Utbildningsplan. Svenska Fjällklubbens Fjälledarutbildning. Sidan 1 av 17. Fastställd 2015-09-19. Jan Lundhag Ordförande i Svenska Fjällklubben



Relevanta dokument
Utbildningsplan. Svenska Fjällklubbens Fjälledarutbildning. Fastställd Jan Lundhag Ordförande Svenska Fjällklubben

Fiskeguideutbildning Totalt 30 timmar

Fjällsäkerhetsrådets utbildningsmaterial för årskurs åtta praktiska övningar

Storuman Protokoll fört vid Gränslösa Guider. 1 Mötets öppnande. Håkan hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.

Svenska Fjällklubben

Idrottsvetenskapligt program. Policydokument gällande praktiken - den verksamhetsförlagda utbildningen

B. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009

THSP41 - Teknisk kommunikation på spanska II - del 1

TEII41 - Teknisk kommunikation på japanska II!

STADGAR för Energigas Sveriges auktorisationsnämnd för prövning av behörighet som gasinstallationsledare

THTY41 - Teknisk kommunikation på tyska 2 - del 1

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Fjällsäkerhetsrådets grundläggande norm för utbildning och examination till fjälledare

Studieplan för forskarutbildningen i företagsekonomi. 2. Behörighet för tillträde till forskarutbildningen

nön^lkorsets nöcskola - utbildning & forskning inom vårdomradet

Svenska som främmande språk Behörighetsgivande kurs i svenska 30 högskolepoäng

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

GPA Academy. Utbildningar Plastsvetsning i världsklass

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATISKA VETENSKAPER

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

BODENS BRUKSHUNDKLUBB & HUNDUNGDOM. Verksamhetsplan

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Uppföljning av kandidatexamen i religionsvetenskap vid Högskolan i Gävle

THFR41 - Teknisk kommunikation på franska II - del 1

Slutexamensarbete i psykologi 30 hp ht 2015-vt 2016

ATT VARA UTBILDNINGSANSVARIG I KLUBBEN

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Kursen har haft en ram på 321 timmar undervisningstimmar inkl. kursledning.

THSP21 - Teknisk kommunikation på spanska I, del 1

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet /300 hp Lärarprogrammet 90 hp

VÄSTERÅS SPORTDYKARKLUBB MOLLUSCA. Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2014 Vid ordinarie årsmöte i klubblokalen Lögarängen

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Utbildningsplan för verksamhetsområde KURSLEDARKURS

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

Kandidatprogrammet i offentlig förvaltning

Idrott & Hälsa åk 4-6

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004.

Torun Berlind Elin Önstorp Sandra Gustavsson Klas Nordberg. Föreläsningar Lektioner Laborationer Projekt

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Marknadsföringsprogrammet, 180 högskolepoäng. The Marketing Programme, 180 Higher Education Credits

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor Dnr L 2014/85

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Socionomprogrammet, inriktning internationellt socialt arbete, 210 hp

UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng

TSTE05-Elektronik och mätteknik

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson

Mår du psykiskt dåligt?

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

för Civilförsvarsförbundets

Anmälan mot Göteborgs universitet angående nekande att rätta inlämnade uppgifter

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A2, 7,5 hp

Stadgar v 2.0. Antagna av Årsmötena och Stadgegruppen av Föreningen Munskänkarna

SISU - helgen 2013, september, Sunne

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

2. Förkunskaper och andra antagningsvillkor

Mall och riktlinjer för kursplan för kurser på grundnivå och avancerad nivå. Fastställd av KUFU Reviderad av KUFU

Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)

Studieplan för utbildning på forskarnivå med licentiatexamen som mål i Svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola och Lunds universitet.

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

Utbildningsplan för Djursjukskötare - kandidatprogram, 180 högskolepoäng Veterinary Nursing Bachelor s Programme, 180 HEC

Möbel- och byggnadshantverk, 120 hp

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

UTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004.

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Vår vision: Självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i corporate governance redovisning och finansiering, 120 högskolepoäng

Lokal examensordning Högskolan Kristianstad 2015

Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 60 högskolepoäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Rektorer enligt sändlista

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

För årskurs 1 50 poäng IDH

TBMT41-Projekt i medicinsk teknik

Svenska Bandyförbundets


Handledning i förskola och skola 15 högskolepoäng - avancerad nivå Ht 2015 Ht 2016 Stockholm

Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning vård av äldre, 60 hp

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005.

3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.

Kursen ingår i verksamhetsförlagd utbildning och är en obligatorisk kurs inom Ämneslärarprogrammet vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Ämnesblock historia 112,5 hp

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp

Transkript:

Sidan 1 av 17 Utbildningsplan Svenska Fjällklubbens Fjälledarutbildning Fastställd 2015-09-19 Jan Lundhag Ordförande i Svenska Fjällklubben

Presentation av Svenska fjällklubben Sidan 2 av 17 Svenska Fjällklubben är en ideell förening som bildades 1927. Idag är det en rikstäckande organisation med ca 1500 medlemmar. Klubbens medlemmar är vandrare, klättrare och skidåkare och alla delar vi ett intresse och engagemang för fjällvärlden. Fjällpolicy "Svenska fjällklubben verkar för en vidgad kännedom om fjällvärlden och en ökad respekt för dess kvaliteter och naturvärden". I enlighet med denna formulering ur klubbens stadgar har en fjällpolicy utarbetats som en riktlinje för vårt agerande utåt. sättningen för klubben är att främja ett friluftsliv i fjällen som är hänsynsfullt mot naturen. Skyddet av fjällnatur och vildmark Våra viktigaste uppgifter är att arbeta för skyddet av fjällnatur och orörda fjällområden, och fjällsäkerhets- och utrustningsfrågor. Det sker främst genom föredrag, kurser, egna publikationer och utåtriktad verksamhet av olika slag. Vi har även en möjlighet att framföra våra synpunkter som remissinstans för statliga utredningar i fjällfrågor. Klubbens dåvarande ordförande Dag Hammarskjöld formulerade för femtio år sedan: Det är också en tillgång - och en tillgång som ter sig omistlig - att ha kvar ett stycke land, där vi återfinna 'vid pipande myggors dans den tid som före människan fanns' (ur Till fjälls 1946). Något som idag känns än mer angeläget att arbeta för. Verksamhet Fjällklubben har tre till fyra möten per år då medlemmarna träffas i ett större sammanhang. Vi bjuder in föreläsare för bildvisning och föredrag. Medlemsmötena äger i regel rum i Stockholm. Som medlem i klubben finns en möjlighet att ansluta sig till en av klubbens lokala sektioner. Förutom trevlig samvaro erbjuder sektionerna ett omfattande program med fjällturer både vinter och sommar, utflykter och sektionsträffar med föredrag och bildvisning. Medlemstidning och årsbok Medlemstidningen fjället och årsboken Till Fjälls ingår som medlemsförmån för både helbetalande och ungdomsmedlem. Fjället utkommer med fyra nummer per år. Det är en mötesplats för oss klubbmedlemmar. Här finns intressanta artiklar om fjällturer, olika områden som kan vara värda att besöka, utrustning, proviant och säkerhet. I tidningen förs också aktiva debatter över aktuella ämnen som rör allt från naturskydd till friluftsliv. Till fjälls har utkommit i oavbruten följd sedan 1929. Den ges ut vartannat år och har under de senaste 20 åren ofta koncentrerats kring olika teman. Många äldre årgångar finns fortfarande att köpa i vårt bibliotek.

Klubbrummet och klubbstugan Sidan 3 av 17 Fjällklubbens klubbrum ligger i Hässelby i Stockholm, ett par kvarter från tunnelbanan. Här ges tillfällen att låna böcker ur vårt omfattande bibliotek med bergsböcker från när och fjärran. Fjällklubbens stuga ligger mycket vackert alldeles söder om Riksgränsen vid Katterjaure. Stugan har fjorton sängplatser och är öppen för medlemmar med medföljande gäster. Svenska fjällklubbens fjälledarutbildning Svenska fjällklubben startade med utbildning av Fjälledare 2012. Den följer Fjällsäkerhetsrådet grundläggande norm för utbildning och examination till fjälledare. Våra kursledare har genomgående lång erfarenhet av utbildning i fjällmiljö. Inom klubben finns ett antal rutinerade färdledare och vi genomför ett stort antal fjällvandringar både sommar och vinter. Nu när vi har nytecknad försäkring som gäller även för icke medlemmar, så innebär det att icke medlemmar kan komma att betala för deltagande. Det innebär i förlängningen att för att uppfylla fjälledarnormen så ska det finns examinerade ledare. Inom klubben finns stor kompetens om fjällen och många har tryckt på att vi ska starta fjälledarutbildning. Kvalitetssäkring av utbildning Vid utbildning av fjälledare sker följande åtgärder för att säkra kvalitén mot Fjällsäkerhetsrådets norm för utbildning och examination av fjälledare: Genom kontakter med Fjällsäkerhetsrådet tillses att spelreglerna i normen följs. Erfarenhetsutbyte kommer ske med andra utbildningsanordnare. Skriftliga administrationsrutiner skapar ordning och reda på kurserna. All viktig information kring enskild kurs finns tillgänglig via http://www.fjallklubben.se/ Utbildning av fjälledare Svenska Fjällklubbens fjälledarutbildning består av Grund- och Fortsättningskurs Sommar respektive Vinter och Fjälledarexamen. Vi har även en möjlighet att validera tidigare genomgångna utbildningar och praktisk erfarenhet. Svenska fjällklubben ska utbilda sina fjälledare. Mätbara kunskaper och färdigheter ska befästas genom tester på varje kurs. Kunskaper som är svårare att mäta, som erfarenhet, teknisk förmåga, omdöme, förmåga till omvårdnad och ledaregenskaper ska kursledarna bedöma under kategorin lämplighet. Examineringen ska tjäna två syften: Ge fjälledaren den status han/hon är berättigad till. Stärka Svenska fjällklubbens rykte som en säker och ansvarstagande organisation. För fjälledare som erhållit fjälledarexamen enligt fjällsäkerhetsrådets norm utfärdas examensbevis i föreningens namn som bevis på erhållen examen. Övergripande utbildningsmål Efter genomgången utbildning ska fjälledaren kunna leda säkra fjällturer inom Svenska fjällklubben och andra organisationer enligt uppställda kvalitetskrav och riktlinjer för verksamheten.

Sidan 4 av 17 Grundkurs fjälledare sommar Förkunskapskrav God vana vid fjällen under sommartid. Erfarenhet av flerdagars (minst två nätter per tur) fjällturer utan färdledare, sammanlagt minst sju tältnätter. Du skall ha deltagit i Första hjälpen-kurs inkl HLR. Utbildningen ska ge fjälledaren nödvändigt omdöme, kunskaper och färdigheter för att kunna leda grupper på sommaren i lågfjällsterräng och längs markerade leder i högfjällsterräng. Genomförande Kursen pågår under en vecka, varav tre dagar på fjällstation eller liknande samt fyra dagar ute på fjället med praktisk ledarskapsträning. Kursen avslutas med skriftligt kunskapsprov och utvärdering. Moment Föreningskunskap, 1 tim. Ledarskap i fjällen, 1 dag inne, praktiskt ute (ca 60% av total utetid). Turplanering, fjällteknik, utrustning, 6 tim inne, ute (ca 15% av total utetid). Sjukvård och fjällräddning, 3 tim inne, praktiskt ute (ca 15% av total utetid). Fjällens natur, kultur, väder, 6 tim inne, ute (ca 10% av total utetid). För att bli godkänd på kursen krävs att Deltagaren har fått godkänt på skriftligt kunskapsprov. Deltagaren har bedömts lämplig som fjälledare av kursledningen. Krav på kursledaren Kursledaren ska ha fjälledarexamen. Kursledaren ska även ha gått Fortsättningskurs fjälledare sommar eller ha motsvarande erfarenheter. Svenska fjällklubbens fjälledarutbildning beslutar om lämplig kursledare. Kursledaren ansvarar för att valet av kurslitteratur och undervisningsmetoder leder fram till att kursens lärandemål uppfylls. Kursledaren ansvarar för planering, genomförande och utvärdering av kursen.

Föreningskunskap Sidan 5 av 17 Att känna till och förstå Svenska fjällklubbens fjällpolicy. Att skapa och förmedla en känsla för Svenska fjällklubben och fjällen samt förstå sin roll som förebild. Svenska fjällklubben som organisation. Historisk tillbakablick. Krishantering. Försäkringar. Rättsliga aspekter. Medlem, ledare och deltagare. Ledarskap Att använda situationsanpassat ledarskap som arbetssätt under utbildningen så att deltagarna förstår innebörden av och kan använda det situationsanpassade ledarskapet under sina ledarledda aktiviteter. Att efter avslutad utbildning ha utvecklat sitt ledarskap genom samtal, reflektioner och erfarenhetsutbyte. Ledarskapsövningar integrerade i övriga moment. Övningar med koppling till egen praktik och erfarenhet. Erfarenhetsutbyte. Turplanering, fjällteknik, utrustning Goda kunskaper i orientering i fjällmiljö och turplanering. Känna till olika typer av utrustning för fjällbruk. Planera fjällturer för deltagare med olika förutsättningar. Orientering med karta och kompass. Bedöma vägval och tidsåtgång för en tur utifrån kartan. Val av tältplats, lägervett, matlagning i fjällmiljö, stugregler. Friluftsutrustning för sommarbruk. Grundläggande kunskaper om användning av GPS. Vadningsteknik, övergång av vattendrag.

Sidan 6 av 17 Sjukvård och fjällräddning Känna till fjällräddningsorganisationen. Kunna larma på rätt sätt. Kunna göra skadeoch tillståndsbedömning samt vidta korrekta åtgärder vid olycksfall inklusive korrekt omhändertagande. Förstå hur kyla, värme och ansträngning påverkar kroppen. Första hjälpen enligt L-ABCDE. Praktisk genomgång av skadescenarier. Helikoptersamverkan. Fjällens natur, kultur, väder Kunskaper om var fjällväderprognoser kan sökas och hur enkla väderbedömningar kan göras. Känna till huvudtyperna av fjällnatur, ha baskunskaper om växt- och djurliv i fjällen. Känna till samisk kultur och rennäringens förutsättningar. Fjällnaturtyper, flora, fåglar och djur i fjällen. Väderbedömning, fjällväderprognoser. Fjällkultur, samekultur och rennäring.

Sidan 7 av 17 Fortsättningskurs fjälledare sommar Förkunskapskrav Grundkurs fjälledare sommar eller motsvarande kunskaper. God vana vid fjällen om sommaren och god vana vid att vandra. Erfarenhet av att leda fjällturer. Minst två flerdagars fjällturer på sommaren (minst två nätter varje tur). Minst en längre orösad tur på sommaren (minst sex nätter) utan ledare. Utbildningen ska ge fjälledaren nödvändigt omdöme, kunskaper och färdigheter för att kunna leda grupper på långa turer i orösad terräng i fjällen under sommartid. Genomförande Sju dagars utbildning sommartid i orösad terräng av högfjällskaraktär. De olika kursmomenten övas integrerat under hela kursen. Teoripass inomhus och utomhus. Kursen avslutas med skriftligt kunskapsprov och utvärdering. Moment Ledarskap i fjällen ( ca 50 % av total utetid). Turplanering, fjällteknik, utrustning (ca 45 % av total utetid). Sjukvård och fjällräddning (ca 5 % av total utetid). För att bli godkänd på kursen krävs att Deltagaren har fått godkänt på skriftligt kunskapsprov. Deltagaren har bedömts lämplig som fjälledare av kursledningen. Krav på kursledaren Kursledaren ska ha fjälledarexamen och ha gått fortsättningskurs fjälledare sommar samt varit kursledare på grundkurs, eller ha motsvarande erfarenheter. Svenska fjällklubbens fjälledarutbildning beslutar om lämplig kursledare. Kursledaren ansvarar för att valet av kurslitteratur och undervisningsmetoder leder fram till att kursens lärandemål uppfylls. Kursledaren ansvarar för planering, genomförande och utvärdering av kursen.

Sidan 8 av 17 Ledarskap Ge en trygghet i ledarrollen och därmed bli trygghetsskapande. I det problembaserade lärandet ha utvecklat sin förmåga att se olika lösningar på uppkomna problem och kunna handla förebyggande. Utvecklat ledarskap genom samtal, reflektioner och erfarenhetsutbyte. Utvecklat en förståelse för sina egna och andras personliga begränsningar och kunna handla därefter. Repetition av det situationsanpassade ledarskapet som arbetssätt, baserat på deltagarnas erfarenheter. Problembaserat lärande med fallmetodik. Gruppdynamik. Krishantering. Turplanering, fjällteknik, utrustning Förmåga att leda säkra och innehållsrika sommarturer i högfjällsterräng under skiftande väderförhållanden. Utvecklat en förståelse för sin utrustnings begränsningar och möjligheter. Planering och genomförande av turer i högfjällsterräng. Orientering och övernattning i hårt väder, mörker och nedsatt sikt. Fördjupade kunskaper om användandet av GPS. Erfarenhetsutbyte om fjällutrustningens begränsningar och möjligheter. Sjukvård Kunna göra skade- och tillståndsbedömning samt vidta korrekta åtgärder vid olycksfall inklusive korrekt omhändertagande. Förstå hur kyla, värme och ansträngning påverkar kroppen. Första hjälpen enligt L-ABCDE. Akut hantering av frakturer, rygg- och nackskador. Nedkylning, värme och ansträngning. Vätskebrist och låg blodsockernivå.

Sidan 9 av 17 Grundkurs fjälledare vinter Förkunskapskrav God vana vid fjällen under vintertid och vana vid turåkning med turskidor. Erfarenhet av minst tre flerdagars fjällturer utan färdledare (minst två nätter varje tur), sammanlagt minst sju tält/bivacknätter. Du skall ha deltagit i Första hjälpen-kurs inkl HLR. Utbildningen ska ge nödvändigt omdöme, kunskaper och färdigheter för att kunna leda grupper i fjällen på vintern längs markerade leder. Genomförande Kursen pågår i en vecka, varav tre dagar på fjällstation eller liknande, fyra dagar fjälltur med praktisk ledarskapsträning. Kursen avslutas med skriftligt kunskapsprov och utvärdering. Moment Föreningskunskap, 1 timme. Ledarskap i fjällen, 1 dag inne, praktiskt ute (ca 50% av total utetid). Turplanering, fjällteknik, utrustning, 6 tim inne, ute (ca 20% av total utetid). Sjukvård och fjällräddning, 3 tim inne, praktiskt ute (ca 20% av total utetid). Fjällens natur, kultur, väder, 6 tim inne, ute (ca 10% av total utetid). För att bli godkänd på kursen krävs att Deltagaren har fått godkänt på skriftligt kunskapsprov. Deltagaren har bedömts lämplig som fjälledare av kursledningen. Krav på kursledaren Kursledaren ska ha fjälledarexamen. Kursledaren ska även ha gått Fortsättningskurs fjälledare vinter eller ha motsvarande erfarenheter. Svenska fjällklubbens fjälledarutbildning beslutar om lämplig kursledare. Kursledaren ansvarar för att valet av kurslitteratur och undervisningsmetoder leder fram till att kursens lärandemål uppfylls. Kursledaren ansvarar för planering, genomförande och utvärdering av kursen.

Föreningskunskap Sidan 10 av 17 Att känna till och förstå Svenska fjällklubbens fjällpolicy. Att skapa och förmedla en känsla för Svenska fjällklubben och fjällen samt förstå sin roll som förebild. Svenska fjällklubben som organisation. Historisk tillbakablick. Krishantering. Försäkringar. Rättsliga aspekter. Medlem, ledare och deltagare. Ledarskap Att använda situationsanpassat ledarskap som arbetssätt under utbildningen så att deltagarna förstår innebörden av och kan använda det situationsanpassade ledarskapet under sina ledarledda aktiviteter. Att efter avslutad utbildning ha utvecklat sitt ledarskap genom samtal, reflektioner och erfarenhetsutbyte Ledarskapsövningar. Övningar med koppling till egen praktik och erfarenhet. Erfarenhetsutbyte. Turplanering, fjällteknik, utrustning Goda kunskaper i orientering i fjällmiljö och turplanering. Kunna bygga nödbivack och övernattningsbivack. Kunskaper om funktionell utrustning för vinterfjällbruk. Planera fjällturer för deltagare med olika förutsättningar. Orientering med karta och kompass. Bedöma vägval och tidsåtgång för en tur utifrån kartan. Matlagning i vinterfjällmiljö, stugregler. Funktionell friluftsutrustning för vinterbruk. Grundläggande kunskaper om användandet av GPS. Olika typer av bivacker och väderskydd i snö. Grundläggande snö och lavinkunskap Känna till och provat lavinsökutrustning.

Sidan 11 av 17 Sjukvård och fjällräddning Känna till fjällräddningsorganisationen. Kunna larma på rätt sätt. Kunna göra skadeoch tillståndsbedömning samt vidta korrekta åtgärder vid olycksfall inklusive korrekt omhändertagande. Förstå hur kyla, värme och ansträngning påverkar kroppen. Första hjälpen enligt L-ABCDE. Praktisk genomgång av skadescenarier. Helikoptersamverkan. Nedkylning och kylskador. Snö och dess egenskaper. Laviner och sökning i laviner. Fjällens natur, kultur, väder Kunskaper om var fjällväderprognoser kan sökas och hur enkla väderbedömningar kan göras. Grundläggande kunskaper om fjällnaturen under vintertid. Känna till samisk kultur och rennäringens förutsättningar. Fjällnatur på vintern. Väderbedömning, fjällväderprognoser. Samekultur, rennäring.

Sidan 12 av 17 Fortsättningskurs fjälledare vinter Förkunskapskrav Grundkurs fjälledare vinter eller motsvarande kunskaper. God vana vid fjällen om vintern och god vana vid turåkning med turskidor. Erfarenhet av att ha lett minst två flerdagars (minst två övernattningar varje tur) fjällturer på vintern. Minst en längre orösad tur på vintern (minst sex nätter) utan ledare. Utbildningen ska ge nödvändigt omdöme, kunskaper och färdigheter för att kunna leda grupper på långa turer i orösad terräng i fjällen under vintertid. Genomförande Sju dagars utbildning vintertid i orösad terräng av högfjällskaraktär. Teoripass inomhus och utomhus. Kursen avslutas med skriftligt kunskapsprov och utvärdering. Moment Ledarskap i fjällen (ca 50 % av total utetid). Turplanering, fjällteknik, utrustning (ca 15 % av total utetid). Sjukvård (ca 5 % av total utetid). Snö och lavin (ca 30 % av total utetid). För att bli godkänd på kursen krävs att Deltagaren har fått godkänt på skriftligt kunskapsprov. Deltagaren har bedömts lämplig som fjälledare av kursledningen. Krav på kursledaren Kursledaren ska ha fjälledarexamen och ha gått fortsättningskurs fjälledare vinter samt varit kursledare på grundkurs, eller ha motsvarande erfarenheter. Svenska fjällklubbens fjälledarutbildning beslutar om lämplig kursledare. Kursledaren ansvarar för att valet av kurslitteratur och undervisningsmetoder leder fram till att kursens lärandemål uppfylls. Kursledaren ansvarar för planering, genomförande och utvärdering av kursen.

Sidan 13 av 17 Ledarskap Ge en trygghet i ledarrollen och därmed bli trygghetsskapande. I det problembaserade lärandet ha utvecklat sin förmåga att se olika lösningar på uppkomna problem och kunna handla förebyggande. Utvecklat ledarskap genom samtal, reflektioner och erfarenhetsutbyte. Utvecklat en förståelse för sina egna och andras personliga begränsningar och kunna handla därefter. Repetition av det situationsanpassade ledarskapet som arbetssätt, baserade på deltagarnas erfarenheter. Problembaserat lärande med fallmetodik. Gruppdynamik. Krishantering. Turplanering, fjällteknik, utrustning Förmåga att leda säkra och innehållsrika vinterturer i högfjällsterräng under skiftande väderförhållanden. Utvecklat en förståelse för sin utrustningens begränsningar och möjligheter. Planering och genomförande av turer i högfjällsterräng. Orientering och övernattning i hårt väder, mörker och nedsatt sikt. Fördjupade kunskaper om användandet av GPS. Erfarenhetsutbyte om fjällutrustningens begränsningar och möjligheter. Sjukvård Kunna göra skade- och tillståndsbedömning samt vidta korrekta åtgärder vid olycksfall inklusive korrekt omhändertagande. Förstå hur kyla och ansträngning påverkar kroppen. Första hjälpen enligt L-ABCDE. Akut omhändertagande av frakturer, rygg- och nackskador. Nedkylning, kylskador, värme och ansträngning. Vätskebrist och låg blodsockernivå

Sidan 14 av 17 Snö och lavin Bedömning av vägval utifrån karta och terräng. Förmåga att agera korrekt vid lavinfara. Kunna bygga fungerande skydd och bostäder i snö. Känna till tekniska hjälpmedel för turer i högalpin terräng. Grundläggande snökunskap, analys, skiktbildning och yttre förutsättningar. Lavinräddningsscenarier, transceiversök, sondning. Olika typer av bivacker, igloo. Uppträdande och utrustning vid förflyttning i brant terräng. Iskunskap Kunna välja säker väg över isbelagda vattendrag. Kunna bedöma och vidta rätt åtgärd i samband med tillbud. Iskunskap. Hantering av hjälpmedel (ex isborr, ispik, isdubbar och räddningslina). Vägvalsbedömning under övergång. Kunskap om hur man tar sig upp ur isvak med och utan isdubbar. Kunskap om hur man räddar en person ur isvak.

Sidan 15 av 17 Validering Enligt Fjällsäkerhetsrådets norm för utbildning och examination till fjälledare kan utbildning och examination ske på olika sätt. Svenska fjällklubben har därigenom en möjlighet att validera tidigare erfarenhet hos erfarna ledare. Valideringen kan omfatta enskilda moment eller fjälledarexamen. Teoretisk validering Då vissa deltagare redan kan ha likvärdig utbildning och examination av ett eller flera moment i normen tillämpas ekvivalering (tillgodoräknande). Detta administreras och godkänns av respektive utbildningsanordnare. För godkännande ska följande krav vara uppfyllda: Kursintyg ska finnas där det tydligt framgår vem som anordnade utbildningen Kursinnehåll och omfattning ska framgå av kursintyget eller bilaga till kursintyget Tidsomfattning och tidpunkt ska framgå av kursintyget eller bilaga till kursintyget Betyg, resultat eller motsvarande omdöme ska framgå av kursintyget Praktisk validering När det gäller övergångsregler för gamla erfarna ledare kallar respektive inbjuder organisationer och utbildningsinstanser till ett par dagar långt fältmässigt seminarium där valda moment enligt normen aktualiseras. Etablerade organisationer och utbildningsinstanser inom branschen sköter själva uppgraderingen av sina ledare via dessa fältmässiga s.k. uppgraderingsseminarier. Svenska fjällklubben genomför dessa fätmässiga seminarier antingen inom ramen för sina ordinare turverksamhet eller som särskilda valideringsturer i fjällen. Den praktiska valideringen anpassas till deltagarnas tidigare erfarenheter och kunskaper. Krav på validerare Valideraren ska ha fjälledarexamen och har lång erfarenhet av fjällturer under varierande förhållande under såväl sommar som vinter. Valideraren har vidare god erfarenhet av att vara ledare och ser reflektion och det situationsanpassade ledarskapet som naturliga beståndsdelar i sitt ledarskap. Svenska fjällklubbens fjälledareutbildning beslutar om lämplig validerare. Valideraren ansvarar för planering, genomförande och utvärdering av valideringen. Valideraren ansvarar slutligen även för inrapportering till Svenska Fjällklubbens fjälledarutbildning.

Sidan 16 av 17 Fjälledarexamen Förkunskapskrav Fortsättningskurs fjälledare sommar och vinter för helårsexamen, alternativt fortsättningskurs fjälledare sommar för sommarexamen. Erfarenhet av långturer i orösad terräng sommar och vinter för helårsexamen, alternativt erfarenhet av långturer i orösad terräng sommar för sommarexamen. Godkänd på lavinkurs motsvarande minst nivå Lavin 1 anordnad av SLAO för helårsexamen. Samtliga 16 moment i loggboken godkända. Har loggboksfört minst 10 dagar ledarskapsträning och minst 60 dagar personlig färdighetsträning. En examinerad fjälledare ska ha nödvändigt omdöme, kunskaper och färdigheter för att kunna leda och planera längre turer i fjällen på sommaren och vintern alternativt enbart sommaren i såväl rösad som orösad terräng. Fjälledaren uppfyller efter examination kraven i Fjällsäkerhetsrådets grundläggande norm för utbildning och examination till fjälledare. För helårsexamen även med kompletterande del vinter. Genomförande En dags planering och förberedelser. Fyradagarstur vinter, med bedömning av ledarskap, teknisk färdighet under hela turen för helårsexamen. Fyradagarstur sommar, med bedömning av ledarskap och teknisk färdighet under hela turen för sommarexamen. En dags teoretiskt prov och utvärdering. För att bli godkänd som fjälledare sommar och vinter alternativt sommar krävs att Deltagaren har fått godkänt på skriftligt kunskapsprov. Deltagaren har bedömts lämplig som fjällledare av kursledningen. Krav på examinator Examinatorn ska ha fjälledarexamen och har lång erfarenhet av fjällturer under varierande förhållande under såväl sommar som vinter. Examinatorn har vidare god erfarenhet av att vara ledare och ser reflektion och det situationsanpassade ledarskapet som naturliga beståndsdelar i sitt ledarskap. Svenska fjällklubbens fjälledareutbildning beslutar om lämplig examinator. Examinatorn ansvarar för planering, genomförande och utvärdering av kursen. Examinatorn ansvarar slutligen även för inrapportering till Fjällsäkerhetsrådets register över examinerade fjälledare.

Sidan 17 av 17 En jämförelse mellan innehållet i Svenska fjällklubbens Utbildningsplan 2 och Fjällsäkerhetsrådets grundläggande norm för utbildning och examination till fjälledare. Svenska fjällklubbens Utbildningsplan *1 Gk-sommar Fk-sommar Gk-vinter Fk-vinter Första Hjälpen SLAO1 Fjällsäkerhetsrådets grundläggande norm *2 Moment 1 Ledarskap och kunskapsvägledning (minst 5 dagar) 2 2 2 2 Moment 2 Fysisk prestationsförmåga (minst 1 dag) 3 3 Moment 3 Första hjälpen (minst 4 dagar) 2 2 2 2 A Moment 4 Orientering och förflyttning (minst 3 dagar) 2 2 2 Moment 5 Strömmande vatten (minst 1 dag) 1 2 Moment 6 Utrustning (minst 1 dag) 1 1 Moment 7 Väder (minst 1 dag) 1 1 Moment 8 Snö- och lavinkunskap (minst 3 dagar) B B Moment 9 Iskunskap (minst 1 dag) 1 B Moment 10 Bivack och nödbivack ej snö (minst 1 dag) 1 Moment 11 Bivack och nödbivack (minst 3 dagar) 2 2 Moment 12 Fjällräddning 1 1 Moment 13 Sambandstjänst 1 1 Moment 14 Helikoptersamverkan (moment 12-14 minst 1 dag) 1 1 Moment 15 Naturvård (minst 1 dag) 1 1 1 1 Moment 16 Rättsliga aspekter (minst 1 dag) 1 1 *1= reviderad den 19 september 2015 1= Kravet uppfylls på enstaka kurs *2= reviderad den 17 november 2005 2= Kravet uppfylls efter Gk och Fk tillsammans Svenska Fjällklubbens Fjälledarutbildning Den 19 september 2015 3= Kravet uppfylls efter Gk-sommar och Gk-vinter tillsammans A = Förkunskapskrav på Grundkurs B =Kravet uppfylls efter Gk-vinter, FK-vinter och SLAO1