VARFÖR OCH I VILKET SYFTE BEHÖVS DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN? Sammandrag av kommentarer till den första frågan i den öppna diskussionen på nätet om mål och timfördelning för den grundläggande utbildningen (på motsvarande finska nätsidor finns synpunkterna presenterade mer i detalj): A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen 1. Mål och färdigheter i anslutning till elevens utveckling som person, hans/hennes jaguppfattning och självkännedomen I den öppna diskussionen framhölls behovet av att eleven lär sig använda sin hjärna och utveckla sin egen uppfattning om det goda och det onda, att hon lär sig klara sig i världen och under varierande omständigheter. Skolan ska fostra eleverna till kritiskt och självständigt tänkande mänskor med redskap för att förstå sig själva och andra. Bildning, självkännedom och sund självkänsla lyftes fram som egenskaper som skolan ska fostra till. Vidare behöver eleverna få kunskap om att sköta sin hälsa och kondition. Undervisningen ska hjälpa eleverna att hitta sina egna vägar i livet och att lita på sig själva och sina möjligheter i livet. Färdigheter som betonades var kommunikationsfärdigheter och initiativrikedom. 2. Elevens förhållande till andra, förmåga att samsas och kommunicera med andra Eleven ska få uppleva sig tillhöra ett sammanhang, att hjälpa andra och att känna sig behövd. Skolan borde lära eleverna etisk reflektion, kunskap om filosofi och kultur. Skolan ska vidare lära eleverna gott uppförande, respekt för andra och medvetenhet om sin egen värdighet. Undervisningen ska främja öppenhet och social kompetens och mer än nu lära kommunikationsfärdigheter och färdigheter i upprätthållande av goda mänskorelationer. Undervisning som främjar interaktiva möten med den globala världen, färdigheter i ömsesidig påverkan och förståelse för och godkännande av olika kulturer behövs. Synpunkter på att den grundläggande utbildningen borde utnyttja elevens aktivitet i sociala medier till att även involvera dem i nätbaserade lokala samfund. 3. Centrala kunskaper och färdigheter I den grundläggande utbildningen ska eleverna få god allmänbildning med kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som verktyg att bygga ett gott liv tillsammans med andra. I undervisningen bör man utgå från europeiska värden och främja förmågan att leva i en internationell värld. En fördjupning i det nationella kulturarvet kan betjäna såväl finländska elever som elever med invandrarbakgrund. Skolan ska väcka elevernas intresse för att utveckla sig själv i mångfaldiga kunskaper och konstarter. Undervisning i hur man lär sig lyftes fram som centralt. Skolan ska föda
kunskapstörst, man bör undervisa hur man kan hitta kunskap och hur man kan identifiera rätt kunskap i det väldiga informationsflödet som vi möter. Vidare ska eleven lära sig skilja mellan den uppfattning som förmedlas via media och sanningen. Undervisningen ska främja kritiskt tänkande, utveckling av färdigheter och kreativitet, färdigheter i informationssökning, kunskapshantering, medialäsfärdighet och problemlösningsförmåga. Inom den grundläggande utbildningen ska datanätverk framför allt ses som en möjlighet att bryta traditionella roll och gruppformationer och traditionell uppfattning om kunskap; datorn ska ses inte enbart som ett medel att skaffa information utan som ett centrum för social verksamhet. Grundskolan ska få till stånd förståelse hos eleven, som genom erfarenhet övergår i handling. Elevens etiska och estetiska tänkande och förhållningssätt och handlingar ska förändras och fördjupas. För att hålla kvar den utbildningsstandard vi har i Finland ska vi sätta vikten vid de teoretiska ämnena men ge möjlighet till att utöva de praktiska t.ex. klubbar. Grundskolan behövs för att ge alla barn i Finland samma möjlighet till vidarestudier oberoende från vilken samhällsklass eller vilka hemförhållanden de kommer. Alla ska ha samma möjligheter och samma rättigheter. Kunskaperna och färdigheterna ska hjälpa eleven att förstå det omgivande samhället. I under visningen av olika ämnen ska tyngdpunkten ligga på analys och förmåga att gestalta saker så att undervisningen främjar självständigt tänkande. Eleven ska inte bara inhämta kunskap utan också lära sig att arbeta för att uppnå ett mål. Matematik, modersmål och främmande språk samt datateknik ansågs vara färdigheter som behövs i arbetslivet om 5 10 år. Det finns så många kunskaper att det är mer relevant att fokusera på undervisning av färdigheter; till exempel undervisning i argumentation är viktigt för att människor med olika åsikter ska kunna diskutera. 4. Ett ansvarsfullt förhållningssätt till liv, nationalitet och förhållande till miljön och framtiden Grundskolan ska fostra eleverna till medborgare som har de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna i relation till samhälle och sin egen framtid. Eleven ska handledas att förstå verksamhet i samhälle och natur, förstå sin egen bakgrund och historia och gestalta framtiden. Eleven ska lära sig förstå sitt eget sätt att fungera och hälsans betydelse för upprätthållande av god livskvalitet. Skolan ska lära ut ett sunt förhållningssätt till naturen och sociala färdigheter. Reflektion om värderingar borde ha en central roll i all undervisning; vad är ett gott liv, ansvar och rättvisa. Det är speciellt viktigt att skolan förmedlar modellen för en hållbar utveckling till eleverna. Eleverna borde växa till att känna sitt eget ansvar och sina rättigheter, och till att förstå sådana naturförhållanden och mekanismer i naturen att det föder en förståelse för människan som en del av naturen och för det nödvändiga i levnadssätt i enlighet med hållbar utveckling. Ett sunt förhållande till naturen och social kompetens är av central betydelse i att skapa ett sunt samhälle. B. Förslag i anslutning till ämneshelheter eller motsvarande inlärningshelheter Grundskolan ska undervisa medborgerliga färdigheter till vilka bland annat hör ekonomi, de viktigaste lagarna och förpliktelserna, skötande av ärenden hos olika myndigheter m.m. Skolan borde ta ett större ansvar för upplysning om hälsa och droger och detta borde ske i tidigare
årskurser. PRAO perioden kunde i fostrande syfte mer få formen av samhällstjänstgöring med innehåll såsom frivilligarbete på åldringshem, tillsammans med barn, invandrargrupper eller andra särskilda grupper. Kreativitet och konst behövs även inom undervisningen i realämnen. Datanätverken borde användas till att bryta traditionella roll och gruppformationer och uppfattningen om kunskap. Datorn borde ses inte bara som ett redskap för informationssökning utan även som ett medium för social verksamhet. Skolan borde förstärka elevernas förhållande till naturen för att fostras till engagerade och ansvarstagande medborgare och inte enbart utnyttjare av naturresursen. Eleverna borde växa till att förstå sådana naturförhållanden och mekanismer i naturen att det föder en förståelse för människan som en del av naturen och för det nödvändiga i levnadssätt i enlighet med hållbar utveckling. Ett planenligt genomfört program kring hållbar utveckling är ett redskap att genomföra fostran till demokrati och ansvarstagande. Man borde överväga hur skokans verksamhetskultur kunde utvecklas till att mer än nu präglas av delaktighet, forskande lärande och i enlighet med hållbar utveckling. Det borde finnas mer samverkan mellan olika ämnen. C. Förslag i anslutning till verksamhetskultur och arbetssätt i skolan Grundskolan borde ge elever med olika slag av inlärningsfärdigheter och stilar möjligheten att hitta sin egen väg och godkänna sig själv. Alla elever ska få lära det som känns meningsfullt för dem. Elever som har lätt att lära sig ska få utmaningar och stöd ska ges dem för dem som upplever att det är svårt att lära sig. Skolan ska erbjuda en miljö där alla kan känna att de hör till gruppen precis som de är. Grundskolan ska lära ut baskunskaper och grundläggande färdigheter. Alla kan inte lära sig allt och därför borde man ha mod att sovra och förenkla så att det ger förutsättningar för insikt, för att omfatta och tillägna sig. Undervisningen ska förflyttas till 2000 talet och 2000 talet innebär alternativ. I undervisningen behövs elevcentrering och det kan genomföras med att erbjuda valmöjligheter och möjligheter att välja och specialisera sig. Den nuvarande nybörjarundervisningen är bra med fokusering på baskunskaper, men efter det borde undervisningen mer ta fasta på kreativitet. Innehållet i undervisningen borde vara sökning, hantering, behandling och presentation av information. Det behövs mer av konst och färdighetsämnen. Det borde finnas rum för att lära sig genom projekt och genom att iaktta fenomen i stället för ämnesindelad undervisning. Undervisning behöver mer än nu ges utanför skolan; på lägerskola, tomhus, undervisning i närmiljön och i praktiska laborationer. Man borde överväga hur skokans verksamhetskultur kunde utvecklas till att mer än nu präglas av delaktighet, forskande lärande och i enlighet med hållbar utveckling. Eleverna borde göras mer delaktiga i planeringen av skolarbetet och att planera och utvärdera undervisningsmetoderna. Man borde diskutera nya tankemodeller då det gäller undervisningen; om läraren inte ändrar sina uppfattningar så förändras inte heller undervisningen.
Elevvårdsarbetet borde äntligen fokuseras på förebyggande arbete än på reparerande insatser. Skolan borde på riktigt utvecklas till att fungera mångprofessionellt. Tävling och jämförelse borde minimeras till fördel för gemenskapsanda. D. Förslag i anslutning till undervisningsämnen 1. Konst och färdighetsämnen Konstämnena är viktiga och de borde finnas mer av dem i den grundläggande utbildningen, även som del av undervisningen i realämnen. Konstämnena värderas inte rätt och hos oss förmår man inte uppskatta dess djupa förmåga att öppna en mänska på fruktbart sätt. Genom konst och färsighetsämnen lär sig eleven om sig själv och sina känslor, skapar sin identitet och utvecklar sin förståelse för omgivningen och utvecklas i sitt tänkande. Undervisningen nu är att enformigt vänja sig vid att sjunga och rita. Konstämnen hör definitivt till utvecklande av skaparförmåga och i en balanserat växande. Antalet timmar för konstämnen är inte tillräckligt. Konst och färdighetsämnen borde återinföras som valbara och det borde anslås tillräckligt antal timmar för dem. I en värld fylld av informationsflöde borde man mer betona händernas arbete, att uttrycka sig själv utan att förglömma gymnastik och utomhusundervisning. Ett erkännande och främjande av kulturvärden är ett långsiktigt arbete. I bildkonsten borde man mer utnyttja datorerna, till exempel genom video editering. Musikundervisningen borde inte längre vara obligatoriskt på de högre årskurserna. Det behövs mer gymnastik i grundskolan. På de högre årskurserna borde man betona elevernas intresse av att röra på sig. I gymnastiken borde man fokusera mer på att eleverna bekantar sig med olika slag av gymnastik och idrottsgrenar än på tävling och prestation. Huslig ekonomi och undervisning i anslutning till praktisk verksamhet bl.a. återvinning, hållbar utveckling borde erbjudas redan i de lägre årskurserna. Lösningar i stil med kockklubbar ger barnen något trevligt innehåll och mycket viktig livserfarenhet. 2. Drama Drama borde vara ett eget ämne i skolan utan att det införs på bekostnad av andra konst och färdighetsämnen. Färdigheter i att uttrycka sig är viktiga och förstärker självkänslan. Det för eleverna närmare varandra och förebygger utslagning och mobbning. 3. Religion Timmarna för religionsundervisning borde som religionsvetenskap föras in i läroplanerna i historia, medborgarfärdighet, och på fostran och färdigheter i omgivning, media och internationalism. Undervisningen i religion borde ersättas med religionshistoria och reflektioner om etiska frågeställningar. Församlingarna kunde undervisa religion för dem som vill. Grundskolan borde vara åskådningsmässigt neutral. Den lagstadgade religionen borde ifrågasättas.
Religionsundervisningen borde avskaffas. Religionsundervisningen borde ersättas med undervisning i livsåskådning. Då läroplanen redan nu är alltför omfattande behöver man sovra någonstans. Religionsundervisningen är nyttig allmänkunskap. Det är bra att känna sitt eget lands religion; det är inte mera hjärntvätt än något annat. Alla religioner borde undervisas likvärdigt och undervisningen skulle inledas först i slutskedet av åk 1 6. 4. Svenska (i finska skolor) Elever vilkas begåvning inte faller inom språkinlärning skulle dra nytta av att kunna välja bort svenska språket. Språk undervisas för mycket och ändå får eleverna inte så djupa kunskaper som om de språk som ska studeras vore färre. Tvångssvenska är politik och inte pedagogik. Det svenska språkets ställning är alltför starkt. Svenska språket borde bli valbart. På så sätt skulle andra språk beredas utrymme. Elever med invandrarbakgrund borde befrias från undervisning i svenska. Eleverna borde studera två obligatoriska främmande språk, vilka de fritt kan välja. Undervisningen i svenska borde genomföras områdesvis. I norra och östra Finland talas mer ryska och samiska och därför borde man där kunna fokusera på undervisning i dessa språk. Svenska kunde undervisas i kommuner längs Finlands västra kust och invandrareleverna borde få undervisning i sitt eget modersmål. Om eleverna kunde välja så skulle säkert de flesta välja svenska. I de östra delarna borde eleverna ändå kunna välja ryska i stället för svenska Kunskaperna i svenska är svaga då det undervisas för lite. Om svenska tas bort som undervisningsämne blir språklärarna arbetslösa. Det finns behov av att förnya metoderna i svenskundervisningen. Genom att förnya undervisningsmetoderna gör man också undervisningen intressant. Man borde använda mer sånger, dialoger och aktuella texter i undervisningen. 5. Modersmålet och främmande språk Undervisningen i språk borde utgår från europeiska och internationella värden. Den fria rörligheten och den europeiska och internationella identiteten borde uppmuntras med ett mångsidigt språkutbud och valfrihet. Eleverna ska få undervisning i finska i sådan utsträckning att ingen i Finland behöver tolk och engelska i den utsträckningen att finländarna klarar sig utomlands. Man kunde ge avkall på undervisningen i engelska då kunskaperna i språket är så pass bra. Undervisningen i engelska borde inledas senare. Utöver modersmålet är det tillräckligt med två främmande språk i grundskolan. Den senaste reformen av timfördelningen ledde till att valen av A2 språk har raserats och eleverna uppnår inte kunskaper på A2 nivå i grundskolans slutskede. Det är för tidigt att inleda undervisningen i A2 språk på åk 4 då man ännu inte kan bedöma elevens begåvning för språkinlärning. Om man däremot kunde använda 8 timmars språkundervisning på åk 7 9 kunde man verkligen fördjupa sig i språkens olika delområden.
Mer undervisning i modersmålet och bort med de obligatoriska språken och endast ett valfritt språk där man fokuserar på god kommunikationsförmåga i vardagen, inte bara på grammatik och onödigt stort ordförråd. Reformen av timfördelningen så att A2 språket påbörjas tidigare (6+6) är mycket lyckad. Tillräcklig tid anslogs för bekantskap med främmande språk och rädslan för svårigheten med studier i ett andra främmande språk förbleknade. Ju tidigare barnen börjar studera et språk desto bättre kunskaper får de och är dessutom mer intresserade och motiverade. 6. Modersmål och litteratur I modersmålet borde man fokusera mer på undervisningen av sammansatta ord. Varje grundskoleleve borde kunna tänka på sitt eget modersmål. Därför borde stat och kommun stödja undervisningen i modersmålet men också ombesörja att elever med invandrarbakgrund har tillräckliga kunskaper i finska/svenska. 7. Miljö och naturkunskap, biologi En ökad undervisning i miljökunskap är viktig därför att det man inte känner kan man inte värdesätta eller slå vakt om. I undervisningen borde man beakta lagbundenheterna i utveckling och ekologi. På så sätt kan man knyta samman en helhetsuppfattning om naturens varande och funktion. En insiktsfull mänska fungerar som en del av miljön. Även mänskans biologi, genetik och mikrobiologi är centrala kunskaper i undervisningen då mänskan behöver kunskap om sig själv och kroppens funktion. Barnen skulle inte få lämnas ensamma med hotbilderna om miljöförstöringen, utan läraren borde hinna och kunna behandla hoten tillsammans med eleverna ärligt och mångsidigt. Det är viktigt att känna till och informera om hur vårt ekosystem fungerar hur vi med vårt eget sätt att leva kan påverka situationen i naturen.