Handlingsplan Skapande Skola 2014 Skapande Skola. Storumans kommun Fritids, Kultur och Utbildningsnämnden Kaarina Åström, kulturansvarig

Transkript

1 Handlingsplan Skapande Skola 2014 Skapande Skola Fritids, Kultur och Utbildningsnämnden Kaarina Åström, kulturansvarig

2 Handlingsplan för Skapande skola i 2014 Bakgrund I landskapet Lappland inom Västerbottens län ligger, till ytan en av Sveriges största kommuner. Här lever och verkar knappt 6000 innevånare omgivna av både skogsland/inland och fjällnatur. I kommunen finns tre byaskolor och i centralorterna Storuman och Tärnaby finns fem grundskolor samt sameskola. Kommunen driver eget gymnasium. All vuxenutbildningen samordnas i vårt Lärcentrum. I Storuman finns också en folkhögskola i Landstingets regi som har ett musik/teknikprogram. Avståndsmässigt har vi ca 20 mil mellan våra grundskolor från väster till öster. Resekostnaderna blir därför mycket höga när skolorna önskar samverka med varandra och när olika kulturutbud genomförs. Minoritetsspråken syd-, ume-, nord-, och lulesamiska är prioriterade och bedrivs vid flera skolor. Kommunen tar emot ensamkommande flyktingbarn och vuxna flyktingar med familjer. I dagens läge finns ett 40 tal olika språkgrupper inom kommunen. I Tärnafjällen finns landets första samiska kulturreservat, Atoklimpen. Skytteanska skolan har i samverkan med länsmuseet arbetat med projektet På spaning kring Atoklimpen. Projektet som startade 2008 ingår numera i den ordinarie skolundervisningen. Sedan 2011 har högstadieskolorna arbetat med musikalen Stor-Nila och Lill-Docka. Premiärer genomförs under våren vid Röbroskolan och Skytteanska skolan. Eleverna kommer också att få möjlighet att ta del av Finnbackskolans och Sävar skolas arbeten. Dessa skolor har varit våra följeskolor i projektet som även ingår i Norrlandsoperans River Stories projekt. Linnéuniversitetet har på uppdrag av Myndigheten för Kulturanalys följt vårt arbete. Projektet har hittills redovisats i samband med den nordiska konferensen Medskapandets konst i Umeå, i samband med Västerbottensveckan på Grand hotell i Stockholm som hade temat Kulturburen tillväxt. Vid startskottet Kulturhuvudstadsåret och premiären för vokalgruppen Framest konsert i Storuman spelades en akt från musikalen. Ett kulturläger genomfördes hösten-13 i Storuman, där alla medverkande skolor i länet deltog. Norrlandsoperan, Västerbottensteatern, länets slöjdkonsulenter, Film i Västerbotten och Kulturakademin i Storuman var skolornas samarbetspartners. Alla elever från förskolan till gymnasiet/vuxenutbildningen tar årligen del av konserter, dans- och teaterföreställningar. Workshops tillsammans med de professionella aktörerna planeras i allt högre grad in i skolans ordinarie arbete avslutades med en mycket uppskattad babykonsert i samarbete med Norrlandsoperan. Mikael Niemi inför filminspelning på Röbroskolan, 2013

3 Elevinflytande Efter varje kulturaktivitet sker muntliga och skriftliga utvärderingar med eleverna. Resultaten sammanställs inom Kultursamverkansgruppen i kommunen och ligger till grund för kommande läsårs kulturupplevelser visar att eleverna uppskattat samarbetet med författaren Mikael Niemi och kompositören Per Egland. Östra kommunens elever efterfrågar mer dans och de yngre eleverna önskar sig många olika uppleverser som ex. dans och dockteater. Årligen genomför vi öppna möten i Storuman och Tärnaby där föreningar och allmänheten deltar i samtal om kultur. Vid dessa möten redovisas kulturarbetet och tas nya förslag och idéer fram. Berättarforum, författarbesök, hembygdshistoria och samverkan mellan äldre och yngre är populära diskussionsområden. Storuman Fritid får in många synpunkter och idéer, inte minst via sin Facebook-sida. Ett ungdomsforum kommer att start under våren. Per Egland i samarbete med elever från Skytteanska skolan, 2013 Pågående insatser Musikalen Stor-Nila och Lill-Docka har premiär den 12 februari i Storuman och den 8 maj i Tärnaby. Det studiehandledningsmaterial som tagits fram har påverkat de pedagogiska samtalen vid skolorna. Fler ämnen har anslutit till musikalen som exempelvis hemkunskap. I allt högre utsträckning betraktas de kreativa processerna som viktiga i skolorna. Röbroskolans och Skytteanska skolornas tjänstefördelningar och lokala pedagogiska planeringar har påverkats av det pågående arbetet och fördjupat flera ämnens innehåll med syftet att eleverna ska nå sina mål i högre utsträckning. Förankringsprocessen behöver fortsättningsvis intensifieras så att olika kulturella uttryck skrivs in i skolornas lokala pedagogiska planeringar. Skolledargruppen i kommunen tar regelbundet upp samtal om hur kultur, stödet från professionella aktörer, närsamhället och föreningslivet, ska påverka måluppfyllelsen i våra skolor.

4 Tomas Colbengtsson i samarbete med elever från Sameskolan och medieprogrammet på Luspengymnasiet 2013 Mål Kommunens kulturplan beskriver vikten av att barn och unga ska ha goda möjligheter att delta i det kultur och fritidsutbud som erbjuds. Alla barn ska varje läsår få ta del av musik, film, dans och teater. Eleverna ska också ges goda förutsättningar för eget kulturskapande och ha inflytande över utbudet i kommunen. Syfte och målsättning Arbetet med musikalen Stor-Nila och Lill-Docka har visat oss hur vi kan fördjupa arbetet med läs-, skriv- och berättande processer i skolan. Det har visat på elevernas intresse av sin hembygdshistoria och hur nutid och dåtid kan flätas samman. Samverkan med externa aktörer har fått större betydelse och påverkar fördjupningsprocesser i skolan. Hela Storuman läser är en idé som kommunbiblioteket skickat ut för respons bland skolorna. Alla skolor är positiva till att jobba vidare med detta förslag. Det blir en naturlig övergång från musikalskapandet och författandet som många elever upplevt så positivt. Syftet är att fokusera på det skrivna ordet och lyfta fram det roliga i att ta del av berättelser i textform samt skapa egna texter. Förutom författarbesök, skrivarverkstäder, praktisk boktillverkning, högläsning, workshops så vill vi ragga läsambassadörer dit det inte är vanligt att vända sig. Förslagsvis tävlingsförare i skoter, hockeyspelare, idrottsmän och kvinnor inom olika grenar. Genrer inom exempelvis tecknade serier, manga, vampyrböcker, fantasy, humor, poesi osv. ska synliggöras i workshops med professionella aktörer. Läsambassadörerna Johanna Lindbäck ( ) och Johan Unenge ( ) kommer att kontaktas. Vi vill bjuda in tv/dataspelsförfattare som kan berätta om hur man skriver den typen av berättelser. Vi vill fortsätta samarbetet med Per Egland och Kulturakademin, så att elevernas texter kan tonsättas. Vi vill bjuda in författare från andra språkområden som exempelvis den samiska författaren Ann-Helén Laestadius. Vi vill samverka med barnboksförfattare som påbörjar en historia som eleverna kan skriva färdigt. Vi vill få till samverkan med närsamhället där studieförbund, BVC och andra aktörer kan erbjuda föräldrar och mor- och farföräldrar sagokurser. Vi vill utveckla olika former av berättarforum. Vi vill att våra elever ska kunna besöka länets olika kulturinrättningar som exempelvis Västerbottens muséet, Skogsmuséet och Bildmuséet. Arbetet ska beskrivas i skolornas lokala pedagogiska planeringar.

5 Ett dansresidens planeras till hösten. Hemvändarprojektet via länets danskonsulenter möjliggör delvis dansaren Emelie Bomans projekt, som ska utföras på Atoklimpen. Dansen ska videofilmas och bl.a. bilda underlag för samarbetet med eleverna inom i första hand västra kommunen. Dansworkshops ska genomföras och eleverna ska även göra ett videosvar. Förhoppningen är att vi ska kunna knyta filmskaparen Linnea Sigurdsson till detta arbete. Kursplanerna som blir berörda Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Svenska som andraspråk Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Musik Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke- och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Bild Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår. Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

6 områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Hem- och konsumentkunskap Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll. Slöjd Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar. Planering och utvärdering En planeringsgrupp med representanter från skolorna, biblioteken, landstinget, skolledningen, Kulturakademin och studieförbunden håller i samordningen. Arbetsplatsernas planeringsträffar tar regelbundet upp planens innehåll och utvärderar fortlöpande. Kultursamverkansgruppen håller i den övergripande budgeten och utvärderingen.

7 Skolornas kvalitetsrapporter redovisar arbetet och de lokala pedagogiska planerna påverkas under arbetets gång. Ansvariga ämneslärare planerar för att det skrivna ordet och berättandet lyfts fram i de lokala pedagogiska planeringarna. Eleverna utvärderar workshops och annat arbete inom sina klassråd och/eller med ansvariga lärare. Skolledargruppen tar del av rapporteringen och analyserar fortlöpande dilemman och behov. Målgrupp Elever från förskoleklass till åk 9 deltar i Hela Storuman läser. Samverkan med lokala aktörer, professionella aktörer som författare, teatergrupper och teaterpedagoger ska planeras in. Elever vid Skytteanska skolan och Slussfors skola arbetar även med dans som uttrycksform inom Hemvändarprojektet. De elever som väljer att fördjupa sig i musik ska kunna kombinera detta intresse med det skrivna ordet. Samverkan sker med Kulturakademin och kompositören Per Egland. Affisch framtagen i samarbete med konstnär Tomas Colbengtsson och medieprogrammet Luspengymnasiet

8 Följande medel äskas för läsåret Kostnaderna omfattar workshops med författare, kompositör, teaterpedagoger, dansare och filmare. Kostnaderna omfattar även resor och boende för elever och kulturutövare. Samt kostnader för seminarier Löner/arvoden till professionella kulturutövare Workshops Resor/boende Material/böcker Totalt