2004:45 HV EXAMENSARBETE Fotbollsspelares önskemål av och upplevd tillgång till medicinsk personal ur ett spelarperspektiv En enkätstudie ANDERS PETERSSON LINUS SUNDSTRÖM HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR SJUKGYMNASTEXAMEN C-NIVÅ Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Sjukgymnastik Vetenskaplig handledare: Inger Jacobson 2004:45 HV ISSN: 1404-5516 ISRN: LTU - HV - EX - - 04/45 - - SE
Petersson, A. & Sundström, L. Fotbollsspelares önskemål av och upplevd tillgång till medicinsk personal, ur ett spelarperspektiv En enkätstudie. C-uppsats, 10 poäng, Institutionen för Hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet 2004. ABSTRAKT Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare. Det finns drygt 200 000 licensierade spelare i Sverige idag. Skaderisken i fotboll har i flera studier beräknats till ungefär 10-35 skador per 1000 speltimmar. Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha tillgång till genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong. Metoden var en enkätstudie. Enkäten delades ut till 35 spelare från två olika lag (15 spelare från ett lag i Superettan och 20 spelare från ett lag i division IV). Samtliga spelare svarade på frågorna. Sjukgymnast var den mest önskade yrkesgruppen i de båda lagen. Ett annat resultat som framkommit av studien var att det fanns skillnader mellan de båda lagens skadefrekvens. Sökord: football, soccer, medical staff, injury, player, desire, comparison
Fotboll i sin nuvarande form uppstod i England i mitten av 1800-talet (1). Ett spel påminnande om modern fotboll, cuju (cu= sparka, ju= boll), utövades dock i Kina redan på 300- och 200-talen f.kr. I Sverige förekom fotbollsspel under oordnade former på 1860- och 70-talen. Svenska gymnastiktrupper som hade varit i England på 1880-talet spred kännedom om den engelska fotbollen och dess regler. Fotbollsspelet i Sverige tog först form i Göteborg. Två pionjärklubbar var Lyckans Soldater (grundat 1883) och Örgryte IS (grundat 1887)(1). Fotboll är den mest populära lagsporten världen över, för närvarande med ungefär 200 miljoner spelare var av 40 miljoner kvinnor (2, 3). Idag är fotbollen den sport i Sverige som har flest aktiva medlemmar, var tredje organiserad idrottsaktivitet är fotboll (4). Det finns drygt 200 000 licensierade spelare i Sverige varav drygt 160 000 är män. I Norrbotten finns det sammanlagt drygt 5 300 licensierade spelare (4). Det svenska seriesystemet är uppbyggt i olika divisioner. Allsvenskan är den högsta divisionen och därefter kommer Superettan. Sedan följer division II och på vissa håll i landet löper det på ända ner till division VIII som är den lägsta divisionen (4). Det finns risk för skador i samband med både idrott och motion (5). Skadorna, både akuta och överbelastningsskador, är många och kan ibland vara svåra. En av de vanligaste orsakerna till en skada är återfall efter en gammal skada. Om behandlingsriktlinjer följs noggrant, rehabilitering av muskel, sen och ledbandsskada fullföljs och idrottsutövaren tar hänsyn till kroppens varningssystem t.ex. smärta och svullnad, kan många skador som uppstår genom återfall förebyggas, ofta med enkla medel. I många fall handlar det om att stimulera kroppens normala läkning (5). Tio procent av alla skador som behandlas på sjukhus är idrottsskador (6, 7). För den enskilda individen innebär en skada inte bara ett fysiskt handikapp, utan även sociala och ekonomiska konsekvenser i form av frånvaro från träning respektive arbete (7). Fotboll är en kontaktsport med förhållandevis hög skaderisk (2). Skaderisken har i olika epidemiologiska studier beräknats för manliga spelare till 10-35 skador per 1000 speltimmar (2, 8, 9, 10). En undersökning gjord på 264 tjeckiska fotbollsspelare i blandade åldrar och på olika nivåer visade att det var hög skadefrekvens. Spelarna följdes upp varje vecka under ett års tid och majoriteten av spelarna (82 %) var skadade vid minst ett tillfälle under denna period (11). 1
De flesta fotbollsskadorna orsakas av trauma (slag, spark, vridning) och är lokaliserade till de nedre extremiteterna. Muskelbristningar, mindre skador med blödningar i underhudsfettet och muskulaturen samt knä- och fotledsskador är de vanligast förekommande skadorna (12, 13, 14). Kunskapen om skadebehandling och skadors rehabilitering hos den medicinskt ansvarige i fotbollslaget torde vara av allra största betydelse. Inte bara för individen utan också för lagets kapacitet och slagstyrka och vad gäller möjligheten att genom en god diagnostik och optimal behandling reducera samhällets kostnader för uppkomna skador (2). Genom att använda ett skadeförebyggande program, som bland annat innebar att läkare och sjukgymnaster hjälpte fotbollsklubbarna, kunde så mycket som 75 procent av skadorna förhindras (6, 8, 15). Att förebygga skador kan också ge en ekonomisk besparing både för klubben och för samhället. I en studie på division IV-spelare i Sverige kunde man visa att skadorna i en fotbollsserie under ett år kostade 800 000 kr i hela serien eller omkring 70 000 kr per lag. I denna kostnad ingick både direkta sjukvårdskostnader och kostnader för produktionsbortfall, det vill säga sjukskrivning. Genom skadeförebyggande åtgärder kunde kostnaderna minskas till 130 000 kr sammanlagt för hela serien eller cirka 11 000 kr per lag (6, 8, 15). I artikeln (2) som undersökte vem som behandlade akuta skador för lag på olika nivåer fann författaren att det medicinska omhändertagandet i de högre serierna (bl.a. Superettan) utförs av medicinskt välutbildade med god erfarenhet av behandling av idrottsskador. I de lägre divisionerna (bl.a. division IV) handläggs det akuta omhändertagandet av skador av icke medicinskt utbildade, exempelvis tränare, lagledare eller lagmedlemmar. Vidare menar författaren att det föreligger ett stort och allmännyttigt behov av ökad utbildning i omhändertagande och behandling av skador inom fotboll. Förhållandet är med största sannolikhet likvärdigt inom andra idrotter (2). För många idrottare, och då speciellt elitidrottarna, fordras en fullgod fysik för att prestationsförmågan ska vara optimal, varför även en minde skada kan medföra resultatförsämring eller minskad idrottsaktivitet (16). Korrekt diagnos, adekvat och tidigt insatt behandling samt fullständig läkning är önskemål från idrottarnas sida för att de med kortast möjliga avbrott skall kunna fortsätta att utföra sin idrott. Även för motionsidrottare kan mindre skador medföra en psykisk och fysisk påfrestning eftersom fysisk aktivitet är en del av deras livskvalitet. Ju snabbare behandling sätts in desto snabbare går i regel läkningen (16). Det är också viktigt att känna till spelarnas allmänna hälsotillstånd, exempelvis allergier, 2
astma eller diabetes, för att vid behov snabbt kunna hjälpa en spelare (14). Ett försämrat hälsotillstånd kan även innebära en ökad skaderisk. Dålig hälsa leder både till försämring av vävnadernas hållfasthet och till sämre koordination. Dessa förändringar orsakas av det försämrade hälsotillståndet i sig, men också indirekt eftersom det försämrade hälsotillståndet samtidigt förhindrar effektiv träning (14). I Sverige är prevalensen för pollenallergi ungefär 4 %, för astma ungefär 8 % och för diabetes cirka 4 % (17, 18, 19) Spelarens exponering av fotboll ökar med stigande nivå. I högre divisioner tränar man oftare, har högre träningsnärvaro och spelar fler matcher än i lägre divisioner. Antalet skador ökar också med högre spelnivå (14). Det är även vanligare att fotbollsspelare som börjat sin karriär utanför en förening och vid en högre ålder är mer skadade (11). Skada definieras som något ont som genom en verkande kraft vid olycklig händelse, våldshandling eller dylikt tillfogats personer. Skada är också något som drabbat en levande organism och medfört en försämring av dennas normala tillstånd som leder till en försämrad funktion (20). Svårigheter att jämföra olika studier som bedrivits inom området fotbollsskador gör det önskvärt att använda samma definition på skada i alla studier. Ett definitionssystem som visar bättre på skadans effekter på spelaren (t.ex. tidsfrånvaro) än själva skadans art. En definition av skada baserad på tidsfrånvaro från sporten har därför rekommenderats för studier på fotbollsskador. Detta eftersom tidsfrånvaron från sporten mest troligt har stor inverkan på spelarens hälsa och prestation (10, 15, 21, 22, 23). En skada definieras som en skada som en spelare ådragit sig i samband med fotbollsaktivitet och som leder till frånvaro från träning och/eller match. För att bestämma graden av skada har frånvaron delats upp i olika kategorier: mindre skada, medelsvår skada och svår skada (9). För att kunna jämföra skadors lokalisation på kroppen används en vedertagen modell som delar in skadorna på respektive kroppsdel (15, 23, 24). Det finns ett flertal studier (1, 2, 7, 12, 15, 21, 24, 25) som visar på förekomst och resultat av medicinsk personal kring ett fotbollslag. Vi har dock inte hittat någon studie som sett på fotbollsspelares syn och önskemål av medicinsk personal kring det egna laget. 3
SYFTE Syftet med studien var att undersöka vilken medicinsk personal som manliga fotbollsspelare har och önskar ha kontakt med genom sin klubb vid skada, samt om önskemålen skiljer sig mellan två lag på olika nivåer. Syftet var också att undersöka om spelarna sökt medicinsk hjälp vid skada under föregående säsong. METOD Försökspersoner Inklusionskriterierna för undersökningsgruppen var: manliga fotbollsspelare, som under säsongen 2004 spelat i ett representationslag i Superettan eller i division IV norra Norrland. Vi valde att jämföra två lag, ett i Superettan och ett i division IV på grund av ett flertal faktorer som vi anser kan vara betydande för vår undersökning. Det föreligger troligen stora skillnader gällande ekonomi, organisation, spelarmotivation och träningsdos, som vi tror kan påverka antalet skador och önskemålen på medicinsk personal. Exklusionskriterierna är spelare som inte kan läsa och förstå det svenska språket. Vi har valt att utesluta dessa spelare på grund av två skäl. Dels språkligt för att det kan bli felaktigheter vid översättningen av frågeformuläret, men också kulturellt för att avsikten med studien kan missförstås. Spelare från andra kulturer kan tro att svaren på frågeformuläret leder till registrering av dem eller att felaktiga svar kan leda till uteblivet kontrakt med klubben. Våra kriterier gjorde att vi fick tillgång till 14 lag i Superettan och 24 lag från division IV. En geografisk överblick visade att det bara var praktiskt genomförbart att använda sig av ett av lagen i Superettan och 3 av lagen i division IV. Bland de 3 lagen i division IV lottades lagen i en intern rangordning. Det första laget som vi tillfrågade tackade ja, även laget i Superettan tackade ja. Laget i division IV hade 20 spelare som uppfyllde inklusionskriterierna samt var närvarande vid träningen då enkätstudien genomfördes. Laget i Superettan hade 15 spelare som uppfyllde inklusionskriterierna samt var närvarande vid träningen då enkätstudien genomfördes. Samtliga spelare fyllde i frågeformuläret som var anonymt. 4
Instrument Undersökningen har genomförts som en enkätstudie. Instrumentet var ett egenkonstruerat frågeformulär med 9 slutna frågor (bilaga 1). Formuläret inleds med frågor kring spelarens bakgrundsfakta. Sedan följer frågor om skador, sjukdomar och mediciner som påverkar eller har påverkat spelarens fotbollsutövande. Formuläret avslutas med att spelaren får ange tillgången och önskemålet av medicinsk personal genom den egna klubben. Som svarsalternativ på frågorna om skadans duration och lokalisation på kroppen har vi använt oss av vedertagna begrepp. För att bestämma graden av skada har frånvaron delats upp i olika kategorier: mindre skada (frånvaro mellan 1 och 7 dagar), medelsvår skada (frånvaro mellan 8 och 28 dagar) och svår skada (frånvaro mer än 28 dagar)(9). Eftersom att vi jämför skadefrekvensen mellan kroppens olika delar använder vi oss av en modell som delar in skadorna på respektive kroppsdel (15, 23, 24). För att få indikation om enkätens användbarhet prövades den på fyra personer varav samtliga var aktiva fotbollsspelare. Inga revideringar gjordes till följd av prövningen. Procedur Rekryteringen startade med att vi gjorde en muntlig förfrågan till föreningarna. Efter att vi fått föreningens godkännande kontaktade vi tränaren och gav en närmare presentation av oss samt vår studie. I samråd med tränaren valde vi ett tillfälle då det passade bra att vi besökte laget. Vid detta besök fick spelarna både muntlig och skriftlig information (bilaga 2) om studiens syfte och omfattning, samt en förfrågan om att fylla i frågeformuläret. Möjlighet för fotbollsspelarna att ställa frågor gavs genom att vi var närvarande när de fyllde i enkäten. All medverkan var frivillig. Ansökan till etikgruppen vid Institutionen för hälsovetenskap i Boden var inte nödvändig enligt en representant för gruppen. Databehandling Deskriptiv dataanalys gjordes i SPSS (version 11.0 for Windows). 5
RESULTAT Alla spelare i båda lagen uppgav att de hade tillgång till sjukgymnast genom sin klubb. I Superettanlaget uppgav 80 % att de även hade tillgång till läkare och/eller massör (tabell 1). Tabell 1, Antalet spelare som upplevde att de hade tillgång till de olika medicinska yrkesgrupperna. Medicinsk personal Superettan Division IV antal procent antal procent Läkare 12 80 % 1 5 % Sjukgymnast 15 100 % 20 100 % Naprapat 2 13 % 1 5 % Kiropraktor 1 7 % 0 0 % Massör 12 80 % 2 10 % Den medicinska yrkesgrupp som önskades mest i båda lagen var sjukgymnast (tabell 2). Tabell 2, Fördelning av fotbollspelarnas svar på vilka medicinska yrkesgrupper de önskade ha tillgång till. Medicinsk personal Superettan Division IV antal procent antal procent Läkare 10 67 % 9 45 % Sjukgymnast 12 80 % 20 100 % Naprapat 7 47 % 5 25 % Kiropraktor 4 27 % 2 10 % Massör 9 60 % 16 80 % Antalet spelare som upplevt att de varit skadade under föregående säsong var i Superettanlaget åtta spelare (53 %) och för division IV-laget 15 spelare (75 %). Laget i 6
Superettan hade sammanlagt 10 skador och i division IV var motsvarande resultat 30 skador. I Superettanlaget var det lika många medelsvåra (40 %) som svåra (40 %) skador. Huvuddelen (53 %) av skadorna i division IV-laget var medelsvåra och 30 % var svåra. Skadorna var främst fördelade till de nedre extremiteterna (90 % respektive 80 %). Vid samtliga tio skadetillfällen sökte spelarna i Superettanlaget medicinsk hjälp. Fyra sökte sjukgymnast, två läkare och fyra både sjukgymnast och läkare. Motsvarande för division IV var att 26 av 30 sökte medicinsk hjälp, varav 17 sjukgymnast och nio både sjukgymnast och läkare. Av de fyra spelare som inte sökte medicinsk hjälp hade tre medelsvår skada och en svår skada. Medelåldern för spelarna i Superettanlaget var 24 år (18-33 år) och för spelarna i division IVlaget 19 år (15-30 år). De flesta spelarna i Superettan (54 %) och division IV (80 %) var 6-7 år när de började spela fotboll. Sjuttionio respektive 85 % av spelarna spelade på samma nivå säsongen innan. Av spelarna i Superettan ansåg fyra av 15 att de just nu hade någon skada som förhindrade full fotbollsaktivitet. I division IV var det fem av 20. En spelare i Superettanlaget och två i division IV-laget hade astma och en spelare i Superettanlaget hade pollenallergi. Dessa sjukdomar bedömdes av spelarna kunna påverka deras fotbollsaktiviteter. Fem av spelarna i Superettanlaget och två i division IV-laget åt receptbelagda mediciner (Pronaxen 4, Ventoline 1, Bricanyl 1, Celebra 1). 7
DISKUSSION Studien är en enkätundersökning av 35 fotbollsspelare från Norrbottens län. De 35 spelarna är antalet som uppfyllt våra inklusionskriterier från två fotbollslag. Det är 15 spelare från ett lag i Superettan och 20 spelare från ett lag i division IV. Vi ansåg det önskvärt att ha minst 20 spelare från de båda lagen. Det var dock svårt på grund av att Superettanlagets spelartrupp endast innehöll 15 spelare som föll under våra inklusioner. Att vi trots det låga antalet spelare i Superettanlaget höll fast vid dem berodde på att vi ville ha en jämförelse mellan ett elitlag och ett lag med lägre divisionstillhörighet. Vi visste att antalet spelare var lågt i båda lagen, och att det alltid förekommer en viss frånvaro i en trupp på grund av skada och sjukdom. För att få en rättvis jämförelse mellan lagen ville vi ha med ett så stort antal spelare som möjligt och bestämde därför i samråd med de båda tränarna vilket tillfälle som passade bäst. Frågeformuläret var egenkomponerat och är inte reliabilitets- eller validitetstestat. Vår personliga närvaro vid genomförandet av enkätstudien ökade troligen antalet ifyllda formulär. Vi kontrollerade att alla frågor var besvarade vid insamlandet av enkäterna och om någon fråga missats påpekade vi detta och spelaren gavs tillfälle att fylla i den missade frågan. Vår närvaro kan emellertid ha upplevts som en påtryckning för spelarna att delta i studien. Det som missuppfattades på enkäten var att spelarna skulle vända tillbaka till framsidan och fråga fem efter att ha fyllt i formulärets baksida som var kopplad till fråga fyra. Nu i efterhand kan vi tycka att det skulle ha markerats att man skulle vända tillbaka och fortsätta fylla i enkäten. Vi tror dock inte att detta har påverkat resultatet i stort. Resultat delen visar på skillnader när det gäller skadefrekvens mellan de olika lagen. I Superettanlaget hade ungefär hälften av spelarna varit skadade under fjolåret. Under samma period hade majoriteten av spelarna i division IV-laget varit skadad. Det fanns också skillnader mellan antalet skador per spelare. De åtta spelare i Superettanlaget som varit skadade hade tillsammans tio skador. Samtidigt hade de 15 som var skadade i division IVlaget tillsammans 30 skador. Våra resultat stämmer inte överens med Ekstrand J och Karlsson J:s studie (15), där det framkommer att skadefrekvensen ökar ju högre division som man spelar i. Deras resultat visar att ett Superettanlag har fler skador i snitt än ett lag i division IV. Vi tror att det finns några faktorer som kan ha påverkat vårt resultat. Platsen för 8
genomförandet av enkäten var i omklädningsrummet i anslutning till en träning. Division IVlaget hade avsatt 30 minuter för vår presentation och frågeformuläret. Till laget i Superettan fick vi komma efter ett träningspass då det inte fanns tid före träningen. En tänkbar faktor är att spelarna så snabbt som möjligt ville hem efter träningen och då fyllde de i enkäten mindre utförligt. En annan faktor som gäller båda lagen var att spelarna kan ha glömt bort mindre allvarliga skador. Detta då frågan om skador gällde förra säsongen och att spelarna troligen kommer ihåg längre skadeuppehåll. Ju kortare period spelaren är skadad och ju längre tid som gått sedan skadan inträffat desto vanligare att den glöms bort (23). Alla spelare i Superettanlaget sökte hjälp av medicinsk personal vid skada. Enligt fotbollssektionens ordförande för Superettanlaget så finns det alltid sjukgymnast vid lagets träningar, detta leder till att alla skador ses över. Ordförande för division IV-laget säger att laget har tillgång till sjukgymnast men att denna inte alltid finns närvarande vid träningarna. Detta tror vi är en orsak till att inte alla skador i division IV-laget ses över. Fotbollssektionens ordförande för Superettanlaget meddelade att de har avtal med läkare och sjukgymnast. Sjukgymnasten ska alltid finnas tillgänglig på lagets träningar medan läkaren kontaktas vid behov. Detta hade de flesta spelare uppfattat. Förvånansvärt är att ett stort antal spelare uppgett att de har tillgång till massör genom klubben, vilket de inte har. Det var också några få spelare som uppgav att de hade tillgång till naprapat och/eller kiropraktor genom klubben. Enligt ordförande för division IV klubben hade laget avtal med sjukgymnast. Om spelarna skulle komma i behov av läkare eller annan sjukvårdspersonal så används den allmänna sjukvården. Alla spelare har angett att de har tillgång till sjukgymnast genom klubben. Det var också ett fåtal spelare som angett att de har tillgång till massör, naprapat och läkare. Att alla spelare i båda lagen angett att de har tillgång till sjukgymnast tycker vi är bra. Trots att alla spelare inte behövt sjukgymnastens tjänster så vet dom att de har funnits tillgängliga. Att inte alla spelare i Superettanlaget uppgett att de har tillgång till läkare finner vi något underligt då de spelare som svarat nej besökt läkaren vid tidigare skador. Att det var ett så stort antal spelare i Superettanlaget som uppgett att de har tillgång till massör är lite förbryllande. Vi tror att en orsak till det höga svarsantalet var att de hade massör knuten till laget under förra året men att denna hade slutat ungefär en månad innan enkätens utlämnande. 9
En annan tänkbar orsak kan vara just massagen. Kan verkligen spelarna skilja på om de får massage av en sjukgymnast eller en massör? Vi tror att många spelare tänkt att de har tillgång till massage och därför svarat att de har tillgång till massör. Att inte alla spelare vet om vilken medicinsk personal de har tillgång till tror vi i grund och botten beror på dålig information från föreningen. Önskemålen om vilka medicinska yrkesgrupper spelarna ville ha tillgång till varierade mycket. I Superettanlaget ville de allra flesta ha tillgång till sjukgymnast och många ville även ha tillgång till läkare genom klubben. Vi tror att det finns två tänkbara faktorer bakom detta. Främst att spelarna har missuppfattat frågan och svarar på vad de, förutom det som de redan har tillgång till idag, vill ha tillgång till. Då svarar man inte sjukgymnast/läkare om man redan har tillgång till det. Den andra faktorn är att de helt enkelt inte varit nöjda med sjukgymnastens/läkarens insatser och önskar att dennes uppgifter sköts av någon annan. Alla spelare i division IV-laget ville ha tillgång till sjukgymnast. Vi tror att några anledningar till detta kan vara t.ex. att sjukgymnasten ger bra rehabilitering, att spelarna ser sjukgymnastens mångsidighet och samt att spelarna är nöjda med dennes insatser. Vi ser också att flera spelare i båda lagen vill ha till andra medicinska yrkesgrupper än den som de redan har tillgång till. Att så många vill ha tillgång till massör tror vi främst beror på att de uppskattar massagen. De har troligen inte tänkt på att även en sjukgymnast kan ge samma behandling. Många spelare önskar även tillgång till naprapat och/eller kiropraktiker. Vi tror att de flesta spelare som önskar dem inte vet att mycket av den behandling som de ger kan de få av en sjukgymnast. Vi tror alltså att spelarna är mer intresserade av de behandlingsmetoder som dessa yrkesgrupper kan ge. En annan orsak kan vara att man är missnöjd med den behandling som man fått av sjukgymnast och därför önskar kontakt med annan yrkesgrupp. Vi tycker att detta är en intressant fråga som det kan spekuleras mycket kring. Enligt våra värden så är förekomsten av sjukdomar som kan påverka fysisk aktivitet (t.ex. diabetes, astma) hos spelarna i nivå med prevalensen för Sveriges befolkning i övrigt (18, 19, 20), även om underlaget i studien är litet. Spelarnas kunskap kring vad naprapater och kiropraktiker gör kan vara ett intressant uppslag att studera närmare. Vi har inte frågat om spelarna är nöjda med den medicinska personal som de har kring laget. Fastän många spelare uppgivit att de önskar andra medicinska yrkesgrupper än de som de redan har behöver inte det betyda att de är missnöjda. Även detta skulle vara intressant att studera närmare. 10
Konklusion Studiens betydelse utifrån ett sjukgymnastiskt perspektiv visar att det finns ett behov och ett önskemål av våra kunskaper från spelare på elit och lägre nivå. Vi har funnit att det finns skillnader i skadefrekvens mellan Superettanlaget och laget i division IV. Vad denna skillnad beror på vet vi inte och det skulle vara intressant att studera detta närmare på individnivå. Vi tror att spelarna har en brist på kunskap gällande vad som skiljer de medicinska yrkesgrupperna åt. Vi tror också att detta har haft inverkan på vilken medicinsk yrkesgrupp som spelarna angivit att de vill ha tillgång till genom sin klubb. Som ovan säges tycker vi att det skulle vara intressant med ytterligare forskning kring detta. Antalet spelare i vår studie är för litet för att man ska kunna dra några slutsatser. Vi tycker dock att vi kan se några intressanta tendenser, bland annat att de allra flesta spelarna önskar ha tillgång till sjukgymnast genom sin klubb och att det finns stora skillnader när det gäller skadefrekvensen mellan lagen. Det har varit svårt att jämföra våra resultat med andra studier då vi inte funnit någon studie gjord ur ett spelarperspektiv. Större och mer omfattande studier är därför önskvärda. Tillkännagivande Ett stort tack riktas till de spelare, ledare och övrig personer kring de lag som har deltagit i studien. Vi vill också tacka vår handledare Inger Jacobson för konstruktiva kommentarer samt allmän vägledning. 11
REFERENSER 1. Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra Böcker, 1991. 2. Dvorak J, Junge A, Graf-Baumann T, Petersson L. Editorial. Am J Sports Med 2004; 32,1: 3s-4s. 3. Westlin N, Wiksten J, Brundin L. Vem Behandlar Akuta Skador i Fotbollslaget och Hur? Svensk Idrottsforskning 2003; 4: 26-28. 4. URL:http://www.svenskfotboll.se 5. Karlsson J, Thomeé R, Martinsson L, Swärd L. Motions- & idrottsskador och deras rehabilitering. Farsta: SISU Idrottsböcker, 1999. 6. Ekstrand J, Gillquist J, Liljedahl SO. Prevention of Soccer Injuries. Supervision by Doctor and Physiotherapist. Am J Sports Med 1983; 11,3: 116-20. 7. Ekstrand J, Lundmark A. Besvärande Brist på Kontrollerade Studier av Preventionens Effekter. Läkartidningen 1998; 95,39: 4244-46. 8. Ekstrand J, Gillquist J, Möller M, Öberg B, Liljedahl SO. Incidence of Soccer Injuries and Their Relation to Training and Team Success. Am J Sports Med 1983; 11,2: 63-67 9. Dvorak J, Junge A. Football Injuries and Physical Symptoms. A Review of the Literature. Am J Sports Med 2000; 28,5: 3s-9s. 10. Ekstrand J, Waldén M, Hägglund M. Risk for Injury when Playing in a National Football Team. Scand J Med Sci Sports 2004; 14: 34-38. 11. Dvorak J, Junge A, Chomiak J, Graf-Baumann T, Peterson L, Rösch D, Hodgson R. Risk Factor Analysis for Injuries in Football Players. Possibilities For a Prevention Program. Am J Sports Med 2000; 28,5: 69s-74s. 12
12. Engström B, Johansson C, Törnkvist H. Soccer Injuries Among Elite Female Players. Am J Sports Med 1991; 19,4: 372-75. 13. Fried T, Lloyd GJ. An Overview of Common Soccer Injuries Management and Prevention. Sports Med 1990; 14: 269-75. 14. Ekstrand J, Karlsson J. Fotbollsmedicin. Stockholm: Svenska FotbollsFörlaget AB, 1998. 15. Ekstrand J. Soccer Injuries and Their Prevention. Thesis, Linköping University, Linköping, Sweden. 1982. 16. Peterson L, Renström P. Skador inom idrotten. Stockholm: Tidens Förlag, 1983. 17. URL:http://www.sos.se 18. URL:http://www.astmaoallergiforbundet.se 19. URL:http://www.netdoktor.se 20. Svenska Akademins Ordlista. Falkenberg: Svenska Akademin, 1998 21. Keller CS, Noyes FR, Buncher CR. The medical Aspect of Soccer Injury Epidemiology. Am J Sports Med 1988; 16: 105-12. 22. Ekstrand J, Karlsson J. Editorial. Scand J Med Sci Sports 2003; 13: 147-49. 23. Junge A, Dvorak J. Influenc of Definiton and Data Collection on the Incidence of Injuries in Football. Am J Sports Med 2000; 28,5: 40-46 24. Arnason A, Sigurdsson S, Gudmundsson A, Holme I, Engebrektson L, Bahr R. Risk Factors for Injuries in Football. Am J Sports Med 2004; 32,1: 5s-16s 13
25. Dvorak J, Graf-Baumann T, Peterson L, Junge A. Editorial. Am J Sports Med 2000; 28,5: s1-s2. 14
1. Ålder: år. Bilaga 1. 1(2) 2. Vid vilken ålder började du spela fotboll: år. 3. På vilken nivå spelade du fotboll förra säsongen? Allsvenskan Superettan Division 2 Division 3 Division 4 Division 5 Division 6 4. Hade du någon/några skador förra säsongen? Ja Om ja, vänd sida! Nej 5. Har du några skador just nu som förhindrar full fotbollsaktivitet? Ja Nej 6. Har du någon/några sjukdomar som kan påverka din fotbollsaktivitet? Ja vilken/vilka (t.ex. astma, diabetes). Nej 7. Äter du några receptbelagda mediciner just nu? Ja, ange vilken/vilka (Preparatnamn). Nej 8. Vilka medicinska yrkesgrupper har du idag tillgång till genom din klubb? Läkare Sjukgymnast Naprapat Kiropraktor Massör Annan, nämligen. 9. Vilka medicinska yrkesgrupper skulle du vilja ha tillgång till? Läkare Sjukgymnast Naprapat Kiropraktor Massör Annan, nämligen. 15
Första skadetillfället Bilaga 1. 2(2) Hur länge var du borta från full fotbollsaktivitet? 0-2 dagar 3-7 dagar 8-28 dagar mer än 28 dagar I vilken kroppsdel var du skadad? Fot Fotled Underben Knä Lår Höft/ljumske Rygg Mage/bröstkorg Huvud/nacke Arm Sökte du någon medicinsk hjälp? Ja, ange vilken/vilka (t.ex. läkare, sjukgymnast etc.) Nej Andra skadetillfället Hur länge var du borta från full fotbollsaktivitet? 0-2 dagar 3-7 dagar 8-28 dagar mer än 28 dagar I vilken kroppsdel var du skadad? Fot Fotled Underben Knä Lår Höft/ljumske Rygg Mage/bröstkorg Huvud/nacke Arm Sökte du någon medicinsk hjälp? Ja, ange vilken/vilka (t.ex. läkare, sjukgymnast etc.) Nej Tredje skadetillfället Hur länge var du borta från full fotbollsaktivitet? 0-2 dagar 3-7 dagar 8-28 dagar mer än 28 dagar I vilken kroppsdel var du skadad? Fot Fotled Underben Knä Lår Höft/ljumske Rygg Mage/bröstkorg Huvud/nacke Arm Sökte du någon medicinsk hjälp? Ja, ange vilken/vilka (t.ex. läkare, sjukgymnast etc.) Nej Fjärde skadetillfället Hur länge var du borta från full fotbollsaktivitet? 0-2 dagar 3-7 dagar 8-28 dagar mer än 28 dagar I vilken kroppsdel var du skadad? Fot Fotled Underben Knä Lår Höft/ljumske Rygg Mage/bröstkorg Huvud/nacke Arm Sökte du någon medicinsk hjälp? Ja, ange vilken/vilka (t.ex. läkare, sjukgymnast etc.) Nej 16
Förfrågan om medverkan i en studie om fotbollsspelares tillgång till medicinsk personal Bilaga 2 Du håller i din hand ett frågeformulär som innehåller frågor angående fotbollsspelares syn på medicinsk personal Vi har valt att undersöka detta för att vi tror att olika spelare har olika önskemål angående den medicinska personalen som finns kring ett lag. Inför vårt kommande yrke tycker vi att det är intressant att få större kännedom om vilka önskemål fotbollsspelare har av medicinsk personal. Syftet med vår studie är att undersöka vilken medicinsk personal som fotbollsspelare vill ha tillgång till. Frågeformuläret innehåller även frågor rörande eventuella skador och sjukdomar som påverkar eller påverkat ditt idrottsutövande. Vi kommer att jämföra svaren mellan föreningar i olika divisioner. Resultatet från frågeformuläret kommer att ligga som grund för vårt examensarbete. Dina uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet av formuläret kommer att presenteras så att ingen individ kan identifieras. Medverkan i studien är helt frivillig. Examensarbetet kommer att finnas tillgängligt via Institutionens hemsida (www.hv.ltu.se) under länken examensarbete i mitten på juni 2004. Anders Petersson Linus Sundström Sjukgymnaststudent termin 6 Sjukgymnaststudent termin 6 Inger Jacobson Universitetsadjunkt Institutionen för hälsovetenskap Hedenbrovägen 961 36 Boden 17