Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare

Utbildningsinspektion i den kommunala vuxenutbildningen och svenska för invandrare UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Komvux och sfi Beskrivning av skolan/rektorsområdet Kommunal vuxenutbildning, komvux Antal studerande 810 (heltid) Svenskundervisning för invandrare, sfi 450 Huddinge kommun har två nämnder som ansvarar för barn- och utbildningsverksamheten. Utbildningsförvaltningen är den gemensamma förvaltningen för nämnderna. Gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet och är huvudman för gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, sfi (svenska för invandrare), särvux och uppdragsutbildning. Inom vuxenutbildningen erbjuder kommunen grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning och sfi. Sfi-undervisningen anordnas med inriktning mot fortsatta studier av Utbildningsborgen (sfi- Utbildningsborgen) och med inriktning mot arbete av Infokomp (sfi- Infokomp). Den grundläggande vuxenutbildningen har kommunen hittills upphandlat, men kommer från hösten 2005 anordnas i egen regi. Gymnasial vuxenutbildning anordnas dels inom komvux vid Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet, dels vid upphandlad utbildning hos bl.a. Lärgården, Lernia och Kunskapsnätet. En påbyggnadsutbildning anordnas vid Sågbäcksgymnasiet, den kommer dock att övergå till att bli en KY-utbildning från hösten 2005. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen erbjuds utbildning till största delen i egen regi. På Huddingegymnasiet anordnas kärnämneskurser och på Sågbäcksgymnasiet ekonomikurser, data och administration mm. Innevarande läsår är även kärnämnen upphandlade från Kunskapsnätet. Flera yrkesförberedande utbildningar har upphandlats. Omvårdnadsprogrammet är upphandlat från Lärgården och elektronikutbildning/elprogrammet och energiprogrammet från Lernia. Dessutom erbjuds ett antal webbkurser, den s.k. webbskolan, som har upphandlats från Kunskapsnätet och ges på Sjödalsgymnasiet. Inom den grundläggande vuxenutbildningen anordnas döv- och hörselklasser. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen finns specialpedagogiska kurser för dem med läs- och skrivsvårigheter. Inom respektive verksamhet finns det varsitt arbetslag. På Huddingegymnasiet finns det två arbetslag med lärare som undervisar både på gymnasiet och i komvux. Inom grundläggande vuxenutbildning erbjuds samtliga ämnen. Undervisningen i sfi-utbildningsborgen är indelad i grupper som följer kursplanerna C-D. Inom sfi-infkomp är eleverna efter den kartläggning elevens befintliga kunskaper i alla tre stegen A-B, B-C och C-D. Vuxenutbildningen är spridd till sju platser runtom i kommunen, men även på Liljeholmen (Lernia) och Fruängen (Lärgården). 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Genomförandet av inspektionen i komvux och sfi Skolverket sände den 10 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Anna Kjellberg och Stig Westlund. Besök i vuxenutbildningen genomfördes den 16 oktober och avslutades den 24 november 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Vuxenutbildningen, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I vuxenutbildningen genomfördes formella intervjuer med rektorn för vuxenutbildningen, gruppintervjuer med lärare och elever inom grundläggande vuxenutbildning, gymnasiala vuxenutbildning och sfi. Dessutom intervjuades platscheferna för Lernia, Lärgården och Utbildningsborgen. Lektioner inom samtliga verksamheter besöktes. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen för barn och ungdom skall främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanen för de frivilliga skolformerna framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Enligt den intervjuade personalen och enligt inspektörernas observationer i klassrum och i skolmiljön är miljön lugn. Såväl personalens bemötande mot eleverna som bemötandet eleverna emellan är gott. De trivselregler som finns uppsatta i de flesta klassrummen följs. De intervjuade eleverna bekräftar att det är en lugn miljö och att de respekterar - alla är vuxna - och hjälper varandra. 3

SKOLVERKET Eleverna på Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet följer respektive skolas handlingsprogram mot kränkande behandling. Däremot saknas det ett handlingsprogram för eleverna på grundläggande vuxenutbildning och sfi, vilket enligt författningarna skall finnas även för dessa utbildningar. Inom den grundläggande vuxenutbildningen genomförs introduktionsveckor där eleverna får lära sig studieteknik mm. Vid inspektionen framkom att eleverna till viss del engagerar sig i elevråd eller motsvarande. De uttrycker dock sina egna uppfattningar och tar ansvar för sin utbildning. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet avseende normer och värden är av god kvalitet och att verksamheterna utgör en trygg miljö. För närvarande saknas ett handlingsprogram mot kränkande behandling som sfi och grundläggande vuxenutbildning, vilket måste åtgärdas. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Inspektionen visar att de flesta eleverna känner till målen för och kriterierna i respektive ämne eller kurs. Enligt lärarna kan det dock ibland vara svårt för eleverna att förstå innehållet. Nivåerna inom sfi är inte översatta till ett antal språk, de undervisande lärarna behärskar dock flera språk. De flesta eleverna är nöjda med den information de får om kunskapsmålen och sina studieresultat. Inspektörerna observerade vid lektionsbesök att eleverna arbetade såväl självständigt som tillsammans med andra och att de lärt sig sitt eget lärande. Andelen slutbetyg inom den gymnasiala vuxenutbildningen ökar. Inom grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning har dock ett antal elever läsåret 2003/04 avbrutit sina studier, ca 22 respektive 13 procent. Andra resultat som till viss del visar på problem med studierna är betygen i svenska, engelska och matematik. Läsåret 2003/04 var andelen elever med betyget icke godkänd (IG) i svenska A 18 procent, i engelska A 9 procent och i matematik A 19 procent. Jämfört med riket är andelen IG högre i Huddinge kommun i svenska A och matematik A. En orsak uppges vara att eleverna söker och kommer in på för många kurser. Ett antal elever borde enligt rektorn söka en kurs som går på två terminer istället för en termin. Eleverna vill skynda på sina studier, trots att de avråds från att studera i detta tempo. Andra elever har missbedömt sin förmåga med att kunna kombinera studier och familj. I kvalitetsredovisningen anges att eleverna inom gymnasial vuxenutbildning har varierande förkunskaper och en varierad studiemotivation vilket har lett till att betygsresultaten varierat mellan åren något mer än önskvärt. Enligt rektorn har en del elever med invandrarbakgrund svårigheter med att gå vidare från grundläggande vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning. Eleverna kan inför sina studier i 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun dessa tre ämnen genomföra en självskattning så att de hamnar i rätt grupp. Enligt rektorn planerar man att ha en överlämnandekonferens för i synnerhet elever från IVIK (det individuella programmet för invandrarungdomar). Sfi-eleverna inom inriktning mot studier förbrukar enligt kommunen vanligen inte riktvärdet om 525 timmar, oftast klarar de utbildningen på ca 350-400 timmar. Inom sfi avbryter dock ca 48 procent av eleverna. Orsakerna till avbrott i studierna kan vara att de får ett arbete, bristande studiemotivation eller andra skäl. Inom sfi inriktat mot arbete finns det många svaga elever som kan behöva upp mot 1000 timmar. Inspektionen visar dock på att kommunen börjat vidta åtgärder, ett exempel är att starta en grupp för de elever som kan engelska. Rektorn har återkommande diskussioner med Utbildningsborgen och InfoKomp om rätt nivåplacering, vid behov byter eleverna nivå. Möjligheterna till stödundervisning och läxhjälp har utökats. Enligt rektorn kommer troligen andelen avbrott att minska när sfi-undervisningen helt övergått till att följa den nya indelningen i kurser. I och med det ges andra möjligheter till att efter en kurs gå ut på praktik eller arbeta och sedan återkomma för studier. Kommunen avser att vidare analysera orsakerna bakom andelen avbrott bland sfi-eleverna. Utbildningen leder vidare till arbete, ökad delaktighet i samhället och en förbättrad livskvalitet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att vuxenutbildningens arbete med elevernas kunskapsutveckling och dokumentation av densamma är av bra kvalitet. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan och i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med eleverna i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Det finns trivselregler och liknande, det saknas dock en handlingsplan mot kränkande behandling. När något akut inträffar samtalar man med varandra. Såväl personalens bemötande moteleverna som bemötandet eleverna emellan är gott. De intervjuade eleverna bekräftar att skolmiljön är lugn och att de respekterar varandra. Eleverna på barn- och fritidsprogrammet och påbyggnadsutbildningen på Sågbäcksgymnasiets har möjlighet att delta i skolans programråd. På Lernia har man en elevkår liksom hos Lärgården. För närvarande saknas dock på en del utbildningar elevråd eller motsvarande. Med anledning av elevernas önskemål om mer inflytande som framkommit i elevenkäter, kommer därför ett vuxråd att inrättas. Eleverna har dock ändå möjlighet att själva påverka undervisningssituationen. 5

SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att vuxenutbildningens arbete rörande arbetsmiljö och delaktighet samt elevernas inflytande över sitt lärande fungerar bra. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Lokala mål och innehåll Verksamheterna styr dels utifrån de nationella målen i läroplanen och kursplanerna, dels nämndens mål för verksamheten vilka framgår av såväl avtal som den lokala arbetsplanen. Diskussioner kring kursplaner och betygskriterier sker i varierande grad inom respektive verksamhet. Enligt lärarna på Huddingegymnasiet krockar behovet av en flexibilitet i utbildningsutbudet med behovet av en kontinuitet bland andelen lärare på komvux. Lärarna på sfi-utbildningsborgen har t.ex. haft gemensamma diskussioner kring bedömningsmaterialet. Undervisning i kärnämnena erbjuds både på Huddingegymnasiet och på Kunskapsnätet. Inspektionen visar att eleverna informeras regelbundet om kursplaner och betygskriterier och att det är täta avstämningar av elevernas kunskapsutveckling. Ett bra exempel är STUVA-teamet på Lärgården som tillsammans med eleverna i grupp eller individuellt går igenom dessas totala studiesituation. Organisering av undervisningen och tidsanvändningen Samtliga elever tas emot i vuxenutbildningen genom den gemensamma vägledningen vid Lärcentra i komvux egna lokaler. De elever som skall läsa engelska, matematik eller engelska första gången inom grundläggande vuxenutbildning skall alla testas för att placeras i rätt grupp. Elever inom gymnasiala vuxenutbildningen som är osäker på sin kunskapsnivå kan göra en självskattning i engelska och matematik. För sfi-elevernas del har dessa fått sin utbildningsbakgrund och erfarenheter kartlagd vid SFI-centrum inför beslut om aktuell grupp. Lärarna avgör sedan i vilken grupp eleverna skall placeras. Inom den grundläggande vuxenutbildningen anordnas döv- och hörselklasser. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen finns specialpedagogiska kurser för dem med läs- och skrivsvårigheter. I avtalen avseende sfi anges antalet timmar som skall tillhandahållas. Eleverna på sfi-infokomp behöver ofta ca 1000 timmar, medan eleverna på sfi- Utbildningsborgen ofta bara behöver ca 350-400 timmar. Elevernas fördelning på grupper varierar över tid, även om det enligt de intervjuade ibland kan vara svårt på grund av schematekniska skäl. Inom gymnasiala 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun vuxenutbildningen läser eleverna i ämnesgrupper, de kan även studera vid kommunens två Lärcentra. Inspektörerna bedömer att organiseringen och tidsanvändningen är av god kvalitet. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Samtliga elever har individuella studieplaner som upprättats i samråd med studie- och yrkesvägledaren. Eleverna erbjuds också validering på Lärgården och Lernia. Det erbjuds även möjlighet till prövning. Inspektionen visar också att de flesta eleverna får det stöd de behöver. Exempel finns från sfi-utbildningsborgen där man arbetar extra med uttalsövningar. Ett annat är stödundervisning i ellära på Lernia. Under förutsättning att det blir en grupp erbjuds eleverna en nivåanpassning i svenska som andraspråk A, engelska A samt i matematik A och B. På Huddingegymnasiet kan eleverna få hjälp i den s.k. mattestugan. Det finns även tillgång till hjälp för elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi på Sågbäcksgymnasiet. Elevvårdskonferenser och motsvarande sker hos respektive verksamhet, vid behov deltar även rektorn. Vid behov erbjuds eleverna modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Sfi-elever kan kombinera sfi med andra utbildningar, men vanligen läser de först svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning innan de börjar med andra ämnen eller kurser. Några IVIK-elever på Huddingegymnasiet följer den grundläggande vuxenutbildningen och några av sfi-eleverna från samma skola läser matematik C med övriga ungdomar. Enligt rektorn är det svårt för flera elever med invandrarbakgrund att gå vidare från grundläggande vuxenutbildning till gymnasial vuxenutbildning. Studier vid webbskolan kan också kombineras med annan utbildning. Inspektörerna bedömer att eleverna har goda möjligheter att kombinera studier inom olika skolformer. Arbetssätten Utifrån kursplanerna anpassar lärarna såväl arbetssätt som arbetsformer till elevernas utbildningsbakgrund och erfarenheter. Inom sfi arbetar man i huvudsak tematiskt men med individuell anpassning. Enligt inspektörernas bedömning är det en variation i arbetssätt och arbetsformer inom vuxenutbildningens olika delar. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning Som det har nämnts ovan sker regelbundna avstämningar av elevernas individuella studieplaner. Betygsdiskussioner sker inom arbetslagen. Beträffande sfi har SFI-centrum en diskussion med respektive anordnare innan betyget sätts. Vid inspektionen framkom att det inom den gymnasiala vuxenutbildningen på elevernas önskemål finns något som kallas stressbetyg. Kurser med laborativa inslag är exkluderade i detta sammanhang. Skälet till användandet av stressbetyg är att skynda på elevens fortsatta väg mot studier på högskolan. Det innebär att eleven får betyg före kursen är avslutad. Detta medför dock att eleverna därmed får låga betyg. Från och med i år kommer man dock att sluta ge stressbetyg och istället endast ge betyg efter avslutad kurs. 7

SKOLVERKET Samverkan och öppenhet Studiebesök och samhällsinformation sker regelbundet. Språkpraktik anordnas för sfi, det är dock svårt att få tag i lämpliga platser. Exempel på praktikplatser är Utbildningsborgens verksamhet i Nacka, grossistfirma och affärer. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten är av god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för skolan och det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Gymnasienämnden i Huddinge kommun ansvarar för vuxenutbildningen i kommunen. Den kommunala vuxenutbildningen är en beställarorganisation, i ledningen ingår rektorn och en biträdande rektor med ansvar för grundläggande vuxenutbildning. Gymnasiechefen har regelbundet en avstämning med rektorn angående vilka åtaganden mm som skall gälla för läsåret. Inom vuxenutbildningen finns det en rektor som är huvudansvarig och en biträdande rektor med operativt ansvar för sfi och den grundläggande vuxenutbildningen. Ansvaret för komvux på Huddingegymnasiet respektive Sågbäcksgymnasiet är fördelat på varsin biträdande rektor. Det är dessa som har medarbetarsamtal med lärarna och skall leda den pedagogiska utvecklingen på sina skolor. Skolledningen träffas ca en gång per månad. Lärarna är organiserade i arbetslag som träffas ca en per vecka. All personal träffas två gånger per år i samband med terminsupptakt för gemensamma frågor. Rektorn för vuxenutbildningen gör täta besök i verksamheter, särskilt hos de upphandlade utbildningarna. Rektorn leder även betygsträffar osv. Verksamheten styrs utifrån de nationella målen, kommunens Mål & budget samt nämndens verksamhetsplan. Vuxenutbildningen har en egen övergripande arbetsplan. Komvux på Huddingegymnasiet och Sågbäcksgymnasiet följer respektive skolas arbetsplan så gott det går. De upphandlade utbildningarna utvärderas och följs upp regelbundet enligt respektive avtal. Kursutvärderingar genomförs kontinuerligt. Exempel på kontroll utöver detta är de uppföljningsprov som görs varannan vecka på Utbildningsborgen. Kommunens elevenkät Vad tycker eleverna? används även för eleverna inom vuxenutbildningen. Eleverna önskade bl.a. fler kvällskurser och att expeditionen skulle få förbättrade öppettider. Kvalitetsredovisningen för vuxenutbildningen är under utveckling. Bland annat kommer personalen att bli mer delaktig i framtagandet av redovisningen. Så snart ett fungerande vuxråd där elever ingår är inrättat, kommer även eleverna att bli delaktiga i detta arbete. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbe- 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun tet är av god kvalitet, men att personalens och elevernas delaktighet kan utvecklas. Enligt rektorn tas eleverna emot på utbildningarna helt i enlighet med författningarna. Om det uppstår något problem vänder sig eleverna i första hand till läraren, rektorn tar om så behövs snabbt kontakt med verksamheten. Inspektionen visar att rättssäkerheten är av god kvalitet. I förordning om svenskundervisning för invandrare finns för närvarande inga bestämmelser om disciplinära åtgärder som i förordning om kommunal vuxenutbildning. Enligt rektorn finns det ett behov av en förändring i detta avseende. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrningen och ledningen av verksamheten är av god kvalitet kvalitetsarbetet är av god kvalitet. Personalens och elevernas delaktighet i kvalitetsarbetet kan dock utvecklas. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. Vuxenutbildningen kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Ungdomar skall ha tillgång till ett brett utbud av nationella, specialutformade eller individuella gymnasieprogram. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. Kommunen kommer från hösten 2005 att anordna den grundläggande vuxenutbildningen i egen regi. Eleverna har möjlighet att läsa samtliga ämnen. Efter diskussion med Haninge kommun uppmanas svenska elever som önskar studera svenska på grundläggande vuxenutbildning, att söka till Haninge. I döv- och hörselklasserna sker undervisning främst i sfi, svenska, svenska som andraspråk och matematik. Sfi med inriktning mot studier anordnas av Utbildningsborgen, sfi med inriktning mot arbete anordnas av Infokomp. Den största delen av den gymnasiala vuxenutbildningen sker inom komvux. Flera kärnämnen och språk anordnas på Huddingegymnasiet, som engelska A och B, naturkunskap A, religion A, spanska och tyska steg 2 och 3. Även hos Kunskapsnätet ges kärnämneskurser. På Sågbäcksgymnasiet finns ekonomikurser, datakurser och data och administration samt specialpedagogiska kurser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hotell- och konferensutbildning och löneadministrationsutbildning ges på Sågbäcksgymnasiet. Vissa yrkesutbildningar är dock upphandlade som elektronikutbildning/elprogrammet och energiprogrammet hos Lernia, omvårdnadsprogrammet hos Lärgården och webbkurser hos Kunskapsnätet. Elever kan också gå yrkesförberedande utbildningar i Södertälje kommun, som t.ex. tandsköterska och lastbilsteknik. 9

SKOLVERKET Kommunen erbjuder även en påbyggnadsutbildning till läkarsekreterare, som dock blir en KY-utbildning från hösten 2005. Sammantaget bedömer inspektörerna att det finns en god tillgång på utbildning i Huddinge kommun. Det finns en lokal kurs i demokrati, som dock ingår i kommunens totala översyn. Tanken med kurser är eleverna behöver skolas extra hur det är i Sverige och att det skall ske med kommunnära perspektiv. Kommunen har för 2005 ansökt och fått beviljat statsbidrag 381 platser inom den gymnasiala vuxenutbildningen. Information till eleverna sker dels via Lärcentra och kommunens hemsida. SFIcentrum och gymnasiala vuxenutbildningen inom på komvux har även egna broschyrer. När väl eleverna börjat på en utbildning har respektive anordnare det närmaste ansvaret för att informera eleverna om olika förändringar i kursutbud mm. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna sammantaget att tillgången på utbildning är mycket bra. Informationen till eleverna är godtagbar. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Vid gymnasiala vuxenbildning finns totalt 50 heltidstjänster för ca 640 elever, av dessa är 45 lärartjänster. Totalt har vuxenutbildningen en hög andel lärare med pedagogisk utbildning. Lärarna i döv- och hörselklasserna har t.ex. utbildning i teckenspråk för invandrare. Eleverna anser att lärarna är kunniga och vänder sig till eleverna som en vuxen till en annan. Samtliga elever har en handledare. Tolkar anlitas vid behov som t.ex. kartläggning inför sfi-undervisning eller samhällsinformation. Kompetensutveckling för lärarna inom komvux sker i första hand med övriga lärare på respektive gymnasieskola. Det finns även möjlighet för lärarna att kompetensutveckling avseende vuxenutbildning på Centrum för vuxnas lärande, Kungliga tekniska högskolan eller lärarhögskolan. Lärarna på de upphandlade utbildningarna följer respektive företags verksamheter. Det är god tillgång till läromedel och utrustning liksom till bibliotek. Detta gäller även datorer, särskilt på Sågbäcksgymnasiet. Eleverna har också god tillgång till datorer osv. vid kommunens två lärcentra. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på resurser är av god kvalitet. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Huddinge kommun Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i den kommunala vuxenutbildningen övergripande är av god kvalitet. Lärarna anpassar såväl arbetssätt som arbetsformer till elevernas utbildningsbakgrund och erfarenheter. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande område: - Vuxenutbildningens kvalitetsredovisning behöver utvecklas. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Det saknas en handlingsplan mot kränkande behandling för sfi och grundläggande vuxenutbildning (Läroplanen för de frivilliga skolformerna avsnitt 2.6 Rektors ansvar). Datum Ort 2005-06-29 Stockholm Anna Kjellberg Stig Westlund 11