Utbildning som rättighet

TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Kandidatuppsats Programmet i mänskliga rättigheter och demokrati Konventioner som arbetsredskap, VT 2014 Utbildning som rättighet Barnarbete som hinder för utbildning Författare: Charlotte Stade Teologiska högskolan Stockholm

2(37) Abbreviations Education for All EFA Förenta Nationerna FN International Labour Organization ILO International Convention on Economic, Social and Cultural Rights ICESCR International Convention on Civil and Political Rights ICCPR International Convention on the Rights of the Child CRC Universal Declaration of Human Rights UDHR United Nations Children s Fund UNICEF

3(37) Abstract Millions of children are deprived of educational opportunities due to poverty. The aim of this study is to examine how child labour can be an obstacle to the right to education. This study describes and analyses the right to education in international law and how children are deprived of education due to child labour. Education is not only a human right but also an essential core and an indispensable means of realizing many other rights. Education is seen as a fundamental basis for the individual's personal development and the political and economic developments in the world, as a means of fighting poverty, and crucial for better living conditions for individuals. Education is a good tool for the protection of children against exploitation. Children who show up at school most days of the week are less likely to fall into slave labour or other unacceptable forms of child labour, and participate in physically dangerous and strenuous tasks. In the same way child labour is linked to poverty, it is linked to education. Compulsory universal education cannot alone be used as a tool to solve global socio- economic barriers but is a guiding force towards a long- term sustainable future for children. Regardless education or work, to make it easier for children, is to implement a child s perspective in all elements relating to children s right to education or protection from exploitative child labour. Keywords: education, child labour, working children, human rights, international law

4(37) Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Syfte/Frågeställning... 7 1.2 Metod/Avgränsning... 8 2 Barnarbete och rätten till utbildning... 9 2.1 Barndom... 10 2.2 Definition av barnarbete... 11 2.2.1 Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna... 13 2.2.2 FN: s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter... 14 2.2.3 FN: s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna... 15 2.2.4 FN: s konvention om barns rättigheter... 19 2.2.5 ILO konvention nr. 138... 24 2.2.6 ILO konvention nr. 182... 24 2.2.7 ILO Convention No. 117 Social Policy... 25 2.2.8 UNESCO: s konvention mot diskriminering inom undervisningen... 26 2.2.9 UNESCO: s deklaration om utbildning för alla... 26 3 Analys... 28 3.1 Slutsats... 33 4 Litteraturförteckning... 34

5(37) 1 Inledning Education is a human right with immense power to transform. On its foundation rest the cornerstones of freedom, democracy and sustainable human development... When the right to education is assured, the whole world gains. There is no instant solution to the violations of that right, but it begins with a simple proposition there is no higher priority, no mission more important, than that of Education For All. 1 Rätten till utbildning har länge betraktats som en moralisk rättighet och en ekonomisk nödvändighet. Miljontals barn förnekas rätten till utbildning på grund av både strukturella och politiska skäl. 2 Människors problem uppkommer i första hand inte från egna handlingar utan från strukturella eller bakomliggande orsaker. Stora internationella och regionala, ekonomiska och sociala skillnader fortsätter att spela en stor roll i barns rätt till utbildning. Rätten till utbildning är inte bara en grundläggande mänsklig rättighet i sig utan också en förutsättning och ett oumbärligt medel för att förverkliga och åtnjuta åtskilliga andra rättigheter. Rätten främjar individens frihet och ger betydande fördelar för utveckling och tillväxt och kan definieras såväl som en ekonomisk, social och kulturell rättighet som en medborgerlig och politisk. 3 Varför den även ses som en medborglig och politisk rättighet är eftersom utbildning är ett viktigt redskap och en språngbräda för dessa rättigheter. Uppskattningsvis arbetar en sjättedel av världens alla barn i åldrarna 5-14 år. 4 Detta motsvarar drygt 150 miljoner pojkar och flickor i denna åldersgrupp. Den huvudsakliga orsaken till barnarbetets existens är fattigdom. 5 Barn tvingas in i olika arbetsmarknader oftast som en följd av extrem fattigdom och behov av mat och ytterligare inkomster till familjen. 6 Av dessa arbetande barn är cirka 111 1 UNICEF, The state of worlds children, Education For All: Making the right a reality, 1999 s. 4 http://www.unicef.org/mexico/spanish/sowc99a.pdf (Hämtad 2014-05- 27) 2 UNESCO, Right to Education, http://www.unesco.org/new/en/education/themes/leading- the- international- agenda/right- to- education/ (Hämtad 2014-04- 27) 3 UN Human Rights Council, Report of the Special Rapporteur on the Right to Education : the promotion of equality of opportunity in education, 18 April 2011, A/HRC/17/29, s. 2 4 UNICEF, Protection Against Abuse, Exploitation and Violence, Child Labour, Progress for Children, http://www.unicef.org/progressforchildren/2007n6/index_41846.htm, (Hämtad 2014-05- 27) 5 Boyden, J, Ling, B, Myers, W, What Works for Working Children, Fälth & Hässler: Sweden, 1998, s. 127 6 UNICEF, Protection Against Abuse, Exploitation and Violence, Child Labour, Progress for Children

6(37) miljoner barn involverade med vad som betecknas som farligt arbete och avser de värsta formerna av arbete som sannolikt kommer att leda till negativa effekter på barnens säkerhet, hälsa och utveckling. 7 De värsta formerna av arbete omfattar alla former av slaveri, koppleri eller erbjudande av barn för prostitution, barnsoldater, användning av barn för olaglig verksamhet och handel med barn. 8 Utbildning är det viktigaste verktyget genom vilket ekonomisk och socialt marginaliserade barn kan lyftas ur fattigdom och fullt delta i samhället. Dessa fundamentala principer måste respekteras under alla omständigheter och utbildning som tillhandahålls i samhällen ska vara av god kvalitet. 9 Med elementär utbildning kan minoriteters kunskap öka om sina rättigheter och på så vis minska diskriminering i samhället. 10 Utbildning har även en viktig roll i att skydda barn från exploaterande farligt arbete och sexuell exploatering samt ge information och utbilda om rättigheter som främjar mänskliga rättigheter och demokrati. 11 Utbildning är den bästa långsiktiga investering som kan göras för ett barn och för att förbättra livskvaliteten för samhällen. Rätten till utbildning har ett maximalt internationellt stöd och utbildning förknippas ofta med framtida framgångar men trots detta är det relativt få familjer från fattiga förhållanden som investerar i utbildning. En vanlig förklaring är att utbildning ofta konkurrerar med intensiva arbeten i skepnad av familjeföretag, familjejordbruk, insamlingsverksamhet eller olaglig verksamhet såsom prostitution. När barnen är tänkt att gå i skolan måste de arbeta och för familjer med låga inkomster kolliderar utbildning med dessa arbeten och på så vis förs fattigdomen vidare till nästa generation. 12 Att ingå i en familj kan i en del omgivningar betyda att bidra till familjens inkomster. Detta gäller oftast familjer ifrån fattiga förhållanden som inte har råd med skolgång eller de alternativkostnader som uppstår som negativ effekt när ett arbete i familjen har gått förlorat. 13 En vital del i utveckling av rätten till utbildning är att 7 Ibid. 8 ILO, Worst forms of Child Labour, http://www.ilo.org/ipec/facts/worstformsofchildlabour/lang- - en/index.htm (Hämtad 2014-05- 27) 9 Human Rights Council twenty- third session, Report of the Special Rapporteur on the Right to Education, Justiciability of the right to education, 10 April 2013, A/HRC/23/35, 2013-05- 10, s. 3 10 UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 13: The Right to Education (Art. 13 of the Covenant), 8 December 1999, E/C.12/1999/10 s. 1 11 Ibid., s. 1 12 Bourdillon, M, Levison, D, Myers, W, White, B, Rights and Wrongs of Children s Work, 2011, s.79 13 Hammarberg, Thomas, En skola för barnets bästa vad barnkonventionen borde betyda för modern utbildningspolitik, Svenska Unescorådets skriftserie nr. 4, 1998, s. 19

7(37) motivera familjer från fattigare förhållanden att skolarbete kan leda till framtida framgångar. Utebliven inkomst för familjer måste ersättas, alternativt med hjälp av vocational training (yrkesutbildning) som kan leda till ett stabilt arbete i familjen. 14 Innan universell utbildning kan åstadkommas måste dels barn och föräldrar vara överens om värdet av skolgång och det måste finnas skolor som är tillgängliga samt är av god kvalitet. Familjer har stor inverkan på hur deras barn ser på utbildning och i allmänhet är de mottagliga för idén om utbildning trots att det finns en oro av att fortsätta leva i fattigdom och undernäring. 15 1.1 Syfte/Frågeställning Avsikten med denna uppsats är att utifrån internationell rätt se problematiken med det världsomfattande barnarbetet och samtidigt redogöra för hur stater borde ta sitt ansvar i frågan dels genom att stärka rätten till utbildning men också genom att hitta en balans mellan utbildning och arbete. År 2000 enades världens länder och ledare om åtta utvecklingsmål för det nya millenniet i syfte att halvera världens fattigdom till år 2015. Det andra målet fastställer: Alla barn ska få gå i skolan! År 2015 ska både pojkar och flickor få gå i grundskolan och kunna slutföra utbildningen. Utbildning ger bland annat en människa större möjlighet att få ett betalt arbete och försörja sig själv. Det bidrar till att halva fattigdomen och hungern i världen 16 När de nuvarande åtta milleniemålens tidsram löper ut 2015 behövs en ny utvecklingsagenda som ska ta vid. Internationellt pågår nu arbetet med att komma fram hur den globala utvecklingsagendan ska se ut efter 2015. 17 Även om tillgång till utbildning har gjort framsteg globalt behövs ytterligare insatser för att se till att utbildning finns tillgängligt för alla och trots att många länder som har åtagit sig att skydda barn är barnarbete är det en relevant fråga med många motgångar i många länder. 18 Omständigheter som påverkar barns närvaro i skolan är ofta diskriminerande på det vis att fattiga drabbas mer än rika, flickor mer än pojkar och barn med någon typ av funktionshinder mer än andra. Diverse FN- kommittéer har tagit upp 14 General Assembly, Sixty- seventh session, Report of the United Nations Special Rapporteur on the right to education: Technical and Vocational Education and Training, 14 August 2012, A/67/310, s. 4 15 Boyden, J, Ling, B, Myers, W, What Works for Working Children, s. 258 16 UNDP, Milleniemålen Åtta mål för en bättre värld, http://www.millenniemalen.nu/malen- 2/ (Hämtad 2014-05- 27) 17 United Nations Economic and Social Council, Millennium Development Goals and post- 2015 Development Agenda, http://www.un.org/en/ecosoc/about/mdg.shtml (Hämtad 2014-05- 27) 18 UNESCO, Out of School Children

8(37) frågan om lika möjligheter i utbildningen. Program för att öka närvaro i skolan och för att minska nuvarande fattigdom och möjlighet till en skola som tar emot alla barn. 19 Det finns en problematik med det utbredda barnarbetet och hur detta sker på bekostnad av barns rätt till utbildning och huruvida vem som bör ta det yttersta ansvaret för att en minskning av barnarbetet och en ökning av utbildning i världen ska ske. Tillgång till utbildning är en av många viktiga komponenter för att hindra att barn hamnar i arbete, medan arbete många gånger försvårar möjligheten för arbetande barn att få rätten till utbildning tillgodosedd. Vad gäller barnarbete kan det diskuteras hur rätt eller orätt det är och om det till och med kan ses som positivt för en del barn. Men det finns samband mellan barnarbete och negativa effekter på skolresultat och därmed framtida inkomster för barnen. Tillfälligt lätt arbete eller begränsat hushållsarbete har inte denna effekt men denna uppsats kommer utgå från den typ av arbete som påverkar barnens fysiska och psykiska hälsa samt hindrar dess skolgång då arbete påverkar barnens prestationer i skolan. Denna studie ska undersöka hur barnarbete kan vara ett hinder för rätten till utbildning. 1.2 Metod/Avgränsning Uppsatsen ska behandlas utifrån ett rättsdogmatiskt perspektiv som har till syfte att fastställa vad som är gällande rätt när det kommer till rätten till utbildning. Detta ska göras genom att granska vilka rättigheter ett barn har och undersöka hur dessa frågor förstås och tillämpas samt beakta regleringar och dess brister. Fokus ligger på folkrätten och den rättsdogmatiska metoden kräver ett tillvägagångssätt där lagstiftning, rättspraxis, sedvänja och doktrin utgör grundstommen i undersökningen. Det material som använts består av lag- och konventionstext, deklarationer och artiklar enligt rättskällehierarkin för folkrätten. Denna uppsats kommer även att granska relevanta rapporter om ämnet, vilka brukar fokusera på utsatta barn. 19 Hammarberg, Thomas, En skola för barnets bästa vad barnkonventionen borde betyda för modern utbildningspolitik, s. 20

9(37) 2 Barnarbete och rätten till utbildning Barns rätt till grundutbildning och barns skydd mot utnyttjande arbete skyddas i ett antal folkrättsliga instrument till vilka de anslutna staterna ska implementera. De mest centrala dokument som täcker dessa rättigheter är FN:s konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR), FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och ILO konvention nr. 138 och nr. 182. Dessa instrument har till syfte att främja och utveckla rätten så alla kan få tillgång till utbildning av god kvalitet, utan diskriminering. Det sätter stort tryck på konventionsstaterna att förverkliga rätten till utbildning och det är upp till regeringarna att fullgöra sina förpliktelser när det gäller att ställa utbildning av god kvalitet till förfogande för alla samt att följa upp med mer effektiva utbildningsstrategier både juridiskt och politiskt. Kontrollförfarandet av konventionernas efterlevnad bedrivs av diverse kommittéer som är tilldelade konventionerna. Kommittéerna ansvarar för att rapportering till konventionsstaterna sker var femte år för att sätta press på dem och så att konventionerna efterlevs. 20 Utbildning är ett effektivt instrument med vilket ekonomiskt och socialt marginaliserade barn kan lyfta sig ur fattigdom och delta fullt ut som medborgare. 21 Liksom alla typer av mänskliga rättigheter är även rätten till utbildning en statlig skyldighet, det vill säga att respektera, att skydda och att uppfylla rätten till utbildning. Skyldigheten att respektera innebär att staten inte får agera mot, förhindra eller försvåra utövandet av erkända rättigheter och friheter såsom rätten till utbildning. 22 Barnkonventionen har fått brett internationellt stöd och har ratificerats av 194 stater vilket är alla FN- stater förutom Somalia och USA. 23 Två stater som inte ratificerat kan verka lite men detta innebär cirka 80 miljoner barn står utanför barnkonventionen. 24 Dessa konventioner återspeglar en insikt om att barnarbete är ett komplext fenomen med olika former, bakomliggande orsaker och betydelser i olika kulturella sammanhang. Att förstå dessa realiteter skärper diskussion om barnarbete och bygger samsyn om lämpliga åtgärder. 20 United Nations Human Rights, Committee of the Rights of the Child, Monitoring Children s rights, http://www.ohchr.org/en/hrbodies/crc/pages/crcintro.aspx (Hämtad 2014-05- 27) 21 UNESCO, Right to Education 22 United Nations Human Rights, International Human Rights Law, http://www.ohchr.org/en/professionalinterest/pages/internationallaw.aspx (Hämtad 2014-05- 27) 23 United Nations Treaty Collection, Convention of the Rights of the Child, https://treaties.un.org/pages/viewdetails.aspx?src=treaty&mtdsg_no=iv- 11&chapter=4&lang=en (Hämtad 2014-05- 27) 24 Englundh, Elisabeth, Barnets bästa i främsta rummet en pedagogisk utmaning, Liber AB: Stockholm, 2009, s.33

10(37) 2.1 Barndom Begreppet barndom varierar både geografiskt och kulturellt. Olika nationer har varierande syn på vad barnen är speciellt sårbara för och vad de har för kapaciteter. Den västerländska synen är att barndomen ska ses som en viktig tid för barnet och ska separeras från vuxenlivet. Denna syn på barn och barndom skiljer sig mycket från den syn som ser det som naturligt att barnet ska vara med och bidra till familjens välfärd. Rädda Barnen har kommenterat barndom på följande vis: there is no standard or universal way of being a child or of being in the state of childhood 25 och menar med detta att begreppet barndomen varierar mycket mellan olika samhällen och kulturer. Definitionen av barn utgör ett problem. Vissa kulturer ser barndom som något biologiskt snarare än kronologiskt. Således kan ett barn anses vara redo att ta på sig det ansvar som krävs i vuxenlivet på ett tidigare biologiskt stadium snarare än att nå en särskild numeriskt ålder. 26 Att acceptera en kronologisk ansats till ålder är inte alla kulturer överens om. En del kulturer tycker inte att barndomen ska pågå så länge som den gör i mer utvecklade länder. Utvecklingsländer hävdar ideligen att det inte finns resurser att hålla barnen i skolan och ifrån arbetslivet så länge som i västvärlden. 27 Barndomen är en unik tid både fysiskt och psykiskt och för känslomässig och mental utveckling. Exponering av våld eller krävande arbete kan ge livslånga, irreversibla konsekvenser för barnen. Barnen måste få tid till utbildning och fritid varför en fabrik eller gatan kan anses som en onaturlig plats för barnen. Barn står ofta utanför det politiska rummet varför de har lite inflytande. I många sammanhang ger ett politiskt utanförskap brist på information vad avser lagar och politik. Därför är det viktigt att barn har speciellt skydd och speciella rättigheter så att de ej kan utnyttjas i barnarbete eller utsättas för andra grymheter. Staternas fokus ska ligga på att ta bort de sociala, ekonomiska och juridiska hinder som gör att barnen i praktiken kan ha tillgång till effektiva rättsliga mekanismer. 28 Långa timmar av arbete på regelbunden basis kan ha betydande inverkan på barnets utveckling. Ungdomar som arbetar mer är 20 timmar per vecka har 25 Lieten, G.K, 2008, Children, Structure and Agency, Realities Across the Developing World, New York: Taylor and Francis, s. 4 26 Olsen, L., Barns makt, Iustus Förlag AB: Uppsala, 2004, s. 54 27 Ibid., s. 54 28 UN Committee on the Rights of the Child (CRC), General comment No. 16 (2013) on State obligations regarding the impact of the business sector on children's rights, 17 April 2013, CRC/C/GC/16, s. 3

11(37) rapporterats med problembeteenden som till exempel aggressivitet, sömnproblem och är mer benägna att hoppa av skolan. 29 Föräldrars socioekonomiska situation har stor betydelse för barnens utveckling. Generellt sätt faller barn i rurala områden oftare offer för barnarbete än barn i urbana områden, vilket kan tänkas bero på att dessa barn har lägre ekonomisk standard och mindre utbildning. 30 Den informella sektorn är den bredaste när det kommer till barnarbete och det gäller i de allra flesta fall arbete inom familjen med hushållsarbete, jordbruk eller försäljning av lokala produkter. När det gäller den informella sektorn och hushållsarbete drabbas främst flickor. 31 Barnarbete berövar barn deras barndom och deras värdighet under de viktiga år då de växer och utvecklas. 32 Följaktligen leder barnarbete till underkvalificerade arbetare vilket i sin tur äventyrar framtida förbättringar av kompetens i arbetskraften. Barnarbete sker delvis på grund av trycket av fattigdom, brist på utveckling och utbildning och exploatering av barnen. 33 2.2 Definition av barnarbete Definitionen av barn och barndom är inte konsekvent och universellt bland samhällen över världen men både på den globala och regionala nivån har man försökt bilda en slags definition på barnarbete. Den centrala frågan för både Förenta Nationerna (FN) och International Labour Organisation (ILO) har varit att definiera vilka former av verksamhet som ska hindras för barn under en viss ålder. Fokus ligger på den ekonomiskt utnyttjade formen av arbete. 34 Barnarbete definieras ofta som den typ av arbete som är skadligt för deras fysiska och psykiska utveckling samt som berövar barnen dess barndom. Arbeten som berövar barnen möjligheten till skolgång eller som kräver att barnen ska kombinera alltför många timmar och tungt arbete med skolgång tillhör också definitionen barnarbete. 35 Dock kan ett definitionsproblem uppstå med 29 UNICEF, A guide to General Comment no. 7: Implementing Child Rights in Early Childhood, 2006, s. 14 30 Ibid., s. 109 31 Boyden, J, Ling, B, Myers, W, What Works for Working Children, s. 24 32 Gunner, G., Namli, E., 2005, Allas värde och Lika rätt, Rubenson, B., Barnets Rättigheter, Studentlitteratur: Lund, s. 148 33 ILO, International Labour Standars on Child Labour. http://www.ilo.org/global/standards/subjects- covered- by- international- labour- standards/child- labour/lang- - it/index.htm (Hämtad 2014-05- 27) 34 Ibid. 35 ILO, What is Child Labour, http://www.ilo.org/ipec/facts/lang- - en/index.htm (Hämtad 2014-04- 27)

12(37) begreppet arbete. I väst är det relativt vanligt att tidigt uppmuntras till att söka deltidsarbete och ett stort antal barn i alla delar av världen har en form av oavlönat arbete inom familjekretsen som till exempel barnpassning och kan i vissa sammanhang ses som en plikt eller ett uttryck för familjens solidaritet. Det kan för det mesta ses som träning inför vuxenlivet och behöver inte nödvändigtvis, bara för att det är arbete, vara skadligt för barnet. När det gäller barnarbete finns typer av arbete som i rätt mängd inte utgör risker för barnets personliga utveckling och välbefinnande. Aktiviteter som att i lagom mängd och intensitet, hjälpa sin familj i hemmet eller att tjäna pengar under skollov eller utanför skoltid uppmuntras då dessa typer av verksamhet gynnar barns utveckling. 36 När det arbete barn gör istället nedvärderas blir konsekvenserna mer destruktiva i form av fysisk och psykisk utveckling, detta gäller exempelvis farligt arbete där slag och hot är vanligt förekommande. 37 ILO definierar barnarbete i tre kategorier; anställda barn som omfattar arbete av lättare karaktär med lön, barnarbete som innebär att barn utför mer avancerade och tyngre sysslor under regelbundna tider samt farligt arbete som inkluderar de barn som med risk för sin fysiska och mentala hälsa utför riskfyllt arbete. 38 En förutsättning för att kunna genomföra en effektiv politik mot barnarbete är att kartlägga i hur stor omfattning det sker runt om i världen och för att se vilka regioner som är inblandade. Ungefär 5 % av de barn som arbetar, arbetar inom den formella sektorn och är därför synliga för världen. 39 Majoriteten av barnarbetare är osynliga och gömd från syn och bakom räckhåll för lagen då dessa arbeten är i den informella sektorn, överlag är det hushållsarbete eller arbete med jordbruk som är den mest vanliga formen av barnarbete och den minst synliga. I denna typ sker mycket övergrepp och på grund av svårigheter att kontrollera dessa arbetsplatser är arbete av detta slag en plats där barn är väldigt utsatta. Det finns även en problematik med att många myndigheter anser att barnarbete inte existerar och därmed saknas statistik. Många av dessa barn inte bara utnyttjas utan förvägras också utbildning och grundläggande hälsovård. 40 I diskussionen om barn i arbete är det nödvändigt att gå längre än den arbetsrisk som tillämpas på vuxna, då när det gäller barns arbete omfattar det även utvecklingsaspekterna för barnet och barndomen. Då de ännu växer måste det beaktas att det finns större fysiska och psykiska risker som kan hota barnens 36 Ibid. 37 Ibid. 38 ILO Convention No. 138, Minimum Age Convention 39 Bourdillon, M, Levison, D, Myers, W, White, B, Rights and Wrongs of Children s Work, s. 208 40 UNICEF, Fakta om Barnarbete, http://unicef.se/fakta/barnarbete (Hämtad 2014-05- 27)

13(37) utveckling på längre sikt, tillexempel stor fysisk belastning i kombination med repetitiva rörelser hos växande barn kan leda till ryggsmärtor, deformation eller funktionshinder. 41 2.2.1 Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna fastställer principen om att mänskliga rättigheter är universella och att alla barn har rätt till skolgång och utbildning. Deklarationen är inte ett rättsligt bindande dokument utan utgör sedvanerätt men är ett viktigt fundament för folkrättssystemet och utgör grunden för både moraliska och juridiska principer. 42 Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla... Utbildningen skall syfta till att utveckla personligheten till fullo och till att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen skall också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper. 43 Deklarationen tillkännager att utbildning ej ska bero på om elever har råd eller inte samt att den ska riktas till människans fulla utveckling och stärkandet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. 44 Rätten till full utveckling av den mänskliga personligheten grundar sig mycket i utbildningsrelaterade frågor. Utbildning är en avgörande faktor för en individ att kunna utveckla sin personlighet, vilket mycket är syftet med människans liv och en solid grund för samhället. 45 Det centrala innehållet i rättigheten är universell och en kärna och medel för förverkligandet av andra mänskliga rättigheter. Här konstateras även att utbildning i allra högsta grad är en grund för att inte bara främja individen men också för att främja mänskliga rättigheter. Som en integrerad del av utvecklingen av både individen och rätten till framtida tillfredställande arbetsförhållanden. Mer detaljerat kan dras från andra instrument som kommer diskuteras nedan till exempel Unescos instrument som förbjuder diskriminering på särskilda grunder. 46 Om problemet är att fattiga eller utsatta familjer möter begränsningar i att skicka sina barn till skolan är ett tryggt socialsystem ett bra 41 Boyden, J, Ling, B, Myers, W, What Works for Working Children, s. 24 42 Nationalencyklopedin, Sedvanerätt, http://www.ne.se/sedvanerätt (Hämtad 2014-05- 27) 43 FN:s Allmänna konvention om de mänskliga rättigheterna, 1948. Artikel 26 44 Ibid., Artikel 26 45 Morsink, Johannes, The Universal Declaration of Human Rights: Origins, Drafting, and Intent, University of Pennsylvania Press: Philadelphia, 1999 46 Hammarberg, Thomas, En skola för barnets bästa vad barnkonventionen borde betyda för modern utbildningspolitik, s. 7

14(37) skyddssystem en nyckel till ett stärkt skydd till utbildning. 2.2.2 FN: s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter garanterar barnets skydd i enlighet med sin ställning som minderårig. 47 Även om rätten till utbildning inte fastställs i ICCPR så finns här ett flertal andra rättigheter som är relevanta när det kommer till rätten till utbildning, till exempel det faktum att diskriminering i utbildning är vanligt förekommande. 48 Varje barn skall utan diskriminering av något slag pa grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, nationell eller social härkomst, förmögenhet eller börd ha rätt till sådant skydd från sin familjs, samhällets och statens sida som dess ställning som minderårig kräver. 49 Enligt artikeln skall barnets skydd stärkas mot diskriminering och beskriver att alla barn bör bli behandlade utifrån vad som är bäst för dem. Artikeln är ett bra komplement till de andra medborgerliga och politiska rättigheterna då den garanterar positiva skyddsåtgärder i alla situationer där extra skydd krävs. För att förhindra kränkningar av barns rättigheter uppmärksammas konventionsstaternas skyldigheter att eliminera handel och prostitution med barn. 50 Ingen må hållas i slaveri; slaveri och slavhandel i varje form skall vara förbjudna ingen må nödgas att utföra tvångsarbete eller annat påtvingat arbete. 51 Begreppet arbete är mycket problematiskt då det kan gälla allt från hushållsarbete, i familjeföretaget med det kan också gälla handel eller tungt och fysiskt arbete. I extremfall kan arbete vara i form av tvångsarbete eller slaveri. Barn från fattiga familjer eller från minoritetsgrupper är mer benägna att finnas i lågbetalda farliga industrier och arbeta längre timmar. Barn från minoritetsgrupper löper också större risk att vara inblandad i någon typ av tvångsarbete. Med hjälp av relevanta ILO- konventioner kan huvudyrkandet av artikel 8 preciseras i detalj. Termen tvångsarbete inkluderar all typ av tvingande, 47 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966, Artikel 24 48 UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 13: The Right to Education (Art. 13 of the Covenant), 8 December 1999, E/C.12/1999/10 s. 8 49 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966, Artikel 24 50 UN Human Rights Committee (HRC), CCPR General Comment No. 28: Article 3 (The Equality of Rights Between Men and Women), 29 March 2000, CCPR/C/21/Rev.1/Add.10, s. 3 51 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966, Artikel 8

15(37) exploaterande på arbetsplatsen men även formerna av arbete där straff och hot utförs på individer. 52 Konventionen beskriver också att Varje människa har en inneboende rätt till livet. Denna rätt skall skyddas genom lag. Ingen får godtyckligt berövas sitt liv. 53 Rätten till liv är utan tvekan den mest grundläggande av alla rättigheter. Alla andra rättigheter är beroende av pre- existensen av rätten till liv. Kommittén för mänskliga rättigheter anser att The right to life enunciated in article 6 of the Covenant has been dealt with in all State reports. It is the supreme right from which no derogation is permitted even in time of public emergency which threatens the life of the nation 54 Att förhindra ett barn sin rätt till utbildning och i utbyte arbeta kan tolkas som ett brott mot konventionen, då arbete i ung ålder kan förhindra barns utveckling och därmed ha stor inverkan på rätten till liv. Utbildning är ofta minst åtkomlig för dem som allra mest behöver det, fattiga familjer eller missgynnade och marginaliserade grupper i samhället. Fattiga hushåll spenderar större delen av sin inkomst på mat och en extra inkomst från arbetande barn är ofta avgörande för deras överlevnad. Förhindrandet av fattigdom kan ske genom utbildning då utbildning kan ge bättre möjlighet till utveckling och högre avlönade arbeten. Därför är bristande möjligheter till utbildning en bidragande orsak till barnarbetets befintlighet. I familjer som för sin överlevnad är beroende av fler inkomster än föräldrarnas är det en större risk att barnen slussas in i en arbetssituation som inte är ideal och som begär mycket mer än vad som borde begäras eller förväntas av ett barn. 55 2.2.3 FN: s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna Barnarbete som skadar moralen eller hälsan hos barn och som äventyrar deras liv eller som kan hindra deras normala utveckling bör straffas som ett brott. 56 Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till social trygghet, däribland socialförsäkring. 57 Ett socialförsäkringssystem är vitalt för att göra det möjligt 52 UN Human Rights Committee (HRC), CCPR General Comment No. 28: Article 3 (The Equality of Rights Between Men and Women), 29 March 2000, CCPR/C/21/Rev.1/Add.10. s. 3 53 FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966, Artikel 6 54 UN Human Rights Committee (HRC), CCPR General Comment No. 6: Article 6 (Right to Life), 30 April 1982, s. 1 55 Human Rights Council twenty- third session, Report of the Special Rapporteur on the Right to Education, Justiciability of the right to education, 10 April 2013, A/HRC/23/35, 2013-05- 10, s.1 56 UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 13: The Right to Education (Art. 13 of the Covenant), 8 December 1999, E/C.12/1999/10 s. 2 57 FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966, Artikel 9

16(37) för individer att få grundläggande utbildning, hälso- och sjukvård, vatten och mat. Ett system som detta kan minska fattigdom och fattigdomsbekämpning, kan förbättra barns tillgång till utbildning och minska barnarbete. Den stat som inte tillhandahåller detta rekommenderas av kommittén att ta till tillgängliga resurser för att skapa denna möjlighet. 58 ICESCR fastställer att stater måste utforma skydd för att inte barn ska bli ekonomiskt och socialt utnyttjande. 59 Särskilda åtgärder bör vidtas för skydd och hjälp av alla barn och ungdomar utan diskriminering på grund av härkomst eller andra förhållanden. Barn och ungdomar bör skyddas mot ekonomiskt och socialt utnyttjande. Det bör vara straffbart att utnyttja barn och ungdomar i sådant arbete som är skadligt för deras moral eller hälsa, utsätter dem för livsfara eller kan hindra deras normala utveckling. Staterna bör även fastställa de åldersgränser under vilka anställning av barn i avlönat arbete bör vara förbjudet och straffbart i lag. 60 Bristande arbetsmiljö kan leda till fysiska skador som uppkommer av onaturliga arbetsställningar, olyckor, tunga lyft eller för långa arbetsdagar. Psykiska skador på grund av ekonomiskt och socialt utnyttjande i form av depressioner skapar hinder för barnens utveckling till fria självständiga individer vilket i sin tur försvårar för barnet att ta sig ur arbetsgivarens grepp. När barns arbete hindrar utveckling och utbildning ökar analfabetism och fattigdom. Som en följd till att internationellt skydd hjälper familjer att hantera risker, och social trygghet och säkerhet ökar, kan former av ekonomiskt utnyttjande minska. ICESCR har vidare vigt två artiklar om rätten till utbildning, artikel 13 och 14. Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till utbildning. De är överens om att utbildningen skall syfta till att till fullo utveckla människans personlighet och insikten om dess värde och att stärka respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Konventionsstaterna är vidare överens om att var och en genom utbildning skall kunna delta effektivt i ett fritt samhälle och främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla grundskoleutbildning skall vara obligatorisk och kostnadsfritt tillgänglig för alla. Utbildning över grundskolestadiet i olika former, däribland teknisk utbildning och yrkesutbildning, skall tillhandahållas och göras tillgänglig för var och en genom alla lämpliga åtgärder och särskilt genom att gradvis göras kostnadsfri. 61 58 Ibid., Artikel 9 59 UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 19: The right to social security (Art. 9 of the Covenant), 4 February 2008, E/C.12/GC/19, s. 2 60 FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966, Artikel 8 61 FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966, Artikel 13

17(37) Dessa två artiklar belyser rätten till att erhålla utbildning och som menar att utbildning måste vara åtkomligt i tillräcklig mängd inom jurisdiktionen för staterna. Staterna ska även se till att utbildning måste vara lättillgängligt för alla utan diskriminering inom jurisdiktionen för staterna. Icke- diskriminerande på det viset att det måste vara åtkomligt för alla, speciellt för personer i mer utsatta grupper. Samtidigt måste det vara fysiskt tillgängligt inom ett rimligt avstånd samt att skolan måste vara ekonomiskt tillgängligt för alla. 62 Utbildning för alla är beroende av tillgängligheten av skolor och rätten till icke- diskriminering. Tillhandahållandet av utbildning ska anses lika viktigt för flickor och pojkar. Varje konventionsstat som, när den blir bunden av konventionen, ännu inte har kunnat införa obligatorisk och kostnadsfri grundskoleutbildning inom sitt territorium eller inom territorier som faller inom dess jurisdiktion, åtar sig att inom två år utforma och anta en detaljerad plan över åtgärder som är nödvändiga för att gradvis under en skälig tidsperiod som anges i planen genomföra fullständig tillämpning av principen om obligatorisk och kostnadsfri grundskoleutbildning för alla. 63 Alla stater som ratificerat konventionen åtar sig att utforma en ingående handlingsplan över insatser, för att gradvis kunna bygga och genomföra inom skälig tidsperiod en kostnadsfri obligatorisk utbildning. Detta åtar sig konventionsstaterna att göra inom två år. Statens förpliktelse att tillförsäkra denna rätt kan läsas i ljuset av artiklarna 2(1) och 14 som stadgar att staten är förpliktigad att utnyttja sina resurser till fullo för att säkerställa rätten till en sådan utbildning. Fattigdom i familjen kan hålla många barn från att gå i skolan, trots detta kan fattigdom i staten aldrig accepteras som ett skäl till att neka barns rätt till utbildning. Statligt finansierad utbildning är en nyckel från fattigdom. Kommittén har funnit att diskriminering av vissa grupper är djupt förankrade i socialt beteende och klassas som strukturell diskriminering. Förbudet mot diskriminering i utbildning ska appliceras helt och omedelbart till alla aspekter av utbildning och detta omfattar alla internationella diskrimineringsgrunder. 64 I samma doktrin beskrivs i detalj de normer och åtaganden för stater som bör åtgärdas för att garantera rätten till utbildning som erkänns i artikel 13. 65 Grundskolan måste vara universell och se till att basbehoven av inlärning möts så att alla barn är tillfredsställda, samtidigt ta hänsyn till kultur, behov och 62 UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 13: The Right to Education (Art. 13 of the Covenant), 8 December 1999, E/C.12/1999/10, s. 2 63 Ibid., s. 3 64 Ibid., s. 8 65 Ibid., s. 8

18(37) möjligheter i samhället. Det är ej reglerat hur lång grundutbildningen måste vara men konventionen beskriver att utbildningen måste vara skälig. 66 Regionala skillnader mellan grundutbildningar kan variera i antal år men vanligast är obligatorisk grundutbildning i cirka sex år. Rapporten uppmanar även staterna om vikten av rätten till gymnasieutbildning och alternativt yrkesutbildning som ska lära ut en färdighet med avsikt för att öka arbetsskicklighet inom just det området. 67 FN:s särskilda rapportör om rätten till utbildning har till uppgift att undersöka och rapportera om hur rätten till utbildning implementeras i världen. Att belysa utbildning på alla nivåer genom att fokusera på bristande jämställdhet i utbildning som har lokala och regionala skillnader till exempel fattigdom eller patriarkala effekter såsom stereotypa kursplaner, familjers ovilja att investera eller intressera sig för flickors utbildning. 68 Det finns inte tillräckligt med alternativt stöd för flickors arbete för att ge dem tillgång till utbildning av hög kvalitet. Statlig passivitet är ett sätt att legitimera informellt arbete vilket gör att denna typ av arbete och flickors rätt glöms helt. 69 Rapportören har utarbetat en rapport om flickors rätt till utbildning som identifierar de hinder som kan uppstå för flickor och deras rätt till utbildning. Bland annat gäller detta tidiga äktenskap och graviditeter, våld och sexuella övergrepp, barnarbete, svårigheter att få tillgång till skolans lokaler och hushållsrelaterade uppgifter. Hushållsarbete för barn kan under vissa omständigheter betraktas som slaveri och det fortsätter att vara en viktig orsak till exploatering och exponering av våld samt en faktor som håller miljontals flickor från skolan. 70 Barnarbete har större konsekvenser för utbildningen för flickor då de ofta hamnar i ett utanförskap då deras arbete kan ta upp till sju timmar om dagen. Flickors tjänsteåtaganden är rotade i djupa seder och traditioner som ger pojkar förmånsbehandling, och detta påverkar flickors studieavbrott i tidiga åldrar. Dessa traditioner är normen och stärks av bland annat stereotypa läroböcker. 71 66 FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966, Artikel 14 67 UN Committee on Economic, Social and Cultural Rights (CESCR), General Comment No. 13: The Right to Education (Art. 13 of the Covenant), 8 December 1999, E/C.12/1999/10, s. 4 68 UN Commission on Human Rights, Report Submitted by the Special Rapporteur on the Right to Education on Girls' Right to Education, 8 February 2006, E/CN.4/2006/45, s.10 69 Ibid., s. 11 70 Ibid., s. 11 71 Ibid., s. 11

19(37) 2.2.4 FN: s konvention om barns rättigheter Barnkonventionen artikulerar regler som ger staterna stort utrymme att välja politiska insatser som passar deras situation bäst. Konventionen är en av FN:s kärnkonventioner och spelar en viktig roll inom folkrätten. Konventionen fastställer rätt till utbildning och att ett erkännande av denna rättighet ska uppnås succesivt. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt. 72 Den uppmanar staterna att göra grundutbildningar kostnadsfria. Konventionen innehåller även bestämmelser om barnarbete och fokuserar på att skydda barn från arbete som kan skada deras fysiska, psykiska, andliga, moraliska eller sociala utveckling. Barnkonventionen bryter ny mark i upprättande av principen av det bästa intresset för barnet då den beskriver att alla barn, oavsett bakgrund, har rätt att bli behandlade med respekt. 73 En ansluten stat ska se till att nationell lagstiftning är förenlig med konventionen, till exempel att skydda barn genom att genomföra skolplikt eller stifta lag mot exploatering både på den reglerande och icke- reglerande arbetsmarknaden. 74 Det är utmanande för barnen när deras rättigheter kränks då barn ofta saknar laglig status och kunskap om hur rättsmekanismerna eller juridisk representation fungerar. 75 Ett barn, enligt Barnkonventionen, omfattar alla människor under 18 år såvida inte personen blivit myndig tidigare enligt nationell lag. 76 Denna typ av identifiering är inte den enda aspekten som definierar ett barn, ålder behöver inte vara biologisk utan även socialt konstruerad. Definitionen skapad av Barnkonventionen speglar inte kulturspecifika erfarenheter om när barn börjar fatta egna beslut eller när det inte längre är en del av föräldrarnas hushåll. Implementering av barns rättigheter grundar sig på fyra byggstenar i Barnkonventionen som utarbetats av Kommittén för barns rättigheter; artikel 2, 3, 6 och 12 och dessa ska implementeras i alla fall som berör barns rätt. Dessa principer reflekterar idén om respekt för barn som kan förverkligas i utbildningspolitik. Artikel 2 som handlar om barns lika värde och rättigheter, rätten till icke- diskriminering. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att 72 FN:s konvention om barns rättigheter, 1989, Artikel 28 73 Ibid., Artikel 3 74 Hammarberg, Thomas, En skola för barnets bästa vad barnkonventionen borde betyda för modern utbildningspolitik, s. 11 75 UN Committee on the Rights of the Child (CRC), General comment No. 16 (2013) on State obligations regarding the impact of the business sector on children's rights, 17 April 2013, CRC/C/GC/16, s. 18 76 FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989, Artikel 1

20(37) säkerställa att barnet skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars, vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller tro. 77 Här kan man se tydligt hur staten bör se på barnarbete. Artikelns principer är relevanta till statens ansvar att se till att all lagstiftning och politik som behandlar affärsfrågor både avsiktligt eller oavsiktligt, ska vara icke- diskriminerande mot barn, i vare sig innehåll eller genomförande. 78 Kommittén för barnets rättigheter anser att diskriminering är kränkande för den mänskliga värdigheten hos barnet och kan förstöra barnets kapacitet att dra nytta av utbildningsmöjligheter. Arbetande barn är en av de grupper som är utpekade att vara extra utsatta för diskriminering. 79 När gäller icke- diskriminering bör även nämnas att flickor hamnar i fokus i rapporter angående diskriminering i skolan, då de räknas som en extra utsatt grupp. Utsattheten märks både inom informellt arbete och på grund av normer i skolan. 80 Principen om icke- diskriminering är direkt applicerbar på rätten till utbildning. Det svårt, om inte omöjligt för marginaliserade grupper att bemöta diskriminering då de saknar medvetenhet och kunskap om deras rättigheter. Diskriminering i skolan är ett allvarligt problem och rätten till utbildning kan styrkas i samband med principen om icke- diskriminering med referens om lika möjligheter. Barn i utsatta förhållanden skall ges samma möjlighet till ett värdigt liv som alla andra. Vikten av förbud mot diskriminering i utbildning bör vara självklar och när personer utan utbildning nekas till olika arbetssituationer har de inte möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter, som till exempel deltagande i samhället. Att bli diskriminerad i utbildning eller att bli nekad utbildning är en effektiv metod att kringgå rättigheter. För att stater ska kunna utvecklas är det viktigt att se till barnets bästa och att hela befolkningen har tillgång till utbildning utan diskriminering som sedan kan bidra till utveckling av staten. Barnets bästa i främsta rummet är en princip som ofta dyker upp i de sammanhang då barn är inblandade. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 81 Denna norm kräver statens skyldighet till att i alla 77 FN:s konvention om barns rättigheter, 1989, Artikel 2 78 UN Committee on the Rights of the Child (CRC), General comment No. 16 (2013) on State obligations regarding the impact of the business sector on children's rights, 17 April 2013, CRC/C/GC/16, s. 5 79 Ibid., s. 5 80 Ibid., s. 5 81 FN:s konvention om barns rättigheter, 1989, Artikel 3

21(37) sammanhang sätta barnet bästa i centrum, se till barnets perspektiv och i en kontext kring barnarbete, integrera och tillämpa denna princip i alla administrativa och rättsliga förfaranden som rör affärsverksamhet som både direkt eller indirekt inverkar på barn. Denna princip kan och ska tillämpas i alla instanser och miljöer som involverar barn. Artikeln som lägger vikt på barnets bästa är också direkt tillämpbar på företag, både privata eller offentliga, genom att tillhandahålla någon form av direkta tjänsteförmåner för barn, bland annat sjukvård och utbildning. 82 Genom principen om rätten till liv och utveckling, ska staterna se till barnets överlevnad och utveckling. Rättigheten skall tillförsäkras Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling 83 och denna rättighet kopplas vanligast till utbildnings- och hälsopolitiken. Olika verksamheter kan äventyra barnets hälsa. Framförallt flickor som hjälper till i hemmet kan bli negativt påverkade då deras rätt till utbildning undandras vilket ger konsekvenser för vårdkvaliteten och hälsan hos dessa barn. 84 Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad 85 Artikeln som innehåller budskapet om att barns åsikter är viktigt. Staterna ska rådgöra med barn som har svårt att göra sig hörda, exempelvis barn i minoritetsgrupper eller barn i liknande situationer av utsatthet. Statliga organ, vars utbildnings- eller yrkesinspektörer arbetar med reglering av verksamhet i företag, bör ta hänsyn till dessa synpunkter från drabbade barn. Detta i enlighet med principen om respekt för barnets åsikter och att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och göra sig hörda. 86 Strävan om att barns åsikter ska erkännas är viktig inte minst inom skolväsendet. 87 Grundidén om barns 82 UN Committee on the Rights of the Child (CRC), General comment No. 16 (2013) on State obligations regarding the impact of the business sector on children's rights, 17 April 2013, CRC/C/GC/16, s. 6 83 FN:s konvention om barns rättigheter, 1989, Artikel 6 84 UN Committee on the Rights of the Child (CRC), General comment No. 16 (2013) on State obligations regarding the impact of the business sector on children's rights, 17 April 2013, CRC/C/GC/16, s. 6 85 FN:s konvention om barns rättigheter, 1989, Artikel 12 86 Ibid., Artikel 12 87 UN Committee on the Rights of the Child (CRC), General comment No. 16 (2013) on State obligations regarding the impact of the business sector on children's rights, 17 April 2013, CRC/C/GC/16, s. 7

22(37) rättigheter är att barn har rätt att få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda, att få skydd mot utnyttjande och diskriminering, rätt att uttrycka sin åsikt samt att bli respekterade. Respekt för den inneboende värdigheten hos varje människa bör vara grundläggande i alla lägen. Respekt handlar om att lyssna på barnen och ta deras åsikter på allvar. 88 Den definition som beskrivs i Barnkonventionen gäller oavsett kultur och religion för samtliga länder som undertecknat konventionen. Barnkonventionen behandlar barns rätt till utbildning och artikeln om rätten är en mycket central del till staternas implementerande. Förverkligandet av denna artikel kräver att konventionsstaterna gör grundutbildning kostnadsfri och obligatorisk för alla. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning och i syfte att gradvis förverkliga denna rätt och på grundval av lika möjligheter skall de särskilt, göra grundutbildning obligatorisk och kostnadsfritt tillgängliga för alla, uppmuntra utvecklingen av olika former av undervisning som följer efter grundutbildningen, innefattande såväl allmän utbildning som yrkesutbildning, göra dessa tillgängliga och åtkomliga för varje barn samt vidta lämpliga åtgärder såsom införande av kostnadsfri utbildning och ekonomiskt stöd vid behov 89 Efter grundutbildningen ska det finnas möjlighet till vidareutbildning och yrkesutbildning, barn och ungdomar ska även ha möjlighet att erhålla ekonomiskt stöd vid behov. En utbildning är en viktig del för alla barns utveckling och det kan ge dem den kompetens det behövs för att försörja sig i framtiden. 90 I de allra flesta fall är det familjers ekonomiska situation som påverkar närvaro i skolan, trots att den officiellt ska vara kostnadsfri. Alternativt att skolan har negativa avgifter som kan påverka barns närvaro i skolan, det kan gälla kostnader som inte betalas av staten som exempelvis transport till och från skolan, skoluniformer och skolmaterial. 91 FN:s särskilda rapportör om rätten till utbildning har utformat ett dokument som fokuserar på avskaffande av avgifter i grundskolan. Den summa pengar som krävs att hålla barn från skolan kan vara ganska betydande. Avgifterna avspeglar förnekande av rätten till utbildning på grund av fattigdom. Detta i enlighet med förbud mot diskriminering i utbildning 88 FN:s konvention om barns rättigheter, 1989, Artikel 12 89 Ibid., Artikel 28 90 UN Committee on the Rights of the Child (CRC), General comment No. 16 (2013) on State obligations regarding the impact of the business sector on children's rights, 17 April 2013, CRC/C/GC/16, s. 7 91 Hammarberg, Thomas, En skola för barnets bästa vad barnkonventionen borde betyda för modern utbildningspolitik, s. 18