattar fjällområden i Norge och Sverige. Området är av intresse som ett befintligt kärnområde för fjällräv med kapacitet att i framtiden förse områden längre söderut med spontant invandrande fjällrävar. Stekenjokk/Borgafjäll var ett viktigt område för SEFALO s innsatser och kommer fortsättningsvis att vara ett område för åtgärder också inom ramen för projekt Felles Fjellrev. Dovrefjellsområdet i Norge är av intresse bland annat tack vare den nya avelsanläggningen på Sæterfjellet. Under 1970-80 talen hyste Dovrefjell en stark fjällrävstam. Dovrefjäll har möjlighet att på sikt utvecklas till ett viktigt kärnområde för fjällräv i södra delen av fjällkedjan. Andra viktiga fokusområdena i InterReg-projektet Felles Fjellrev är: norska fjällområden som Blåfjella, Hestkjølen, Hotagen, Offerdal och Skjækerfjella samt angränsande fjällområden på svensk sida, Hotagsfjällen, Offerdalsfjällen och Skäckerfjällen. Här finns miljöer där fjällräven sannolikt tidigare har funnits och där fjällräven möjligen har förutsättningar att etablera sig. Stepping stone områden ska binda ihop några av fjällrävens få kvarvarande kärnområden i Skandinavien Med stepping stone områden menas områden som kan fungera som bryggor och spridningsområden mellan redan existerande föryngrings/kärn-områden. En målsättning på sikt är att genom olika stödåtgärder gynna fjällräven i stepping stone områdena och knyta ihop de tre kärnområdena Børgefjell/Borgafjäll, Helags/Sylarna och Dovrefjell med mellanliggande fjällområden. Allt i syfte att få Side 5 av 16

fjällräven att sprida sig över betydligt större områden än idag. Genom ett ökat utbyte av fjällrävar mellan olika kärnområden kommer sannolikt fjällrävens genetiska variation att öka. Detta, i kombination med konkreta stödåtgärder, kommer förhoppningsvis att gynna fjällräven i regionen och göra Trøndelag/Jämtland till Skandinaviens fjällrävsland. Samarbete med forskningen och andra fjällrävsprojekt Arbetet inom projekt Felles Fjellrev skall komplettera, inte konkurrera med, redan existerande forskningsprojekt och verksamheter. Allt i syfte att förbättra förutsättningarna för fjällräven att överleva som art i Skandinaviens södra fjällområden. Inom ramen för projekt Felles Fjellrev kommer samarbete i olika former att ske med andra projekt som arbetar med att förbättra kunskapen om fjällräven som art och som söker möjliga vägar att förbättra den lilla rävens möjligheter att på sikt överleva i vår fjällvärld. Projekt Bevaringsbiologi Fjellrev i Norge Under samlingsnamnet Bevaringsbiologi Fjellrev i Norge bedrivs sedan början av 2000- talet flera olika projekt med inriktning på fjällräven och dess biologi och ekologi. I ett nationellt övervakningsprogram för fjällräv undersöks hur fjällräven lyckas med sin föryngring under olika år med skiftande tillgång på föda. Projekten Fjellrev i Finnmark och Fjellrev i Børgefjell är knutna till specifika områden. Genetiska studier genomförs i projektet Genetikk på fjellrev. I Avlsprogrammet for fjellrev föder man upp fjällrävsvalpar för framtida utsättningar i naturen (se nedan). Avelsanläggningen på Sæterfjellet har sedan 2006 producerat mer än 100 valpar. Verksamheten bedrivs oberoende av det planerade projektet Felles Fjellrev. Avelsanläggningen kommer dock att bli en viktig samarbetspartner för projektet och förhoppningsvis kan den också bidra med valpar för utsättning inom ramen för projektet. De resultat som man hoppas uppnå i projektet kan också bli viktiga pusselbitar i avelsanläggningens framtida strategi. Projekt Fjällräv och f d SEFALO i Sverige År 1998 startade det EU-Life-finansierade projektet SEFALO (1998-2002) där Sverige och Finland samarbetade för fjällrävens bevarande. År 2003 startade fortsättningsfasen av Life-projektet SEFALO+ (2003-2008) där även Norge deltog. Detta projekt byggde på forskning som Projekt Fjällräv har arbetat med i de svenska fjällen sedan 1980-talet. Denna forskning har framför allt varit inriktad på möjliga stödåtgärder, som t ex utfodring, samt relationer mellan fjällräv och rödräv. Projektet har också analyserat olika genetiska aspekter av fjällrävens uppdelning i olika populationer. I informationssammanhang finns stora möjligheter till samarbete mellan projekt Felles Fjellrev och andra projekt och verksamheter knutna till fjällräven, se nedan. Forskningsrelaterade aktiviteter Projekt Felles Fjellrev är inte ett forskningsprojekt. I den verksamhet som planeras inom projektet är det dock ofrånkomligt att vissa åtgärder närmar sig sådant som i andra sammanhang betraktas som forskning. Vid inventering och kontroll av föryngringar, och i samband med stödutfodringar eller andra åtgärder som genomförs i projektet, skall Side 6 av 16

genomförda aktiviteter och resultat noteras och bokföras på sammas sätt som görs av fjällrävsprojektet SEFALO och Stockholms Universitet, av berörda länsstyrelser i Sverige och av NINA i samarbete med Statens Naturoppsyn (SNO) m fl i Norge. Detta är viktigt för att de resultat som uppnås inom ramen för projekt Felles Fjellrev skall kunna användas och utvärderas även av pågående forskningsprojekt och förhoppningsvis också bidra till att förbättra underlagsmaterial och basfakta från fler fjällrävsområden. Inom ramen för projekt Felles Fjellrev planeras också för intensivbevakning av lyor, även med hjälp av kameror, för att utvärdera exempelvis effekten av genomförda stödutfodringar, funktionen av nya foderautomater, överlevnaden hos fjällrävsvalpar m m. Sådana aktiviteter genomförs med fördel i samarbete med fjällrävsforskarna. Fjällämmel och andra smågnagare är viktiga för fjällrävens överlevnad. Idag finns vedertagna metoder för att inventera smågnagare och bedöma smågnagartillgången. Resultaten av sådana inventeringar kan vara värdefulla för att rätt bedöma behovet av stödutfodringar och styra stödutfodringarna till områden där de gör bäst nytta. Inom ramen för projekt Felles Fjellrev kan sådana inventeringar komma att genomföras i samarbete med forskarna vid NINA och Stockholms Universitet. På motsvarande sätt kan det bli aktuellt att, inom ramen för projekt Felles Fjellrev och i samarbete med forskarna, inventera och redovisa resultat avseende förekomst av vissa fågelarter som har påverkan på smågnagartillgången och därmed även på fjällräven. Konkreta åtgärder inom projekt Felles Fjellrev Målsättningen på båda sidor gränsen är att genom konkreta stödåtgärder gynna fjällräven i etablerade föryngringsområden, i presumtiva nya föryngringsområden och i s k stepping stone områden, d v s områden som kan fungera som spridningsområden mellan redan existerande kärnområden för fjällräv, och därmed knyta ihop kärnområdena. Detta skall få fjällräven att sprida sig över större områden. Ett ökat utbyte av fjällrävar mellan olika kärnområden bör också förbättra fjällrävens genetiska status. En starkare fjällrävstam är i sig också mer motståndskraftig gentemot inkräktande rödrävar. Förhoppningsvis skall åtgärderna stärka fjällrävstammen i regionen och göra Trøndelag/Jämtland till Skandinaviens fjällrävsland. Åtgärder i Norge I Norge omfattar InterReg-projektet geografiskt alla de fjällområden och fjällnära områden i Nord- och Sør-Trøndelag där fjällräv har funnits, eller där fjällräv, av biotopmässiga skäl, bör kunna trivas. I Norge skall särskilt intresse riktas mot den norska delen av Sylarnaområdet och mot områden som ligger mellan de s k kärnområdena Børgefjell/Borgafjäll, Helags/Sylarna och Dovrefjell. Här finns fjällområden som, när det gäller fjällräv, är förhållandevis dåligt kända, men som bedöms kunna bli viktiga områden för en större fjällrävspopulation i Trøndelag. Särskilt intressanta är fjällområden som Blåfjella, Hestkjølen och Hotagen samt Offerdal ochskjækerfjella, och angränsande fjällområden på svensk sida. Här finns miljöer där Side 7 av 16

fjällräv sannolikt har funnits eller där fjällräv har förutsättningar att finnas. Dessa miljöer kan visa sig vara mycket viktiga s k stepping stone områden mellan kärnområdena Børgefjell/Borgafjäll och Helags/Sylarna. På samma sätt kan det i Kjølifjellet och Forolhogna finnas miljöer som kan fungera som viktiga stepping stone områden mellan kärnområdena Helags/Sylarna och Dovrefjell. Åtgärder i Sverige I Sverige omfattar InterReg-projektet de fjällområden och fjällnära områden i Jämtlands län där fjällräv finns och tidigare har funnits, eller områden där fjällräv av biotopmässiga skäl bör kunna trivas. I den svenska delen av projekt Felles Fjellrev skall särskilt intresse riktas mot de s k kärnområdena Stekenjokk/Borgafjäll och Helags/Sylarna där SEFALO och Länsstyrelsen sedan länge genomfört aktiva stödåtgärder. Det är mycket angeläget, och avgörande för fjällrävens framtid, att dessa åtgärder inte plötsligt upphör när det nu inte blir någon fortsättning på SEFALO-projektet. Dessutom skall områden som ligger mellan dessa kärnområden, områden där fjällräv tidigare har funnits eller områden som skulle kunna bli viktiga för fjällrävens framtid i Jämtlands län, inventeras noggrannare för att hitta eventuella nya fjällrävsområden. Särskilt intressanta är fjällområdena Hotagsfjällen, Offerdalsfjällen och Skäckerfjällen. Dessa fjällområden gränsar till intressanta fjällrävsområden i Norge och är förhållandevis dåligt kända vad gäller fjällräv. InterReg-projektet Felles Fjellrev kommer att innefatta följande konkreta fältåtgärder. 1. Inventering av fjällmiljöer där fjällräv har funnits, eller där fjällräv bör ha förutsättningar att trivas, för att lokalisera och kartlägga gamla, hittills okända fjällrävslyor Fjällrävar använder sina lyor under många generationer. Efter många års användning, då lyorna har gödslats av urin, avföring och matrester, kan lyorna bli stora och iögonenfallande med en frodig gräspåväxt. Många lyor har säkert varit kända sedan länge av fjällvandrande ortsbor och andra. Genom bl a en omfattande enkät skall vi samla in kunskaper om fjällrävens förekomst i äldre tider. På så sätt hoppas vi kunna lokalisera och kartlägga så många som möjligt av de fjällrävslyor som en gång var viktiga yngelplatser för de fjällrävar som då var mycket vanligare i regionen. Vi avser att eventuellt undersöka möjligheten att använda flygfoton tagna med IRkänslig film för att lokalisera tänkbara nya fjällrävslyor. Alla tänkbara lyaplatser som lokaliseras med hjälp av IR-bilder måste också kontrolleras och säkras genom fältbesök. Alla nya lyor som lokaliseras skall beskrivas och kvalitetssäkras genom besök vid lyorna. Lyorna skall registreras i Rovbasen, en gemensam norsk-svensk databas Side 8 av 16

för insamling och registrering av data från kartläggning och inventering av rovdjur. 2. Årlig kontroll av lyor för att bekräfta föryngringar av fjällräv och följa upp fjällrävstammens utveckling Övervakning av kända fjällrävlokaliteter genomförs redan i både Norge och Sverige. Denna verksamhet kommer att fortsätta som hittills och förbättras i vissa områden. Inom projekt Felles Fjellrev skall nya lyor lokaliseras i områden som idag är dåligt kända, i Norge och i Sverige, men som bedöms vara lämpliga områden för fjällräven. Områden som berörs är i första hand de stepping stone områden som nämnts ovan. Alla nya lyor som hittas skall inventeras årligen för att konstatera föryngringar och bedöma behovet av stödåtgärder. Alla resultat från inventeringarna, vad gäller konstaterad föryngring m m, skall registreras Rovbasen. 3. Stödutfodring av fjällräv i områden med konstaterad eller förväntad föryngring Stödutfordring av fjällräv har genomförts i Sverige, huvudsakligen i Jämtland och södra Västerbottens län, under ca 10 års tid. Även i Norge har stödutfodring under senare år genomförts i flera områden. Erfarenheterna från Sverige visar att stödutfodring, kombinerad med en reglering av rödrävstammen, är en effektiv metod för att hjälpa fjällrävarna till bättre överlevnad. Främst under perioder med dålig tillgång på lämmel och andra smågnagare, har stödutfodringen sannolikt varit avgörande för fjällrävarnas möjligheter att överleva och föda upp sina ungar. Inom ramen för projekt Felles Fjellrev skall stödutfodring genomföras, som hittills, i områden där man förväntar sig föryngring av fjällräv eller där föryngring har konstaterats. Stödutfodring skall genomföras både i kärnområdena och i steppingstone områdena. Tillgången på naturlig föda kommer naturligtvis att styra omfattningen av stödutfodringarna. Under sommarhalvåret genomförs stödutfodringen med hjälp av foderautomater i anslutning till befintliga lyor där man har konstaterat aktivitet av fjällräv. Vid lyor där man också har konstaterat föryngring är det, under år med dålig tillgång på smågnagare, viktigt att stödutfodringen genomförs under hela året. Under vinterhalvåret kan stödutfodring också ske med köttstycken som grävs ned i snön i närheten av lyor där fjällräv förekommer. Norsk Institutt for Naturforskning (NINA) har påbörjat försök med en ny foderautomat som skall gynna fjällräven genom att den görs mindre attraktiv för rödräven som är en av fjällrävens värsta konkurrenter om födan. Försöken genomförs med hjälp av automatiska kameror för att klargöra om Side 9 av 16

foderautomaterna ger önskad effekt. Projekt Felles Fjellrev kommer i sin verksamhet att samarbeta med NINA för att utvärdera de nya foderautomaterna. Om försöken faller väl ut kommer de nya foderautomaterna att användas i projektet. 4. Aktiv förvaltning och reglering av rödräv i områden som är värdefulla för fjällrävens överlevnad Rödräven är en av fjällrävens konkurrenter, både om födan och om de lyaplatser, även gamla fjällrävslyor, som inom vissa områden ofta ockuperas av rödräv. Det händer också att rödräv dödar fjällrävar. Sannolikt har rödräven, bl a på grund av rådande klimatförändring, under ett antal år dragit sig allt högre upp på kalfjället. Idag är det inte ovanligt att hitta den i gamla fjällrävslyor som tidigare i generationer har använts av fjällräv. Så klimatförändringen har möjligen gynnat rödräven på bekostnad av den arktiska fjällräven. Ökad mänsklig aktivitet i fjällområdena, såsom hytter och olika turistanläggningar, har sannolikt också gynnat rödräven i våra fjällområden. Rödräven är expert på att nyttja avfall efter oss människor. Utbyggnad av kraftledningar, vägar, stängsel och liknande har också bidragit till mer fallvilt som rödräven nyttjar. Mycket tyder också på att stora rovdjur tidigare har hållit nere bestånden av rödräv. Både varg, lodjur och järv är potentiella predatorer på rödräv. Fjällrävens aktuella och möjliga livsmiljöer i Skandinavien sammanfaller med samiska tamrensområden eller viktiga betesområden för får. Av hänsyn till både tamren och får vill myndigheterna inte acceptera fasta stammar av varg i dessa områden. Dessutom har bestånden av lodjur, och delvis även av järv, i dessa områden hållits nere. Kanske måste vi människor överta vargens roll i sådana områden? Sannolikt har konkurrensen från rödräven också ökat på grund av att man numera jagar rödräv i betydligt mindre omfattning än man gjorde under tidigare decennier. Då fanns det en marknad för rävskinn som innebar att en rödrävsjägare åtminstone kunde tjäna en slant på sin rävjakt. Idag är det få jägare, jämfört med tidigare, som jagar rödräv. I Sverige, huvudsakligen i Jämtland, har länsstyrelsens naturbevakare under många år jagat rödräv i områden som bedömts viktiga för fjällräven. Jakten har genomförts på dispens med hjälp av snöskoter, en jaktform som normalt är förbjuden. Trots den i övrigt förbjudna jaktformen har naturbevakarnas rödrävsjakt i stort sett mötts med förståelse, även om vissa har haft invändningar mot sättet att jaga. Rödrävsjakten kombineras alltid med stödutfodring av fjällräv och den kombinationen har som sagt gett mycket positiva resultat för fjällrävstammens utveckling i delar av Jämtlands län. Inom projekt Felles Fjellrev planeras för en reglering av rödräven i områden i Norge där man har eller förväntar sig föryngring av fjällräv. Även här skall en Side 10 av 16

sådan reglering kombineras med stödutfodring av fjällräv. Med hänsyn till norskt regelverk, när det gäller att nyttja snöskoter m m, kan en reglering av rödräv i Norge komma att ske med delvis andra metoder än i Sverige. Regleringen kan också komma att ske på olika sätt i olika delar av det norska projektområdet. Möjliga sätt att reglera rödräven kan vara att stimulera traditionell jakt, att genomföra jakt med hjälp av SNO:s personal eller andra statliga tjänstemän, så som det görs i Sverige, eller att eliminera hela föryngringar av rödräv genom s k hiuttag. Inom den svenska delen av projekt Felles Fjellrev planeras för en reglering av rödräven, i områden där länsstyrelsen tidigare inte har bedrivit någon rödrävsjakt, eller där sådan jakt endast har bedrivits sporadiskt och i mindre omfattning. Nya områden för sådan jakt blir de områden som efter inventering av lyor bedöms som aktuella för nyetablering av fjällräv, huvudsakligen delar av fjällområdena norr om Europaväg E14 upp till kärnområdet Stekenjokk/Borgafjäll. I övriga fjällrävsområden i länet, huvudsakligen de viktiga kärnområdena Stekenjokk/Borgafjäll och Helags/Sylarna, skall rödrävsjakten som tidigare organiseras och genomföras av länsstyrelsens naturbevakare, men nu inom ramen för projekt Felles Fjellrev. När projekt Felles Fjellrev har kommit igång med sin verksamhet kommer på så sätt stödutfodring och jakt på konkurrerande rödrävar att ske i alla fjällområden som bedöms lämpliga för fjällrävens överlevnad. Förhoppningen är att dessa åtgärder sammantaget skall öka fjällrävens möjligheter att överleva som art i lämpliga fjällmiljöer inom Nordens Gröna Bälte. Information och kunskapsspridning En viktig del i projektet är att på olika sätt informera och sprida kunskap om fjällräven. Alltför få känner till fjällrävens situation och många vet inte ens att fjällräven är en egen art som i våra fjäll lever på gränsen till utrotning. Nedan redovisas i korthet olika informationssatsningar som är tänkta att inngå som delar i projekt Felles Fjellrev. 1. Webbsida (språk: norska, svenska, engelska) I dag är det svårt att tänka sig en informationsstrategi som inte innehåller en webbsida. Idag finns flera sidor där man kan hitta information om fjällräv. Sidorna har varierande kvalité och innehåll och uppdateras mer eller mindre regelbundet. Inom ramen för projektet skall en ny webbsida om fjällräv etableras. Sidan skall fungera som en portalsida med länkar till andra informativa sidor om fjällräv. Men den skall också fungera som en egen sida som ger regelbunden information om projekt Felles Fjellrev. Dessutom skall den ge fortlöpande information om fjällrävens situation i Skandinavien som helhet och om fjällräven i de gränsfjällområden där projektet verkar. Side 11 av 16

En viktig uppgift för projektansvariga blir att under projekttiden hitta former som gör det möjligt att driva webbsidan även efter projekttidens slut. 2. Permanent utställning i kompakt format Projektet avser att producera en kompakt utställning om fjällräv. Utställningen skall beskriva projekt Felles Fjellrev och dess verksamhet. Den skall sprida kunskap om fjällrävens historiska utveckling i Skandinavien, fjällrävens biologi och dess roll i naturen. Utställningen skall väcka intresse för fjällräven som en viktig del i fjällvärldens biologiska mångfald. Den skall utformas så att den också blir lätt tillgänglig för barn. En del av utställningen skall på ett enkelt sätt kunna förnyas och ajourhållas i takt med att nya fakta kommer fram, om föryngringar, utbredning m m. Utställningen skall produceras i 5-6 exemplar för placering på strategiska platser, så som informationscentra och andra platser som lockar besökare, i Norge och Sverige. 3. Vandringsutställningar En vandringsutställning om fjällräv som 2001 producerades av Taiga Nature & Photo, på uppdrag av SEFALO, är idag den enda informativa vadnringsutställningen om fjällräv som finns i Skandinavien. Utställningen har under flera år turnerat i både Sverige och Finland och för närvarande visas den i Norge. Utställningen, som disponeras av Svenska Rovdjursföreningen, administreras av Taiga Nature & Photo. Utställningen kommer att finnas tillgänglig för projektet under projekttiden. Utställningen är fortfarande i förhållandevis gott skick, efter 8 års turnerande, men den behöver fräschas upp och förses med en del ny information. Inom ramen för projektet skall vandringsutställningen om fjällräv ses över och aktualiseras för att fungera ytterligare flera år. I projektet ingår också att producera ett antal informationsplakat med bilder och texter utskrivna på polyestertyg som monteras på s k Smart Stands eller Roll-Ups. Dessa kan enkelt mångfaldigas för att visas på flera platser samtidigt. 4. Informationsskrift (språk: norska, svenska, engelska) En informationsskrift om projektet och om fjällrävens biologi, utbredning, historia och intressanta detaljer om fjällräven m m skall produceras. Skriften kan innehålla ungefär samma information som den som återfinns i vandringsutställningen, men ännu lite mer omfattande. På så sätt kan skriften fungera både som en utställningskatalog och som en fristående informationsskrift. Omfång 24 sidor eller liknande. 5. Enklare vikbroschyr (språk: norska, svenska, engelska) Som komplement till den mer innehållsrika informationsskriften skall också en enkel vikbroschyr produceras. Den skall innehålla kortfakta om projektet och om fjällräven, samt ge tips om var man kan lära sig mer om fjällräven. Side 12 av 16

6. Filmade inslag (språk: norska, svenska, engelska) I samarbete med filmare skall ett antal korta filmade inslag produceras. Kortfilmerna skall användas som komplement till övrigt informationsmaterial på hemsidan och vid skilda informationstillfällen, för marknadsföring av projektet och de gränsfjäll inom Nordens Gröna Bälte som kan komma att bli fjällrävens viktigaste framtida livsmiljöer i Skandinavien. 7. Barnbok om fjällräv (språk: norska, svenska, engelska) En i alla naturvårdssammanhang viktig målgrupp är barnen. Deras inställning till vår natur och dess innevånare är avgörande för våra möjligheter att i framtiden skydda och stärka vår biologiska mångfald. Inom ramen för projektet skulle en barnbok om fjällräv, med fakta presenterade på ett sätt som får barnen att förstå värdet av att skydda de arter som naturligen hör hemma i vår natur, bli en viktig del i informationsutbudet. Tillsammans med övriga föreslagna informationssatsningar skulle den också leva vidare efter att projektet har avslutats. 8. Informationstavlor (språk: norska, svenska, engelska) Ett antal mindre informationstavlor, om projektet och om fjällräven som en hotad art som är föremål för olika stödåtgärder, skall produceras. Tavlorna skall informera om vilka hänsyn allmänheten kan ta för att inte i onödan störa fjällrävarna. Tavlorna skall sättas upp vid lämpliga inkörsportar, i Norge och i Sverige, där fjällräv förekommer eller där man arbetar aktivt för att få tillbaks fjällräven. 9. Fjällrävseminarium Någon gång under projektperioden, sannolikt våren 2012 när det återstår ungefär 1. år av projektperioden, skall ett fjällrävseminarium arrangeras. Till seminariet skall bjudas in fjällrävsforskare och företrädare för förvaltningen, som skall informera om fjällräven som art och dess möjligheter att överleva i våra fjällområden. Projekt Felles Fjellrevkommer att stå som arrangör och en viktig del av seminariet blir att informera om projektet, dess resultat och målsättning. Seminariet skall vara öppet och tillgängligt för en bred allmänhet och media. Projektets mål Fjällräven är en av Skandinaviens mest hotade större djurarter och den lilla räven har länge balanserat på slak lina när det gäller att överleva i den skandinaviska fjällkedjan. I Finland är den i stort sett borta och i Skandinavien finns det en liten rest av den fjällrävstam som en gång var betydligt större. De bakomliggande orsakerna till fjällrävens prekära situation har diskuterats länge och kommer säkert att diskuteras länge än. Man har dock visat att aktiva åtgärder, i form av stödutfodring och reglering av rödräv, gynnar fjällrävens möjligheter att överleva. Dessutom har man visat att unga fjällrävar som fötts upp i avelsanläggning och satts ut i naturen har haft en hög överlevnadsgrad och även lyckats att spontant föryngra sig i frihet. Side 13 av 16

Allt sammantaget innebär att man nu ser möjligheter att faktiskt hjälpa Skandinaviens kanske mest hotade större däggdjur att leva vidare i Skandinaviens fjällvärld. Målet för projekt Felles Fjellrev är att genom aktiva åtgärder skapa bättre förutsättningar för fjällräven att leva i de gemensamma gränsfjällområden som ligger i Nord- och Sør-Trøndelags fylken och i Jämtlands län inom Nordens Gröna Bälte. Under en planerad fyraårig projekttid är ambitionen att uppnå följande mål: - En övergripande målsättning är att, genom aktiva åtgärder, göra fjällområdena i Nord- och Sør-Tröndelag och Jämtlands län till Skandinaviens bästa fjällrävsland. Hittills utförda stödåtgärder i delar av dessa områden har visat att det är möjligt. - Planerade åtgärder skall syfta till att ytterligare stärka fjällrävens status i redan existerande kärnområden, såsom Helags/Sylarna, Børgefjell/Borgafjäll och Dovrefjäll. - Planerade åtgärder skall vidare syfta till att skapa en situation där fjällräven etablerar sig med föryngringar i lämpliga fjällrävsmiljöer som ligger mellan de tre kärnområdena Børgefjell/Borgafjäll, Helags/Sylarna och Dovrefjell. På så sätt kan två axlar med ynglande fjällrävar skapas, en mellan Børgefjell/Borgafjäll och Helags/Sylarna och en annan mellan Helags/Sylarna och Dovrefjell. Lyckas detta så ökar samtidigt möjligheterna till genetisk utbyte mellan fjällrävar i olika delar av aktuella fjällområden. - Forskare och förvaltare har visat att stödåtgärder i olika former kan hjälpa fjällräven till bättre överlevnad. De kunskaper och erfarenheter som forskare, naturbevakare, förvaltningsansvariga och frivilliga under många års arbete har uppnått, vad gäller konkreta åtgärder för att hjälpa fjällräven, skall vidareutvecklas och tillämpas i fjällområden som bedöms lämpliga för fjällräv. - Samarbete skall ske med fjällrävsforskare i Skandinavien och andra berörda forskargrupper, med avelsanläggningen i Dovrefjell, med berörda länsstyrelser och fylken, med naturbevakare och SNO-personal samt med ideella organisationer och enskilda intressenter. - Projektet skall i sina åtgärder vara kompletterande - inte konkurrerande. Åtgärder som genomförs inom projektets ram skall därför genomföras i områden där åtgärder inte genomförs av andra aktörer. - Fjällräven skall etableras som en välkänd symbolart. Om vi lyckas nå våra mål, kommer fjällräven i Nordens Gröna Bälte att framstå som en viktig symbol för strävan att förbättra möjligheterna för en hotad djurart att leva vidare i regionen. Därmed blir den också en symbol för ett lyckat gränsregionalt naturvårdssamarbete. Side 14 av 16

- Även turistiskt kan fjällräven betyda mycket. Det är få arter i vår natur som verkligen har förutsättningar att locka besökare till våra naturområden. Bland däggdjuren i vår del av Skandinavien handlar det om en handfull arter, exempelvis de stora rovdjuren, älg och myskoxe. Flera av dessa arter är förknippade med konflikter av olika slag. Fjällräven, däremot, väcker nästan undantagslöst enbart positiva känslor. Dessutom är den en liten men tuff varelse som fascinerar genom sitt sätt att överleva under de mest extrema arktiska förhållanden. För gränsfjällen i Trøndelag och Jämtland skulle en symbolart som fjällräven, om den används på rätt sätt, kunna utvecklas till en unikt viktig faktor i marknadsföringen av naturnära turism. Det är svårt att idag hitta en lämpligare symbolart för våra gränsfjäll inte minst när man just här har lyckats visa att konkreta stödåtgärder faktiskt kan hjälpa den till överlevnad. Projektorganisation InterReg-projektet Felles Fjellrev skall drivas med en projektorganisation enligt nedan. - Projektledare Projektledaren fungerar som koordinator och informationsansvarig - Ledningsgrupp med följande sammansättning. Ledningsruppen skall driva arbetet framåt och ta beslut inom ramen för övergripande riktlinjer (Projektbeskrivningen) och ekonomiska ramar. Ledningsgruppen sammanträder vid behov, minst två gånger per år, och ska däremellan ha fortlöpande kontakter via mail och telefon. - Projektledaren - En representant för projektägaren i Norge, Direktoratet for Naturforvaltning - En representant för projektägaren i Sverige, Länsstyrelsen Jämtland - En representant för NINA (forskningen i Norge) - En representant för Stockholms Universitet (forskningen i Sverige) - En representant för fältverksamheten i Norge - En representant för fältverksamheten i Sverige - En representant för ideella naturvården i Norge (Fjellrevgruppa) - En representant för ideella naturvården i Sverige - Referensgrupp med följande sammansättning. Referensgruppen beslutar, efter förarbete och förslag från Ledningsgruppen, om de riktlinjer som ska gälla för arbetet. Referensgruppen beslutar också om de ekonomiska ramar som skall gälla för i projektet ingående arbetsinsatser. Referensgruppen sammanträder minst en gång per år. Ordförande i referensgruppen är företrädaren för någon av projektägarna - Ledningsgruppens ledamöter - En representant för Fylkesmannen i Nord-Trøndelag Side 15 av 16

- En representant för Fylkesmannen i Sør-Trøndelag - En representant för Nationalparksrådet i Norge - En representant för Rennäringen i Norge - En representant för Rennäringen i Sverige - En representant för Naturvårdsverket i Sverige Till referensgruppens och ledningsgruppens sammanträden kan ytterligare personer bjudas in vid behov, exempelvis när frågor skall diskuteras som direkt berör andra intressenter. Side 16 av 16