FÖRSLAG 2016-01-26 Dnr: 15RV0160 Region Västerbotten och det europeiska kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014 Umeå kommun fattade våren 2005 ett enigt beslut att kandidera till utmärkelsen Europas kulturhuvudstad. En politisk styrgrupp tillsattes och det operativa arbetet med förankring, dialoger, planering och ansökningsförfattande inleddes våren 2006. Under den här perioden hölls ett 50-tal öppna möten i Umeå. I december 2008 gick Lund och Umeå vidare till final, då hade redan flera andra städer som Gävle, Uppsala och Göteborg sållats bort av den internationella juryn. Ansökan som hette Nyfikenhet och passion: medskapandets konst reviderades och i september 2009 utsågs Umeå till europeisk kulturhuvudstad vid sidan av lettiska Riga. De närmaste åren efter det formerades politik och kansli. Den strategiska tanken i hur det hela skulle organiseras var att Umeå, till skillnad från andra kulturhuvudstäder, inte skulle bygga upp en särskild projektorganisation med externa konsulter. Tanken var hela tiden att kulturhuvudstadsarbetet skulle vara en del av Umeå kommun. Ca 100 milj avsattes i kommunens budget och beslutet om nationell medfinansiering kom hösten 2012. Värt att notera är att det i Region Västerbotten inte fanns några särskilda resurser avsatta för att stötta kulturhu vudstadsåret. I slutet av 2013 presenterades programåret där basen utgjordes av de kulturföreningar, festivaler och institutioner som kommunen hade intressen i. Region Västerbottens huvuduppgift i samband med kulturhuvudstadsåret har varit och är fortfarande att främja långsiktiga effekter av detta. Det angavs i Västerbottens läns första kulturplan där kulturhuvudstadsåret ägnades särskilda avsnitt. Skrivningar om kulturhuvudstadsåret återfinns även i den nyligen antagna nya kulturplanen. Under det första regionala kulturpolitiska målet Främja utvecklingen av en tillgänglig och jämlik kulturell infrastruktur i regionen står: tillvarata erfarenheter av det europeiska kulturhuvudstadsåret 2014. Likalydande skrivningar återfinns också i ägardirektiven för de tre större kulturbolagen NorrlandsOperan, Västerbottens museum och Västerbottensteatern som alla sägs skall ta tillvara och utveckla de erfarenheter och nätverk som skapats i och med att Umeå var Europas kulturhuvudstad 2014. Ägardirektiven fastställdes i november 2014. Region Västerbottens främjandearbete har bestått av olika delar före och under 2014. En betydande del i detta arbete var intensiva kontakter med Kulturdepartementet, Statens kulturråd och tjänstemännen vid Umeå2014 där Region Västerbotten företrätts av regionkulturchefen. Kulturberedningens ledamöter fick fortlöpande information om kulturhuvudstadsåret vid varje sammanträde 2013 14 och företrädare för Umeå2104 medverkade såväl där som vid förbunds- Region Västerbotten Västra Norrlandsgatan 13 Box 443, 901 09 Umeå Telefon: 090-16 57 00, telefax: 090-77 05 91 E-post: regionforbundet@regionvasterbotten.se Org.nr: 222000-2436 VAT-nr: SE222000243601 Bankgiro:245-8354, Plusgiro:3 45 51-2
2016-01-26 2 (8) fullmäktiges sammanträden, vid dialogerna med länets kommuner, i träffar mellan de regionala kulturcheferna i norra Sverige, dvs i Jämtlands, Västernorrlands, Norrbottens och Västerbottens län och i samband med de möten med de 20-talet myndigheter Nämnden för hemslöjdsfrågor, Tillväxtverket, Riksantikvarieämbetet, Nordiska museet, Kungl. Dramatiska Teatern med flera som i sina regleringsbrev fått i särskilt uppdrag att stötta kulturhuvudstadsåret. Under 2013 initierades de webbsidor med bäring på Det nordliga rummet till vilka länets kommuner och även kommuner och regioner utanför Västerbotten kunde länka information om planerade aktiviteter med anknytning till kulturhuvudstadsfirandet. Sidan som låg under umea2014.se hade en klickbar karta över det område som räknades till Det nordliga rummet, dvs i stort sett hela Sápmi. Information och kontakter kring detta förmedlades av Region Västerbotten. Deltagande kommuner var Bjurholm, Dorotea, Härjedalen, Härnösand, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norsjö, Piteå, Robertsfors, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Sundsvall, Vilhelmina, Vindeln, Vännäs, Åsele, Örnsköldsvik och Östersund men det gick även att inhämta information från exempelvis Vasa i Österbotten. Region Västerbotten hade kulturdriven tillväxt som genomgående tema under 2014 vid sina arrangemang. Vid invigningen av Västerbotten på Grand Hôtel var kulturhuvudstadsåret ett centralt tema. Umeå2014 deltog även vid Region Västerbottens arrangemang Mötesplats Lycksele i juni och i Almedalen i juli. Vid Bok- och biblioteksmässan deltog Umeå2014 och Region Västerbotten genom Länsbiblioteket i Västerbotten med en gemensam monter, program och gemensam marknadsföring. Region Västerbotten har även varit stöd för Västerbottens och Norrbottens North Swedens kontor i Bryssel och deras arrangemang för att lyfta kulturhuvudstadsåret. North Sweden beskriver att de har haft ett särskilt fokus satsningen för att bredda perspektiven på Europas nordliga områden. Konkreta aktiviteter i Bryssel har varit en invigning av kulturhuvudstadsåret tillsammans med Riga på Regionkommittén samt ett större seminarium på Goetheinstitutet med informal Baltic Sea Group om kulturdriven tillväxt samt ett med andra kulturhuvudstäder under Open Days, motsvarighet till EUs regionala Almedalen. Umeå som mötesplats 2014 Under 2014 var det också ett intensivt samarbete kring alla de branschmöten och konferenser som förlades till Umeå. Som exempel kan nämnas kulturarbetsgruppen inom Barentssamarbetet, Joint Working Group on Culture som möttes i slutet av februari, det europeiska kulturnätverket Les Rencontres, Svensk scenkonsts branschdagar för arbetsgivare inom scenkonsten, Riksförbundet Sveriges museers vårmöte, Svensk biblioteksförenings nationella biblioteksdagar, Swedbanks tillväxtdagar, Tillväxtverkets konferens The impact of Culture,
2016-01-26 3 (8) Länsstyrelsernas kulturforum för landets länsantikvarier, Länsteatrarnas samarbetsråds höstmöte i Skellefteå med mera. Kulturhuvudstadsåret har även haft dragningskraft för andra typer av arrangemang utan direkt koppling till kulturområdet, exempelvis Yrkes-SM som lockade 15 000 besökare från de fyra nordliga länen till ett arrangemang där ett 100-tal ungdomar från hela Sverige tävlade om medaljer i 26 olika yrken. Ett annat exempel är CPMR:s konferens med närmare 200 delegater från Europas havs- och kustområden i sammanträde på Umeå Folkets hus i slutet av september. På agendan stod bland annat transportfrågor, havsplanering och hur EU-politiken kan påverkas för att skapa bättre förutsättningar för de regionala aktörerna. Under dagarna i Västerbotten visade regionen upp sin starka positionering inom det kulturella och kreativa näringarna, men även energi- och IT-branschens betydelse för den regionala utvecklingen i Västerbotten. Ett annat viktigt inslag 2014 var MR-dagarna i november Europas största mötesplats för Mänskliga rättighetsfrågor som årligen arrangeras av Föreningen Ordfront i samarbete med lokala aktörer. Här tog såväl Umeå kommun och Region Västerbotten som Umeå universitet en mycket aktiv del, såväl finansiellt som i planeringen. En särskild utbildningsdag för länets kommuner anordnades i anslutning till MR-dagarna. Strategisk medfinansiering Det främsta verktyget för Region Västerbotten har varit strategisk medfinansiering av projekt som initierats av länets delägda kulturbolag eller andra regionala kulturverksamheter. I bilagan framgår vilka projekt som Region Västerbotten medfinansierat och med hur mycket. Flera av projekten är inte utpräglade kulturhuvudstadsprojekt, men på grund av glappet mellan två programperioder kunde flera av dem förlängas inom befintlig budget just med hänvisning till det pågående kulturhuvudstadsåret. Projekten har drivits i Västerbotten eller som interregionala samarbeten. Som exempel på på 2014-projekt kan nämnas NorrlandsOperans paraplyprojekt River Stories som resulterade i en stor närvaro i hela Västerbotten och ett fruktbart och förhoppningsvis bestående samarbete mellan operan, Västerbottens museum i Umeå och Västerbottensteatern i Skellefteå utöver de nära kontakter som knutits med arrangörer och kulturintresserade i länets kommuner. Ett annat exempel är Västerbottens museums Rock Art in Sápmi, ett projekt som resulterade i utställningar, böcker och dansföreställningar i Umeå, samarbete och turné förutom med ovan nämnda institutioner också med Giron sámi teáhter i Kiruna, Skogsmuseet i Lycksele samt möten mellan skolbarn och professionella bildkonstnärer i Lycksele, Umeå och Sävar. Ett bärande inslag i det projektet var glaskonstnären Monica Edmondsons utställlning 100 migratory som öppnade på
2016-01-26 4 (8) Västerbottens museum i samband med invigningen sista helgen i januari 2014. Det finns också goda exempel på samarbeten mellan länen i norra Sverige. Ett gäller ett teaterprojekt som initierades och hölls samman av Västerbottensteatern i Skellefteå och som involverade Teater Barda i Jämtland, Giron sámi teáhter, Teater Västernorrland i Sundsvall och Norrbottensteatern i Luleå. Föreställningen Norrländsk passion turnerade från Kiruna i norr till Sundsvall i söder våren 2014 och bestående är den vilja till fortsatta samarbeten som uppstått. Satsningen stöttades av regionerna, Umeå2014 och Kulturrådet. På ett liknande sätt har också de regionala musikinstitutionerna samarbetat, visserligen utan regional medfinansiering utöver eget arbete men med ett rejält utvecklingsbidrag från Kulturrådet på ett par miljoner. Projektet Musik i norr som fortfarande pågår ägs av Nordiska kammarorkestern i Sundsvall och innefattar NorrlandsOperans symfoniorkester och Norrbotten big band. Det har bland annat resulterat i utlandsturnéer och gemensamma musikuppsättningar. Ytterligare ett fruktbart samarbete mellan länshemslöjdskonsulenterna i Norrlandslänen förtjänar att uppmärksammas. I syfte att nå en yngre publik med ett helt nytt utställningsspråk skapades med stöd av län och regioner, Kulturrådet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Umeå2014 den uppseendeväckande Next level craft, en nymodig slöjdutställning. Utställningen som bygger på nordliga slöjdtraditioner och norrländsk natur invigdes i juni på Västerbottens museum i Umeå. Den har turnerat i Norrlandslänen, visas i april 2016 i Jokkmokk och förberedelser pågår för en utlandsturné till New York, London, Paris och Moskva med finansiering från Kulturrådet och Nämnden för hemslöjdsfrågor. Slutligen kan nämnas Eco local in a Global world, som initierades inför 2014 av Sune Jonsson Centrum för Dokumentärfotografi vid Västerbottens museum och som involverat Jamtli i Östersund, Murberget, Länsmuseet Västernorrland i Härnösand, Västerbottens museum och Norrbottens museum i Luleå. Med stöd av bland andra PostkodLotteriets kulturstiftelse, landsting och regioner i norra Sverige, Kulturrådet och Umeå2014 genomfördes ett fotodokumentärt arbete i norrländska glesbygder. Den gemensamma utställningen Inland som öppnade parallellt i Östersund och Umeå i februari 2015 rönte mycket stor uppmärksamhet. Utställningen turnérar i större och mindre orter i norra Sverige de närmaste åren. Region Västerbotten som projektägare Ett antal av Region Västerbottens egna utvecklingsprojekt har haft bäring på 2014. Det gäller Internationell och interkulturell kompetens före, under och efter 2014 som med stöd av Kulturrådet bland annat kunnat dela ut resebidrag i syfte att främja kontakter i Europa samt genom utbildningsinsatser för i synnerhet personal vid länets kulturinstitutioner höjt kompetensen vad gäller projektledning och som stärkt nätverken och kontakterna kolleger emellan. Ett annat exempel är Bild och
2016-01-26 5 (8) form i Västerbotten, ett projekt som syftar till att etablera ett resurscentrum för bild- och formkonst och som nu är inne på sitt andra år. Flera aktiviteter hade bäring på kulturhuvudstadsåret i syfte att synliggöra länets konstnärskår, bland annat en jurerad länskonstsalong i Skellefteå och Umeå sommaren 2014 samt genom samarbeten med Österbotten i utställningen Homeland som visades i Västerbottens museum våren 2015. Ett tredje exempel är Västerbotten Berättarnas län som förlängdes till och med 2014. Inför 2014 utarbetades bland annat en gemensam programtidning på svenska och engelska, På väg mot 2014, som distribuerades under 2013 i syfte att visa att kulturhuvudstadsåret i allra högsta grad var en regional angelägenhet för hela Norrland. Flera berättarföreställningar kring kulturhistoriska besöksmål som Gammlia i Umeå, Nordanå i Skellefteå, Gammplatsen i Lycksele och Kyrkstan i Vilhelmina hade premiär under kulturhuvudstadsåret. Västerbotten Berättarnas län fick också stort gensvar under den europeiska berättarkonferensen FEST 2014 som arrangerades i Skellefteå, Malå och Umeå i juni 2014 med uppemot 100 deltagare från 18 europeiska länder. Ett påtagligt resultat av dessa kontakter är att Region Västerbotten nu driver lärande- och berättarprojektet Story Regions inom Erasmus+ i samarbete med fyra andra länder. Intryck från kulturdialogerna I början av 2015 inleddes arbetet med att ta fram en ny kulturplan som skall gälla 2016 2019. Kulturdialoger i samtliga länets kommuner har genomförts och det är slående med vilken glädje vi möts. I Åsele till exempel arrangerade musikteaterföreningen 14 föreställningar vid sidan av två i regi av NorrlandsOperan förra året. Publiksiffrorna uppgår till nära 4 000, detta i en kommun som har 2 800 invånare. Kulturhuvudstadsåret, sades det, har triggat känslan av att vi kan själva också. I Storumans kommun arrangerades en särskild tågresa för mer än 300 passagerare ned till invigningen i Umeå med program ombord som bestod av musiker, berättare, gäster från Lettland med mera. I Storuman satte man genom Kulturakademien och i samarbete med NorrlandsOperan upp föreställningen Stor-Nila och Lill-Docka, skriven av Mikael Niemi. Fyra skolor i Tärnaby, Storuman, Lycksele och Sävar engagerades och man räknar med att 20% av kommunens befolkning deltagit i något av alla kulturarrangemang. När Härnösandsbaserade kompaniet Norrdans gav sin utomhusföreställning Sju gånger sju vid länets äldreboenden sommaren 2014 tack vare Region Västerbottens projekt Kultur för seniorer kultur och hälsa i Västerbotten utbrast en kvinna: Detta var det roligaste jag har varit med om i hela mitt liv! Kulturhuvudstadsåret i siffror Kulturhuvudstadsårets budget landade på drygt 450 milj kr. Av detta stod Umeå kommun för 21 procent, staten för drygt 16, EU och EU-finansierade projekt drygt 7 procent, näringslivet för drygt 7 procent. Den regionala
2016-01-26 6 (8) medfinansieringen från de fyra nordligaste länen uppgick till ca 12 procent eller 56 milj kr. Antalet programpunkter under 2014 uppgick till mer än 1 000, 35 festivaler ägde rum, internationella samarbeten och medverkan omfattade ett 60-tal länder, det såldes nära 40 procent mer biljetter i Umeå än tidigare år. Drygt 70 procent av alla umebor deltog i ett eller flera arrangemang och de sammanlagda publiksiffrorna uppgår till mer än 800 000. Under 2014 omsatte turistnäringen i Umeå kommun över en miljard kronor vilket är en ökning med drygt 20 procent sedan året innan. Besöksnäringen i Västerbotten omsatte 7 miljarder 2016 och omfattade mer än 1.6 milj gästnätter. Turismen i Umeå ökade även 2015 med ca sex procent. Umeå kommuns stöd till arrangerade föreningar har ökat med 64% sedan 2005 och 14 nya föreningar har tillkommit i samband med 2014. Det årliga stödet till festivaler av vilka åtminstone Umeå europeiska filmfestivaler arrangeras i samarbete med Region Västerbotten och Film i Västerbotten har ökat med 143 procent sedan 2005. 6 nya festivaler har tillkommit som uppbär verksamhetsstöd. Något om utvärderingarna EUs utvärdering av Umeå2014 och Riga2014 (EU-kommissionen) Utvärdering av nationella insatser i Umeå2014 (Statskontoret) Utvärdering av Umeå2014s Empowerment-mål (PWC) Utvärdering av Caught by [Umeå]-turnén (PWC) Internationell kunskapsöversikt Kulturdriven tillväxt (PWC) Umeå universitets forskningsprogram Culture and Cities I Ex-post Evaluation of the European Capitals of Culture (2015) EUkommissionens rapport betraktas kulturhuvudstadsåret som mycket framgångsrikt. Det som särskilt lyfts fram är open source-konceptet samt den starka betoningen på samisk kultur. Man menar också att Umeå trots sin geografiska placering i Europas utkant skapade ett program och ett utbud av hög klass. Statskontoret har utvärderat de statliga insatserna under kulturhuvudstadsåret. Statens insats bestod i dels medfinansiering av själva arrangemanget, dels uppdrag till ett 20-tal myndigheter och organisationer att prioritera kulturhuvudstadsåret. Bedömningen är att den statliga medfinansieringen har varit ett viktigt bidrag och att de samverkande myndigheterna och institutionerna har förstärkt årets genomförande. Programåret har även lett till nya och utökade samarbeten mellan myndigheter och institutioner samt mellan statliga och kommunala aktörer. Även i denna utvärdering betonas värdet av att samisk kultur och kulturarv lyfts fram. PWC:s rapport Utvärdering av Umeå2014. Slutrapport (2015) fokuserar på de fem
2016-01-26 7 (8) empowerment-mål som Umeå ställt upp inför 2014. Umeå hade fem så kallade empowerment-mål: Stärka människorna Empowerment of the People Stärka staden Empowerment of the City Stärka kulturen Empowerment of the Culture Stärka norra regionen Empowerment of the Northern Region Stärka det europeiska samarbetet Empowerment of European Interaction PWC säger i sin sammanfattning beträffande målet att stärka norra regionen att den regionala interaktionen företrädesvis har skett på länsnivå och i några andra, större städer i norra Sverige såsom Piteå, Örnsköldsvik och Sundsvall. PWC noterar också att projekt och aktiviteter under 2014 har väckt både nationell och internationell uppmärksamhet. Detta stöds också av att projektägare säger att nationella och internationella samarbeten har skett i högre utsträckning. I en sammanfattande bedömning menar emellertid PWC att är det svårt att se att Umeå2014 har lyckats nå det formulerade empowerment-målet bland annat beroende på att de saknats en strategi från 2014:s sida för hur man skulle uppnå den förstärkningen. Regionkulturchefen har intervjuats i samband med ovan nämnda utvärderingar. Några reflektioner Webbsidorna för umea2104.se uppgraderas inte längre kontinuerligt även om man där kan hitta dokumentationer och utvärderingar. De sidor som gällde Det nordliga rummet med kalendariet finns tyvärr inte kvar men det är klart att de skulle kunna utgöra om de driftades ett gemensamt och lättskött kalendarium för de fyra Norrlandslänen med utblickar till Norge och Finland. Det råder ingen tvekan om att uppmärksamheten i särskilt internationella medier den nationella mediebevakningen var det si och så med undantaget kulturredaktionen i Sveriges radio och alla möten och konferenser under 2014 satt Umeå och Västerbotten på kartan. Kulturinstitutionerna då främst operan, länsteatern och länsmuseet har vidgat sina internationella nätverk. Det gäller också professionella kulturskapare, till exempel bildkonstnärer, som knutit många kontakter genom utbytet med Riga och Lettland. Som framgått ovan är de större kulturprojekten kopplade till 2014 avslutade även om hemslöjdskonsulenternas gemensamma satsning Next level craft fortfarande turnérar och även om Musik i norr fortfarande pågår in i 2016. Här måste betydelsen av Kulturrådets utvecklingsmedel betonas. Inför 2014 fick Kulturrådet en förstärkning på 75 milj som lades på utvecklingsbidragen under 2012 14. Faktum är att Västerbotten fick mest utvecklingsbidrag 2013, drygt sex miljoner,
2016-01-26 8 (8) att jämföra med drygt 5 miljoner till Skåne och drygt fyra till Västra Götaland. Kulturrådets utvecklingsbidrag styr även den regionala medfinansieringen vars resurser i första hand knyts till de statliga bidragen. De nationella MR-dagarna som arrangerades i Umeå i november 2014 och där Region Västerbotten tog en aktiv del har lyft MR-frågorna. Det gäller också RCE North Sweden som handlar om ett hållbart lärande där Region Västerbotten tillsammans med Umeå universitet och Umeå kommun är en av aktörerna. Dessa frågor kommer det fortsatt att arbetas med. En övergripande slutsats från Region Västerbottens sida är att kulturhuvudstadsfirandet inte bara varit en angelägenhet för Umeå kommun och dess invånare. Kulturens kraft har nått långt utanför både kommunens och länets gränser, trots de begränsade resurser i form av projektmedel som stått till buds. Det råder ingen tvekan om att Region Västerbotten har ett stort ansvar för att fortsätta att stötta och uppmuntra den långa rad av goda samarbeten som inletts tack vare kulturhuvudstadsåret i Umeå 2014. Det kommer att ske i form av fortsatta dialoger med kommuner, professionella kulturskapare, civilsamhället och de regionala kulturverksamheterna och inte minst strategisk medfinansiering i projekt som utgör en fortsättning på kulturhuvudstadsåret. Etablerade nätverk och samarbeten finns som sagt på interregional nivå och de kommer att vara väl till pass om frågan om en större Region Norrland som det nu ser ut tar fart på allvar.