Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod Miljöpåverkan Vidare arbete Frågor, diskussion Hasselfors Garden AB Torv Företaget tillverkar trädgårdsprodukter till yrkesodlare, hobbyodlare och för företag inom anläggning/grönyteskötsel. Den viktigaste råvaran i produktionen är torv. Ingår i den finska VAPO-koncernen. Ingår i affärsområdet Trädgård och Miljö. Ett naturligt material av döda växter som förmultnat under fuktiga förhållanden med låg eller ingen syretillförsel. Torvmark bildas genom försumpning eller igenväxning av sjöar. Sverige är ett av världens torvmarksrikaste länder, cirka 15 % av landarealen utgörs av torvmark. Huvudkontoret finns i Örebro. Enbio AB arbetar med miljötillstånd, fältarbete, samråd, sammanställa ansökan och MKB. Torvforsk, 2013 Torvförekomst Torv användningsområden 1 Övrig mark (85%) Energi För produktion av kraftvärme och fjärrvärme. Effektiv förbränning, korrosionshämmande 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fördelning mark (%) Torvmark (15%) Jordförbättring Unik förmåga att omväxlande ta upp och avge vatten, luft och näringsämnen. Block eller inblandning i jord. Växttorv är ett näst intill oersättligt material som är viktig för både yrkes- och hobbyodlare. Svensk växttorv är eftertraktad utomlands. 1 Mosse (99,99%) Torvtäkt (0,01 %) Strö vid djurhållning Torv är i stort sett bakteriefri och ammoniak utvecklas inte vid fukt. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fördelning mosse/torvtäkt (%) 1
Torvbärgning Spängermossen I Sverige växer torvlagret med 6-17 miljoner m 3 per år. 2012 bärgades 1 miljon m 3 odlingstorv (och 1,8 miljoner m 3 energitorv). Hasselfors Garden vill ansöka om tillstånd för täkt av växttorv enligt 9 kap och 11 kap miljöbalken (1998:808). Ansökan kommer att avse verksamhet under 25 år. Spängermossen är lokaliserad i Uppsala kommun, Uppsala län. Området omfattas av en fastighet, Uppsala Bredsjö 1:30. Torvbärgning har bedrivits på södra delen av mossen, ingen verksamhet bedrivs idag på området. Val av lokalisering Metod Kartinventering, kontakt med fastighetsägare, fältinventering Hänsyn Miljömässig hållbarhet Ej inom skyddsområden, naturvärden, dikning (klass i VMI), vatten Social hållbarhet Översikts- detaljplaner, närboende, fastighetsägarens samtycke Ekonomisk hållbarhet Djup, storlek, torvkemi, humifiering, avstånd till kund Förutsättningar Omgivningsbeskrivning Verksamhetsområdet som kommer att avses i ansökan och MKB omfattar 24 ha, där produktionsområdet motsvarar 17 ha. Fältundersökningar utförda under 2013 visar att torven är mossetorv, humifieringsgraden ligger nära H6 (måttligt nedbruten) och botten består av lera (kvarstår cesiummätningar). Djupmätningen visade ett medeldjup på cirka 1,5 m. Översiktsplanen för Uppsala kommun redovisar mossen som ett område för närrekreation enligt en inventering från 1989, i övrigt inga planläggningar. Närmast belägna bebyggelse Bredsjö, cirka 450 m från planerat verksamhetsområde. Rosenbacka, cirka 490 m från planerat verksamhetsområde. 2
Omgivningsbeskrivning Omgivningsbeskrivning Uppgifter under samråd om användning av vandringsled runt sjön. Jakt, bärplockning och fågelskådning förekommer i omgivningen. Inga kända fornlämningar finns direkt i anslutning till verksamhetsområdet. Längs mossens östra sida finns ett flertal fornlämningar i form av brott/täkter. (Järlåsagranit enligt uppgift). I våtmarksinventeringen (VMI) är mossen bedömd som av klass 4 (låga naturvärden, lägsta klassningen). Området ligger ej inom djur- och växtskyddsområde, kulturreservat, naturreservat, nationalpark eller Natura 2000. Ej identifierad i myrskyddsplanen, ej inom riksintresse. Enligt Skogens pärlor tre områden med sumpskog inom verksamhetsområdet. Bedömd som naturvärdesklass 3. Beskrivs som torvtäkt, anslutande till torvtäkt och dikad. Påverkansgrad bedömd som svag till stark. FSC-märkt skog (Forest Stewardship Counsil) Natur- och kulturintressen Ortofoto Produktion Vid iordningsställande avverkas området, en sedimentationsdamm, ett uppsamlingsdike och en in- och utfartsväg anläggs. Grävtorvsmetoden Ett område som omfattar 2-4 m grävs till bottenskiktet av mossen. Torven placeras i en sträng som är cirka 4,5 m bred och 2 m hög. Torven läggs i sträng ett år innan den lastas till upplagsplats eller körs från området. Schaktet som bildas kopplas till uppsamlingsdiket, flera schakt kan arbetas med parallellt (cirka 1 ha arbetas med åt gången). Produktionskapacitet uppskattas till 10 000 m 3 torv per år. Maximal mängd per enskilt år uppskattas till 20 000 m 3. Arbetstider planeras mån - fre 07.00-22.00, inga röda dagar eller helger. (Synpunkt har inkommit) 3
Vägalternativ Produktion Miljöpåverkan För grävning och lastning används grävmaskin, utlastning traktor med vagn och för lastning till lastbil används en hjullastare. Transporter förväntas uppgå till 200 per år, varje lastbil kan lastas med 50 m 3. Transporterna bör anslutas till riksväg 72. Efterbehandling görs successivt, en detaljerad efterbehandlingsplan kommer inlämnas med kommande ansökan och MKB. (Skillnad i jämförelse med generell täktverksamhet) Förändring av landskapsbilden Insynsskydd, skog Allemansrätten, kultur- och friluftsliv Jakt och bärplockning omgivning Flora och fauna Inventeringar Efterbehandling Vatten Recipienter Recipienter Recipienten är ett dike öster om mossen, efter 12 km förenas vattnet med Sävaån. Diket är ej bedömt i VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Bredsjöbäcken, ekologisk status är måttlig, kemisk status exkl. kvicksilver god. Sävaån är bedömd som av måttlig ekologisk status, den utslagsgivande kvalitetsfaktorn är Påväxt kiselalger. Den kemiska statusen är god exkl. kvicksilver. Bredsjön, otillfredställande ekologisk status baserat på växtplanktonsammansättningen. Den kemiska statusen exkl. kvicksilver är god. VISS, 2014 4
Miljöpåverkan Omhändertagande vatten Yt- och grundvatten Humus, näringsämnen, suspenderat material. Grundvatten påverkas oftast inte mer än ett 10-tal meter från yttersta diket. Sedimentationsdammar, utformning ytlänsar, ytvattenrör eller överfall. Förebyggande provtagning/kontroll Under samrådet framkom att det är av högsta vikt att Bredsjöns vattenkemi och vattenmängd inte påverkas. Brunnar SGU, 2014 Miljöpåverkan Risker Emissioner och klimat Kolflöden, emissioner arbetsfordon Efterbehandling Damm Sannolikt inga större mängder på grund av hög fukthalt Buller Allmänhet och vilt Skyltar Avsläntade diken Kemiska produkter Förekommer i form av drivmedel, underhållsprodukter till maskiner Miljöcontainer med lås, drivmedel i ADR-tank eller godkänd dieseltank. Från grävning, transporter 5
Efterbehandling Ansökningsprocessen Samråd med fastighetsägare och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen beslutar om efterbehandlingsmetod. Successiv efterbehandling. Vanliga alternativ Våtmark (framkom under samrådet att oro för mygg finns) Skogsplantering Frågor/Diskussion 500 m 6