Kvalitetsredovisning Kinda Lärcentrum Läsåret 2014/2015
Kvalitetsåret på Kinda Lärcentrum Aktivitet Ansvar Rapportmål Januari Verksamhetsberättelse (kalenderår) Förvaltning / BUN Kursseminarium för löpande kurser Arbetslagsledarna Skolledningen Sammanställning av genomförda stödåtgärder och åtgärdsprogram Arbetslagsledarna Skolledningen Februari Arbetsmiljörond Rektor / utbildningsledare Förvaltning Kompetensutvecklingsplan Rektor Förvaltning Mars Mitterminskonferens samt avcheckning kring alla kurser på gymnasiet för både elev och lärare Mentor/SYV Elevenkät/Trivselenkät Mentor Arbetslag / (skolledningen) Uppföljning verksamhetsplaner Arbetslagsledare (Skolledningen) April Kvalitetsredovisning Britr. Rektor BUN Maj Sammanställning av nationella provresultat samt resultaten på kursprov inom SFI SCB Juni Utvärdering av verksamhetsplaner Arbetslagsledare Kursutvärderingar Enskild lärare Sammanställning av genomförda stödåtgärder och åtgärdsprogram Arbetslagen utvärderar hur arbetet mot läroplanens mål går APL-översyn Arbetslagsledarna Förstelärare APL-samordnare Sammanställning av allt ovanstående såsom verksamhetsplaner, kursutvärderingar som ingår i en kvalitetsredovisning (läsår) Analys av sammanställning Skolledning Skolledning Juli
Augusti Utveckling/upprättande av verksamhetsplan samt marknadsföringsplan Arbetslagsledare (Skolledning) Upprättande av studiehandledningar Lärare Arbetslagsledare, bitr. rektor (Skolledning) Revidering av studieplaner Enskild lärare Utvecklingsseminarium September Oktober Mitterminskonferens samt avcheckning kring alla kurser på gymnasiet för både elev och lärare Mentor/Syv Elevenkät/trivselenkät Mentor Arbetslag/ bitr. rektor skolledning Rapportering av kvalitetsredovisning (från juni) Förvaltning November Uppdatering av verksamhetsplaner Arbetsmiljöenkät Arbetslagledare Arbetsmiljögruppen Bitr.rektor Förvaltning Kvalitetsredovisning uppföljning av Skolledning som kvalitetsarbetet pågående verksamhetsår. skickar till förvaltning December Kursutvärderingar Enskild lärare Skolledningen
Sammanfattning av läsåret 2014/2015 - övergripande Under läsåret har vi på Kinda Lärcentrum arbetat i stort och smått för att ge våra elever bästa möjliga utbildning. Uppstarten i augusti fokuserade på kvalitetsarbete i övergripande processer. Att se på olika delar i hela vår utbildningsapparat, från marknadsföring och antagning till bedömning och betyg. För att förbättra APL-verksamheten inom industriutbildningarna och vård- och omsorgsutbildningen har vi hållit handledarutbildningar, samt genomfört ett skolverksfinansierat utvecklingsprojekt med fokus på APL. Marknadsföringsmässigt har vi deltagit i gymnasiemässan och Kindamässan. Vi har genomfört olika aktiviteter för att främja grundskoleelevers uppfattning av industriarbete, samt hållit öppna hus, tjejkväll, provapå, pysseldagar och deltagit i yrkesbuffé. Under våren deltog skolledningen och två medarbetare (förstelärare och utbildningssamordnare) i UGL-kurser frö att utveckla ledarskapet. Kurserna var uppskattade och tillförde en forskningsanknytning även i ledarskapet. Vad gäller internationalisering genomförde vi under våren ODE-kurser i Tjeckien, Portugal och Skottland. Till detta åkte fem elever till Kina på utlands-apl. För att säkerställa att vi har en likvärdig verksamhet har vi under året deltagit i olika nätverk, bland annat för vuxenutbildning, teknikcollege, studie- och yrkesvägledning och ung företagsamhet. Vi har även nätverkat med Vimmerby, Åtvidaberg och Hultsfreds gymnasieskolor för att knyta nya kontakter inom lärarkollegiet Robert Obing Biträdande rektor
Sammanfattning av läsåret 2014/2015 utifrån strategiska målområden. Kommunikation och infrastruktur Alla arbetslag har under året arbetat fram studiehandledningar för samtliga kurser. Tanken är att eleverna i ökande grad ska äga sina utbildningar. SYV-laget som inte har betygssättning, kommer att behöva ta del av dessa handledningar för att hålla välförankrade samtal med eleverna. På digitaliseringsfronten har arbete med hemsidan, utbyggnad av 1:1 för introduktionsprogrammen och visualisering via Prezi. Näringsliv Industriutbildningarna och vård-och omsorg har arbetat för att ytterligare förbättra samverkan med APL-platser, dels genom handledarutbildning under våren, och dels genom besök ute på APLplatserna. På IN har man också arbetat fram ett processmaterial som stöd för före, under och efter APL-perioden, detta som en del av ett utvecklingsprojekt finansierat av Skolverket (med rapportering mars 2016). Under året har vi i olika konstellationer samverkat med arbetsmarknads- och integrationsenheten. Både medarbetare och elever deltog under våren aktivt i Kindamässan, ett samverkansprojekt mellan skola och näringsliv. Vi deltog med en monter för Kinda Lärcentrum, och en för Teknikcollege Allhama. Vi deltog under hösten i Yrkesbuffén för Värgårdsskolans åttor. Vårt deltagande var dels utifrån lärarperspektivet, men också utifrån industriperspektivet. SYV-arbetslaget har i många olika former arbetat med elever-näringsliv. Samverkan och omvärldsorientering Samverkan mellan Teknikcollege Allhamra och Värgårdsskolan har bland annat visats i att vi genomför en del av teknikundervisninge, liksom erbjuder prova på verksamhet och elevens val. Gymnasiet har också skickat 5 elever till Kina för utlandsförlag APL. Både vård och omsorg, SFI och språkintroduktionen har utnyttjat möjligheter att göra studiebesök, lokalt och i regionen. Vård och omsorg samverkar även med Vimmerby Lärcentrum för att få en bredare lärartillgång. SYV-arbetslaget har genomfört nätverksträffar och haft en regional presentation av vår SYV-plan. Alla verksamheter arbetar mycket med externa kontakter, både myndigheter och företag. Kompetens och kunskapsutveckling Arbetslagen har arbetat med att sprida kompetensutvecklingsinsatser. Detta har under året skett via GAFE, men önskemål finns att spridandet ska ske vid APT. IN-arbetslaget har arbetat med ett utvecklingsdokument, SFI fokuserar på pedagogiska samtal medan Vård och omsorg har arbetat med seminarier och artiklar de tipsat elever om. Flera medarbetare läser olika behörighetsgivande utbildningar, medarbetarna i ODE-laget har deltagit i egna kurser och nya nätverk (bl.a. inom SYV/KAA) har startats.
Hållbar utveckling / miljö och hälsa Alla arbetslag har arbetat målmedvetet med lärmiljön och arbetsmiljö, liksom annan miljö (bl.a. minskande av engångsartiklar genom digitalisering) Arbetet med likabehandlingsplanen har förbättrats ytterligare, eleverna är mycket delaktiga i arbetet. Under året har ett jämställdhetsstipendium inrättats på gymnasiet, för att sätta fokus på elevinsatser som motverkar traditionella föreställningar om kön och social och kulturell bakgrund. Marknadsföring Industritekniska programmet är den del av Kinda Lärcentrum som bedriver mest aktiv marknadsföring, en följd av att detta är den del av Kinda Lärcentrum som är mest konkurrensutsatt. Deltagande i gymnasiemässan, en aktiv kontakt med lokalpressen och marknadsföring mot Arbetsmarknadsenheten, Värgårdslärare och trycksaker med information är delar i marknadsföringsinsatsen. Hela Kinda Lärcentrum förlitar sig mycket på sitt goda rykte och mun-till-mun-marknadsföring. Vi följer kommunens grafiska profil, medverkar i Kindamässan, använder trycksaker och marknadsför oss mot olika delar av kommunen, näringslivet och medborgarna. Kultur Under året har flera studiebesök genomförts, bland annat Universeum, domkyrkan, flygvapenmuseet och hembygdsgården. Vård och omsorgsutbildningen har genomfört en historisk vandring i Vadstena, men fokus på psykiatrins utveckling. På SFI har man arbetat med de religioner och kulturer, och respekten för dessa inom gruppen, som eleverna har med sig, liksom typiska svenska högtidsyttringar (t.ex. dans runt midsommarstång och att klä julgranen). Systematiskt kvalitetsarbete Hela lärcentrum har arbetat med våra trivsel- och kursenkäter. Nya enkäter har utvecklats för SI och SFI, där språket har anpassats något. Alla verksamheter genomför mitterminskonferenser två gånger per läsår (informationsmöte på grundläggande vux). Andra insatser som utvärderas är APL, temaveckor, marknadsföringsinsatser, arbetsmiljö och hela den verksamhetsplan som legat till grund för årets arbete. Pedagogiska utvecklingsarbeten Vi har under året arbetat med skolverkets kurs kring bedömning. Enskilda arbetslag har sedan fokuserat på till exempel tematiskt arbete på IN, lärarsamverkan inom svenska som andraspråk på SI, tvärgruppsarbete på SFI, liksom utveckling av strategier inom det kommunala kvalitetsansvaret.
Statistik & Nyckeltal Utfärdade betyg Antal kurser Antal utfärdade betyg A B C D E F - Grundläggande vuxenutbildning 3 18 3 2 4 4 5 Gymnasial vuxenutbildning - distans 42 92 2 3 17 15 35 20 Utbildning i svenska för invandrare 3 32 1 3 6 14 8 Yrkesvux Svets 8 11 5 2 4 Yrkesvux Vård och omsorg 8 162 8 27 47 22 51 7 Industritekniska programmet 27 62 2 12 10 38 Introduktionsprogrammet - IMYRK 10 1 2 7 Introduktionsprogrammet - SI 17 82 1 0 5 17 52 7 Måluppfyllelse 100% 78% 75% 100% 96% 100% 100% 91% Analys Gällande gymnasial vuxenutbildning distans; Av de 20 F som sattes under läsåret sattes 8 på hösten, vilket gav en måluppfyllelse på 79%. Under denna period var NTI utbildningsanordnare. Under våren, då Infokomp var utbildningsanordnare sattes 12 F av 53 betyg (77% måluppfyllelse). Skillnaderna mellan utbildningsanordnarna kan ses som försumbar. En närmare kontakt mellan eleverna och KLC kan öka måluppfyllelsen genom att även ge en extern förväntan på elevernas studieprestation som komplement till elevernas inre motivation. Gällande Utbildning i svenska för invandrare; Här sattes 8 F av 32 betyg. En måluppfyllelse på 75% är avsevärt bättre än 59% (2013/2014), men lämnar utrymme för betydande förbättringar. Förbättringen kan vara ett resultat av den checklista som infördes i och med starten på läsåret. Gällande vård och omsorgsutbildningen stod en enskild elev för 4 av de underkända betygen. Medarbetare har haft enskilda samtal med henom, hen har erbjudits alternativa examinationsformer och extra undervisning i annan lokal då hen hade svårt att komma till skolan. Betygen är satta trots dessa extra insatser. Betygspoäng Som en följd av små elevgrupper ger varje enskilt betyg stort avtryck i betygspoängen, därav slagigheten i resultat. Betygspoäng för Teknikcollege Allhamra 2009-2014 (http://www.jmftal.artisan.se/) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kinda 12 11,1 11,9 10,3 12,8 12,2 Analys Kinda ligger klart under både Östergötland och riket som helhet. En Östergötland Riket 13,9 14,1 13,9 14,1 13,8 delförklaring är att vi endast har Betygspoäng, totalt i genomsnitt, 1997-Alla betygsatta kurser industritekniks utbildning. medräknade, där kursens poäng multiplicerats med vikt för Yrkesprogram hade 2014 13,0 som betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med betygssnitt, medan gymnasiet som poängsumman för respektive nationellt program. helhet hade 14.0. En diskussion om hur vi sporrar elever till högre betyg, och därmed högre betygspoäng,
initierades i arbetslagen i upptakten av läsåret. Detta har dock inte gett något positivt utslag i årets betygspoäng. Genomströmning 2009 2010 2011 2012 2013 Fullföljt utbildningen inom 4 år, totalt. Andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor Fullföljt utbildningen inom 4 år, exkl. IM. Andel (%) av nybörjare i huvudmannens skolor Kinda 80 60 70 80 100 Riket 83 83 83 84 84 Kinda 55 33 47 50 57 Riket 76 76 76 77 77 Siffror för 2014 är inte publicerade. Arbetsmarknadsutbildningen Arbetsmarknadsutbildningen som startade i mars 2014 har under året haft 23 elever inne i utbildning. Av dessa har 9 fått arbete inom för utbildningen relevanta branscher, 1 har avbrutit för andra studier inom för utbildning relevant bransch, 5 har återgått till Arbetsförmedlingen och 8 deltagare fortsätter sin utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. Under året har 3 gröna certifikat (kvalitetsmått inom skärande bearbetning) utfärdats. Trivsel Kinda lärcentrums elevenkät genomförs en gång per termin, för att se hur eleverna upplever verksamheten. Under hösten svarade 60 personer på enkäten. 55 personer var övervägande nöjda, vilket gav ett nöjdhetsindex på 3,48 av 4. Eleverna upplever att de kan påverka sin utbildning (57/60) och att utbildningen är anpassad efter deras nivå (59/60). Ett förbättringsområde är kommunikationen kring planen motdiskriminering och kränkande behandling, där endast 37/60 säger sig känna till planen. Under våren svarade endast 13 elever. Distanselever var undantagna denna gång. Eleverna på SI och SFI skulle svara på en språkanpassad enkät, som tyvärr inte blev klar i tid. De elever som svarade genererade ett nöjdhetsindex på 3,54 av 4. 12 av 13 elever upplever att de kan påverka sin utbildning och 11 av 13 känner att utbildningen är anpassad efter deras nivå. 10 av 13 känner nu till likabehandlingsplanen.
Avbrott Orsak Hösten 14 Våren 15 Anställning 13 5 Eget företagande Studerande inom kommunal vuxenutbildning 6 3 Studerande inom annan skolform Inaktiv elev (frånvaro) 5 11 Svårighetsgraden 4 4 Annat 9 4 Uppgift saknas Analys Kategorin studerande inom kommunal vuxenutbildning är en anpassningskategori, där det har skett byten mellan kurser, t.ex. matematik 1b till matematik 1a och liknande. På höstterminen rörde det sig om en elev som bytte 6 kurser. De som avbrutit sina studier till följd av anställning får, åtminstone i ett kort perspektiv och för individen, ses som ett positivt avhopp. Den stora ökningen av avhopp på grund av inaktivitet är en följd av bytet av distansleverantör. NTI och vår studie och yrkesvägledning hade en tät kontakt, med en person som ringde upp inaktiva elever och motiverade dem. På våren tog Infokomp över som leverantör. De har ett automatiskt mail som går ut och påpekar för eleven att den blir utskriven från sin kurs, inte alls ett lika effektivt system. Det första KLC får notis om i frågan är när avbrottet skett, vi har alltså inte möjlighet att påverka förloppet. I kategorin annat ligger avbrott av privata skäl samt avbrott skäl som inte täcks in av andra kategorier.