Projektbeskrivning Eco Local in a Global World

Transkript

1 Arbetsmaterial till kollegor i Norrbottens museum, Murberget Länsmuseet Västernorrland, Jamtli (Jämtlands museum) och Västerbottens museum Projektbeskrivning Eco Local in a Global World Bakgrund om SJCD I Umeå finns Västerbottens museum med en spirande ny verksamhet i etablerandet av Sune Jonsson Centrum för dokumentärfotografi (SJCD). Fotografen, författaren, filmaren och kulturhistorikern Sune Jonsson ( ) var verksam vid museet i närmare 40 år och tilldelades 1993 fotografins nobelpris, Hasselbladspriset för sin omfattande och enastående dokumentära livsgärning. Han har efterlämnat ett värdefullt visuellt kulturarv som berör och inspirerar många människor. Särskilt ägnade han tid och engagemang åt att skildra landsbygdens traditionella livsformer, människor och miljöer. Kännetecknande för Sune Jonssons fotodokumentära arbeten är att de medverkar till att vidga vårt vetande och öka vår erfarenhet om samhällets förändring över tid. De bygger på kunskap och empati hos fotografen och beledsagas av text som fördjupar dess innebörd. Museet vill i det nya centrumet hålla hans arbetsmetoder levande genom fotoresidens, nya uppdrag till yngre fotografer/skribenter att skildra företeelser i vår samtid. En viktig samarbetspart är Sällskapet Sune Jonssons vänner (se bilaga A). Kronprinsessan Victoria inviger officiellt SJCD den 31 januari 2014 i samband med att Kulturhuvudstadsåret i Umeå invigs. Organisationen för Umeå2014 har beviljat medel för utställningsproduktioner under det första året (2014). Först presenteras utställningen Liv i Västerbotten med Sune Jonssons fotografi och film under tal liksom bildreportage från en nutidsresa i hans spår av fotografen/journalisten Tom Juslin, i samarbete med länstidningen Västerbottens- Kuriren. Vidare visas i maj augusti den kända fotografen Inta Rukas bilder från Lettland. Senare i höst under året presenteras ytterligare ett antal fotografer. Museet bekostar utställningslokaler, utrustning, en samordnande intendenttjänst samt än så länge begränsade verksamhetsmedel i årlig drift. Annan kompetens såsom tekniker, fotoarkiv, informatör, pedagog delas med övrig basverksamhet. Museets ambition är att centrets fotodokumentära verksamhet ska vara nydanande och bygga på regelbundet samarbete med externa kompetenser såsom frilansande fotografer, filmare och skribenter (genom s.k. fotoresidens) och att ämnen som är aktuella i samhället kontinuerligt ska undersökas, presenteras och diskuteras i program, seminarier m.m. Befintliga ordinarie basmedel räcker dessvärre till detta i inledningsskedet, utan utökas genom att söka särskilda projektmedel som kan möjliggöra utvecklingen av mer omfattande arbetsmetoder och för publik kunna visa resultatet av dessa. Projektet Eco Local in a Global World Tillsammans med sällskapet Sune Jonssons vänner har därför medel sökts och under hösten 2013 beviljats för att kunna genomföra ett specifikt konkret dokumentations- och utställningsprojekt om ett högst dagsaktuellt ämne, glesbygdsfrågorna i Norrlands inland. Det är en uppföljning av ett viktigt arbete som Sune Jonsson inledde för femtio år sedan och återkom till 1993 i boken Jordgubbar med mjölk (se bilaga B). Frågorna om framtidens odlingslandskap i Sverige, lokalproducerad mat, klimatförändringar och 1

2 ekologiska hållbara system är mycket aktuella och bör fördjupas i olika folkbildande sammanhang. Norrlandsfrågorna bär även inbyggda konflikter om riksintressen som just nu är aktuella; en kraftig gruvboom med mineralutvinning och miljöförstöring i ena vågskålen och höga naturvärden med spirande ekoturism och renskötsel i den andra. Demokratifrågor, jämlikhet, status, livsstil. Detta innehåller många frågor om det framtida Sverige, ska man kunna bo och verka i hela landet? Hur? Området har undersökts av forskare på senare tid, inte minst genom regional forskning vid Umeå universitet och av forskare på uppdrag av Landsbygdsdepartementet och landsbygdsnätverket. En viktig uppgift är att forskningen genom populära förmedlingsmetoder (genom utställningar, pedagogiskt material, webb, sociala media) kan komma människor till del. Ännu viktigare är att människor i inlandet får komma till tals och påverka utvecklingen. Projektet Eco Local in a Global World vill genom fotografiresidens uppdra åt fotografer/skribenter att undersöka och visa på de möjligheter och problem som finns i de fyra nordligaste länen; särskilt visa de positiva krafter som finns och som kan inspirera till efterföljd och bidra till kunskap, medvetenhet och engagemang hos människor om inlandets utveckling. Se vidare under rubriken Arbetsmetoder och aktiviteter. Projektfinansieringen är säkrad. Museet har i oktober beviljats statligt kulturstöd från Kulturrådet i form av utvecklingsbidrag i ett (av två) år i ett interregionalt samarbete under Bidraget utbetalas för ett år i taget och söks igen i augusti Dessa medel kan därmed inleda planeringen av projektet. Ett större anslag har i december 2013 garanterats av Kulturstiftelsen för att hela projektet, inklusive den publika delen, ska kunna genomföras på ett kvalitetsmässigt och tillfredställande sätt i fyra län. Museernas egeninsatser är klara. Mindre ansökningar till respektive region är inlämnade, men alla är ännu inte beviljade. Budget (se bilaga C) Projektets syfte: Syftet är att i de fyra nordligaste länen uppmärksamma livsvillkoren för inlandets befolkning och främja debatten om framtida hot och möjligheter ur ett lokalt och globalt perspektiv. Länsmuseerna är en viktig samarbetspart för regionens invånare. Åsikter om nuläge och historiska erfarenheter kan mötas på ett fruktbart sätt. Att lyfta det historiska norrländska perspektivet är viktigt idag då många kommuner hotas av kraftig avfolkning. Enligt Eurostat 2012 hade Sverige den största inflyttningen till städer i Europa. Det arkivmaterial som skapas kan vidare bevaras i museerna för framtida bruk. Målet är att göra yngre och äldre personer delaktiga i sin historia, bättre förstå samhällsutvecklingen och sin samtid samt inte minst inspireras till handling inför framtiden. För delmål, se under rubriken Arbetsmetoder och aktiviteter 2

3 Målgrupper Primärt är målgruppen yngre och äldre människor i länen som kommer ta aktiv del i glesbygds- dokumentationen och ännu fler som senare tar del av resultatet när utställningen visas i museerna, men även i mindre format i några inlandsorter. En bred målgrupp intressenter finns på landsbygden. Särskilt viktigt är att då att ungdomar blir engagerade i och delaktiga i framtidsfrågorna. Sekundärt är målgruppen alla som behöver vidga sitt vetande i glesbygdsfrågor, inte minst beslutsfattare samt även människor som är specifikt intresserade av dokumentära metoder. Arbetsmetod och aktiviteter En samtidsdokumentation av situationen i glesbygd görs under Om historia, nuläge, framtidsutsikter. Resultatet visas publikt och blir en ingång för framtidsdebatt och vidare engagemang. Projektets arbetsmetoder ska vara inkluderande och vända sig till många människor, proffs såväl som amatörer, unga såväl som gamla. Under första kvartalet 2014 visas en stor retrospektiv utställning att i Västerbottens museum med Sune Jonssons dokumentära arbeten. I samband med det inleds en uppföljning av tidigare dokumentationer från avfolkningsvågen på talet genom ett samarbete med utsedda verksamma dokumentärfotografer och skribenter. De ska göra fördjupade porträtt av människor/miljöer i norra Sverige om deras vardag och visioner idag. Museer i respektive län ska förmedla det nya insamlade i utställningsform, och även ta hand om, arkivera materialet från sitt område. Projektet stödjer därmed utvecklingen av nya arbetsmetoder i Centrum för dokumentärfotografi genom en konkret tematik kopplad till de samtida livsvillkoren i en problematisk landsände, Norrlands inland. Frågor om det är möjligt att leva i lokalsamhällen i en alltmer globaliserad värld är högst aktuella i området och intressant för flera andra delar av landet (och säkert även andra länder). Projektets aktiviteter: 1. En dokumentärfotografisk insamlingsresa i fyra glesbygdslän med inbjudna fotografer/ journalister. Fördjupning med besök hos ett antal länsbor och särskilt viktigt är att ungdomar involveras. En projektledare samordnar arbetet och planerar utställningens innehåll. (mars aug 2014.) Under januari 2014 ska lämpliga fotografer och skribenter utses för att kunna planera in deltagandet i projektet under En styrgrupp från sällskapet och de fyra länsmuseerna utser dessa. Kommunikation genom pressreleaser och webb, annonser, sociala media. 2. Insamling av levnadsberättelser och bilder om valda bygders förändring över tid. Förankring hos många genom studiecirklar och besök på högstadie- och gymnasieskolor. Samarbete med länsmuseerna om insamlingsmetoder, förmedling av resultat och arkivering. Samarbete med hembygdsföreningar, studieförbund, skolor. (febr sept 2014) Denna del förlitar sig på ideellt arbete och den tid skolor, föreningar och studieförbund kan avsätta. Den kan mycket väl starta under projektet och arbeta vidare under längre tid. 3. Produktion av utställning, bildspel och webbportal med insamlat material. (produktion sept dec 2014 av två likadana utställningar). 3

4 4. Utställningen ska visas i respektive länsmuseum och i mindre skala på ett antal platser i länen, förslagsvis på skolor/bibliotek. Turné i de fyra länen från februari 2015 under hela året. Visningsperioderna är februari maj och juni oktober Två museer visar utställningen parallellt med möjlighet till att visa extra material om det egna länet. Ett gemensamt bildspel, dokumentärfilm* och några få bilder kan visas på fler platser i länen med små utställningsytor. Kommunikation genom press, annonser, webb, sociala media, affischer, flyers mm. *Visning av dokumentärfilm om situationen i glesbygdslän bygger på produktioner som redan finns. Filmen visas i samband med utställningen. Samarbete med Filmresurscentra i VB, NB, Y och Z län som stödjer filmare med intressanta produktioner på gång. 5. Tillsammans ska delarna utmynna i ett studiematerial (med modern teknik) som ska inspirera fler aktiva unga medborgare att arbeta för en gemensam och demokratisk framtidsplanering. Samarbete med studieförbund. En tryckt katalog och en gemensam webbsida produceras. (hösten 2014) 6. Lagring och tillgängliggörande av materialet i museernas databaser och arkiv. Rapportskrivning med utvärdering. (jan- febr 2016) Tidplan: 1 mars oktober 2015 Olika delar: dokumentation, produktion, utställningsturnering, redovisning. Styrgruppen börjar planera detaljarbetet i januari Projektorganisation: Projektet drivs genom ett samarbetsavtal mellan Västerbottens museum och Sällskapet Sune Jonssons vänner tillsammans med länsmuseerna i Norrbottens, Västernorrlands och Jämtlands län som viktiga medaktörer. En styrgrupp bestående av representanter för de fyra länsmuseerna och sällskapet bildas. Projektledaren ansvarar för planering och samordning av aktiviteterna, rapporterar till styrgrupp och finansiärer. Museernas personal satsar viss arbetstid i projektet. Fyra arbetsgrupper bildas (en i varje län) med kompetens i museerna och de anlitade fotograferna/journalisterna inom varje län. Projektets övriga samarbetsparter: Bland samarbetsparterna finns givetvis de fotografer och journalister som anlitas för uppdragen. Samarbetsparter blir även de länsbor som nås (genom hembygdsföreningar, intresseföreningar, studieförbund, skolor) i respektive län. Elever i högstadie- och gymnasieskolor inbjuds att delta i varje län. Projektet söker även samarbete med regionala radio- och TV- redaktioner samt organisationerna för filmskapande i länen. Medie- och kommunikationsstrategi Vid projektstart när fotografer/skribenter är utsedda presenteras projektet för media. Under projektets gång ska fotografernas och skribenternas pågående arbete redovisas på webben, förslagsvis i en gemensam projektblogg. Pressreleaser görs om delaktiviteter, annonser i länstidningar och lokala nyhetsblad, projektnyheter sprids på sociala media och webben. Annonser, affischer och flyers görs till utställningen. 4

5 Uppföljning/utvärdering: I de norra länen har det senaste året startats flera uppror mot förändrade villkor i inlandet, beträffande försämrad sjukvård, skolnedläggningar och miljöhotande gruvanläggningar. Vi planerar att genom en enkät undersöka (ev i samarbete med Umeå universitet) huruvida ett projekt av denna typ kan göra att människor känner sig mer delaktiga i förändringsprocesser. Uppföljning angående medverkan görs med utvalda individer som intervjuas av de anlitade fotograferna/journalisterna genom enkäter, i studiecirklar och skolklasser. På museernas hemsidor skapas möjligheter för länsbor att föreslå och påverka museernas dokumentation i framtiden. I de länskulturnätverk som finns diskuteras även detta regelbundet. Besöksenkäter av hur innehållet tolkas planeras att utföras när utställningarna visas. Fortsatta årliga fotoseminarier i SJCD och nätverkskontakter ger tillfällen till regelbunden inventering av olika intressenters behov av att utveckla dokumentärfotografin vidare. Kvantitativa mätbara delmål Fyra större dokumentära arbeten utförs i fyra län av de som får uppdragen. Ett antal levnadsberättelser, bestående av intervjuer, fotografiskt och filmmaterial, samlas in i varje län bland yngre och äldre personer. Materialet arkiveras i länsmuseerna. Resultatet av dokumentationerna sammanställs och presenteras för publik i utställningsform, på webben och som pedagogiskt material i fyra län. Kvalitativa mätbara mål En enkät om delaktighet och engagemang i samhällsfrågor bland yngre och äldre deltagare i projektet utförs. De dokumentära arbetsmetoderna i SJCD testas och utvärderas. En enkät görs bland utställningsbesökare i samband med att utställningen turnerar runt i länen. Långsiktig påverkan och hållbarhet: Genom att driva ett konkret samarbetsprojekt av den här typen kan värdet av kontinuerlig dokumentärt arbete lättare förstås för gemene man såväl som för beslutsfattare. Tanken med att kunna driva ett utvecklingsprojekt med ovan beskrivna metoder är att museerna ska hitta nya vägar att förstärka sina dokumentära uppdrag. I en tid när offentliga kulturinstitutioner brottas med små anslag i förhållande till sina uppdrag måste andra lösningar prövas. Museerna besitter inte all kompetens, men borde kunna hitta nya former att samarbeta med andra experter. Det bör därför i projektet även undersökas hur man organisatoriskt kan uppnå framtida synergieffekter med samarbete med andra befintliga aktörer, t.ex: Yrkesverksamma fotografer och journalister (frilansande) SVT- produktioner dokumentärer Dokumentärfilmare (frilansande) Samarbete med tidningar och studieförbund. Samarbete med skolor. Användning av nyare teknik. 5

6 Vidare behövs samordning i det offentligt ägda museisverige där någon utses att samordna ansvaret för dokumentärfotografins utveckling. Det handlar bl.a. om att tydliggöra den fotografiska bildens betydelse som förmedlare av historisk kunskap om samhällsförändring, utverka strategier och möjliggöra framtida dokumentationer för lämpliga aktörer. På längre sikt äskar Västerbottens museum därför utökade anslag från sina ägare och staten för att kunna ta ett nationellt ansvar beträffande metodutveckling och bruk av visuellt kulturarv genom kontinuerliga dokumentära uppdrag i samtiden inom fotografi/film och utveckla publikarbete kring detta. 6