Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, teter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om väter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2
Enhetens egna mål Lärkans förskola använder modern teknik som Lärplatta (I-PAD) samt TRAS som ett pedagogiskt verktyg i barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Arbete i verksamheten Språkutveckling Vi kommer att använda oss av TRAS för att kunna ta arbetet framåt i barngruppen. Vi presenterar två nya TAKK-tecken var fjortondedag, för att ge alla barn en chans att ta till sig de nya orden. För att stärka barns språk, har vi en ständig dialog, vi uppmuntrar barnen att prata i e samlingen, samtalar vid måltiderna, när vi spelar spel, lägger pussel mm. Matematikutveckling Matematik vävs in i den dagliga verksamheten, e räkna barnen vid samlingen, genom lek övar vi prepositioner, en docka som sitter på-under-framför-bakom-osv en stol. Vi ska använda och introducera rätta matematiska begrepp som e cirkel, kvadrat, triangel, första, andra, tredje, längre/högre. Städningen kan man göra till en rolig aktivitet genom att sortera leksakerna efter olika kriterier som färg och form. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Vi besöker vår närmiljö kontinuerligt, vi samlar papper som vi tillsammans med barnen går till återvinningsstationen med och deltar i skräpplockardagen. Vi gör eperiment anpassade till de olika åldrarna, vi använder litteratur, FramKaNT:s-lådan och NTA-lådan som hjälpmedel och inspiration. Vi kommer att arbeta med tema LUFT. Lärplattan ska vi använda som ett lärande verktyg, där en vuen alltid är aktivt närvarande. Vi presenterar material som stimulerar till konstruktioner, som att bygga med kaplastavar, lego, byggklossar, plus-plus, mm. Konstruktioner sker även ute bla bygga kojor, gräva kanaler i sandlådan när det regnar. Praktisk-estetiskutveckling Vi är ute varje dag för att stimulera barnens rörelsebehov. Vi har rörelse/rytmik en gång i veckan för alla barn i lekhallen. Under våren besöker de blivande förskoleklassbarnen gymnastiksalen på Karlbergsskolan vid ett flertal tillfällen för att ha gymnastik, de går även till Nobelhallen för att åka skridskor. I skapande presenterar vi olika material och tekniker, vi ska även använda oss av olika uttrycksformer som handdockor, utklädningskläder. En saga kan man läsa på många olika sätt: läsa, dramatisera, rita, återberätta mm Pedagogisk miljö Från resultatet ur brukarenkäten och personalenkäterna kan vi utläsa att vi har en väl fungerande miljö. Vi har en utomhusmiljö med stora ytor med div. lekredskap. Vi kommer att satsa på innemiljön, för att ytterligare kunna stimulera barnen med material efter deras behov och intressen. 3
Resultat Språkutveckling Barnen har upptäckt och blivit nyfikna på bokstävernas utseende och hur de låter. De visar intresse för att själv få skriva sitt namn samt att lek-skriva. Spontana samtal om vilken bokstav barnens namn börjar på har ökat. Barnen säger ofta t.e. "Jag är en motorcykel" och har då börjat få förståelse för vilken bokstav deras namn, eller kompisens, börjar på. Vi ser att barn tar initiativ till att lekläsa böcker, sjunga och att uttrycka sig på olika sätt vilket har resulterat i ett större ordförråd och utvecklat språk. Barnen använder TAKK som ett komplement till det talade språket. Några barn har knäckt läskoden och många har fått förståelse för bokstävernas betydelse när man bildar ord. Matematikutveckling Barnen har utvecklat sitt matematiska tänkande i vardagsnära sammanhang. De är med och pekar och räknar t.e. vid samling hur många vi är, hur många har svarta byor osv. Med färg, mönster, form och material har barnen fått en förståelse och förmåga att se likheter och olikheter samt att kategorisera. Ser vi att barnen har tagit till sig prepositionerna till eempel, de kan se och säga vem som sitter mitt emot-bredvid med mera. Barnen får förståelse för matematiska begrepp som antal, hel, delar (bråk) stor och liten när vi delar frukten eller vid en saga. Barnen använder gärna räkneramsor för att på ett lekfullt sätt förstå antal. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Barnen upptäckte att luft finns fast den inte syns och att den finns överallt. Vid lufteperiment funderade barnen på hur man skulle kunna se luften, känns och syns den? De fångade in luft i en påse och konstaterade då att man både kan se och känna luft. Luft tar även plats och det kunde barnen konstatera när de gjorde eperimentet med papperstussen i glaset. Frågan som ställdes var: är glaset tomt, när det tillsynes inte finns något i det? Genom eperimentet upptäckte barnen att luften trängde undan vattnet så att papperstussen förblev torr. Vid varje eperiment från FramKaNT och NTA lådorna har alltid barnen visat positiv respons och fått mer kunskaper och vetgirighet. 4
Barnen har blivit medvetna om årstidernas välingar och naturens mångfald. Genom regelbundna besök i skogen, väcks deras intresse för natur och miljö. Vid den årliga skräpplockardagen blir barnen etra medvetna och vi pratar om att vi ska värna om naturen. Slänger man glas i naturen kan djur och människor skada sig. Papper och annat skräp smutsar ner naturen. Det tillsammans med våra besök vid återvinningsstationen och att vi alltid har med oss en skräppåse vid våra skogsbesök, har gjort barnen mer medvetna om vår miljö. Vi tillsammans med barnen använder lärplattan på många olika sätt, som dokumentation återkoppling, reflektion och sökmotor som leder till barnens nyfikenhet att söka vidare som i sin tur leder till nya dokumentationer. Vi har sett och hört att barnen upptäckter nya saker om de tittar på en bild flera gånger. Vid ett tillfälle när vi gick till skogen hittade vi djurspår i snön som vi dokumenterade. När vi kom tillbaka till förskolan sökte vi vidare efter information om de djur som lämnat spåren. Nästa dag när vi tittade efter spåren var de borta under nysnön, och det i sin tur gav nya frågor, vad hände med spåren? Enligt observationen v 39 har vi använt lärplattan till fotodokumentation, visat film, språkoch matteapp. Praktisk-estetisk utveckling (handlar om motorik/kroppsuppfattning/hälsa, skapande aktiviteter och estetiska uttrycksformer) Barnen är delaktiga i val av leksaker och material. De övar fin- och grovmotoriken i många situationer, till eempel genom att klä på sig, äta och att hålla pennan/kritan. Genom rörelseleken har de utvecklat sin motorik och sin kordinationsförmåga Barnen har ökat sin kroppsmedvetenhet bland annat genom massagesaga. Pedagogen läser en berättelse och barnen utför massage efter berättelsen på varandras ryggar. Pedagogisk miljö (hämtas ur brukar- och personalenkäterna) Från resultatet ur brukarenkäten och personalenkäterna (2015) kan vi utläsa ett resultat på den pedagogiska inne- och utomhusmiljön som positiv idag. Utifrån förutsättningarna för inomhusmiljön så tillhandahåller vi rum och material anpassade efter barns behov, stimulans och utveckling. I vår utomhusmiljö så har vi tillgång till en stor gård med diverse lekredskap och öppna ytor. 5
Resultatöversikt Samarbete på hög nivå, ett barn läser och det andra barnet skriver. Alfabetsbilder på whiteboard, där man ser hur bokstaven ser ut och en förklarande bild kopplat till bokstaven. Där har barnen möjlighet att kopiera bokstäverna. Prepositioner Sagan om Bockarna Bruse innehåller begreppen bakom, framför, över, under, större och mindre. Antal? Hur många kan jag ta innan det tar stopp? Praktisk matematik Barnen har samarbetat och format en kvadrat. 6
Eperiment från NTA-låda Hur kan vi se luft? Fråga: Varför blir inte papperstussen blöt? - Luften trycker undan vattnet Vi fångar luft i plastpåsar och på så att det inte kommer in i glaset så sätt kan vi se luften. och papperstussen förblir torr. Natur/Teknik Vi leker med vatten: Hur gör vi en kanal? Utmaningen är att konstruktionen ska hålla. 7
Vi erbjuder olika material och tekniker, väva, måla med vattenfärg, lera/ play-doh, klippa och klistra. Barnen utför massage på varandras ryggar, det ökar barnens kroppsuppfattning i en avslappnande och rofylld miljö. Vi använder oss av snö och is på olika sätt I vårt uterum konstrueras en snögubbe Barnen utvecklar kroppsuppfattning, motorik, balans, riktning, hastighet, vi åker inte bara skridskor 8
Brukarenkät Personalenkät Analys och bedömning Språkutvecklingen Vi bekräftar och uppmuntrar till användande av skrift- och talspråket. Eftersom alfabetet sitter uppe på väggen har vi lagt grunden för ökade samtal kring bokstäver och hur de låter. Vi har börjat använda oss av lärplattans språk-appar som ett komplement till den övriga verksamheten. Språkutvecklingen stimuleras allsidigt genom högläsning, sång, rim och ramsor och genom samtal För att nå alla barn delar vi upp dem i mindre grupper efter ålder och/eller utveckling. TRAS används som ett underlag för planering av verksamheten. Vi stödjer och förstärker barns språkutveckling med hjälp av TAKK, där vi presenterade två nya tecken var fjortonde dag. Vi använder tecken som förstärkning vid t.e. fruktstunden, måltider och när vi sjunger. 9
Matematikutvecklingen Vi arbetar med matematik i vardagsnära sammanhang, genom att använda matematiska begrepp och aktiviteter i verksamheten. Vi arbetar med former på många olika sätt, barnen får en förståelse för formernas egenskaper, likheter och olikheter. Med sagor och spel/lek får barnen förståelse för prepositioner. För att öka barnens medvetenhet om antal använder vi oss av sånger och lekar med antal i teten. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant Genom att förskolan har fått fler lärplattor, har det blivit en nytt redskap för barnen och pedagogerna. Det har utvidgat vårt pedagogiska arbete. V 39 när vi observerade hur ofta och till vad pedagogerna använde sig av lärplattan, blev det få användningstillfällen. Det beror på att vi då inte hade tillgång till alla plattor. Vi har sett att barnens förhållningssätt i naturen har ändrats, de har blivit mer medvetna om hur vi kan påverka den och hur miljön påverkar oss. Vi har sett det genom att barnen självmant plockar upp skräp och kommenterar det. Genom eperiment har vi varit medforskare med barnen och påvisat att man kan upptäcka saker man inte sett eller vetat om tidigare, man får nya kunskaper som gör att man vill veta mer. Barngruppen ges möjlighet att stimulera sin grov- och finmotorik både inom och utomhus. Minst en gång i veckan har vi rörelse/rytmik för alla barn i ålders/mognadsindelade grupper. Vi ser uterummet som resurs och komplement till innemiljön, där möjligheten till annan fysisk aktivitet kan ges. I skapande sammanhang presenteras barnen för olika material och tekniker som utvecklar barnens erfarenhet och stimulans till kreativitet, där egna tankar och idéer ges utrymme. Pedagogisk miljö Från resultatet ur brukarenkäten och personalenkäterna (2015) kan vi utläsa ett resultat på den pedagogiska inne och utomhusmiljön som positiv idag. Våra dokumentationer från inom- och utomhusmiljön kan ha påverkat det positiva resultatet, från brukarenkäten. Utifrån förutsättningarna för inomhusmiljön så tillhandahåller vi rum och material anpassade efter barns behov och stimulans. I vår utomhusmiljö så har vi tillgång till en stor gård med div lekredskap och en skog. De olika miljöerna ger variation på utmaningarna som balans, koordination och rumsuppfattning. Det ger oss förutsättningar att stimulera barnens fantasi, kreativitet och rörelsebehov. 10
Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Fortsätta stimulera barns språkutveckling Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Fortsätta stimulera barns matematik. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Arbeta med lärplattan i verksamheten Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Mer stimulerande utemiljö Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Anpassa miljön 11
Starka sidor Starka sidor Pedagogerna på Lärkans förskola är bra på att: vara lyhörda för verksamhetens behov använda sig av TAKK ta in matematik i verksamheten stimulera barns tal och skriftspråk vara närvarande och utforskande pedagoger utnyttja närmiljön ta tillvara allas olika kompetens dela upp barnen i mindre grupper efter ålder och mognad omfördela personalen där den behövs mest Utvecklingsområden Arbete med FramKaNT Lärplatta Estetiska ämnen Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Språkutveckling, två nya TAKK-tecken per fjortondag, högläsning och dialog Matematikutveckling, fortsätta att arbeta med färg och form, räkna, arbeta med prepositioner Naturvetenskap och teknik/framkant, finns alltid med i planeringen utifrån barnens intresse och funderingar och vi delar med oss av våra erfarenheter av arbetet. Lärplattan ska fortsättningsvis användas som ett utvecklande hjälpmedel. Det ska alltid finnas en närvarande aktiv pedagog med när lärplattan används. Praktisk-Estetisktutveckling, bli bättre på att använda olika material och uttrycksformer. Pedagogisk miljö, använda och anpassa miljön till den aktivitet vi har. Utvärderingsmetod Triangulering Enkäter Samtal Foto/film dokumentation Observationer 12
Framtiden och verksamhetsutveckling Kompetensutveckling PUT, Spårplaneringar, AST/APT samt pedagogiska utvecklingsdagar är bra tillfällen för oss pedagoger att få reflektera, fördjupa oss och utvärdera vår verksamhet. Att dela kunskap och idéer med varandra utvecklar varje pedagogs kompetens. 13