Återhämtning från och konsekvenser av problemspelande

Återhämtning från och konsekvenser av problemspelande EN RAPPORT FRÅN SWELOGS FÖRDJUPNINGSSTUDIE HANDBOK I TILLSYN 4

Återhämtning från och konsekvenser av problemspelande En rapport från Swelogs fördjupningsstudie

BINDNINGAR OCH JÄV För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet. När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälso myndighetens arbete med rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas. Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder be träffande expertens engagemang eller att experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet. De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med Folkhälsomyndighetens krav inlämnat deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv. Folkhälsomyndigheten har därvid bedömt att omständigheter som skulle kunna äventyra myndighetens trovärdighet inte föreligger. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på Folkhälsomyndigheten. Rapport nr 8 i Swelogs-programmet Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, är en långsiktig befolkningsstudie om spel om pengar, problemspelande och hälsa som leds och finansieras av Folkhälsomyndigheten. Programmet ska följa utvecklingen när det gäller skadeverkningarna av problemspelande. Målet är att ta fram kunskap för att utveckla förebyggande insatser mot problemspelande i samhället. En internationell forskningsgrupp är knuten till programmet som genomförs i samarbete med nationella forskningsinstitutioner. Report no. 8 in the Swelogs-programme Swelogs, Swedish Longitudinal Gambling Study, is a longitudinal research programme on gambling, problem gambling and health in Sweden, and is managed and financed by the Public Health Agency of Sweden. The programme follows changes regarding harm from problem gambling. The objective of the programme is to produce knowledge about problem gambling and health, which can be used to develop prevention strategies and methods. An international research group is tied to the project which is conducted in collaboration with national research centers. Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den kan även laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, 2016 Artikelnummer: 16040 ISBN 978-91-7603-671-6 (pdf) ISBN 978-91-7603-672-3 (print) Grafisk form: AB Typoform Tryck: ISY Information System AB, Halmstad

Förord Spelproblem är ett än så länge relativt outforskat område, ur både internationellt och svenskt perspektiv. För att öka kunskapen om spel och spelproblem i Sverige påbörjade Statens folkhälsoinstitut, nuvarande Folkhälsomyndigheten, studien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2008 på uppdrag av regeringen. Swelogs består av tre delar: det epidemiologiska spåret, fördjupningsspåret och uppföljningsstudien. Den här rapporten presenterar resultat som baseras på data från den första mätningen i det epidemiologiska spåret 2008/2009 fram till fördjupningsspårets andra mätning 2013. Rapporten handlar främst om återhämtning från problemspelande. Resultaten visar att efter fyra år hade två tredjedelar återhämtat sig. Känslomässigt och praktiskt stöd främjar återhämtning från spelproblem, liksom att ha god ekonomi och ett förvärvsarbete. Rapporten vänder sig i första hand till forskare som arbetar med spelprevention men även till beslutsfattare, tjänstemän och andra personer som i sitt arbete kommer i kontakt med spelproblem på olika nivåer i samhället. Rapporten har skrivits av Maria Vinberg och Ingvar Rosendahl vid Centrum för psykiatriforskning (CPF), i samverkan med utredarna Thomas Jacobsson, Frida Fröberg och Sylvia Olofsson vid Folkhälsomyndigheten. Värdefulla bidrag till rapportens tillkomst har även lämnats av Anna Strandberg vid CPF. Utredarna Sofia Ljungdahl och Ulla Romild samt enhets chef Marie Risbeck har granskat rapporten och avdelningschefen Anna Bessö har varit ansvarig för arbetet. Folkhälsomyndigheten, 2016 Anna Bessö Avdelningschef Avdelningen för kunskapsstöd

Innehåll Förord...3 Förkortningar...6 Ordlista... 7 Sammanfattning... 10 Summary...12 Bakgrund... 14 Swelogs en studie om spel om pengar och hälsa i Sverige... 14 Fördjupningsstudien... 14 Syfte... 18 Metod... 19 Urval... 19 Datainsamling...21 Mått... 22 Analyser...24 Resultat... 27 Återhämtning från problemspelande... 27 Hälsa och andra konsekvenser av spel...32 Diskussion...36 Återhämtning vanligt...36 Styrkor och svagheter...38 Framtida forskning...39 Referenser... 40 Presentation av Swelogs rådgivande grupp...42 Bilaga 1. Beskrivning av fördjupningsspårets datainsamling 2013 (ID2)...43 Bilaga 2. Frågor och instrument... 47

Förkortningar CPF EP1, EP2, EP3 och EP4 ID1, ID2 och ID3 MINI MONA PGSI SCB SOGS-R livstid Swelogs WHO Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, den organisation som samlat in och analyserat data för denna rapport den första, andra, tredje respektive fjärde undersökningen i Swelogs epidemiologiska spår den första, andra och tredje undersökningen i Swelogs fördjupningsspår Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju, en strukturerad intervju som fokuserar på psykiatriska problem och som ingår i fördjupningsspårets datainsamling Microdata Online Access, ett system för att lagra och komma åt avidentifierade data på SCB som har använts i Swelogs inklusive fördjupningsstudien Problem Gambling Severity Index, ett mätinstrument för spelproblem som används i rapporten Statistiska centralbyrån South Oaks Gambling Screen Revised livstidsmått, ett mätinstrument för spelproblem någon gång i livet som används i rapporten Swedish longitudinal gambling study Världshälsoorganisationen 6 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Ordlista Baslinjemätning är en mätning vid en studies början. I denna rapport är baslinjemätningen antingen EP1 (2008/2009) eller EP2 (2009/2010) och är beroende av om spelproblemet under Swelogs uppföljning först var närvarande vid första eller andra mätningen. BIC-värde är ett statistiskt mått som står för the Bayesian information criterion på engelska. BIC-värdet används för att välja den bästa av flera möjliga modeller och ska vara så lågt som möjligt. Fördjupningsspåret är ett av tre datainsamlingsspår i Swelogs. I fördjupningsspåret har två datainsamlingar genomförts, 2011 och 2013. Fördjupningsstudie kallas de analyser som har gjorts där data från fördjupningsspåret ingår. Epidemiologiska spåret är ett datainsamlingsspår i Swelogs, vars första datainsamling genomfördes 2008/2009. Ytterligare tre datainsamlingar ingår i detta spår: 2009/2010, 2012 och 2014. Kohort är en grupp personer som följs över tid i en studie, i vilken forskaren samlar in information om olika omständigheter som är av intresse. I denna rapport består kohorten av personer med problemspelande som har följts under tre till fyra år. Konfidensintervallet är ett intervall inom vilket det sanna värdet (ett tal) i en population med en viss säkerhet återfinns. Konfidensintervallet beräknas utifrån resultatet av en analys av ett stickprov från den aktuella populationen. I denna rapport presenteras konfidensintervall för odds kvoterna i resultatdelen. De visar att oddskvoterna med 95 procents sannolikhet verkligen befinner sig inom dessa intervall. Longitudinell är en undersökning då den genomförs över en viss tid, då man följer upp studiedeltagarna vid flera tillfällen. Oddskvot är ett mått som ger en uppfattning om hur starkt sambandet mellan två faktorer är. I rapporten används oddskvoter för att visa styrkan på sambandet mellan olika återhämtningsfaktorer och återhämtning från ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 7

problemspelande. När oddskvoten är lika med 1 saknas samband enligt analysen. Om oddskvotens värde är över 1 innebär det en större sannolikhet för att tillhöra den grupp som man vill jämföra mot en referensgrupp, men om oddskvoten är under 1 är i stället sannolikheten för att tillhöra referensgruppen större. Problemspelande är när spelandet leder till ekonomiska, sociala eller hälsomässiga skadeverkningar. Det definieras som minst 3 poäng enligt SOGS-R eller PGSI som används i denna rapport för att mäta spelproblem. P-värde (probabilitets- eller sannolikhetsvärde) är ett mått som anger hur stor sannolikheten är att ett uppmätt samband eller en skillnad som påvisas i en statistisk analys i själva verket har uppkommit genom slumpens verkan. Riskfaktor är en omständighet eller ett förhållande som ökar risken för ett visst problem, t.ex. spelproblem. Skyddsfaktor är en omständighet eller ett förhållande som minskar risken för ett problem, t.ex. spelproblem. Spelets riskpotential avser hur hög risk för spelproblem som ett visst spel eller en viss spelform är förknippad med. Spel med hög riskpotential har bland annat kort tid från insats till utfall, snabb utbetalning av vinst, möjlighet till långa spelsessioner och ofta speciella miljöer med ljus och ljud. Spelproblem omfattar alla nivåer av problem med spel om pengar, från riskspelande med få negativa konsekvenser till spelberoende med allvarliga skadeverkningar. Begreppet spelproblem används mer allmänt för att beskriva att någon fått sociala, ekonomiska eller hälsomässiga konsekvenser av sitt spelande. Swelogs (Swedish longitudinal gambling study) är en flerårig, nationell studie om spel om pengar och hälsa. Den inleddes 2008. Uppföljning är mätningar i en studie som sker efter baslinjemätningen. I denna rapport utgörs baslinjemätningen av Swelogs första datainsamling 2008/2009 för de som hade ett rapporterat spelproblem då, och av Swelogs andra datainsamling 2009/2010 för de som hade ett rapporterat spelproblem vid den andra men inte vid första mätningen. Det ger fyra uppföljningstillfällen för den första gruppen (EP2, ID1, EP3 och ID2) men bara tre uppföljningstillfällen för den andra gruppen (ID1, EP3 och ID2). 8 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Återhämtning från problemspelande avser i denna rapport att studiedeltagare som vid studiens start hade ett problemspelande uppvisar en generell trend av problemfritt spelande sett över uppföljningstiden, även om enskilda bakslag kan förekomma. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 9

Sammanfattning Fördjupningsstudien (In-depth study, ID) är en del av den fleråriga studien Swelogs som rör spel om pengar, spelproblem och hälsa i Sverige. Studien bedrivs av Folkhälsomyndigheten. Den här rapporten presenterar återhämtning från problemspelande under tre till fyra år, liksom studiedeltagarnas upplevda konsekvenser av spel vid studiens slut, 2013. Återhämtning är vanligt förekommande Två tredjedelar av de studiedeltagare som vid studiens start hade ett problemspelande hade återhämtat sig efter tre till fyra år. De som inte återhämtat sig kan antingen ha haft flera återfall eller haft problem under hela perioden. Trygg uppväxt, stöd och goda socioekonomiska förhållanden underlättar Resultaten visar att återhämtning har samband med att ha känslomässigt stöd under uppväxten och tillgång till praktisk hjälp som vuxen. Därutöver visar resultaten att en stabil social och ekonomisk situation ökar sannolikheten för att personen ska återhämta sig. Andra stärkande faktorer är att ha en disponibel familjeinkomst över genomsnittet och att vara förvärvsarbetande. Tidigare problemspelande och spelets riskpotential påverkar återhämtning Studiedeltagare som hade problemspelande redan före studien återhämtade sig i lägre utsträckning jämfört med dem som enbart hade ett problemspelande vid baslinjen. Färre återhämtade sig bland dem som i huvudsak spelade på spel med en medelhög eller hög riskpotential, 1 jämfört med dem som spelade på lågriskspel. 1. Spel om pengar med hög riskpotential för spelproblem har kort tid från insats till utfall, snabb utbetalning av vinst, möjlighet till långa spelsessioner och ofta speciella miljöer med ljus och ljud. 10 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Ohälsa och alkohol- och drogproblem var vanligare bland problemspelare De studiedeltagare som inte återhämtade sig från problemspelande hade en nedsatt allmän hälsa, alkohol- och drogproblem, depression eller ångest i högre utsträckning än både de som återhämtat sig från problemspelande och de som aldrig haft problem med spel om pengar. Problemspelare upplever fler negativa konsekvenser av spel Deltagare som inte återhämtade sig upplevde i högre utsträckning olika negativa konsekvenser av spelandet jämfört med övriga studiedeltagare. Ekonomiska problem hörde till de vanligaste förekommande konsekvenserna. Slutsatser Förebyggande insatser som främjar en trygg uppväxt, socialt stöd och en stabil socioekonomisk situation kan öka chanserna att återhämta sig från problem med spel om pengar. Återfallsprevention bör huvudsakligen fokusera på grupper som spelar spel med medelhög och hög riskpotential. Mer kunskap behövs dock på detta område. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 11

Summary Recovery from problem gambling: Results from the in-depth Swelogs study The in-depth study is a part of Swelogs (Swedish longitudinal gambling study), which is a longitudinal study of the relationships between gambling, problem gambling, and health in Sweden. The study is carried out by the Public Health Agency of Sweden. This report presents recovery from problem gambling during three to four years, as well as the participant s experience of consequences from gambling at the end of the study in 2013. Recovery occurred frequently Two thirds of the study participants who had a gambling problem at the initiation of the study, had recovered after three to four years. Those who had not recovered might have had several relapses or experienced a continuous problem throughout the study period. Safe upbringing, support, and good socio-economic circumstances Social support in terms of emotional support during one s childhood, and access to practical help as an adult, seemed to promote recovery from problem gambling. Moreover, a stable social and financial situation appeared to increase the likelihood of recovery compared to an unstable situation. Having a disposable family income above average, and paid employment also implied increased chances of recovery from problem gambling compared to a lower income or education or not having paid employment. Previous problem gambling and the game s risk potential Study participants who had already suffered from problem gambling before the study was initiated were less likely to recover than those who had acquired a gambling problem around the time the study was initiated. Furthermore, gambling primarily on games with an average or high risk 12 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

potential 2 was associated with a lower likelihood of recovery compared to gambling on low-risk games. Poor health, alcohol and drug problems Study participants who did not recover from problem gambling during the study period had worse general health, problems with alcohol and/or drugs, and suffered from depression and anxiety to a higher extent compared to those who had recovered and those who never had a gambling problem. Perceived negative consequences of gambling Study participants who did not recover from a gambling problem were more likely to experience negative consequences of gambling than the other study participants who had recovered or never had a gambling problem. Financial problems were among the most frequently occurring consequences. Conclusions The results suggest that preventive measures that promote a safe upbringing, social support, and a stable socio-economic situation would increase the likelihood of recovery for problem gamblers. Moreover, our results also imply that relapse prevention should focus on gambling on games with an average or high risk potential. However, more knowledge is needed in that area. N.B. The title of the publication is translated from Swedish, however no full version of the publication has been produced in English. 2. Games with a high risk potential for problem gambling are characterized by a short time from betting to outcome, fast pay-out of winnings, possibilities of long gambling sessions, and often a particicular sound and light environment. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 13

Bakgrund Swelogs en studie om spel om pengar och hälsa i Sverige Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) är en flerårig studie som rör spel om pengar, spelproblem och hälsa i Sverige och som bedrivs av Folkhälsomyndigheten. Swelogs övergripande mål är att ta fram kunskap som kan användas för att utveckla förebyggande metoder och strategier mot spelproblem. Studien består av tre spår för datainsamling: det epidemiologiska spåret, fördjupningsspåret och uppföljningsspåret. Fördjupningsstudien På uppdrag av Folkhälsomyndigheten har Centrum för psykiatriforskning (CPF) vid Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting genomfört två datainsamlingar inom fördjupningsspåret (ID1 och ID2). Syftet är att för djupa kunskapen om risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. De analyser som har gjorts där data från fördjupningsspåret ingår kallas för fördjupningsstudien. De första analyserna i fördjupningsstudien fokuserade främst på risk- och skyddsfaktorer och resultaten har redovisats i en tidigare rapport [1]. Studiedeltagarna i fördjupningsspårets två första datainsamlingar är ett urval av deltagarna i det epidemiologiska spårets två första datainsamlingar. Den tredje datainsamlingen (ID3) är planerad som en kvalitativ studie med ett mindre antal studiedeltagare. I tabell 1 presenteras tidpunkterna för datainsamlingarna och antalet studiedeltagare i det epidemiologiska spåret och fördjupningspåret. 14 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Tabell 1. Swelogs datainsamling i det epidemiologiska spåret och fördjupnings spåret. Epidemiologiska spåret Fördjupnings spåret 2008/2009 2009/2010 2011 2012 2013 2014 2015 EP 1 n = 8,165 16 84 år EP2 n = 6,021 17 85 år ID1 n = 2,010 19 87 år EP3 n = 4,198 20 88 år ID2 n = 1,672 21 89 år EP4 n = 3,572 22 90 år ID3 n ~ 45 23 år Denna rapport Fokus i denna rapport är återhämtningsfaktorer vid problemspelande inom området stödjande miljöer, t.ex. familj, uppväxt och arbete. Analyserarna inkluderar data från både det epidemiologiska spåret och fördjupningsspåret. Rapporten är indelad i två delar. Den första delen bygger på en kohort med 291 deltagare som vid någon av de två första datainsamlingarna i det epidemiologiska spåret, 2008/2009 eller 2009/2010, rapporterade att de under det senaste året haft problemspelande och som också har data i åtminstone någon av de två fördjupningsmätningarna. I denna del undersöks omständigheter som ökar sannolikheten för att de ska återhämta sig från problem med spel om pengar. I den andra delen jämförs olika aspekter i livssituationen 2013 mellan deltagare som någon gång i livet haft problemspelande och de som aldrig haft det, enligt vad deltagarna uppgav 2008/2009 eller 2009/2010. Antalet deltagare som ingick i denna del var 1 523. Här beskrivs allmän och psykisk hälsa, alkohol- och drogproblem och självupplevda konsekvenser av spelande. Läs mer om delarnas design och innehåll i metodkapitlet. Tidigare forskning Resultaten från tidigare studier visar att många som upplever spelproblem återhämtar sig utan behandling eller hjälp från formella stödgrupper [2, 3]. Det är inte så överraskande eftersom forskning om alkoholproblem visar ett liknande mönster [4]. Återhämtning från spelproblem är dock mer outforskat [3]. BEGRÄNSAD KUNSKAP OM ÅTERHÄMTNING FRÅN SPELPROBLEM Eftersom det finns få longitudinella studier när det gäller spelproblem är det fortfarande ovisst hur stabil återhämtningen från spelproblem är. Det finns skäl att anta att återfallen är återkommande men att de kan variera i ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 15

om fattning och längd [3]. En kanadensisk studie visar att emotionella faktorer såsom stress, panik, depression och skuldkänslor kan påverka sannolikheten för återhämtning, liksom ändrade inkomstförhållanden och påverkan från anhöriga [5]. TIDIGARE FORSKNING OM RISKFAKTORER FÖR SPELPROBLEM Det finns betydligt mer forskning om riskfaktorer för spelproblem, dvs. faktorer som ökar risken för att en person ska få problem med spel, än om återhämtning. Det är möjligt att en del riskfaktorer för spelproblem också är relaterade till återhämtning, men här saknas forskning. I fördjupningsstudien har vi därför undersökt om en del kända riskfaktorer för spelproblem också är relaterade till återhämtning. Forskning om riskfaktorer för spelproblem visar att förekomsten av spelproblem är högre bland män, unga, personer med låg socioekonomisk status och de som bor i ett socialt utsatt område, i jämförelse med befolkningen i allmänhet [6]. Därutöver visar en del studier att risken för senare spelproblem kan påverkas av omständigheter i familjen under uppväxten, såsom familjens sociodemografiska bakgrund, känslomässiga närhet och förmåga att lösa problem [7]. Fördjupningsstudiens första rapport visade att en otrygg uppväxt, definierat som utsatthet för våld eller känslomässig försummelse, var en faktor som hade samband med en ökad risk för att få spelproblem [1]. Vidare tycks barn som vuxit upp med föräldrar som spelar mycket eller som har spelproblem löpa högre risk för att få egna spelproblem [7], liksom personer som har vänner som spelar [3, 6]. Studier visar också att personer med spelproblem oftare än andra även har andra hälsoproblem, såsom depression och ångest [2, 6] och alkohol- eller drogproblem [1, 2, 6]. En aspekt som fått allt mer uppmärksamhet under de senaste åren är spelets riskpotential. Ett högriskspel karakteriseras av kort tid från insats till utfall, snabb utbetalning av vinst, möjlighet till långa spelsessioner och ofta speciella miljöer med ljus och ljud [8]. Tidigare resultat från Swelogs visar att personer som spelar varje månad eller oftare på spel med hög riskpotential har en betydligt högre risk att få problem på grund av sitt spelande [9]. KONSEKVENSER AV SPELPROBLEM Spelproblem kan få allvarliga konsekvenser, vilket är ett av kriterierna för att det ska klassas som ett folkhälsoproblem [10]. En del konsekvenser orsakade av ett spelproblem kan minska eller t.o.m. försvinna helt när personen får 16 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

kontroll på sitt spelande medan andra konsekvenser är mer långvariga. Forskning visar att konsekvenserna av ett patologiskt spelande sträcker sig över ett brett spektrum med ekonomiska förluster, försämring av känslomässig och/eller fysisk hälsa, kriminalitet och relationsproblem [11]. Fokus i denna rapport Fokus i denna rapport är återhämtningsfaktorer, dvs. faktorer som främjar spontant tillfrisknande från en redan etablerad ohälsa, i detta fall problemspelande. De återhämtningsfaktorer som vi har studerat berör området stödjande miljöer, vilket Världshälsoorganisationen (WHO) definierar på följande sätt [12]: I ett hälsosammanhang avser termen stödjande miljöer både de fysiska och de sociala aspekterna av vår omgivning. Det omfattar platsen där människor bor, deras lokala samhälle, deras hem, där de arbetar och leker. Det omfattar också det ramverk som bestämmer tillgång till resurser för att leva, och möjligheter till egenmakt. Enligt WHO är det viktigt att beakta stödjande miljöer i folkhälsoarbetet [13]. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 17

Syfte Studiens syfte är att identifiera återhämtningsfaktorer för spelproblem inom såväl psykologiska och sociala som kontextuella (miljömässiga) områden. Syftet är också att studera hur problemspelande påverkat livssituationen vid uppföljningen 2013, med avseende på allmän och psykisk hälsa, alkoholoch drogproblem samt upplevda konsekvenser av spel om pengar. Målet är att den kunskap som studien ger ska kunna användas för att utveckla effektiva åtgärder som motverkar skadeverkningar av överdrivet spelande 18 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Metod Urval Deltagarna i fördjupningsspåret är alla deltagare i det epidemiologiska spåret 2008/2009 och 2009/2010 som någon gång haft problem med spel om pengar. Därefter valdes tre gånger så många studiedeltagare utan problem med spel, och de matchades därtill efter kön och ålder. Det epidemiologiska spåret påbörjades som ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen år 2008 i åldern 16 84 år. I fördjupningsspåret följdes deltagarna upp vid två tillfällen, 2011 och 2013. Det totala urvalet bestod av 2 400 personer år 2011 och svarsfrekvensen var 83,7 procent. Svarsfrekvensen var något högre bland män, äldre personer och personer utan problemspelande jämfört med övriga. Svarsfrekvensen var relativt hög (74,4 procent) även vid fjärde uppföljningstillfället 2013. Svarsfrekvensen och bortfallet i fördjupningsstudien år 2013 beskrivs i detalj i bilaga 1. År 2013 slutade uppföljningarna i denna rapport. Rapporten består av två delar som presenteras närmare nedan. Delstudie 1 om återhämtning I den första delen av rapporten studerade vi återhämtning från problemspelande. Till denna del valdes de deltagare från fördjupningsspåret ut som vid baslinjemätningen 2008/2009 eller 2009/2010 rapporterade att de haft ett problemspelande under de senaste tolv månaderna (n = 339). Av dem var det 48 personer som deltog enbart i baslinjemätningen och därför exkluderades från analyserna. Det slutliga antalet deltagare är därmed 291 personer. Denna del kan betraktas som en kohortstudie av 291 personer som följs under som mest fyra och ett halvt år, från 2008/2009 till 2013, och utfallet är återhämtning från problemspelande. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 19

Tabell 2. Flödesschema över deltagare i delstudie 1. Tillgängliga problemspelare EP1 n = 237 Tillgängliga problemspelare EP2 n = 102 Enbart baslinjemätning n = 35 Enbart baslinjemätning n = 13 Kvar till delstudie 1 n = 202 Kvar till delstudie 1 n = 89 Delstudie 1 totalt n = 291 Delstudie 2 om konsekvenser I den andra delen beskriver vi livssituationen för deltagarna i fördjupningsspåret vid uppföljningen 2013, med avseende på allmän och psykisk hälsa och upplevda konsekvenser av spel om pengar. I denna del ingår alla som deltog i fördjupningsspårets uppföljning 2013 och som någon gång i sitt liv spelat om pengar, totalt 1 523 personer. Tabell 3. Flödesschema över deltagare i delstudie 2. 2013 Tillgängliga n = 2 246 Bortfall n = 574 Antal svarande n = 1 672 Aldrig spelat om pengar n = 149 Delstudie 2, Antal deltagare n = 1 523 20 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Datainsamling Informationen som är analyserad i denna rapport samlades in i det epidemiologiska spåret och fördjupningsspåret, i huvudsak via telefonintervjuer och i andra hand via postenkäter [1, 9, 10]. Därutöver har uppgifter från officiella register länkats till dataseten. Intervjuer och postenkäter i fördjupningsstudien Intervjuerna i det epidemiologiska spåret utfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) medan intervjuerna till fördjupningsspåret gjordes i CPF:s regi. De personer som tillhörde urvalet för fördjupningsspåret fick skriftlig information om undersökningens syfte och upplägg skickad till sin folkbokföringsadress. Mottagarna fick veta att deltagandet var frivilligt samt vilka registerdata som datainsamlingen skulle kompletteras med. I brevet fanns även information om att de uppgifter som lämnas genom en intervju eller enkät är skyddade enligt lag och att de som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt. Deltagarna fick en ersättning på 200 kronor i presentcheckar för sitt deltagande. Intervjuerna genomfördes som datorstödda telefonintervjuer. Frågeformuläret i fördjupningsspårets andra insamling var detsamma som i fördjupningsspårets första datainsamling, med några mindre förändringar, och finns presenterat i sin helhet i rapporten från ID1 [1]. Det fanns även en postenkät som skickades ut till dem som så föredrog eller som inte gick att nå på telefon. Intervjuarna fick utbildning om problemspelande och ett instrument för att samla in information om alkohol- och drogproblem alternativt beroende, samt ett instrument om psykisk ohälsa, Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju (MINI). Instrumentet MINI beskrivs närmare i bilaga 2. Intervjuerna varade i genomsnitt i 45 minuter och genomfördes med hjälp av ett internetbaserat strukturerat frågeformulär (finns presenterat i bilaga 3 till rapporten från ID1 [1]). I ungefär hälften av fallen krävdes högst 3 försök för att nå respondenten. Efter 25 återuppringningsförsök betraktades respondenten som icke nåbar via telefon. Respondenter som inte gick att nå per telefon, eller som föredrog att delta skriftligt, fick en enkät hemskickad till sig. Postenkäten följdes upp med en påminnelse till de respondenter som inte hade svarat. MINI kunde inte användas för dem som besvarade frågorna via enkät eftersom instrumentet ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 21

inte är avsett för självrapportering. Det ersattes med självskattningsinstrument som berör områdena alkoholproblem, depression och ångestproblem. Efter datainsamlingens avslut fördes uppgifterna över som avidentifierade data till dataservern Microdata Online Access (MONA) som SCB ansvarar för. Registeruppgifter Den insamlade informationen kompletterades med uppgifter om ut bildningsnivå, inkomst, födelseland och civilstånd från SCB:s offentliga befolkningsregister. I bilaga 1 och 2 finns kompletterande information om datainsamlingen och frågorna som har använts i denna rapport. Ytterligare information finns i tidigare Swelogsrapporter från Folkhälsomyndigheten [9, 10]. Mått Problemspelande I rapporten har två självskattningsinstrument använts för att definiera problemspelande, PGSI och SOGS-R livstid. Självskattningsinstrument är vanligt förekommande för att mäta spelproblem i studier. Studiedeltagarna får då svara på ett antal frågor om sina spelvanor och om eventuella konsekvenser av spelandet, och svaren poängsätts därefter och summeras till en totalpoäng. Olika instrument har olika gränsvärden för graden av spelproblem, och de gränsvärden som använts i denna rapport beskrivs nedan. Problemspelande vid baslinjemätningen (2008/2009 eller 2009/2010) definierades som att studiedeltagaren fick minst 3 poäng på självskattningsinstrumentet Problem Gambling Severity Index (PGSI), vars nio frågor om problemspelande berör de senaste tolv månaderna. Alla frågor har svarsalternativen aldrig, ibland, ofta och alltid. Varje fråga kan ge upp till 3 poäng. 3 PGSI presenteras i bilaga 2. 3. PGSI har gränsvärden som beskriver graden av spelproblem: 0 poäng = inga spel problem, 1 2 poäng = viss risk att utveckla spelproblem, 3 7 poäng = förhöjd risk att utveckla spelproblem, 8 poäng = spelproblem. 22 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Problemspelande enbart före baslinjemätningen definierades som minst 3 poäng på självskattningsinstrumentet South Oaks Gambling Screen-Revised Livstid (SOGS-R livstid) 4 och 0 2 poäng på PGSI vid baslinjemätningen 2008/2009 eller 2009/2010. SOGS-R består av 20 frågor med två olika tidsperspektiv (livstid och senaste året) där varje positivt svar ger 1 poäng. För fördjupningsstudien användes livstidsfrågorna. SOGS-R presenteras i bilaga 2. Återhämtning från problemspelande definieras i rapporten som att en deltagare med problemspelande vid baslinjemätningen hade 0 2 poäng på PGSI vid uppföljningsmätningarna. Återhämtningsfaktorer De återhämtningsfaktorer som ingår i den första delen av rapporten kommer huvudsakligen från datainsamlingen i det epidemiologiska spåret. Information om uppväxten (ursprungsfamiljen, barn- och tonåren) kommer från intervjun i fördjupningsspåret 2011 och från registervariabler. Information om demografisk och socioekonomisk bakgrund har hämtats från datainsamlingarna i det epidemiologiska spåret, från fördjupningsspåret och från register. I bilaga 2 finns mer information om de återhämtningsfaktorer som användes. Nedan ger vi en översikt över de områden som undersökts: Demografisk och socioekonomisk bakgrund. Frågorna gäller personens och föräldrarnas ursprungsland, utbildningsnivå och familjesituation. Socioekonomisk situation vid baslinjemätningen. Området omfattar familjens inkomst, ekonomiska svårigheter, familjesituation, förvärvsarbete och boendeförhållanden. Trygghet under uppväxten och socialt stöd i vuxen ålder. Frågorna gäller bland annat utsatthet för våld under barndomen och känslomässigt stöd under uppväxten och i vuxen ålder. Spelmiljö och spelvanor. Syftet var att ta reda på om deltagaren levde i en spelfri närmiljö vid femton års ålder respektive i vuxen ålder samt vilka spelvanor personen hade vid baslinjen. 4. Kategorierna i SOGS-R är riskspelande 1 2 poäng, spelproblem 3 4 poäng och spelberoende 5 poäng eller högre. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 23

Mått på hälsa och andra konsekvenser av spel I den andra delen av rapporten beskrivs livssituationen vid uppföljningens slut för olika grupper av deltagare. I bilaga 2 finns detaljerad information om måtten för hälsa och självskattade konsekvenser som användes. Nedan beskriver vi översiktligt vilka områden som undersökts: Allmän hälsa. Frågorna gäller det allmänna hälsotillståndet. Psykisk hälsa. Information om depression och ångest slogs samman till området psykisk hälsa. Alkohol- och drogproblem. Information om problem och beroende av alkohol respektive andra substanser (droger) slogs ihop till ett område. Konsekvenser av spel. Studiedeltagarna fick svara på frågor om vilka eventuella konsekvenser av spel om pengar de hade upplevt när det gäller t.ex. ekonomi, relationer eller hälsa. Dessa konsekvenser kunde vara positiva eller negativa. Analyser Återhämtning För de 291 deltagarna som hade problemspelande vid baslinjemätningen togs så kallade utvecklingsbanor fram för spelbeteendet under uppföljningstiden. Deltagarna grupperades sedan till två utvecklingsbanor, den ickeåterhämtade eller den återhämtade, utifrån hur nära deltagarens individuella bana låg i förhållande till dessa. Utvecklingsbanorna jämfördes därefter med varandra utifrån olika omständigheter som kan tänkas förklara återhämtning från problemspelande, såsom sociodemografisk bakgrund och familjesituation. STATISTISK METOD OCH ANALYS AV UTVECKLINGSBANOR Detta avsnitt behandlar statistiska metoder och är en teknisk beskrivning av de analyser som genomförts. Det är i första hand avsett för den som är speciellt intresserad av detta. Resultaten är presenterade så att de går att ta del av även för den som hoppar över detta avsnitt. 24 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Utvecklingsbanorna togs fram med hjälp av en gruppbaserad metod, Traj [14]. Med metoden bestämdes: a antalet utvecklingsbanor som bäst beskriver materialet b banornas utseende c faktorer som påverkar sannolikheten att tillhöra en utvecklingsbana Andelen deltagare som återhämtar sig, och vilka faktorer som påverkar sannolikheten för återhämtning, studerades över tid. Uppföljningstiden i denna studie var 3 4 år. För de flesta deltagare är baslinjemätningen 2008/2009, dvs. då de hade ett problemspelande, och för dem är uppföljningstiden 4 år. För 89 deltagare var dock 2009/2010 baslinjemätningen eftersom de hade ett problemspelande först då. Deras uppföljningstid var därför endast 3 år, dvs. från 2009/2010 till 2013. För denna analys valdes ett binärt utfall med följande kategorisering av PGSI-skalan. Tre poäng eller högre är startvärdet för alla personer vid baslinjemätningen som innebär ett problemspelande och de bildar en kategori med värdet 0 i utfallsvariabeln. Under uppföljningen återhämtar sig en andel av deltagarna, åtminstone temporärt, med en PGSI-poäng på högst 2. Detta får värdet 0 i utfallsvariabeln att skifta till 1. Andelen 1:or studeras över tid, dvs. personer som återhämtar sig från ett problemspelande, liksom vilka faktorer som påverkar sannolikheten för återhämtning. Metoden delar in deltagarna i olika grupper utifrån andelen som återhämtade sig från problemspelande. Antalet grupper som bäst beskriver utvecklingen väljs utifrån ett statistiskt mått (BIC-värde). Måttet ska vara så lågt som möjligt och anger det lägsta antal grupper som mest effektivt förklarar variansen av individernas olika utvecklingsbanor. Sannolikheten att tillhöra en viss grupp bestäms av hur nära en individs utvecklingsbana ligger en grupps utvecklingsbana. Sannolikheten påverkas också av de undersökta återhämtningsfaktorerna. Alla undersökta samband mellan utfall och återhämtningsfaktorer är bivariata samband. Utvecklingsbanan för dem med högst andel problemspelande under uppföljningen fungerar som referensgrupp, och mot den jämförs utvecklingsbanor med en mer minskande andel problemspelande. Grupperna jämförs utifrån olika faktorer såsom sociodemografisk bakgrund och familjesituation. De återhämtningsfaktorer som analyserades beskrivs i avsnittet Återhämtningsfaktorer. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 25

Hälsa och andra konsekvenser av spel I den andra delen av rapporten jämfördes fyra grupper av deltagare: deltagare utan problemspelande men som hade spelat om pengar (n = 1 176) deltagare med problemspelande enbart före baslinjemätningen (n = 155) deltagare med problemspelande vid baslinjemätningen som inte åter hämtade sig (n = 57) deltagare med problemspelande vid baslinjemätningen som sedan återhämtade sig (n = 135). Skillnaden mellan grupperna, med avseende på konsekvenser av spel, allmän och psykisk hälsa samt alkohol- och drogproblem, undersöktes med Pearsons chi-2-test eller alternativt med Fishers exakta test. 26 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Resultat Återhämtning från problemspelande Återhämtningen bland deltagare som hade problemspelande vid baslinjen följdes under 3 4 år. I det här avsnittet presenterar vi hur problemspelandet utvecklades under uppföljningstiden och vilka faktorer (sociodemografiska faktorer, trygghet och stöd samt spelrelaterade faktorer) som påverkar återhämtningen. Problemspelande och återhämtning under fyra år Resultaten visar att ungefär två tredjedelar av deltagarna hade återhämtat sig från problemspelande under uppföljningstiden, medan ungefär en tredjedel inte återhämtade sig. I figur 1 nedan ser vi att 10 procent av deltagarna i den återhämtade gruppen hade ett problemspelande vid det första uppföljningstillfället. Vid uppföljningsår 2 var andelen med problemspelande i denna grupp ungefär densamma, för att sedan minska så att inga deltagare hade problemspelande vid uppföljningsår 3 och 4. Alla hade då alltså under 3 poäng enligt mätinstrumentet PGSI. Observera att prevalensen av problemspelande i den icke-återhämtade gruppen kan vara under 100 procent på grund av att deltagarna kan ha återhämtat sig vid något tillfälle men haft en eller flera återfall i de efterföljande mätningarna. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 27

Figur 1. Prevalens (%) av problemspelande över tid för 291 personer som hade ett problemspelande vid baslinjemätningen i två olika utvecklingsbanor (icke återhämtad respektive återhämtad grupp). Prevalens av problemspelande (%) 100 80 60 40 20 0 0 1 2 3 4 Uppföljningsår Icke återhämtad grupp (n = 101) Återhämtad grupp (n = 190) I figur 1 ser vi också att andelen med problemspelande även minskade i den grupp som inte hade återhämtat sig, men inte i samma omfattning. Vid uppföljningsperiodens slut hade 60 procent av deltagarna i den gruppen ett problemspelande. BESKRIVNING AV GRUPPERNAS SOCIOEKONOMISKA OMSTÄNDIGHETER I den återhämtade gruppen var familjens disponibla årsinkomst i genomsnitt 362 000 kronor jämfört med 277 000 kronor i den icke återhämtade gruppen. Övriga socioekonomiska omständigheter var likartade i de båda grupperna (tabell 4). 28 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Tabell 4. Beskrivning av den återhämtade respektive inte återhämtade gruppen avseende socioekonomiska omständigheter. Återhämtad grupp Icke återhämtad grupp Kvinnor 40,0 % 33,3 % Ålder (medelvärde) 28,5 år 27,1 år Högskoleutbildade föräldrar 46,3 % 43,2 % Disponibel familjeinkomst (medelvärde) 362 000 kronor 277 000 kronor Sociodemografiska omständigheter och återhämtning Därefter undersöktes vilka faktorer som påverkade om man tillhörde den återhämtade eller den icke återhämtade gruppen. Tabell 5 7 visar oddskvoterna för sambanden mellan ett minskat problem spelande och sociodemografiska omständigheter (tabell 5), trygghet under uppväxten och stöd i vuxen ålder (tabell 6) och spelrelaterade omständigheter (tabell 7). Om oddskvotens värde är över 1 innebär det en större sannolikhet för att tillhöra den återhämtade gruppen, men om oddskvoten är under 1 är i stället sannolikheten för att tillhöra den icke återhämtade gruppen (referensgruppen) större. Är värdet 1 har den faktor man tittar på i analysen ingen betydelse för återhämtning. Är p-värdet mindre än 0,05 är skillnaden mellan grupperna statistiskt signifikant, dvs. statistiskt säkerställd. Är värdet högre finns en stor risk för att den uppmätta skillnaden beror på slumpen och inte på en faktisk skillnad. När det gäller sociodemografiska omständigheter visar resultaten att flera socioekonomiska omständigheter påverkar sannolikheten för att en person ska kunna återhämta sig från problemspelande (tabell 5). I den återhämtade gruppen var det fler som vid baslinjemätningen hade en god ekonomi, såsom en disponibel familjeinkomst över medianen och inga personliga svårigheter med löpande utgifter eller betalningspåminnelser gällande bostaden. Sannolikheten att ha återhämtat sig från problemspelande var mer än tre gånger så stor om man låg över medianen i disponibel familjeinkomst. För deltagare över 24 år var sannolikheten att ha återhämtat sig från problemspelande högre bland dem som förvärvsarbetade. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 29

Tabell 5. Samband mellan återhämtning och sociodemografiska omständigheter. Återhämtningsfaktorer Referens Oddskvot Sociodemografisk bakgrund Född i Sverige av föräldrar födda i Sverige Uppväxt med föräldrarna boende tillsammans 95 % konfidensintervall P-värde Född utomlands och/eller föräldrar som är utlandsfödda 1,31 0,71 2,39 0,387 Föräldrar som lever isär 1,37 0,66 2,84 0,398 Föräldrarnas utbildningsnivå Gymnasium Högst grundskole- 0,55 0,22 1,40 0,212 utbildning Högskola Högst grundskole- 0,58 0,23 1,47 0,255 utbildning Bostadssituation (baslinjemätningen) Delar bostad med någon Delar inte bostad 0,41 0,14 1,18 0,100 Tryggt bostadsområde Otryggt bostadsområde 1,29 0,63 2,66 0,489 Ekonomisk situation (baslinjemätningen) Inga personliga svårigheter med löpande utgifter Personliga svårigheter med löpande utgifter 2,64 1,28 5,44 0,009* Inga svårigheter för hus hållet med löpande utgifter Inga betalningspåminnelser gällande bostaden Över medianen i disponibel familjeinkomst För deltagare över 24 år Egen utbildningsnivå Svårigheter för hushållet med löpande utgifter Betalningspåminnelser gällande bostaden Upp t.o.m. medianen i disponibel familjeinkomst 1,28 0,69 2,38 0,427 3,11 1,06 9,11 0,039* 3,20 1,63 6,26 0,004* Grundskoleutbildning Gymnasium 0,59 0,15 2,34 0,451 Högskola Gymnasium 3,64 0,86 15,53 0,085 Familjesituation (baslinjemätningen) Gift/registrerat partnerskap/sambo Inte gift/registrerat partnerskap/sambo 1,06 0,54 2,06 0,873 Har barn Inga barn 0,57 0,22 1,44 0,231 Arbetssituation (baslinjemätningen) Förvärvsarbetar Förvärvsarbetar inte 3,28 1,26 8,54 0,016* Trivs med arbetsuppgifterna kontra Inte orolig för att förlora sitt arbete * Statistiskt signifikant Trivs inte med arbetsuppgifterna 0,89 0,08 10,35 0,926 Orolig att förlora arbete 1,02 0,20 5,22 0,981 30 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Trygghet under uppväxten och stöd i vuxen ålder I tabell 6 framgår att känslomässigt stöd under uppväxten, i form av att ens närmaste brydde sig om varandra, ökade sannolikheten för att återhämta sig från problemspelande. Tillgång till praktiskt stöd i vuxenlivet gjorde att sannolik heten för återhämtning från problemspelande blev mer än fem gånger så stor. Det fanns också en tendens till att känslomässigt stöd i vuxenlivet ökade sanno likheten för återhämtning, men denna skillnad var inte statistiskt säkerställd. Tabell 6. Samband mellan ett minskat problemspelande och trygghet under uppväxten och stöd i vuxen ålder Återhämtningsfaktorer Referensgrupp Oddskvot 95 % konfidensintervall Trygghet under uppväxten Känslomässigt stöd under uppväxten Praktiskt stöd under uppväxten Bristande känslomässigt stöd under uppväxten Bristande praktiskt stöd under uppväxten P-värde 2,48 1,28 4,81 0,007* 1,17 0,56 2,43 0,676 Stöd i vuxen ålder (baslinjemätningen) Har känslomässigt stöd Inget känslomässigt stöd 2,03 0,92 4,49 0,080 Har praktiskt stöd Bristande praktiskt stöd 5,24 1,37 20,07 0,016* * Statistiskt signifikant Spelrelaterade omständigheter och återhämtning Tabell 7 visar att förekomsten av problemspelande före baslinjemätningen hade stor betydelse för om deltagaren tillhörde den återhämtade gruppen eller inte. Sannolikheten att tillhöra den återhämtade gruppen var tolv gånger högre för dem som inte haft något tidigare problemspelande. Spelets riskpotential hade också betydelse. Sannolikheten att tillhöra den återhämtade gruppen ökade om det spel som man spelade mest vid baslinjemätningen hade en så kallad låg riskpotential, såsom lotter hos spelombud, jämfört med spel med en medelhög eller hög riskpotential. En spelfri närmiljö, såväl vid femton års ålder som vid baslinjemätningen, ökade också sannolikheten för återhämtning. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 31

Tabell 7. Samband mellan ett minskat problemspelande och spelrelaterade omständigheter Återhämtningsfaktorer Inget problemspelande före baslinjemätningen Låg riskpotential på det spel som användes mest Spel om pengar inte viktigt i närmiljön vid baslinjemätningen Spel om pengar inte viktigt i närmiljö vid 15 års ålder Inget eget spel om pengar på arbetstid/ skoltid Referensgrupp Oddskvot 95 % P-värde konfidensintervall Problemspelande före 12,36 5,47 27,93 <0,001* baslinjemätningen Medelhög och hög riskpotential på det spel som användes mest Spel om pengar viktigt i närmiljön vid baslinjemätningen Spel om pengar viktigt i närmiljön vid 15 års ålder Eget spel om pengar på arbetstid/skoltid 4,43 2,24 8,77 <0,001* 2,96 1,25 7,04 0,014* 1,98 1,02 3,85 0,045* 1,82 0,84 3,93 0,128 * Statistiskt signifikant Hälsa och andra konsekvenser av spel I det här avsnittet ger vi en bild av hur deltagarna i fördjupningsspåret mådde vid uppföljningstidens slut och om de upplevde några konsekvenser av sitt eventuella problemspelande. Vi delade först in deltagarna i fyra grupper som vi sedan jämförde med varandra: deltagare utan problemspelande men som hade spelat om pengar (n = 1 176) deltagare med problemspelande enbart före baslinjemätningen (n = 155) deltagare med problemspelande vid baslinjemätningen som sedan återhämtade sig (n = 135) deltagare med problemspelande vid baslinjemätningen som inte återhämtade sig (n = 57). Hälsa, alkohol och droger Figur 2 visar tydliga skillnader mellan de fyra grupperna. I den icke återhämtade gruppen hade en högre andel problem med sin allmänna eller psykiska hälsa, eller ett alkohol- och drogproblem, jämfört med de övriga grupperna. 32 ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE

Diagrammet visar exempelvis att andelen deltagare med alkohol- och drogproblem är mer än dubbelt så stor bland dem som inte återhämtat sig (41 procent) jämfört med gruppen som återhämtat sig (16 procent). Det tycks också vara så att de som vid baslinjemätningen uppgav att de aldrig haft ett problemspelande hade mindre problem med den allmänna och psykiska hälsan samt mindre alkohol- eller drogproblem jämfört med alla de övriga grupperna. Denna skillnad var statistiskt signifikant i jämförelsen med de icke återhämtade. Figur 2. Allmän och psykisk hälsa, alkohol- och drogproblem fördelat på tre grupper av problemspelare och en grupp helt utan problemspelande. Procent 50 40 30 20 10 0 Nedsatt allmänhälsa Alkohol- och/eller drogproblem Depression Ångest Inget problemspelande Tidigare problemspelande Återhämtade Icke återhämtade Upplevda konsekvenser av spel I figur 3 framträder tydligt att den icke återhämtade gruppen också hade den högsta andelen som upplevde konsekvenser av sitt spelande, framför allt negativa konsekvenser. Drygt hälften av dem som inte återhämtat sig från problemspelande ansåg dock att de inte upplevt några negativa konsekvenser av sitt spelande, och ungefär en femtedel av dessa angav att de enbart upplevt positiva konsekvenser. ÅTERHÄMTNING FRÅN OCH KONSEKVENSER AV PROBLEMSPELANDE 33