Vågar företagare vara företagare?

Vågar företagare vara företagare? En analys av hur politisk risk påverkar företagande Fredrik Bergström, ek. dr., vd, HUI Jonas Arnberg, analytiker, HUI

Innehållsförteckning 1. INLEDNING...8 2. POLITISK RISK VAD ÄR DET?...10 2.1 FÖRETAGANDET PÅVERKAS AV RISK OCH AVKASTNING...10 2.2 DEN POLITISKA BESLUTSPROCESSEN OCH REGELFÖRÄNDRINGAR...11 2.3 DET FINNS OLIKA TYPER AV POLITISK RISK...14 2.4 FÖRETAG MÅSTE HANTERA POLITISK RISK...18 3. FÖRETAGEN OCH REGELBÖRDAN...19 3.1 REGELBÖRDAN ÄR KOSTSAM FÖR FÖRETAGEN...20 3.2 REGELFÖRENKLING HÖJER FÖRETAGENS PRODUKTIVITET...23 3.3 REGELFÖRENKLING PÅGÅR, MEN ANTALET NYA REGLER ÖKAR HELA TIDEN...24 4. VEM VÅGAR SATSA NÄR MAN INTE VET VAD SOM GÄLLER? NÅGRA EXEMPEL PÅ POLITISK RISK...26 4.1 RÄTT TILL HELTID...27 4.2 EN ALKOHOLPOLITIK I FÖRÄNDRING...30 4.3 MILJÖSKATT PÅ FLYGET...31 4.4 TEXTILKVOTER MELLAN EU OCH KINA...33 4.5 PLAN- OCH BYGGLAGEN OCH DETALJHANDELSETABLERINGAR...35 4.6 HOTELLPAKET OCH MOMSEN...37 4.7 KOMMUNERNA OCH GYMMEN...39 5. VÅGAR FÖRETAGARE VARA FÖRETAGARE?...41 REFERENSER...45

Förord Denna rapport har skrivits på uppdrag av Svenskt Näringsliv av Fredrik Bergström (HUI) och Jonas Arnberg (HUI). Författarna har även haft hjälp av Malin Blank, Richard Hellner, Emma Hernell och Fredrik Kolterjahn. Samtliga vid HUI. Katarina Kilander har korrekturläst texten. Kontaktpersoner på Svenskt Näringsliv har varit Alexandra Stråberg-Andersson och Stefan Fölster. Författarna svarar själva för rapportens innehåll och slutsatser. Stockholm i juni 2006 Fredrik Bergström, ek. dr., vd HUI Jonas Arnberg, analytiker HUI

Sammanfattning Syftet med denna rapport är att diskutera hur politisk risk, det vill säga all affärsmässig risk som kan hänföras till politiskt beslutsfattande, påverkar nyföretagande och företagens vilja att växa och anställa. Politisk risk har blivit en realitet för många företag och är en viktig komponent för förståelsen av vad som skapar ett bra respektive mindre bra företagsklimat. Politisk risk uppstår bland annat som en konsekvens av att svenska företag berörs av ett stort antal lagar och regler. Dessa lagar och regler är dessutom inte heller på något sätt konstanta utan förändras hela tiden, vilket helt kan ändra förutsättningarna för företagande i både positiv och negativ riktning. Förändringar kan också påverka företag i olika utsträckning men det råder ingen större tvekan om att företag måste ta hänsyn till politiskt beslutsfattande, det vill säga förhålla sig till politisk risk på samma sätt som man måste förhålla sig till vanliga marknadsrisker. Rapporten har följande upplägg. I kapitel 2 analyseras begreppet politisk risk. Vad är politisk risk? Vilka är drivkrafterna bakom politisk risk? Vilka typer av politisk risk finns det? Hur kan företagen förhålla sig till den politiska risken? I kapitel 3 beskrivs den regelbörda som företagen möter. I kapitel 4 presenteras ett antal exempel på förändrade lagar och regler som ger upphov till politisk risk. I kapitel 5 förs en avslutande diskussion. Rapportens viktigaste slutsatser rörande den politiska risken är följande (kapitel för kapitel): Kapitel 2. Politisk risk vad är det? Syftet med detta kapitel är att diskutera begreppet politisk risk och dess koppling till företagens benägenhet att investera och växa. Företagares beslut att genomföra olika satsningar påverkas av den avkastning och risk som de möter. I och med att politiska beslut påverkar företagens vardag måste företagarna ta hänsyn till både marknadsrisk och politisk risk. Politisk risk kan definieras som all affärsmässig risk som kan hänföras till politiskt beslutsfattande. Om den politiska risken blir för stor påverkar detta den potentiella företagarens benägenhet att starta företag och etablerade företagares benägenhet att utveckla sina verksamheter. Det finns olika typer av politisk risk: o I ett internationellt perspektiv kan man prata om landsrisker. Vissa länder är mer instabila än andra. o De inhemska politiska riskerna är i fokus i denna rapport. Rapporten fokuserar inte på den typ av risker som kan hänföras till finans-, valuta- och penningpolitiken utan mer på den typ av politiska risker som kan hänföras till förändringar i lagar och regler. Förslag om ny lagstiftning skapar osäkerhet om huruvida den kommer att införas eller inte. Tillämpningen av lagar och regler är många gånger oklar, vilket innebär att företagen känner osäkerhet. En typ av politisk risk är så kallad okunskapsrisk som beror på att företag inte har tid eller resurser att informera sig om alla lagar och reglers innebörd. 4

Det offentliga kan genom att agera på privata marknader snedvrida konkurrensen och skapa osäkerhet för företagen. Ett exempel är när kommunerna satsar på subventionerade gym i badhusen. All förändring behöver inte vara negativ. Även om varje nytt politiskt beslut som påverkar näringslivet innebär en viss risk finns det anledning att betona att vinsterna med att förändra regelverk så att företagsklimatet förbättras både på kort och lång sikt kan vara större än de problem som förändringen i sig ger upphov till. Politisk risk är en realitet och företag måste hantera denna risk. Fyra strategier kan identifieras. Samtliga strategier är förknippade med kostnader för företagen. o En strategi är att avstå från att investera, att göra en mindre investering alternativt att satsa på en helt annan marknad. o Företagen kan försöka teckna någon form av försäkring mot den politiska risken. Denna möjlighet finns ibland vid internationella affärer (exempelvis via Exportkreditnämnden), men är mindre vanlig när det gäller inhemska politiska risker. o För att minimera den politiska risken kan företag också investera resurser i att informera sig om de politiska riskerna genom att exempelvis bygga upp avdelningar som ägnar sig åt politisk omvärldsanalys. o En fjärde strategi är att försöka påverka sannolikheten för vissa politiska beslut genom aktivt informations- och påtryckningsarbete. Kapitel 3. Företagen och regelbördan I detta kapitel beskrivs den regelbörda som svenska företag måste förhålla sig till och de administrativa kostnader som reglerna ger upphov till. Exempelvis måste företagen i större eller mindre utsträckning förhålla sig till 1 270 lagar, 2 300 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd. Nutek uppskattar att företagens administrativa kostnader för regelbördan uppgår till 60-70 miljarder kronor årligen. Skatte-, miljö- och arbetsmarknadsområdena är de mest administrativt betungande områdena. Internationella jämförelser visar att regelverk kan utformas på sätt som ger upphov till olika administrativa kostnader. Exempelvis är momslagstiftningen drygt fyra gånger kostsammare för företagen att hantera rent administrativt jämfört med i Danmark. Danska studier visar att regelförenkling bidrar till ökad tillväxt. Näringslivets Regelnämnd (NNR) konstaterar att ett regelförenklingsarbete har kommit igång i Sverige, men att antalet regler som företagen måste beakta ökar trots det. NNR gör också bedömningen att förändringar av regler i de flesta fall leder till ökade administrativa bördor för företagen. NNR konstaterar också att den svenska regeringen inte har en lika uttalad strategi för regelförenkling som exempelvis Danmark och Nederländerna Kapitel 4. Vem vågar satsa när man inte vet vad som gäller? Några exempel på politisk risk I detta kapitel presenteras ett antal illustrativa exempel som fångar olika dimensioner av den politiska risken. De fall vi tittar närmare på är framförallt relevanta för handels-, service- och tjänstesektorerna. Orsaken till detta är att dessa sektorer utgör viktiga delar av ekonomin och det är också i dessa delar som många menar att det finns en stor potential att öka sysselsättningen. Om företag i dessa sektorer möter alltför mycket politisk risk är det en bidragande orsak till att sysselsättningen inte ökar i den utsträckning som vore önskvärt. 5

Några exempel på politisk risk: Typ av politisk risk Följd för företagen Fallstudier Förslag och införande av nya lagar och regler Förändring av lagar och regler medför att företagen måste sätta sig in i nya regelverk. Regelverken kan också komma att påverka företagets verksamhet. Företagen upplever också en oklarhet om huruvida lagen kommer att träda i kraft eller ej, vilket påverkar viljan att ta affärsmässiga beslut. Rätt till heltid Förändring av alkoholpolitik Miljöskatt på flyget Textilkvoter gentemot Kina Tillämpning av lagar och regler Svårbegripliga lagar och regler Snedvriden konkurrens till följd av offentlig verksamhet Tillämpningen av nya och existerande lagar och regler är ibland oklar. Detta innebär en politisk risk för företagen som de måste förhålla sig till. Vissa områden har en så stor mängd regler att många företag inte vet om man uppfyller kraven eller ej, vilket skapar en osäkerhet. Företagen möter en offentlig aktör (exempelvis kommunen) som erbjuder varor/tjänster till subventionerade priser. Detta innebär en politisk risk som kan påverka potentiella och etablerade företagares vilja att satsa. Plan- och bygglagen och butiksetableringar Momslagstiftningen och hotellpaket Kommunerna och gymmen Kapitel 5. Vågar företagare vara företagare? I det avslutande kapitlet presenteras några förslag till reformer som de politiska beslutsfattarna bör beakta så att fler vågar bli företagare och fler företagare vågar växa. Några slutsatser är: Det offentliga bör inte bidra till att företagande blir mer riskfullt än vad det är. Detta innebär att de politiska beslutsfattarna bör beakta att politiska beslut ger upphov till politisk risk. En prioriterad uppgift framgent är att skapa en bättre förståelse för hur potentiella och etablerade företag påverkas av de lagar och regler och förändringar av desamma som de måste förhålla sig till. Vidare bör nya lagar och regler i större utsträckning ta hänsyn till de indirekta risker och kostnader som de ger upphov till för företagen. För att företagare skall våga vara företagare krävs också att de får en rimlig ersättning för den risk företagande innebär. Detta innebär att de många regler som missgynnar småföretagande (exempelvis 3:12-reglerna) bör reformeras. För att skapa bästa möjliga företagsklimat (vilket är en nödvändig förutsättning för att svensk ekonomi skall utvecklas på ett positivt sätt) bör den övergripande principen vara att endast förändringar som bidrar till ett förbättrat företagsklimat skall bejakas. Positiva förändringar innebär i sig att den politiska risken ökar och därför bör förändringsprocessen vara förutsägbar och tydlig för företagen. Då politisk risk är en realitet för många företag behövs det också mer kunskap och analys om begreppet i sig och om hur den politiska risken påverkar företag. För att öka kunskapen kan det också behövas systematiska mätningar av hur den politiska risken utvecklas över tiden. 6

Regeringen bör även inspireras av det arbete som exempelvis pågår i Danmark och sätta upp mål för hur regelverken kan bli enklare, mindre kostsamma, mer tillväxtbejakande och inte minst mer förutsägbara. En annan form av analys som bör uppmuntras är analys av den politiska riskens drivkrafter och vad som kan göras för att minska den. 7

1. Inledning För att näringslivet skall utvecklas på ett positivt sätt krävs att företagen möter ett gynnsamt företagsklimat. När företagsklimat diskuteras lyfts ofta faktorer som hur väl utbildningssystemen fungerar och hur det står till med möjligheten att utveckla innovationer. 1 Stabil och väl fungerande finans- och penningpolitik ses också ofta som centrala komponenter i ett bra företagsklimat. Även attityder till företagande är något som brukar nämnas. Av vikt är också om de incitament som lagar och regler ger upphov till bejakar företagande eller inte. 2 Huruvida det offentliga begränsar och/eller snedvrida konkurrensen på marknader är också av betydelse. En annan sida av företagsklimatet är hur administrativt betungande regelverken är för företagen. Syftet med denna rapport är att komplettera ovan nämnda faktorer med en diskussion om hur politisk risk, det vill säga all affärsmässig risk som kan hänföras till politiskt beslutsfattande, påverkar nyföretagande och företagens vilja att växa. Bakgrunden till rapporten är att även om svensk ekonomi för tillfället kännetecknas av en relativt stark utveckling så finns det en rad långsiktiga problem som stör bilden. Bland annat den långsiktigt svaga ekonomiska utvecklingen för den svenska ekonomin. För 40 år sedan var Sverige ett av världens rikaste länder. Så är inte fallet längre. Den dåliga sysselsättningsutvecklingen i Sverige under det senaste decenniet, det bristande nyföretagandet och det faktum att sysselsättningstillväxten i svenskägda företag är större utomlands än i Sverige är andra faktorer som oroar. Den kanske viktigaste orsaken till att rapporten har skrivits är dock den omfattande mängd lagar och regler som företag måste förhålla sig till. Lagar och regler som bidrar till att skapa politisk risk och som utgör en viktig del av det svenska företagsklimatet. 1 Vad som krävs för att näringslivet skall utvecklas på ett positivt sätt är ett stort forskningsområde inom de ekonomiska disciplinerna. Inom nationalekonomin berörs dessa frågor bland annat i de många analyserna av den ekonomiska tillväxtens drivkrafter, se exempelvis Jones (2002) för en lättillgänglig översikt. Det finns även ett stort antal internationella jämförelser av företagsklimatet. Två exempel på detta är Världsbankens sida www.doingbusiness.org eller World Economic Forums (www.worldeconomicforum.com) globala konkurrenskraftsindex.. Det finns också regionala företagsklimatsanalyser, se till exempel Svenskt Näringslivs mätningar av företagsklimatet i landets kommuner (www.svensktnaringsliv.se). Att göra objektiva mätningar av företagsklimatet är inte lätt och de olika bedömningar som finns mäter inte alltid samma sak och är inte heller entydiga. 2 Regler används i rapporten som ett samlingsbegrepp för alla de förordningar, föreskrifter och allmänna råd som företag måste förhålla sig till utöver lagstiftningen. 8

Svenska företag berörs exempelvis år 2006 av 1 270 lagar, 2 300 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd. Dessa lagar och regler är dessutom inte heller på något sätt konstanta utan förändras hela tiden, vilket helt kan ändra förutsättningarna för företagande i både positiv och negativ riktning. 3 Förändringar kan också påverka företag i olika utsträckning men det råder ingen större tvekan om att företag måste ta hänsyn till politiskt beslutsfattande, det vill säga förhålla sig till politisk risk på samma sätt som man måste förhålla sig till vanliga marknadsrisker. Ökar risken krävs en bättre förväntad avkastning för att motivera en investering. Högre risk, oavsett om det är politisk risk eller marknadsrisk, kan således avskräcka från investeringar. Trots att politisk risk är något som är en realitet finns det förvånansvärt lite forskning om hur inhemskt skapad politisk risk påverkar företag. 4 Mycket av det som är gjort analyserar framförallt hur existerande regelverk påverkar företagandet och inte så mycket vad kontinuerliga förändringar i regelverken innebär. Ett undantag är den gren inom nationalekonomin som kallas för institutionell ekonomi där det finns en diskussion om värdet av goda och stabila spelregler. Ofta är dock den institutionella analysen fokuserad på att förklara mycket långsiktiga förändringar i den ekonomiska historien. 5 Det finns med andra ord en kunskapslucka som behöver fyllas. Syftet med denna rapport är inte att ge alla svar utan rapporten syftar snarare till att resa frågan, diskutera olika dimensioner av begreppet politisk risk samt till att ta fram några intressanta illustrationer av vad politisk risk är. En begränsning i denna rapport är att vi framförallt fokuserar på lagar och regler och inte på exempelvis finans- och penningpolitikens påverkan på näringslivet. Även om det inte är helt enkelt att göra denna avgränsning innebär den att fokus ligger mer på områden som exempelvis arbetsmarknadslagstiftning, momsreglerna och plan- och bygglagen. 3 Exempelvis infördes under första halvåret 2006 knappt 900 författningar. Ett stort antal av dessa var förändringar av befintlig lagstiftning, se Regeringskansliet (2006). 4 Den forskning som finns fokuserar framförallt på politisk risk vid internationella affärer. Hur påverkas exempelvis multinationella företags direktinvesteringar i olika länder av den politiska risken som finns i ett land? En hel del av denna forskning baseras på riskindex som organisationer som OECD, Moody s med flera tar fram. 5 Se exempelvis North (1990). 9

Rapporten har följande upplägg. I kapitel 2 analyseras begreppet politisk risk. Vad är politisk risk? Vilka är drivkrafterna bakom politisk risk? Vilka typer av politisk risk finns det? Hur kan företagen förhålla sig till den politiska risken? I kapitel 3 beskrivs den regelbörda som företagen möter. I kapitel 4 presenteras ett antal exempel på förändrade lagar och regler som ger upphov till politisk risk. I kapitel 5 diskuteras bland annat hur den framtida analysen av politisk risk bör gå vidare. 2. Politisk risk vad är det? Syftet med detta kapitel är att diskutera begreppet politisk risk och dess koppling till företagens benägenhet att investera och växa. Kapitlet inleds med en diskussion om vad som påverkar företags investeringsbenägenhet. Därefter följer en diskussion om vad som karaktäriserar politisk risk. 2.1 Företagandet påverkas av risk och avkastning De flesta företag strävar efter bästa möjliga vinst. De som inte uttryckligen har det som mål måste i alla fall se till att de inte går med förlust annars kommer de att konkurreras ut. Det ekonomiska problemet för företag är således att gå med vinst, vilket innebär att de totala intäkterna skall vara större än de totala kostnaderna. Vinsten påverkas av en mängd faktorer. Hur efterfrågade är de produkter som företaget erbjuder och hur väl står de sig i konkurrensen med andra företag? Vilka kostnader har företaget för material, lokaler, löner med mera? På kort sikt kan företagaren ofta ha en relativt god överblick över förväntade intäkter och kostnader, men ju längre tidsperspektiv man anlägger desto större blir osäkerheten. Kommer företagets produkter att efterfrågas nästa år eller kommer konkurrenterna att komma med bättre erbjudanden? Kommer lokalhyrorna att stiga och vad händer med räntan? Kommer nästa avtalsförhandling att leda till kraftiga löneökningar eller inte? På lång sikt ökar med andra ord osäkerheten för företagaren, men även på kort sikt kan det oväntade inträffa. Den viktigaste kunden kan gå i konkurs, terrorister kan skapa oro som leder till stigande räntor, vilket i sin tur fördyrar en planerad investering. Företagarens vinst är med andra ord inte säker utan kommer att variera såväl av påverkbara som icke påverkbara orsaker. De risker företagen möter kan delas upp i marknadsrisk, politisk risk och övrigt. Till gruppen övrigt hör faktorer som att exempelvis en maskin går sönder eller att butiken brinner ner. 10

Många av dessa risker går relativt enkelt att hantera då de är försäkringsbara. Marknadsrisk är alla de riskmoment som inte går att härleda till politiska beslut eller till gruppen övrigt. Exempel kan vara en plötsligt förändrad efterfrågan på en viss typ av kläder på grund av modeväxlingar, eller att det plötsligt etableras en ny och mycket vass konkurrent på marknaden. Till de politiska riskerna hör alla de osäkerhetsmoment som är kopplade till politiskt beslutsfattande. Ett klassiskt exempel är när ett land har fasta växelkurser och regeringen kan förändra valutans växelkurs. Politisk risk kan även uppstå i mindre skala. Det kan handla om någon ny arbetsmarknadslagstiftning som underlättar eller försvårar för företagaren. Osäkerhet om den framtida vinsten i ett företag eller avkastningen på en specifik investering kan påverka företagarens benägenhet att starta/driva företag eller genomföra en investering. Är osäkerheten stor krävs det en hög avkastning för att företagaren skall våga satsa. Ett exempel på detta är att en investerare kräver högre avkastning för att investera i optioner än i obligationer. 2.2 Den politiska beslutsprocessen och regelförändringar Den politiska beslutsprocessen kan påverka näringslivet på en mängd sätt. Via exempelvis finans- och penningpolitik, handelspolitik, utformningen av lagar och regler, genom att agera på marknaderna som köpare och säljare av varor och tjänster eller genom att begränsa/öppna upp konkurrensen på olika marknader. Politiska beslut bestämmer med andra ord i stor utsträckning spelreglerna för näringslivet och för entreprenörerna. Detta har i sin tur effekter på den långsiktiga ekonomiska tillväxten. Enligt många ekonomer fyller entreprenören en central funktion för tillväxtprocessen. Det är, enligt exempelvis Joseph Schumpeter, entreprenören som introducerar och förverkligar nya affärsidéer 6 och det är, enligt Israel Kirzner, entreprenören som upptäcker vad kunderna efterfrågar och som också är alert och uppmärksam på tidigare ouppmärksammade vinstmöjligheter 7. Huruvida entreprenörerna använder sin entreprenöriella kraft på ett sådant sätt att det bidrar till en god ekonomisk utveckling eller inte beror enligt Baumol (2002) på 6 Se Schumpeter (1911). 7 Se Kirzner (1978). 11

vilka incitament/spelregler de möter. Enligt Baumol kan man, beroende på vilka spelregler som gäller i ekonomin, identifiera tre typer av entreprenörer. Den produktiva entreprenören är den som möter lagar och regler som är av den karaktären att entreprenören har incitament att ägna sig åt verksamheter som bidrar till den ekonomiska tillväxten. I en ekonomi med ett bra företagsklimat vad gäller beskattning, lagstiftning, konkurrens med mera kommer entreprenören att starta och driva företag som bidrar till den ekonomiska tillväxten. Den improduktiva entreprenören möter lagar och regler som inte ger samma incitament att engagera sig i produktiva verksamheter. Om det är så att det är mer lönsamt att försöka få företagsstöd snarare än att utveckla företaget eller om det är mer lönsamt att försöka påverka politikerna att införa lagar som gynnar vissa grupper på bekostnad av andra så kommer entreprenörerna att ägna sig åt detta. Denna typ av entreprenöriell verksamhet (ofta kallad rent-seeking i den nationalekonomiska litteraturen) bidrar inte till den ekonomiska utvecklingen. Om de spelregler som entreprenören möter är riktigt dåliga så kan han/hon förvandlas till en destruktiv entreprenör, vilket är en entreprenör som använder sin entreprenöriella kraft på ett sådant sätt att han/hon snarare bidrar till att en ekonomi går tillbaka. Enligt Baumol och andra ekonomer som är intresserade av den långsiktiga ekonomiska utvecklingen är de spelregler som entreprenörerna möter avgörande. 8 Under de perioder av den ekonomiska historien som ekonomier har upplevt en god långsiktig utveckling har spelreglerna bejakat det produktiva entreprenörskapet, medan de perioder som varit mindre gynnsamma har karaktäriserats av spelregler som givit entreprenörerna incitament att ägna sig åt improduktiva och destruktiva aktiviteter. Utifrån ovan modell (spelreglerna påverkar entreprenörerna) är den relevanta frågan i denna rapport hur politisk risk kan tänkas påverka en företagare (eller en blivande företagare). Denna fråga diskuteras i ett senare avsnitt, men innan dess kan det finnas anledning att diskutera den politiska riskens drivkrafter och också vilka olika former av politisk risk det kan tänkas finnas. 8 Se även North, Mokyr, Rosenberg/Bridzell med flera. 12

Lagar och regler förändras kontinuerligt, något som ger upphov till en osäkerhet som de berörda måste förhålla sig till. Frågan är vad som ligger bakom förändringarna. Ett svar kan vara att de politiska beslutsfattarna och tjänstemännen reagerar på förändringar i ekonomin (till exempel en konjunkturnedgång) eller andra omvärldsförändringar (till exempel ny lagstiftning från EU) och anpassar lagar och regler till de nya förutsättningarna. Den lagstiftning som tas fram är dessutom av det slag att den är optimal i den meningen att lagen löser det uppkomna problemet på bästa möjliga sätt. Inom nationalekonomin var detta perspektiv länge förhärskande. Perspektivet har dock kommit att ifrågasättas av forskare (inom såväl nationalekonomin, statsvetenskapen och andra ämnen) som har försökt förstå den politiska beslutsprocessens drivkrafter. 9 En övergripande slutsats är att kollektivt beslutsfattande inte behöver vara ekonomiskt effektivt och inte heller behöver återspegla majoritetens önskemål i någon större utsträckning. Det grundläggande budskapet som dessa inriktningar har betonat är särintressenas inflytande över den politiska beslutsprocessen. En konsekvens av detta är att politiska beslut inte behöver vara ekonomiskt optimala utan snarare är en blandning av väljarhänsyn och hänsyn till olika mer eller mindre inflytelserika intressegrupper. Givetvis spelar även andra förklaringar in, såsom förändringar i ekonomin eller i omvärlden som ställer krav på att det tas ekonomiska beslut, men grundbudskapet är att politik inte på långa vägar är problemfri. Politiska beslutsprocesser av ovan nämnda slag pågår på flera nivåer. En nivå som i allt större utsträckning sätter sin prägel på svensk lagstiftning är EU. Ett aktuellt exempel på politisk risk som näringslivet möter, och också ett konkret exempel på särintressedriven politik på EU-nivå, är de textilkvoter som har införts under 2006 gentemot Kina i syfte att skydda textilproducenter inom EU. För de företag som importerar textilvaror från Kina innebar de nya kvoterna helt ändrade förutsättningar, vilket i sin tur kommer att leda till högre kostnader då dessa importörer måste hitta andra producenter/leverantörer. På samma sätt går det att peka på särintressedriven politik på riksdagsnivå. Ett exempel som nämnts tidigare är förslaget om Rätt till heltid som med kraft drivs av Handelsanställdas förbund. Detta förslag kommer, om det genomförs, att ställa till en hel del problem för företag som verkar eller har för avsikt att verka inom servicebranscherna där deltidsarbete ofta fyller en viktig funktion. 10 På kommunal nivå kan tillämpningen av Plan- och Bygglagen både underlätta och försvåra för nya dagligvaruaktörer som vill etablera sig i en kommun. 9 En lärobok som sammanfattar forskningen på detta område är Mueller (2003). 10 Se Hellner och Bergström (2005) samt kapitel 4 i denna rapport. 13

Konsekvensen av att politiska beslut bland annat ytterst är ett resultat av förändringar i ekonomin, omvärldsförändringar och särintressehänsyn är att det är dessa bakomliggande processer som ger upphov till förändrade lagar och regler och därmed den politiska risk som företagare möter. Ett ytterligare problem med politiskt beslutsfattande, som egentligen borde vara ett av det kollektiva beslutsfattandets styrkor, är brist på information och brist på helhetsperspektiv 11. Givet den mängd områden som idag berörs av skatter, subventioner och regler av olika slag är det i det närmaste omöjligt att förutsäga effekterna av ett givet förslag. Ett exempel på detta är förslaget att de som jobbar deltid skall få större rättigheter att kräva heltid. Syftet med detta förslag är att öka arbetsutbudet. Samtidigt gör skatter och subventioner att det för många inte lönar sig att öka sitt arbetsutbud. Dessutom förs samtidigt fram förslag som syftar till att minska arbetstiden (friåret och de försök som har gjorts med sextimmars dag i ett antal kommuner). En relevant fråga är om de politiska beslutsfattarna idag överhuvudtaget kan överblicka konsekvenserna av all den lagstiftning som finns och om de kan utvärdera vilka effekter eventuella förändringar får på lång sikt och för alla grupper. En sida av denna problematik som ger upphov till en ökad politisk risk är att en viss lagstiftning kan ge upphov till effekter som inte visar sig vara önskvärda och att detta i sin tur leder till ny lagstiftning i syfte att komma tillrätta med de observerade problemen. För företagaren blir en konsekvens av detta (oavsett om de problem som lagstiftningen syftar till att komma åt åtgärdas) att den politiska risken ökar då lagstiftningen ändras vid flera tillfällen. 2.3 Det finns olika typer av politisk risk Begreppet politisk risk är mångfacetterat och syftet med avsnittet nedan är att diskutera ett antal olika dimensioner av begreppet. Det internationella perspektivet Landsrisker Traditionellt har politisk risk studerats i ett internationellt perspektiv och en definition av begreppet är följande: The risk associated with possible negative events such as expropriation of assets, changes in tax policy, restrictions on the exchange of foreign currency, or other changes in the business climate of a country. 12 Är denna politiska risk 11 En som tidigt betonade detta problem var Hayek (1948). 12 Se exempelvis http://financial-dictionary.thefreedictionary.com för en definition av begreppet politisk risk. 14

större i land A än i land B är det mindre riskfyllt, ur ett politisk risk perspektiv, att exempelvis investera i land B. Detta får i sin tur också konsekvenser vad gäller internationella aktörers utlåning av pengar och multinationella företags direktinvesteringar. 13 Att politiska risker är en realitet illustreras av det faktum att det finns en mängd organisationer som gör riskbedömningar av länder. Ett exempel är Exportkreditnämnden som kan lämna garantier vid internationella affärer. 14 Karaktäristiskt för de internationella jämförelserna av de övergripande landsriskerna är att utvecklade ekonomier (såsom de flesta OECD-länder) ofta har en liten total landsrisk/politisk risk när det gäller exempelvis risken att staterna inte kommer att återbetala lån som det offentliga har tagit upp. 15 Inhemska politiska risker Den politiska riskdimension som framförallt är i fokus i denna rapport är inte riktigt av det slag som föregående avsnitt belyste utan snarare de politiska risker som det inhemska näringslivet påverkas av. Vad gäller dessa risker kan man konstatera att de inte mäts i samma utsträckning och på samma systematiska sätt som de internationella politiska riskerna. Analyser av exempelvis Nutek och Näringslivets Regelnämnd har inte explicit fokuserat på den politiska risken utan mer på de administrativa kostnaderna som regelverken har givit upphov till (se kapitel 3 nedan). Bristen på tidigare analyser av de inhemska politiska riskernas karaktär och omfattning gör att de typer av risker som diskuteras nedan med all sannolikhet kan förtydligas och kompletteras med fler dimensioner på problematiken. Med detta sagt är syftet med den fortsatta diskussionen att presentera några dimensioner av begreppet politisk risk. Förslag om ny lagstiftning skapar osäkerhet om huruvida den kommer att införas eller inte. Något som inte är ovanligt är att ett förslag väcks från något håll. Det kan exempelvis vara en fackförening, en arbetsgivarorganisation eller ett riksdagsparti som lägger fram ett förslag om exempelvis en ny arbetsmarknadslag eller en förändrad företagsbeskattning. Förslaget vinner gehör hos regeringen som tillsätter en utredning, utredningen går ut på remiss och leder eventuellt fram till en proposition som därefter behandlas i riksdagen. 13 Se Kettis (2004) för en diskussion om hur svenska multinationella företag ser på politisk risk. 14 Se www.ekn.se. 15 Se exempelvis OECD landsriskbedömningar vad gäller risken att ett land inte betalar sina lån, http://www.oecd.org/document/49/0,2340,en_2649_34171_1901105_1_1_1_1,00.html. 15

Tillämpning av lagar och regler. För en hel del lagstiftning är det oklart hur den kommer att tillämpas. Ett exempel som diskuteras mer i detalj i kapitel 4 är momsen. Då det i Sverige finns fyra momsnivåer (25 procent, 12 procent, 6 procent och momsbefriad) möter exempelvis hotell som erbjuder weekendpaket problem vad gäller vilken momssats som skall tillämpas för de olika delarna i weekendpaket. Det är också oklart hur de olika delarna skall viktas. Hur det lokala skattekontoret ser på denna fråga kan komma att skilja sig åt mellan olika weekend-paket, men också mellan olika delar av landet. Okunskapsrisk. Lagar skall följas, men samtidigt finns det så mycket lagstiftning att det inte är helt oproblematiskt att vara helt uppdaterad. Även om det enskilda företaget inte behöver ha koll på alla regler så torde det bland de flesta företagare finnas en utbredd okunskap om vilka lagar och regler som gäller. Okunskap är i sig en källa till osäkerhet och därmed till risk. Sättet att hantera okunskapen är att skaffa sig kunskap men om regelverken är omfattande, föränderliga och komplexa kan detta vara förknippat med ansenliga kostnader. Det offentliga, och inte minst kommunerna, kan snedvrida konkurrensen och skapa osäkerhet för företagen. Väljer exempelvis kommunen att driva en verksamhet (exempelvis ett gym i anslutning till det kommunala badhuset) är detta något som kan få negativa effekter för den enskilde företagaren. Vissa politiska beslut är mer problematiska än andra. För det enskilda företaget är vissa politiska risker mer sannolika än andra och vissa politiska risker har större ekonomisk påverkan än andra. En del förslag till lag- och regelförändringar läggs fram av intressegrupper och partier som inte har något stöd i riksdagen eller någon annan politiskt beslutande församling. Denna typ av förslag behöver företagen inte ta någon större hänsyn till, oavsett vilka ekonomiska konsekvenser de skulle kunna ge upphov till. De förslag som företagen däremot måste förhålla sig till är de som med relativt stor sannolikt går igenom. Det är till exempel betydligt mer sannolikt att ett förslag från LO går igenom än att ett förslag från en mer marginell intressegrupp gör det. Ibland kan dock marginella grupper få genomslag. Ett exempel kan vara eftergifter till mindre stödpartier i samband med budgetförhandlingar i regeringen eller ute i kommunerna. Vissa förslag har också större påverkan än andra. Förslag om exempelvis mindre förändringar vad gäller arbetsmiljön behöver inte utgöra något större ekonomiskt problem för företag om de realiseras. De kommer att väga lätt i förhållande till 16

andra faktorer som är viktiga i samband med exempelvis en investering. Andra förslag kan dock få betydligt större effekter och innebära stora kostnader. All förändring behöver inte vara negativ. När det gäller politisk risk är en av de svåraste frågorna om stabilitet alltid är bättre än förändring. Att svara på denna fråga är inte helt oproblematiskt och har delvis att göra med vad man har för utgångspunkt och i vilken riktning förändringar sker. Figur 2.1 nedan är ett försök att fånga några av dessa dimensioner. I figuren återfinns dels en dimension som handlar om huruvida regelverken är bra eller dåliga för företagen och en dimension som handlar om huruvida regelverken kännetecknas av stabilitet eller om de förändras ofta. I figuren är ett utfall relativt enkelt att utvärdera. Stabila och bra regelverk (A) är det bästa utfallet. Om företagen möter regelverk som inte bejakar entreprenörskap är det i grunden önskvärt att de förändras i positiv riktning, det vill säga förändringens riktning är viktig att beakta. Även om förändring i sig kan skapa viss risk torde förändringar som skapar bättre förutsättningar vara att föredra framför att inga förändringar alls sker. Om förändringarna inte leder till att företagandets villkor förbättras är stabilitet troligtvis att föredra. På samma sätt går det att resonera utifrån fall C. Figur 2.1 Är stabila regelverk alltid att föredra? Typ av lagar och regler Bra för företagen Dåliga för företagen Förändring Stabila Förändras ofta A C B D En problematik som det också kan finnas anledning att nämna i detta sammanhang är vad som kännetecknar den bästa förändringsprocessen. Skall reformer som syftar till att förbättra 17

exempelvis de lagar och regler som företagen möter och som innebär att företagen måste ta hänsyn till politiska risker vara omfattande eller mer gradvisa? 16 2.4 Företag måste hantera politisk risk Företag måste hantera politisk risk och det finns ett flertal möjliga strategier. Om den politiska risken bedöms vara för stor kan en strategi vara att företagen väljer att avstå från att investera och växa alternativt väljer att genomföra en mindre satsning eller gör en annan form av investering. En andra strategi är att man investerar resurser i att informera sig om de politiska riskerna och vilka konsekvenser de kan få för företagen. Detta kan givetvis handla om allt från att avsätta tid för att läsa tidningar och riksdagsförslag till att bygga upp avdelningar som ägnar sig åt omvärldsanalys. Det senare är något som mindre företag inte har samma möjligheter som stora företag att ägna sig åt. Ett exempel på ett företag som aktivt försöker hålla koll på de politiska riskerna är Vattenfall. Vattenfall håller koll på politiska risker Vattenfalls verksamhet är exponerad för en rad olika risker. För att möta riskerna har företaget utvecklat en riskhanteringsprocess. Företaget har identifierat ett antal risker, däribland politisk risk. Politisk risk definieras som den affärsrisk som kan uppstå till följd av politiska beslut. Exempel på detta är prisreglering inom eldistribution och transmission, osäkerhet vid en ny politisk majoritet eller förändringar av finanspolitik. I samband med förvärv och andra investeringar hanteras denna typ av risker genom justering av kalkylräntan. En annan typ av politisk risk utgörs av förändringar i de regelverk som rör energibranschen. Exempel på det är förändrade skatter, miljöavgifter och förändringar i hur naturliga monopol regleras. Denna typ av risk är svårare att förutse och gardera sig mot. Vattenfall bedriver därför en aktiv omvärldsbevakning och håller kontakt med beslutsfattare på alla relevanta marknader. Vattenfall deltar också i nationella och internationella branschorganisationer. Källa: http://www.vattenfall.se/om_vattenfall/finansiell_information/riskhantering/. 16 Är exempelvis Östeuropas snabba sammanbrott ur ett ekonomiskt perspektiv en bättre eller sämre väg från ett i grunden ineffektivt system till ett bättre system? Eller är den kinesiska, mer gradvisa, modellen att föredra? Svaret på denna fråga är inte entydigt, vilket också den omfattande forskningen kring reformprocesser är ett uttryck för. Se exempel det omfattande utbudet på www.amazon.com på temat political economy of reform. 18

En tredje strategi är att försöka teckna någon form av försäkring mot politisk risk. Ett exempel på detta är de garantier som Exportkreditnämnden (EKN) erbjuder företag som gör affärer utomlands. EKN-garantin fungerar på följande sätt. Om ett företag beviljas en garanti från EKN kan denna träda i kraft i den händelse köparen exempelvis inte betalar enligt avtal. I detta fall övertar EKN fordran och betalar ut den del av beloppet som garantin täcker till företaget. EKN försöker därefter driva in fordran och om EKN lyckas så får företaget tillbaka en del av eller hela självrisken. När det gäller inhemska politiska risker torde denna form av försäkringar vara mycket ovanliga. En fjärde strategi är att företag försöker påverka sannolikheten för att vissa politiska beslut skall realiseras. Aktivt informations- och påtryckningsarbete, på egen hand eller via exempelvis branschorganisationer, är exempel på detta. Gemensamt för samtliga ovan nämnda strategier är att de är förknippade med kostnader för företagen och i slutändan för ekonomin i sin helhet. Hur stora dessa kan tänkas vara beror bland annat på regelbördans omfattning och variation. I nästa kapitel diskuteras den regelbörda som företagen måste förhålla sig till. 3. Företagen och regelbördan Bakgrunden till den politiska risk som företagen möter är alla de lagar och regler som riksdagen fattar beslut om och som således kan påverkas av våra politiker. Totalt har svenska företag 1 270 lagar att följa, 2 300 förordningar och 8 100 föreskrifter samt allmänna råd att ta hänsyn till. Företagen fyller också i 94 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter kräver in. 17 Lagar och regler som sedan påverkar företagarna i deras vardag. Ett väl fungerande samhälle behöver lagar och regler, men ett alltför omfattande regelverk kan påverka entreprenörsandan negativt. Studier visar till exempel på ett tydligt samband mellan mängden regler och ekonomisk tillväxt. 18 17 Näringslivets regelnämnd, NNR (2005). 18 Djankov, S. m.fl (2006) har undersökt sambandet mellan regelverk kring företagande och ekonomisk tillväxt. Resultatet är entydigt, få regler skapar högre tillväxt. Slutsatsen dras efter att 135 länders regelverk granskats beträffande faktorer som bland annat startandet av företag, arbetsmarknadslagstiftning och konkurser. Ländernas olika grad av business regulation analyseras mot den ekonomiska tillväxten och resultatet visar att länder med färre affärsregleringar växer betydligt snabbare. Författarna menar, med stöd av sina resultat, att fokus måste riktas mot regelförenkling för att förbättra den ekonomiska tillväxten. Se även The Danish Ministry of Economic and Bussiness Affairs (2005). 19

3.1 Regelbördan är kostsam för företagen Nutek arbetar på uppdrag av regeringen för att bland annat förenkla vardagen i svenska företag. Under 2004 fick man också i uppdrag av regeringen att mäta företagens administrativa kostnader till följd av lagar och regler. Nutek definierar administrativa kostnader som företagens kostnader för att upprätta, lagra eller överföra information eller uppgifter som föranlåts av krav i lagar, förordningar, myndigheters föreskrifter eller anvisningar i allmänna råd. Nutek konstaterar att företagens administrativa kostnader årligen uppgår till 60-70 miljarder kronor. Cirka hälften av den administrativa bördan orsakas av skatte-, miljö- och arbetsmarknadslagstiftningen. Skatte- och miljöområdena står för vardera cirka 20 procent av den administrativa bördan medan arbetsmarknadslagstiftningen står för mellan 10 och 15 procent. Därefter följer årsredovisningslagen som är något mindre än arbetsmarknadslagstiftningen. Sedan följer en rad mindre områden: jordbruk, tull, livsmedelslagstiftning, konsumentlagstiftning och statistik. När den administrativa bördan fördelats över dessa områden återstår uppskattningsvis ytterligare cirka 20 procent. Här ingår områden som post- och telelagstiftning, finansmarknadslagstiftning, patentlagstiftning, konsumentlagstiftning, datalagstiftning och kommunikationslagstiftning (järnväg, vägar etc.). 19 I diagram 3.1 redovisas den uppskattning som Nutek genomfört över den administrativa bördans fördelning på lagområdet. 19 Se Nutek (2004), En kartläggning av företagens administrativa börda. 20

Diagram 3.1 Uppskattad fördelning av den totala administrativa bördan Källa: Nutek. Efter att ha genomfört denna kartläggning av administrativa kostnader har Nutek fokuserat på fyra områden där man anser att det finns ett särskilt behov av att minska administrationskostnaderna. På dessa områden har man mer grundligt genomfört mätningar av de administrativa kostnaderna. Mätningarna presenterades under våren 2006. De områden som granskats är: skatteområdet, miljöområdet, årsredovisningslagen samt jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdet. Mätningarna av de administrativa kostnaderna sker med hjälp av Standardkostnadsmodellen som mäter de administrativa kostnader som företagen påförs till följd av de lagar som stiftas. Modellen har utvecklats av Danmark och Nederländerna och används av flera europeiska länder. Modellens syfte är inte att ta fram en exakt siffra av de administrativa kostnaderna, snarare en uppskattning. Däremot genomförs mätningarna mer regelbundet, vilket gör dem intressanta över tiden då utvecklingen av företagens administrativa kostnader kan följas. 21

Stora skillnader i administrationskostnaderna kring momslagstiftningen Fler länder använder sig av standarkostnadsmodellen för att följa utvecklingen av de administrativa bördorna till följd av olika lagar och regler. Detta gör att man kan se en förändring över tiden men också att jämförelser mellan länder kan genomföras. Ett exempel genomfört i en dansk rapport (Growth and administrative reductions, Growth report 2005) visas nedan. Administrativa konsekvenser av momslagstiftningen i fyra europeiska länder Årlig kostnad, per land Årlig administrative börda, genomsnitt per företag Danmark 51 miljoner euro 180 euro Norge 111 miljoner euro 430 euro Nederländerna 797 miljoner euro 344 euro Sverige 289 miljoner euro 807 euro Källa: Growth and administrative reductions, Growth report 2005. Siffrorna är inte perfekt jämförbara men det framgår att Danmark är det land som har lägst administrativa kostnader till följd av momslagstiftningen. Detta förklaras bland annat av att man i Danmark bara har en momssats medan till exempel Sverige har fyra olika. Dessutom betalar de danska företagen in moms två gånger per år (alternativt kvartalsvis) medan företagen i de andra länderna betalar in månadsvis. Skillnaden mellan Sverige och Danmark är till följd av detta stor. I Danmark kostar administrationen kring momslagstiftningen 180 euro per företag medan de svenska företagen använder resurser motsvarande 807 euro. De svenska företagen lägger således ner drygt fyra gånger så mycket tid som de danska på detta område. Tid som kanske skulle kunna användas åt att arbeta med företagets produktion. Samtidigt bör det betonas att metoden inte tar hänsyn till andra effekter som en viss lagstiftning ger upphov till. När det gäller exempelvis den generellt höga momsen i Danmark har den en direkt påverkan på den danska prisnivån, vilket påverkar de danska konsumenternas köpkraft negativt. Resultatet av NUTEK:s granskning av svenska företags kostnader på jordbruks-, skogsbruksoch fiskeområdet var att administrationen både var tidskrävande och förvirrande. Området berörs av en mängd lagar och inom ramen för NUTEK:s undersökning granskades 281 författningar. Samtliga områden är mycket reglerade och en vanlig synpunkt bland de företag som intervjuats var avsaknaden av flexibilitet i den praktiska tillämpningen av regelverken. Många företag visade sig exempelvis vara rädda för ett tillsynsbesök eftersom man inte riktigt visste huruvida man uppfyllde de senaste kraven eller ej. Förändringen av regelverken sker löpande och företagen upplevde att det är svårt att vara uppdaterad (NUTEK, R2006:02). 22

Totalt uppskattas administrationskostnaderna uppgå till en dryg miljard, kostnader som är relativt jämnt fördelade mellan företagen. På jordbruks-, skogsbruks- och fiskeområdet finns emellertid ett högt antal egenföretagare, vilket gör att administrationskostnadernas andel är högre. Dessutom upplevs administrationen betungande till följd av den mindre arbetskapaciteten. Ett exempel på hur regelverket skapar förvirring och är tidskrävande är när yrkesfiskarna landar sin fångst. Regelverket säger att så kallade särskilda landningar måste anmälas till kustbevakningen minst fyra timmar före landning. Detta upplevs av många svårmotiverat eftersom man kanske bara har en timme till land. Får man inte Kustbevakningens tillstånd att landa fisken tidigare är det alltså bara att vänta ute till havs. Ett alternativ som många fiskare använder sig av i dessa lägen är att istället landa fisken i Danmark. 3.2 Regelförenkling höjer företagens produktivitet I Danmark arbetar man aktivt med regelförenkling och är med i den grupp av europeiska länder som använder sig av regelbundna mätningar med hjälp av standardkostnadsmodellen. Man har sedan 2001 minskat regelbördorna med 2 procent och har ambitionen att fortsätta med regelförenkling för att försäkra sig om att de danska företagen har de bästa möjliga förutsättningarna att bli konkurrenskraftiga. För att skapa en företagarvänlig miljö har man bland annat fokuserat på att minska den administrativa bördan för de danska företagen i syfte att ge dem större frihet att fokusera på sitt företagande. Fram till år 2010 ska företagens administrativa bördor ha minskat med 25 procent. 20 Anledningen till denna strävan att minska den administrativa bördan är att det stärker ekonomin. Exempel från både Nederländerna och Storbritannien pekar på att en minskad administrativ börda till följd av regelförenkling för företagen kan öka BNP:s tillväxt med cirka 1,5 procent. 21 Regelförenkling och administrativa lättnader frigör resurser hos företagen. Resurser som kan användas i produktionen. Företagens produktivitet kan således ökas, vilket leder till en ökad tillväxt. 20 The Danish Ministry of Economic and Business Affairs (2005). 21 The Danish Ministry of Economic and Business Affairs (2005). 23

I Danmark har man i en studie (Growth and administrative reductions, Growth report 2005) räknat på den tillväxtpotential som finns i regelförenkling. Det som har skett är att reglerna har förenklats på tre olika områden. En förenkling som inneburit att de danska företagen befriats från administrativa arbetsuppgifter på dessa områden. Bland annat har man tagit bort kravet på att föra kördagbok för de företag vars bilar också används privat. En förenkling som minskat kostnaderna med 330 miljoner danska kronor för de företag som fört en sådan bok. Effekten av de förenklingar som genomförts är att resurser motsvarade 990 miljoner danska kronor frigjorts för att istället driva företag, något som enligt den danska studien ökat tillväxten med 1 400 miljoner danska kronor. En regelförenkling med en faktor 1 motsvaras således av en tillväxtökning med en faktor 1,4. Förenkling tycks således ge resultat och sannolikt kan man hävda det motsatta: Införandet av nya krav som ökar företagens administrativa börda minskar företagens konkurrenskraft och landets tillväxt. 3.3 Regelförenkling pågår, men antalet nya regler ökar hela tiden Näringslivets regelnämnd (NNR) är en ideell förening som representerar 300 000 företag i olika storleksklasser. Föreningens syfte är främst att arbeta för färre och enklare företagsregler vilket man gör med hjälp av flera metoder. Bland annat genomför man regelbundet den så kallade regelindikatorn. Regelindikatorn bedömer kvalitén i de förslag på företagsregler som kommer från olika myndigheter, utredningar och regeringskansliet. Indikatorn granskar förslagens inverkan på ett antal kvalitetsfaktorer. Totalt granskas regelförslagen utifrån 11 kvalitetsfunktioner och resultatet sedan mätningarna startade 2002 är positivt. I regelindikatorn för år 2005 framgick att kraftiga förbättringar uppnåtts kvalitetsmässigt sedan 2002. Regelförslagen hade förbättrat kvalitén på 10 av de 11 kvalitetsfunktioner man undersöker. Emellertid sker förändringen i vissa fall från mycket låga nivåer, vilket tyder på att förändringarna i praktiken fortfarande är återhållsamma. Trots de förbättringar som genomförts vid införandet av nya regler eller förändringar av gamla kvarstår det faktum att det samlade antalet regler hela tiden blir fler vilket ändå ökar företagens administrationskostnader. Enligt NNR:s regelindikator 2005 innehöll 58 procent av de företagsregler som tillkom eller förändrades under året ökade bördor medan endast 16 procent av förslagen innehöll minskade bördor. De administrativa bördorna ökar således 24