HÖSTEN 26 VÅREN 27
INNEHÅLL Sammanfattning 2 Branschkonjunkturen 4 Tillverkningsindustri 4 - Stål- och metallindustri (del av tillverkningsindustri) 6 - Underleverantörsindustri (del av tillverkningsindustri) 8 - El- och optikindustri (del av tillverkningsindustri) 1 Tillverkningsindustrin fördelad på fyra länsdelar 12 Byggsektor 14 - Byggnadsindustri 14 - Bostadsbyggande 15 Detaljhandel 16 Uppdragsverksamhet 17 Industriinvesteringar 18 arbetsmarknad 19 Näringslivsstruktur 2 Undersökningsmetodik 21
SAMMANFATTNING Högkonjunktur i Västmanland I föreliggande rapport redovisas en bild av aktuella konjunkturläget i Västmanlands län. Undersökningen har utförts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Höstens rapport avser utfall för andra halvåret 25 och första halvåret i år, samt en prognos för andra halvåret i år och första halvåret 27. Undersökningen bygger på en postenkät till 25 företag i länet inom tillverkningsindustri, byggnadsindustri, detaljhandel och uppdragsverksamhet. Näringslivet i Västmanlands län befinner sig för närvarande i en traditionell högkonjunktur där företagens verksamhet präglas av välfyllda orderböcker, stadigt växande efterfrågan, högt kapacitetsutnyttjande, god lönsamhet och ett sug efter arbetskraft. Situationen har därmed förändrats ganska dramatiskt sedan förra sommaren då länet oförutsett kommit in i en avmattningsfas. Detta är de starkaste konjunkturomdömen som uppmätts för länet sedan mätningarna började i början på 1-talet. Uppgången är nu bred och förbättringarna sedan förra sommaren gäller i princip samtliga undersökta branscher, men den främsta förklaringen till omslaget är den snabba vändningen för hela tillverkningsindustrin med verkstäderna i spetsen. Den ekonomiska tillväxten i regionen drivs nu av en både stark inhemsk efterfrågan och kraftigt ökande orderingång från exportmarknaderna. I topp på konjunkturkurvan ligger byggsektorn och uppdragsverksamheten med en stark högkonjunktur; strax därefter följer tillverkningsindustrin. Även detaljhandeln rapporterar om stora förbättringar, och de riktigt goda tiderna verkar vara inom nära räckhåll också för denna bransch. Den stigande aktiviteten i näringslivet har redan lett till nyanställningar, sedan årsskiftet har 4 % av företagen ökat antalet anställda. Fortfarande förs efterfrågan fram som ett hinder på lite sikt för många industriföretag. Företagens förväntningar och planer inger dock ett mycket starkt intryck för såväl innevarande halvår som första halvåret 27. Infrias förväntningarna har högkonjunkturen vuxit sig ännu starkare i länet fram till nästa sommar. Personalplanerna inför nästa sommar är påtagligt uppåtriktade. Arbetsmarknadsläget i Västmanland har ljusnat betydligt sedan den förra undersökningen gjordes förra sommaren. Tydligast är förbättringen för arbetslösheten. Enligt AMS statistik har antalet arbetslösa i länet minskat kraftigt sedan i oktober i fjol då arbetslösheten var som högst, med 1 44 personer till 5 personer till augusti i år, utjämnat med trendcykeln. Som lägst var arbetslösheten i november 21 med 5 personer, utjämnat. Nedgången ser ut att fortsätta med hänsyn till utvecklingen av sysselsättningen, som visserligen är svår att fastställa till följd av omläggningen av SCB:s arbetskraftsundersökningar AKU. En uppgång i sysselsättningen i länet går möjligen ändå att utläsa. Enligt AKU beräknas totala antalet sysselsatta ökat med ca 4 personer från fjärde kvartalet i fjol till andra kvartalet i år, utjämnat med trendcykeln. Vidare pekar företagens personalplaner på en påtaglig ökning av antalet anställda såväl under inneva- 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 Konjunkturindex för Västmanlands län 16 27. Näringslivet totalt. Nettotal 1 Index, nettotal 16 Vår 16 Höst 17 Som. 18 Som. 19 Som. 2 Som. Högkonjunktur Lågkonjunktur 21 Som. 22 Som. 23 Som. 24 Som. 25 Som. 26 Som. 26 Vinter 27 Som. Om konjunkturindex I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive +4. 2 sammanfattning
rande halvår som under första halvåret 27. Konjunkturindex för Västmanlands län, som baserar sig på företagens egna bedömningar om konjunkturen och som teoretiskt kan anta värden från 1 till +1 stod under sommaren i höga +44. Det innebär högkonjunktur i länet och en dramatisk förbättring från förra sommaren då konjunkturindex var +13, fortfarande inom ramen för en s.k. normalkonjunktur. Gränsen för en högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca +35-4. Det betyder samtidigt att näringslivets försiktigt optimistiska förväntningar från förra sommaren vida överträffats då konjunkturindex till sommaren i år sattes ut till +2. Förklaringen till avvikelsen ligger nästan helt hos tillverkningsindustrin där de försiktigt hållna prognoserna på index +5 förbytts i ett utfall på +42. För byggsektorn och uppdragsverksamheten har även de högt ställda förväntningarna om en högkonjunktur klart överträffats, med indexvärden på +56 respektive +55. Däremot har detaljhandeln med ett konjunkturindex på +23 inte riktigt nått upp till förväntningarna med index +35. Näringslivet hyser en fortsatt optimism inför det närmaste året. Efter lite lugnare utveckling och andhämtning fram till årsskiftet tror företagen på en något kraftigare förstärkning av konjunkturen under första halvåret 27. Konjunkturindex för länet beräknas stiga till +48 i december och sedan ytterligare något till +52 i juni nästa år. De högsta indexarna till i juni beräknas uppdragsverksamheten och byggsektorn få, med +63 respektive +61. Den snabbaste uppgången beräknas ske för detaljhandeln till index +46. Tillverkningsindustrin bedöms öka endast något till +47. Byggnadsindustrin i länet har utvecklats mycket starkt det senaste året och farhågorna för en viss avmattning under förra hösten visade sig vara överdrivna. I stället ökade värdet av antagna anbud under andra halvåret i fjol mycket kraftigt, vilket lade grunden till välfyllda orderböcker som fyllts på ytterligare under våren Branschkonjunkturen i Västmanlands län enligt Konjunkturindex index, nettotal 1 8 6 högkonjunktur 4 2-2 -4 lågkonjunktur -6 Sommaren 25-8 Sommaren 26-1 underlev ind handel metallind stadsind ind tot industri livet tot Detalj- Stål- o verk- tillverkn- el- närings- uppdragsverks Byggverksamhet i år. Det har medfört att åtta av tio av tio byggare nu är nöjda med sina orderböcker. Den kraftiga ökningen av byggandet sedan sommaren 25 har lett till omfattande nyanställningar i branschen. Sedan i vintras fram till sommaren i år har två av tre byggare ökat antalet anställda. På vissa kategorier av arbetskraft som betongarbetare, murare och träarbetare är bristen utbredd bland byggföretagen. Konjunkturen ser ut att fortsätta att förstärkas det närmaste året, till en början i lite lugnare takt, och efter årsskiftet åter i lite snabbare tempo. Bara några få byggare är inställda på försvagningar under det närmaste året. Detaljhandeln är en av de branscher som fortfarande släpar efter på konjunkturkurvan. De riktigt goda tiderna tycks ännu inte nått denna bransch. Detaljhandeln har ändå återhämtat den tillbakagång som man råkade ut för förra våren och är nu tillbaka på ett hyggligt Konjunkturindex på +23 efter förra sommarens tillbakapressade index på +5. Företagens förväntningar inför det närmaste året är mycket högt ställda och till våren ser högkonjunkturen ut att ha nått även denna bransch. Försäljningsvolymen beräknas öka kraftigt under såväl andra halvåret i år som under första halvåret 27. Uppdragsverksamheten befinner sig nu i en mycket stark tillväxtfas. Konjunkturen är urstark med ett konjunkturindex som stigit från +6 sommaren 24 via +37 sommaren 25 till index +55 under sommaren i år. Alla pilar pekar åt rätt håll för konsulterna. Under hösten räknar två av tre konsultföretag med ökad fakturering mot någon enstaka som får en minskning. Det samma gäller ökningen av antalet anställda fram till årsskiftet. Lönsamheten är mycket god och en ytterligare förstärkning av konjunkturen är att vänta efter årsskiftet. Tillverkningsindustrins konjunkturbild har förändrats närmast dramatiskt sedan förra sommaren, från en normalkonjunktur till en klar högkonjunktur, som är förankrad i alla branscher. Allra starkast är läget inom Fagerstaområdet medan utvecklingen inom KAK släpar efter något. Efter en kraftig förbättring av orderingången såväl under förra hösten som under första halvåret i år är industrins totala orderstockar betydligt större än normalt. Successiva ökningar av industriproduktion har lett till att antalet anställda ökat svagt sedan årsskiftet. Bristen på arbetskraft är nu mer kännbar än tidigare, ca 4 % av industriföretag med färre än 1 anställda uppger brist på arbetskraft. Situationen är den samma i alla delbranscher. Företagens förväntningar inför nästa sommar är lite försiktigt hållna, men pekar ändå på fortsatta förbättringar i en lite lugnare takt. sammanfattning 3
BRANSCHKONJUNKTUREN Dramatisk förbättring sedan förra sommaren Sedan förra hösten har konjunkturbilden förändrats kraftigt och den normalkonjunktur som rådde då har nu gått över till en högkonjunktur. Exportmarknaden inledde uppgången, men det senaste halvåret har även hemmamarknaden gått starkt. Företagen har börjat anställa lite försiktigt och då de tror att konjunkturen kommer att fortsätta stärkas sakta men säkert finns det förhoppningar om att även nyanställningarna kan fortsätta. Konjunkturläget har tagit ett kraftigt kliv uppåt och gått direkt från en normalkonjunktur till en högkonjunktur konjunkturindex har stigit från +1 till +42. Högkonjunkturen verkar även vara brett förankrad bland de olika industribranscherna utan någon bransch som sticker ut särskilt kraftigt. Konjunkturläget ser ljust ut inom samtliga regioner i länet med idel förbättringar. Största förbättringen har skett inom Fagerstaområdet där konjunkturindex har stigit från +12 till +87, Fagersta har med det även den starkaste konjunkturen i länet. Även Salaområdet har tagit ett stort kliv uppåt i konjunkturen och steg från 25 till +46. Därefter kommer Västeråsområdet som har gått från 3 till +39 och slutligen KAK-området som har haft den minsta förbättringen från +1 till +24. prognos inför VINTERN 26 OCH SOMMAREN 27 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturprognos Stora företag Små företag vintern sommaren vintern sommaren 26 1) 27 2) 26 1) 27 2) Bättre orderingång än väntat Exportorderingången ökade kraftigt under andra halvåret i fjol och under första halvåret i år har takten dessutom tilltagit något. För båda perioderna var det en aning bättre än vad företagen förväntade sig förra hösten. Hemmamarknaden släpade efter något under slutet av förra året då ökningstakten bara var hygglig, men under första halvan av 26 tilltog orderingången och ökade kraftigt. Liksom för exportmarknaden överträffade utfallet förra höstens förväntningar. Orderstocken har vuxit kraftigt sedan förra hösten och orderstocksomdömet har förbättrats avsevärt och stocken anses nu vara klart större än normalt. Detta i kombination med krympande lager ger ett behov av ökad produktion. Under andra halvåret i fjol var ökning dock bara måttlig, oförändrat jämfört med första halvåret i fjol. Under första halvåret i år har däremot produktionen tagit fart och ökningen var mycket kraftig vilket var klart bättre än väntat. Utvecklingen av antalet anställda har också ljusnat och istället för en förväntad måttlig minskning skedde en svag ökning under vintern och våren. Kapacitetsutnyttjandet har stigit något till följd av produktionsökningarna och hälften av företagen bedömer nu att de går för fullt. Samtidigt har tillgången på arbetskraft minskat något, men fortfarande är det långt ifrån någon utbredd brist. Efterfrågeläget fortsätter att vara det dominerande expansionshindret med drygt hälften av företagen som uppger det som det främsta hindret. Det har dock minskat svagt som hinder och istället har maskiner och anläggningar tilltagit något som hinder. Uppgång väntas i lugnare tempo Trots den kraftiga konjunkturförbättring som har skett det senaste året tror företagen på en fortsatt om än svag förbättring under perioden juni-december. Uppgången väntas dessutom fortsätta under den kommande vintern och våren. Orderingången väntas fortsätta öka i oförändrad takt under innevarande halvår och export- och hemmamarknaden ser ut att fortsätta följas åt. Under första halvåret 27 pekar företagens prognoser dock på en viss avmattning på båda marknaderna. Eftersom orderingången ändå fortsätter att öka i hygglig takt väntas både produktionsökningarna och personalökningarna hålla i sig under både det innevarande och det kommande halvåret. 1) Dec. 26 jämfört med juni 26 2) Juni 27 jämfört med dec. 26 4 branschkonjunktur
Tillverkningsindustri De tre övre diagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen samt av orderingången på exportrespektive hemmamarknaden mätt med s.k. där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. De två stapeldiagrammen visar nettotalet (nettoandelen) mellan de företag som uppgivit positivt resp. negativt svar. Riket enligt Konjunkturinstitutet 8 7 6 5 4 3 2 1 Industriproduktion riket 93 94 1 2 3 4 5 6 7 7 Orderingång exportmarknad 4 Orderingång hemmamarknad 6 5 4 3 2 riket 35 3 25 2 15 1 riket 1 5 93 94 1 2 3 4 5 6 7 93 94 1 2 3 4 5 6 7 6 5 4 3 2 1 Nulägesomdöme sommaren 26 nettotal, procent riket Nulägesomdöme sommaren 26 jämförelse mellan små och stora företag nettotal, procent 6 5- anst. 5 1- anst. 4 3 2 1 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme -1 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme branschkonjunktur 5
Stål- och metallindustri Välfyllda orderböcker Efter en svacka under hösten 25 har nu konjunkturen tagit ordentlig fart. Efterfrågeläget har efter hand förbättrats och detta har medfört att produktionen är stigande. Det ser mycket ljust även för kommande år och företagen räknar med kraftiga produktionsökningar under våren. Detta ser också ut att kunna leda till att sysselsättningsläget förbättras en del. Maskinkapaciteten kan eventuellt lägga hinder i vägen för vissa företags expansionsplaner. Situationen för stål- och metallindustrin i Västmanland försämrades en hel del under hösten 25. Produktionen sjönk relativt kraftigt som en följd av ett allt svagare efterfrågeläge. Nedgången ser dock ut att ha varit av tillfällig karaktär och under våren 26 har det skett en rejäl återhämtning av orderingången. Detta har medfört att även produktionen tagit ordentlig fart närmare hälften av företagen i branschen höjde produktionsnivån under våren. Detta stämmer ganska väl med den bild som gavs förra hösten, även om svackan visade sig bli något djupare och uppgången under våren något kraftigare än väntat. Konjunkturindex för branschen, som i juni i fjol var 23, har för juni 26 uppmätts till +32, vilket alltså innebär en mycket kraftig förbättring och bör tolkas som en bra konjunktur. inför VINTERN 26 OCH SOMMAREN 27 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturprognos Samtliga företag vintern sommaren 26 1) 27 2 ) Betydligt större orderstockar För innevarande höst ser konjunkturbilden fortsatt ganska så ljus ut. Efterfrågan ser ut att förbättras både på export- och hemmamarknaden, vilket medför avsevärda höjningar av produktionsnivåerna. 18 % av företagen planerar för ökad produktion, medan resterande företag räknar med oförändrad nivå. Den höga orderingången under våren har medfört kraftigt ökande orderstockar. Hela 68 procent av företagen anger att orderböckerna blivit tjockare det senaste halvåret. En följd av detta har också blivit en dramatisk förändring i företagens bedömningar av orderstockarnas storlek. Det var i juni 7 % som ansåg att orderstocken var förhållandevis stor, medan övriga företag bedömde den som lagom. Lagren av färdiga varor har krympt och andelen som anser lagren för stora var i juni 37 %, en betydligt lägre andel än i fjol. Antalet anställda i branschen har fortsatt att minska under första halvåret, men det har skett i ganska måttlig takt. Kapacitetsutnyttjandet har stigit något det senaste året och i juni var det 44 % av företagen som utnyttjade hela produktionskapaciteten. Fortsatt uppåt under våren Företagens bedömning är att konjunkturen kommer att ta ytterligare fart under våren 27. 38 % räknar med bättre konjunktur, medan endast 1 % räknar med ett försämrat läge jämfört med innevarande höst. Såväl export- som hemmamarknaden kommer att dra upp konjunkturen och som ett resultat av det bättre efterfrågeläget ser produktionen ut att kunna öka tämligen kraftigt. Hälften av företagen planerar för högre produktion, medan övriga företag räknar med fortsatt oförändrad produktion. Det går inte att se några stora skillnader mellan de större och de mindre företagen när det gäller hur man bedömer den kommande utvecklingen. Maskinkapaciteten trång sektor Tillgång till maskiner och anläggningar anges som ett hinder för expansion av verksamheten av en tredjedel av företagen och just i detta avseende är det betydligt större andel av de mindre företagen än av storföretagen som uttrycker farhågor. Personaltillgången verkar dock ännu inte vara något problem. Sysselsättningsläget i branschen ser ut att ljusna något. I varje fall verkar den hittillsvarande nedgången i antal anställda kunna komma att upphöra under hösten och personalstyrkan ser ut att bli ganska oförändrad även under kommande vår. 1) Dec. 26 jämfört med juni 26 2) Juni 27 jämfört med dec. 26 6 branschkonjunktur
Stål- och metallindustri De tre övre diagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen samt av orderingången på export- respektive hemmamarknaden mätt med s.k. ackumulerade nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Stapeldiagrammet visar nettotalet (nettoandelen) mellan de företag som uppgivit positivt resp. negativt svar. Riket enligt Konjunkturinstitutet 7 6 5 4 3 2 1 Industriproduktion riket 93 94 1 2 3 4 5 6 7 6 Orderingång exportmarknad 35 Orderingång hemmamarknad 5 riket 3 riket 4 3 2 25 2 15 1 1 5 93 94 1 2 3 4 5 6 7 93 94 1 2 3 4 5 6 7 8 Nulägesomdöme sommaren 26 nettotal, procent 6 riket 4 2 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme branschkonjunktur 7
Underleverantörsindustri Stort lyft för underleverantörerna Förväntningarna om en återhämtning efter förra årets konjunkturnedgång har inte bara infriats utan även vida överträffats. Man kan återigen börja tala om ett högkonjunkturläge. Uppgången har skett både på hemma- och exportmarknaden. Antalet anställda har på nytt kunnat öka något och arbetskraften börjar till och med bli en flaskhals. En viss avmattning väntas dock komma, vilket ser ut att först få genomslag på exportmarknaden. Konjunkturläget för underleverantörsindustrin (främst företag med färre än 1 anställda) har förbättrats avsevärt sedan förra året, som får betraktas som ett mellanår efter förrförra årets högkonjunktur. Konjunkturindex har stigit från +5 till +37 vilket stämmer väl överens med prognoserna från förra hösten. Underleverantörsindustrin ligger därmed vid ett högkonjunkturläge under hösten. Avsevärda orderökningar Orderingången har kommit igång igen och det med besked såväl hemma- som exportmarknaden har ökat synnerligen kraftigt under både andra halvåret i fjol och första halvåret i år. Företagen tycktes ana att det kunde bli en återhämtning efter förra årets nedgång, men utfallet har ändå avsevärt överträffat förväntningarna. prognos inför VINTERN 26 OCH SOMMAREN 27 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Stora företag Små företag vintern sommaren vintern sommaren 26 1) 27 2) 26 1) 27 2) Orderstocken har därmed byggts på ordentligt och orderstocksomdömet har förbättrats avsevärt även om stocken fortfarande bedöms som något för liten. Redan under slutet av förra året var orderingången tillräckligt hög för att både bygga upp orderstocken och även bidra till en svag ökning i produktionen. Förväntningarna pekade annars på en väsentlig produktionsminskning. Under första halvåret i år har produktionen hunnit få ordentlig fart och ökade synnerligen kraftigt mot en förväntad måttlig ökning. De tidigare för stora lagren har nu reducerats kraftigt och bedöms nu istället som alldeles för små vilket är ännu en anledning för företagen att öka produktionen. Produktionsökningen har i sin tur lett till ett ökat kapacitetsutnyttjande och två tredjedelar av företagen uppger nu att de går för fullt. Dessutom har trenden med personalneddragningar vänt till en måttlig ökning under första halvåret vilket har ökat bristen på arbetskraft. De expansionshinder som företagen anger visar även att tillgången på arbetskraft nu är det främsta hindret, men även maskiner och anläggningar är en trång sektor. Samtidigt har efterfrågeläget blivit ett klart mindre hinder jämfört med förra hösten. Avmattning väntas Efter den kraftiga återhämtning som har skett det senaste året väntar sig företagen nu ett oförändrat konjunkturläge fram till vintern och fram till våren ser det ut att kunna bli en måttlig försämring. Hemmamarknaden förväntas fortsätta växa i oförändrad takt under innevarande halvår, men under nästa halvår väntas en betydande avmattning och ökningen väntas bli måttligt. För exportmarknaden tycks avmattningen redan ha inletts, ökningstakten väntas visserligen bli hygglig, men det är en påtaglig temposänkning jämfört med första halvåret i år. Även första halvåret 27 spås ökningstakten i exportorderingången vara hygglig. Avmattningen ser även ut att få ett relativt snabbt genomslag i produktionen som redan under innevarande halvår förväntas öka i något långsammare takt. Det rör sig fortfarande om en kraftig ökning, men under första halvåret nästa år väntas utvecklingen ha mattats av ytterligare till en måttlig ökning. Anställningarna ser ut att stanna av tillfälligt under vintern och våren, men företagen tror att det kan bli aktuellt mindre personalökningar igen under sommaren och hösten. Konjunkturprognos 1) Dec. 26 jämfört med juni 26 2) Juni 27 jämfört med dec. 26 8 branschkonjunktur
Underleverantörsindustri De tre övre diagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen samt av orderingången på exportrespektive hemmamarknaden mätt med s.k. där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Stapeldiagrammet visar nettotalet (nettoandelen) mellan de företag som uppgivit positivt resp. negativt svar. I diagrammet har de mindre företagen färre än 1 anställda, de större fler än 1 anställda. 8 7 6 5 4 3 2 1 Industriproduktion mindre företag Större företag 94 1 2 3 4 5 6 7 6 Orderingång exportmarknad 7 Orderingång hemmamarknad 5 mindre företag Större företag 6 mindre företag Större företag 4 3 5 4 2 3 1 2 1-1 94 1 2 3 4 5 6 7 94 1 2 3 4 5 6 7 Nulägesomdöme sommaren 26 jämförelse mellan små och stora företag nettotal, procent 8 5- anst. 6 1- anst. 4 2 Underleverantörsindustri består av verkstadsindustri med ett utpräglat beroendeförhållande till andra, främst inhemska, industriföretag. -2-4 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme branschkonjunktur 9
El- och optikindustri Bilden allt ljusare El- och optikindustrin har det senaste året gått bättre än vad företagen i branschen i fjol väntade sig. Orderingången har varit stark både från export- och hemmamarknaden. Den ljusa bilden ser ut att bestå även under första halvåret 27. Orderingång och produktion fortsätter att öka i rask takt. Även sysselsättningen i branschen, som varit på nedgång, ser ut att kunna vända uppåt som en följd av produktionsökningarna. Förra hösten var bedömningarna i el- och optikbranschen ganska försiktiga vad det gällde utsikterna inför slutet av 25 och början av 26. Det kan konstateras att utvecklingen i stort har blivit bättre än vad som förväntades. Orderingången steg rejält både under hösten 25 och i våras och produktionen följde med uppåt, om än inte i riktigt samma höga takt. Närmare hälften av företagen rapporterade högre orderingång under förra hösten och takten skruvades upp ytterligare något i våras. Netto 28 % ökade produktionen under hösten, medan motsvarande andel för våren var 44 %. Som en följd av detta har orderstockarna ökat ganska mycket och orderstocksomdömena har förbättrats rejält. Det var under våren netto 11 procent som ansåg att orderstocken var förhållandevis stor, inför VINTERN 26 OCH SOMMAREN 27 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturprognos Samtliga företag vintern sommaren 26 1) 27 2 ) 1) Dec. 26 jämfört med juni 26 2) Juni 27 jämfört med dec. 26 medan motsvarande andel förra hösten var 23 %. Den starka utvecklingen för produktionen har dock inte satt några större spår i sysselsättningsutvecklingen, utan antalet anställda i branschen har minskat mellan december och juni. Fortsatt starkt under hösten Bedömningen av färdigvarulagren har förbättrats marginellt, medan kapacitetsutnyttjandet i branschen har stigit markant sedan förra året. 59 % av företagen körde för fullt i juni. Man väntar sig i branschen en fortsatt mycket stark efterfrågeutveckling under innevarande höst. 5 % av företagen tror på ökad orderingång från exportmarknaden och hemmamarknaden förväntas bli i stort sett lika stark. Som en följd av detta planerar man även för fortsatta höjningar av produktionen. Tillgången på arbetskraft ansågs ännu i våras som god av en fjärdedel av företagen, medan ungefär lika många ansåg att det rådde brist på kvalificerad arbetskraft. Detta innebar en ganska stor förändring av arbetsmarknadsläget sedan förra året, då arbetskraftstillgången var mycket god. Höga förväntningar Konjunkturläget har enligt företagens bedömningar förbättrats dramatiskt sedan förra året. Konjunkturindex för juni i år har uppmätts till +44, vilket får betraktas som en mycket stark konjunktur och det ligger därmed på ungefär samma nivå som länets tillverkningsindustri. Det ska jämföras med värdet från juli 25, som var 17. Förväntningarna inför kommande halvår är höga. Efter en fortsatt svag förbättring under senare delen av 26, så tror branschen på en stark utveckling under första halvan av 27. 47 % av företagen räknar med förbättrad konjunktur under våren. Man räknar med att hemmamarknaden ska står för en något större andel av efterfrågeökningen än exportmarknaden. Tre företag av fem planerar för höjd produktion under nästa halvår. 19 % av företagen anger tillgången på arbetskraft som ett hinder för expansion vilket är en stor ökning sedan i fjol, men det är fortfarande dubbelt så stor andel som tycker att efterfrågan är det största expansionshindret. Sysselsättningen i branschen har varit fallande och så ser det ut att förbli under resten av 26. Kommande år räknar man dock med ökningar av personalstyrkan, som kan bli betydande. Hela 56 % av företagen i branschen planerar för nyanställningar, medan knappt en tredjedel räknar med oförändrat antal anställda under våren. 1 branschkonjunktur
El- och optikindustri De tre övre diagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen samt av orderingången på exportrespektive hemmamarknaden mätt med s.k. där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Stapeldiagrammet visar nettotalet (nettoandelen) mellan de företag som uppgivit positivt resp. negativt svar. Riket enligt Konjunkturinstitutet 12 1 8 6 4 2 Industriproduktion riket 93 94 1 2 3 4 5 6 7 35 Orderingång exportmarknad 15 Orderingång hemmamarknad 3 25 2 15 1 12 9 6 3-3 -6 exportmarknad hemmamarknad 5 93 94 1 2 3 4 5 6 7-9 93 94 1 2 3 4 5 6 7 6 Nulägesomdöme sommaren 26 nettotal, procent 5 4 3 2 1 riket El- och optikindustrin består av, förutom elektroindustrin, även tillverkning av instrumentprodukter, datorer och kontorsmaskiner. -1 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme branschkonjunktur 11
Industrin i de fyra länsdelarna KAK-området släpar efter övriga länet 6 4 2-2 35 3 25 2 15 1 5-5 -1 konjunkturomdömen sommaren 26 nettoandel företag, procent fullt kapacit.- utnyttj. orderingång och antal anställda 94 hemma export kak-regionen antal anst tillg. till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme 1 2 3 4 5 6 7 Konjunkturförbättringen för industrin har ännu inte nått KAK-området, som består av kommunerna Kungsör, Arboga och Köping. För ett år sedan hade industrin i KAK åkt ned ett hack på konjunkturkurvan, men befann sig ändå i ett klart bättre läge än genomsnittet för länet. Företagen var också försiktiga i sina prognoser inför det kommande året och vågade inte tro på någon förstärkning av marknaden efter årsskiftet. Den långvariga stabila uppgången i sysselsättningen såg också ut att brytas. På exportmarknaden har utvecklingen dämpats successivt. Den kraftiga förbättringen under förra hösten övergick i en endast svag uppgång under första halvåret i år och under andra halvåret vågar företagen tro på en endast oförändrad orderingång. På hemmamarknaden är utvecklingen ännu svagare. Efter en endast svag ökning av orderingången under andra halvåret i fjol beräknas orderingången bli oförändrad såväl under första som andra halvåret i år. Orderstockarna har ändå kunnat byggas på det senaste året, men andelen företag med riktigt välfyllda orderböcker, 26 %, är nu bara hälften så stor som genomsnittet för övriga länet. Efter en stagnerande industriproduktion tre halvår i rad från förra sommaren fram till nästa årsskifte (prognos) viker nu sysselsättningskurvan ned under innevarande halvår enligt företagens personalplaner; 32 % av företagen planerar att minska antalet anställda fram till årsskiftet mot 15 % som aviserar nyanställningar. Utmärkande för det lite dämpade läget är att tre av fyra industriföretag nu uppger efterfrågan som främsta hinder för expansion. För hemmamarknaden antyds dock om en viss ljusning efter årsskiftet, med förväntningar om en hygglig uppgång. Starkaste prognoserna i Västeråsområdet 6 4 2 3 2 1-1 -2 konjunkturomdömen sommaren 26 nettoandel företag, procent fullt kapacit.- utnyttj. 12 branschkonjunktur västerås orderingång och antal anställda hemma antal anst tillg. till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme export -3 94 1 2 3 4 5 6 7 En försiktig optimism präglade industrin i Västeråsområdet under förra sommaren, trots dämpningen i efterfrågeläget. Företagen räknade med att svackan skulle bli kort och att exportmarkanden skulle växa ordentligt både under hösten och efter årsskiftet. Utvecklingen har överträffat förväntningarna. Det gäller på samtliga punkter: den allmänna konjunkturen, orderingång, produktion och sysselsättning. De nya kurvorna pekar spikrakt uppåt, och det är exportmarknaden som är motorn i uppgången. Här stegras ökningstakten i orderingången från halvår till halvår. Under andra halvåret i år räknar 52 % av industrin med ökad orderingång mot 3 % som befarar en minskning. På hemmamarknaden ser det ut att bli en viss dämpning efter den kraftiga uppgången under våren. Under sommaren bedömde 42 % av industrin konjunkturläget som bra och 55 % ansåg läget som tillfredsställande. Den långvariga nedgången i industrisysselsättningen ser till sist ut att kunna brytas. Efter en planenlig svag minskning av antalet anställda från i vintras fram till sommaren i år pekar personalplanerna på en svag till måttlig ökning till i december. Tillgången på arbetskraft bedöms vara god och företagen räknar med att nyrekrytera i ännu större omfattning framöver. Från årsskiftet fram till nästa sommar planerar 36 % av industrin att nyanställa mot 9 % som aviserar personalbantningar. Detta är den starkaste sysselsättningsprognosen i länet efter årsskiftet. Det ökade personalbehovet sammanfaller med en positiv syn på efterfrågeutvecklingen. Under första halvåret 27 beräknas exportmarknaden öka i ungefär samma höga takt som tidigare medan uppgången på hemmamarknaden blir något lugnare.
Industrin i de fyra länsdelarna Nio av tio industrier i Salaområdet går för fullt 1 8 6 4 2-2 6 5 4 3 2 1-1 konjunkturomdömen sommaren 26 nettoandel företag, procent fullt kapacit.- utnyttj. Sala orderingång och antal anställda hemma antal anst export tillg. till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme 94 1 2 3 4 5 6 7 I Salaområdet, bestående av kommunerna Sala och Heby, har en dramatisk förbättring skett i det ekonomiska klimatet sedan förra sommaren då industrikonjunkturen var den klart svagaste i länet. Konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, stod under sommaren i +46, vilket näst efter Fagerstaområdet är den bästa i länet. Förra sommaren var index 25. För ett år sedan var industrins attityd avvaktande. Exportefterfrågan förutsågs fortsätta att öka i måttlig takt, men stiltjen på hemmamarknaden väntades bestå. Trycket i efterfrågan har överraskat företagen. Det gäller särskilt hemmamarknaden där orderingången ökat kraftigt både under andra halvåret i fjol och första halvåret i år. Från exportmarknaden där uppgången tog fart först efter årsskiftet har tillväxten under första halvåret varit ännu något kraftigare. Orderböckerna är nu mycket välfyllda, 71 % anser dessa vara förhållandevis stora mot ett företag som uppger för små orderböcker. Produktionen har ökat starkt hela tiden sedan förra sommaren. Begränsad produktionskapacitet har medfört att hela 89 % av industrin nu kör för fullt. Ändå har mer än vartannat företag ökat antalet anställda sedan i vintras och 3 % av industrin uppger brist på arbetskraft. Utsikterna fram till årsskiftet är mycket ljusa. Konjunkturen förutses komma att förstärkas något ytterligare och uppgången på hemmamarknaden beräknas komma att stegras ytterligare för att stagnera efter årsskiftet. Under första halvåret 27 väntas konjunkturen bli oförändrad liksom exportmarknaden. Fram till årsskiftet räknar företagen med en kraftig utökning av personalstyrkan, som sedan hålls intakt till nästa sommar Starkaste industrikonjunkturen i Fagerstaområdet 1 8 6 4 2 8 7 6 5 4 3 2 1 konjunkturomdömen sommaren 26 nettoandel företag, procent fullt kapacit.- utnyttj. fagersta orderingång och antal anställda export tillg. till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme hemma antal anst 94 1 2 3 4 5 6 7 Under förra sommaren upplevde industrin i Fagerstaområdet, bestående av kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, en förstärkning av orderingången på både hemmaoch framför allt exportmarknaden. Företagen hyste en underliggande optimism, den starkaste i länet, inför sommaren 26. Man väntade sig att efterfrågan skulle komma att öka, först ganska kraftigt därefter i en allt snabbare takt efter årsskiftet. Företagen har blivit sannspådda. Uppgången i efterfrågan har accelererat under första halvåret i år och industrin här rapporterar nu den starkaste högkonjunkturen sedan dessa mätningar började. Konjunkturindex för industrin, som kan variera mellan 1 och +1, stod under sommaren i +87, en mycket stark högkonjunktur och en dramatisk förbättring från förra sommarens index på +12. Även ökningen i produktionen har stegrats successivt sedan förra sommaren, två av tre företag redovisar höjd produktionsnivå under första halvåret i år och 82 % av industrin redovisar fullt kapacitetsutnyttjande. Det ymniga orderflödet, endast några enstaka företag redovisar minskad orderingång under första halvåret, har byggt på orderstockarna kraftigt. Endast 3 % är missnöjda med sina orderböcker och vartannat företag uppger att lagren av färdigvaror är för små. Två av tre företag har utökat personalstyrkan sedan årsskiftet. Den totala efterfrågan förutses komma fortsätta att öka kraftigt både under innevarande och nästa halvår, om än i något avtagande takt. Personalplanerna är kraftigt uppåtriktade till årsskiftet för att sedan vara oförändrade till nästa sommar. Den starka högkonjunkturen väntas bestå oförändrad fram till sommaren 27. branschkonjunktur 13
Byggnadsindustri Högkonjunkturen förstärks Byggverksamheten har fortsatt att utvecklas positivt och den befarade avmattningen under förra hösten verkar ha uteblivit. Det ökande byggandet har dessutom lett till omfattande nyanställningar. Under resten av året väntas en viss avmattning, men efter årsskiftet väntas konjunkturuppgången ta ny fart och både byggandet och nyanställningarna väntas fortsätta öka. Avmattningen som befarades under förra hösten tycks ha uteblivit och konjunkturuppgång har fortsatt i en stabil takt under det senaste året. Konjunkturindex, som kan variera från 1 till +1, har stigit klart från förra årets +36 till +56 i årets undersökning. Ett så starkt konjunkturindex brukar tolkas som en högkonjunktur (enligt tumregeln går gränsen för en högkonjunktur vid +4). Orderböckerna fylls på De antagna anbuden ökade synnerligen kraftigt under andra halvåret i fjol vilket var en överraskning om man ser till företagens förväntningar som pekade på ett oförändrat läge. Under första halvåret i år har efterfrågan mattats av tydligt, men ökningen är ändå betydande. Omfattningen av antagna anbud har byggt på orderstocken rejält och 8 % av företagen är nu nöjda med orderstockens storlek. Den starka efterfrågeutvecklingen har hållit uppe byggandet som ökade mycket kraftigt under andra halvåret i fjol och under första halvåret i år kan endast en svag avmattning i tillväxten skönjas. Detta har i sin tur lett till omfattande nyanställningar under den gångna vintern och våren och de relativt optimistiska förväntningarna har därmed överträffats. Den kraftiga ökningen av både byggandet och antalet anställda har lett till att utnyttjandet av produktionsresurserna fortsätter att öka och nu uppger % av företagen att resursutnyttjandet är lagom eller högt. Tillgången på olika personalkategorier är dock splittrad. Bristen är fortsatt stor på murare även om läget har förbättrats klart sedan förra året. Det råder även stor brist på träarbetare, där ett stort omslag skett sedan förra året. Samtidigt har bristen på elektriker och tekniska tjänstemän upphört och tillgången är nu istället mycket god respektive god. Konjunkturuppgången fortsätter Byggföretagens förväntningar tyder på att konjunkturförstärkningen kommer att fortsätta i måttlig takt fram till vintern för att därefter återigen ta fart under våren. De antagna anbuden fortsätter öka kraftigt under innevarande halvår, men under nästa halvårsperiod spår företagen att efterfrågan kommer att minska svagt. Orderstocken tycks ändå vara tillräckligt stor för att kunna hålla uppe byggandet under såväl innevarande som nästa halvår. Ökningstakten ser visserligen ut att avta under första halvåret 27, men ökningen väntas ändå bli hygglig. Även prognoserna för antalet anställda visar på en tydlig optimism. Under sommaren och fram till vintern väntas nyanställningarna fortsätta om än i en måttligare takt än tidigare. Även prognosen för vintern och våren pekar på en hygglig ökning av antalet anställda. Byggnadsvolym och antagna anbud Ackumulerade nettotal 5 4 3 2 1 Byggande antagna anbud Diagrammet visar utvecklingen av byggnadsvoly-men och värdet på antagna anbud mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Utvecklingen från andra halvåret 13 till första halvåret 27 (prognos) -1-2 93 94 1 2 3 4 5 6 7 14 branschkonjunktur
Bostadsbyggande Enligt SCB:s bostadsbyggnadsstatistik beräknas preliminärt 376 nya lägenheter ha påbörjats i Västmanlands län under första halvåret 26. Det innebär en ökning från motsvarande period 25 då slutligen 3 nya lägenheter påbörjades. Det skall dock beaktas att uppgifterna på länsnivå i detta läge normalt är kraftigt underskattade för innevarande år p.g.a. eftersläpningar i rapporteringen. För riket som helhet uppskattas för samma period 16 8 nya lägenheter igångsatts, vilket är en ökning med 6 % (värdena är här uppräknade för 26 med 23 %). För småhus beräknas igångsättningen i länet, preliminärt ha minskat med 62 lägenheter till lägenheter och för flerbostadshus beräknas igångsättningen, preliminärt, ökat från 139 till 277 lägenheter under första halvåret i år. Vad gäller moderniseringen av lägenheter beräknas i länet under första halvåret i år 165 lägenheter ha påbörjats jämfört med 717 lägenheter samma period i fjol. Eftersläpningen i rapporteringen och därmed underskattningen brukar dock vara mycket stor på detta område. Antal påbörjade lägenheter för nybyggnad inom Västmanlands län per kvartal 3 Småhus 25 flerbostadshus 2 15 1 5 83 84 85 86 87 88 89 9 91 92 93 94 1 2 3 4 5 6 Antal påbörjade lägenheter för modernisering inom Västmanlands län per kvartal 1 8 6 4 2 83 84 85 86 87 88 89 9 91 92 93 94 1 2 3 4 5 6 branschkonjunktur 15
Detaljhandel Konjunkturen stadigt bättre Konjunkturläget har förbättrats klart sedan förra hösten, de optimistiska prognoserna indikerade dock en ännu kraftigare förbättring. Branschen har ändå lämnat normalkonjunkturen bakom sig. En viss avmattning har dock märkts av men det tycks vara tillfällig då optimismen i prognoserna är mycket stor. Däremot väntas inga nyanställningar vilket istället ger förhoppningar om en mycket god lönsamhet det närmaste året. Branschens optimistiska prognoser från förra hösten har i stort sett slagit in. erna tydde på kraftiga konjunkturförbättringar både under sommaren och hösten i fjol och under den senaste vintern och våren, vilket skapade förhoppningar om en mycket kraftig konjunkturförbättring. Konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, har visserligen stigit från +5 till +23, en ganska tydlig förbättring, men ännu är det för tidigt att tala om en högkonjunktur. Konjunkturläget är därmed detsamma som förrförra året något bättre än en normalkonjunktur. Förbättrad lönsamhet Försäljningen utvecklades enligt förväntningarna under andra halvåret i fjol och ökade mycket kraftigt. Under det första halvåret i år har däremot försäljningen stannat av helt trots förväntningar om en hygglig ökning. Det förekommer dock en säsongseffekt till följd av julhandel med mera som det kan vara svårt för företagen att bortse ifrån. Detta medför att utvecklingen under andra halvåret genomgående är ljusare än under första halvåret. Första halvåret blev ännu mer av en besvikelse sett till antalet anställda, istället för en svag ökning minskades personalen ner ganska kraftigt. Lönsamheten har fortsatt att förbättrats svagt trots den svaga försäljningsutvecklingen under första halvåret i år. Förbättringen beror med stor sannolikhet på personalminskningarna vars direkta effekt brukar vara en förbättrad lönsamhet. Företagen bedömer nu lönsamheten som något bättre än normalt. Ny fart i uppgången väntas Den svaga utvecklingen under första halvåret tycks bara vara en tillfällig avmattning. I prognoserna har optimismen snarare tilltagit och fram till vintern väntas en mycket kraftigt konjunkturförbättring. Även under vintern och nästa vår väntas konjunkturen förbättras kraftigt. Försäljningen under innevarande halvår ser ut att bli synnerligen stark, till viss del kan detta dock förklaras av säsongsnormala effekter. Dessutom ser försäljningen under nästa halvårsperiod ut att öka mycket kraftigt. Det verkar dock inte bli aktuellt med några omfattande nyanställningar utan företagen väntar sig i stort sett kunna möta försäljningsökningarna med den befintliga personalstyrkan. En ökad försäljning i kombination med oförändrat antal anställda brukar synas i lönsamheten och så även i detta fall. Lönsamheten ser ut att öka mycket kraftigt under innevarande halvår och prognosen för första halvåret nästa pekar på att utvecklingen fortsätter i samma riktning. Försäljningsvolym och antal anställda Ackumulerade nettotal 1 8 6 4 försäljningsvolym anställda Diagrammet visar utvecklingen av försäljningsvoly-men och antalet anställda mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. 2 Utvecklingen från andra halvåret 13 till första halvåret 27 (prognos) -2 93 94 1 2 3 4 5 6 7 16 branschkonjunktur
Uppdragsverksamhet Stark efterfrågan på konsulter Uppdragsverksamheten upplever just nu något av en rekordkonjunktur. Samtliga undersökta indikatorer pekar brant uppåt och konjunkturindex är det högsta sedan undersökningen startades i mitten på 9- talet. Faktureringen överträffar de redan optimistiska förväntningarna från förra hösten och företagen genomför omfattande nyanställningar samtidigt som lönsamheten har förbättrats kraftigt. Även företagens prognoser målar upp en mycket ljus bild av den närmaste konjunkturutvecklingen utan några orosmoln på himlen. Det råder i nuläget något av en rekordstark konjunktur och det mesta pekar för tillfället kraftigt uppåt för uppdragsverksamheten i länet. Den kraftiga konjunkturuppgång som rapporterades i förra årets undersökning har fortsatt och sedan förra årets undersökning har konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, stigit från +37 till +55. Utfallet tycks därmed ha blivit bättre än förväntat då företagen förra hösten trodde på en avmattning. Branschen har därmed uppnått ett klart högkonjunkturläge (tumregeln säger att gränsen för en högkonjunktur går vid +4) och fortsätter att tillsammans med byggbranschen ha det bästa konjunkturläget i länet. Faktureringen går som tåget Faktureringen har utvecklats urstarkt och överträffat de mycket optimistiska förväntningarna på andra halvåret i fjol. Ökningen för andra halvåret visade sig bli synnerligen kraftig och även under första halvåret i år har faktureringen ökat mycket kraftigt. Liksom halvåret innan blev utfallet klart bättre än förväntat. Den ökade aktiviteten har fått ett tydligt genomslag i antalet anställda som under vintern och våren ökade mycket kraftigt. Anställningarna har genomförts utan att det har skett någon tillfällig försämring i lönsamheten vilket ytterligare betonar styrkan i konjunkturuppgången. Lönsamheten har istället förbättrats klart, i början på sommaren bedömde 61 % av företagen lönsamheten som god och 37 % bedömde den som normal. Vid motsvarande tidpunkt förra året var förhållandet i stort sett det omvända. Uppgången väntas hålla i sig Företagens optimism håller i sig på alla fronter. Konjunkturläget ser ut att förbättras ytterligare något fram till december och för perioden december till juni vågar företagen tro på en kraftig konjunkturförbättring från det redan robusta konjunkturläget. Faktureringen verkar kunna fortsätta att utvecklas starkt och under innevarande halvår tror företagen på en synnerligen kraftig faktureringsökning. Ökningstakten spås även kunna hålla i sig under första halvåret 27. Den starka faktureringensutvecklingen verkar även i fortsättningen kunna räcka till både omfattande nyanställningar och en klart förbättrad lönsamhet. Antalet anställda väntas öka synnerligen kraftigt under både innevarande halvår och under första halvåret nästa år, samtidigt ökar lönsamheten nästan lika kraftigt. Omsättning och antal anställda Ackumulerade nettotal 1 8 6 4 2 försäljningsvolym anställda Diagrammet visar utvecklingen av försäljningsvoly-men och antalet anställda mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Utvecklingen från andra halvåret 13 till första halvåret 27 (prognos) 93 94 1 2 3 4 5 6 7 branschkonjunktur 17
INDUSTRIINVESTERINGAR Investeringsplanerna för 26 kvar på 25 års nivå Industriföretagen i Västmanlands län planerar att investera för 1,6 miljarder kronor 26. Uppgifterna innebär att investeringarna för innevarande år kommer att ligga kvar på 25 års nivå. Företagen inom järn- och stålverk planerar för en kraftig ökning av investeringsvolymen medan företagen inom verkstadsindustri väntar en lägre investeringsnivå än 25. Industrins investeringsplaner för år 26 inom Västmanlands län uppgår till 1,6 miljarder kronor enligt SCB:s investeringsenkät i maj. Det innebär att investeringsnivån år 26 förblir oförändrad jämfört med 25, som innebar en ökning med 6 % jämfört med 24. Planerna tyder på en något svagare utveckling för länets investeringar 26, än den som väntas för hela landet. Inom verkstadsindustrin redovisades den största investeringsökningen 25, strax under 2 procent, av företagen inom transportmedelsindustri. För el- och optikindustri halverades investeringsnivån jämfört med år 24. Inom övriga branscher var förändringarna små jämfört med närmast föregående år. För år 26 planerar företagen inom el- och optikindustri åter för ökande investeringsvolymer, planerna tyder på en återgång till 24 års nivå. Inom järn- och stålindustrin, som redovisade en ökning av investeringsnivån med 7 % under 25, tyder planerna på en fortsatt ökning 26 med ytterligare ca 2 %. Planerna för metallvaruindustri tyder också på ökande investeringar medan planerna för såväl maskinindustrin som transportmedelsindustrin inom länet tyder på sjunkande investeringsnivåer. För hela riket redovisar industriföretagen investeringsplaner för år 26 som uppgår till 64 miljarder kronor i löpande priser. Planerna tyder på en fortsatt ökning av investeringsvolymen med cirka 5 % jämfört med 25. För innevarande år planerar de flesta industribranscherna för ökande volymer, men i flera fall från en låg nivå. Företagen inom maskinindustri planerar också för en investeringsökning strax över 2 procent, medan ökningen för metallverk och metallvaruindustri stannar mellan 15 och 2 procent. Detta innebär att investeringarna inom dessa båda branscher når de högsta nivåerna sedan slutet av 9-talet. Inom transportmedelsindustrin fortsätter investeringarna öka ytterligare cirka 1 procent jämfört med år 25. Investeringar för Västmanlands län maj 26. Värden i miljoner kronor, löpande priser. 24 25 26 (prognos) Järn- och stålindustri 132 141 172 Verkstadsindustri 1 55 1 73 1 58 därav Metallvaruindustri 275 278 365 Maskinindustri 124 12 13 El- o optikindustri 147 71 146 Transportmedelsindustri 52 5 442 Övrig industri 276 347 352 Industrin totalt 1 463 1 561 1 582 därav Byggnader 92 57 81 Maskiner 1 371 1 54 1 51 18 industriinvesteringar
ARBETSMARKNAD Arbetslösheten sjunker stadigt På arbetsmarknaden har tydliga förbättringar skett inom Västmanlands län det senaste året. Förbättringarna är lättast att avläsa i form av en stadigt sjunkande arbetslöshet med uppgifter baserade på AMS månadsstatistik. Förändringen av sysselsättningen är däremot svårare att fastställa beroende på omläggningen av SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) från i början på år 25. Det är möjligt att ett tidsseriebrott uppstått i dessa serier i samband med omläggningen, vilket framgår av diagrammet nedan industri över den totala sysselsättningen i länet. Möjligen går det att avläsa en förändring över de allra senaste kvartalen för totala antalet sysselsatta, vilket 8 6 4 2 i så fall skulle visa en viss ökning, med i storleksordningen ca 4 personer eller med,4 %, från fjärde kvartalet Företagens personalplaner till juni 27 % antal anställda 1 dec 6 / 1 jun 6 antal anställda 1 jun 7 / 1 dec 6 % 1 1 mindre mindre oförändrat Bygg Större uppdrag industri oförändrat Detaljhandel Detaljhandel Större Bygg uppdrag i fjol till andra kvartalet i år, utjämnat med trendcykeln. Uppgången i sysselsättningen ser ut att kunna fortsätta att döma av företagens uppåtriktade personalplaner i konjunkturbarmetern. Det gäller som synes i diagrammet härintill såväl under innevarande halvår som under första halvåret 27. 8 6 4 2 Störst väntas uppgången bli inom uppdragsverksamheten följd av byggsektorn. Även om bilden över hur arbetslösheten utvecklats varit osäker tidigare är det tydligt att totala antalet arbetslösa i länet började minska i slutet av förra året. Från oktober i fjol då arbetslösheten var som högst har antalet arbetslösa minskat med 1 4 personer till 5 personer, utjämnat med trendcykeln. Minskningen är bred och berör alla områden i länet. Relativt sett är nedgången av något mindre omfattning i Västeråsområdet. Antal sysselsatta. Västmanlands län, totalt trendutjämnade kvartalsvärden tusental 13 tusental 13 Arbetslöshet. Västmanlands län, totalt trendutjämnade månadsvärden tusental 16 16 125 12 115 125 12 115 12 8 arbetslöshet, tusental 12 8 11 15 11 15 4 4 källa: aku 92 93 94 1 2 3 4 5 6 92 källa: ams 93 94 1 2 3 4 5 6 Antal sysselsatta, branschvis trendutjämnade kvartalsvärden tusental 5 Privat tjänstesektor 4 tusental 5 4 Antal arbetslösa, länsdelar trendutjämnade månadsvärden tusental 1 8 tusental 1 8 3 3 6 västerås 6 2 1 tillverkningsindustri Byggnadsindustri 2 1 4 2 Sala kak 4 2 källa: aku 92 93 94 1 2 3 4 5 6 källa: ams 92 93 94 fagersta 1 2 3 4 5 6 arbetsmarknad 19