Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt västvärldens ekonomiska utveckling de kommande åren. Enligt forskning räknas Sverige som ett av de högst rankade länderna i Europa beträffande just kreativitet. I Sverige räknar man att nära hälften av de yrkesverksamma tillhör den s.k. kreativa klassen. Forskning visar att kreativitet är en stark drivkraft för ekonomin och utvecklingen. Kreativitet är samhällsekonomiskt väldigt lönsamt och den kreativa klassen en viktig grupp. I Sverige räknar man att nära hälften av de yrkesverksamma tillhör den s.k. kreativa klassen. Av denna grupp tillhör ca 10 procent den "superkreativa kärnan" (författare, konstnärer, forskare, journalister m fl). Universiteten och annan högre utbildning spelar enligt annan forskning en viktig roll för att en region skall kunna locka till sig talangfulla människor och spjutspetsforskning. Det är även viktigt för samhället runt omkring att ta vara på den kreativitet som springer ur universiteten och omsätta detta i företagande samt att man kan behålla och få dessa människor verksamma i regionen. Verksamheter inom dessa områden har fram till nu generellt kallats för kreativa näringar. Begreppet har dock varit svårt att hitta jämförelser kring, vilket medfört att statistik varit svårt att framställa. Med anledning av detta utgick 2009 till Tillväxtanalys ett regeringsuppdrag att se över denna definition. Resultatet av detta arbete var ett förslag att anamma begreppet Kulturnäringar, ett begrepp som är allmänt vedertaget i Europa. De kulturella näringarna och deras förutsättningar för entreprenörskap är frågor som idag uppmärksammas på regeringsnivå i hela Europa. Kulturnäringarna ses som den näring som kommer att stå för den största tillväxten i Europa framöver. Samtidigt uppmärksammas från regeringshåll att befintliga verksamheter/åtgärder inom nyföretagande och företagsutveckling inte besitter tillräcklig/rätt kompetens för att mäta och stötta denna specifika målgrupp. Definition av kulturnäringar Med kulturnäringar avses de av Tillväxtanalys föreslagna definition av Kulturnäringarna. (Kulturnäringar i svensk statistik - Rapport 2009:06) De definieras enligt följande: 1 (7)
Regionala initiativ I regionen har det sedan 1999 förekommit ett flertal initiativ och projekt riktade till personer verksamma inom kulturnäringarna i kombination med entreprenörskap. Under perioden har det utvecklats metoder, kompetens, strukturer och intresse för hur man kan integrera den kreativa kompetensen som finns inom kultursektorn i det regionala utvecklingsarbetet samt öka och stärka företagandet inom denna sektor. Ett brett samarbete med andra parter har lett till att det hos regionens professionella kulturutövare idag finns både kunskap och intresse för att använda sin kompetens på nya arenor samt starta och driva företag. Insatserna har även inneburit att en mängd kontakter och kanaler byggts upp till det regionala näringslivet och dess organisationer vilket varit en förutsättning för processen. Detta arbete och resultatet har väckt mycket uppmärksamhet runt om i landet ända upp på departementsnivå. Regionen ses som ett föredöme för hanterandet och utvecklingen inom detta område. Kulturnäringarnas behov För att kulturnäringarna i regionen skall kunna utvecklas behövs även andra typer av riktade insatser för att utveckla och stärka företagandet inom denna grupp samt för att utveckla metoder för hur den kompetens de besitter kan berika och utveckla det befintliga näringslivet i regionen. I såväl Västerbotten som Norrbotten har riktade insatser inom detta område genomförts. Genom att förena de erfarenheter som gjorts i de bägge länen och att driva ett gemensamt utvecklingsprojekt kommer regionen att stärkas ytterligare. Befintliga insatser för nyföretagande och företagsutveckling är inte anpassade och rustade för att möta denna grupp av människor som är en otraditionell företagargrupp. Utbildningar inom kulturområdet saknar i det stora hela inslag av företagsekonomi och entreprenörskap, vilket medför att dessa kreatörer under sin utbildning inte erhållit de grundkunskaper och instrument som behövs för att klara sig som företagare. För att denna grupp av kreatörer ska kunna gå ut i livet som egna företagare med samma grundförutsättningar som personer inom andra verksamhetsområden krävs en anpassad verksamhet för att länka denna grupp till redan befintliga system. 2 (7)
8.2 Sammanfattande projektbeskrivning Inom projektet Krenova har man arbetat med att utveckla metoder, kompetenser, strukturer samt att öka intresset för kreatörernas kunnande. Krenova har bedrivit företagsinkubatorer för kreatörer, erbjudit kompetensutveckling samt arbetat för att skapa mötesplatser mellan kreatörer och näringsliv. Inom ramarna för Krenova har vi kunnat se att förutsättningarna för individen att utvecklas som företagare har förbättrats. De insatser som gjorts i regionen utgör plattformen för det intresse som finns för att gå vidare och utveckla detta förhållandevis nya verksamhetsområde. Behovet av insatser för målgruppen är fortfarande stort och insatserna behövs som ett komplement till befintliga innovationssystem. För att ta tillvara de positiva effekter som arbetet inom Krenova lett fram till, vill vi vidareutveckla arbetet med att stärka och utveckla målgruppen och deras företagande samt öka kunskapen om kreatörernas kompetens till befintligt näringsliv. I regionen finns ett stort antal utbildningar på högskolenivå inom kulturnäringarna. Målgruppen, kreatörerna, finns sålunda till stor del redan i regionen. Krenova skall med sin erfarenhet och kompetens om målgruppen samt entreprenörskap vara den länk som utvecklar nyföretagande och företagsutveckling för målgruppen. Krenova ska aktivt arbeta för att skapa mötesplatser där kreatörer och näringsliv kan mötas och där kreatörernas kompetens kan belysas ur ett nytt perspektiv. Krenova skall vidare bidra till att regionen även fortsättningsvis ses som föregångare och att medlemmar ur den kreativa klassen dras till regionen med en önskan att etablera sig här, likväl som att de som idag kommer från annan ort för att utbilda sig i regionen, efter genomförd utbildning, vill stanna kvar och verka här. De kulturella näringarna och deras förutsättningar för entreprenörskap är frågor som idag uppmärksammas på regeringsnivå i hela Europa. Kulturnäringarna ses som den näring som kommer att stå för den största tillväxten i Europa framöver. Samtidigt uppmärksammas från regeringshåll i Sverige (Kulturutredningen 2009) att befintliga verksamheter/åtgärder inom nyföretagande och företagsutveckling inte besitter tillräcklig/rätt kompetens för att möta och stötta denna specifika målgrupp. Krenovas upparbetade kännedom och erfarenheter om/av målgruppen samt vår roll att förbereda dessa kulturentreprenörer för livet som företagare ligger sålunda helt rätt i tiden. För att ta tillvara den positiva effekt som det tidigare arbetet lett till, vill Krenova nu gå vidare med etapp II för att ytterligare stärka och utveckla kulturnäringarna och deras företagande i regionen. (Krenova etapp II kommer hädanefter i detta dokument att enbart refereras till som Krenova.) 8.3 Projektets syfte Syftet med Krenova är att: - utveckla och stärka kulturnäringarna i regionen - utveckla affärsidéer, produkter och tjänster inom kultursektorn - stärka samarbetet mellan kreatörer, kulturnäringarna och det traditionella näringslivet - skapa en attraktiv och utvecklande miljö för målgruppen i regionen där korsbefruktning mellan de olika kompetenserna kan ske 3 (7)
- uppmärksamma regionen som föregångare inom området, nationellt såväl som internationellt - skapa mötesplatser och förutsättningar där kreatörer och uppdragsgivare kan mötas 8.4 Projektets mål Krenovas mål är att: - skapa förutsättningar för personer inom målgruppen att kunna starta företag inom kulturnäringarna - skapa förutsättningar för personer inom målgruppen att stanna kvar och etablera sig inom regionen - öka kompetensen om de kulturella näringarna i det traditionella näringslivet 8.5 Projektets målgrupp Krenovas målgrupp är den av Tillväxtanalys föreslagna definitionen av Kulturnäringar. (Tillväxtanalys. Kulturnäringar i svensk statistik - Rapport 2009:06) Definitionen presenteras detaljerat under punkt 8.1. Kort definierat är de: Kultur-/Naturarv, Scenkonst, Konst, Hantverk, Design, Arkitektur, Reklamdesign, Text, Böcker, Press, Media. För att kvalificeras till Krenovas inkubatorverksamhet ställs ytterligare krav på deltagarna: - högskoleutbildning eller motsvarande inom området och/eller erfarenhet inom det område där kreatören ämnar starta företag - stark drivkraft och motivation - en vilja att starta och driva företag - Krenova behöver vidare ta hänsyn till könsfördelning bland företagen i våra inkubatorer samt se till att det finns en spridning mellan olika verksamhetsområden. 8.6 Projektorganisationen Projektets styrgrupp består av representanter från projektägare samt delfinansiärer. Den operativa verksamheten bedrivs av: Verksamhetsledare (100%) - planera, leda och ansvara för verksamhet och budget - föredragande för styrgrupp - representera verksamheten externt - delta i övrigt operativt arbete i Krenova Affärsrådgivare (100%) - bistå med rådgivning (framför allt av företagsekonimisk karaktär) till målgruppen - ansvara för kompetensutveckling för målgruppen - delta i övrigt operativt arbete i Krenova Projektassistent (100%) - ansvara för projektets webbsidor, sociala medier, informationsmaterial etc. - informera om Krenovas verksamhet för utbildningar, kreatörer, intressenter, organisationer etc. - bistå med rådgivning (framför allt av informations-/marknadsföringskaraktär) till målgruppen 4 (7)
- delta i övrigt operativt arbete i Krenova Ekonomistöd (20%) - handlägga och följa upp projektekonomi - bistå vid rapportering och rekvisitionsarbete För att erbjuda kreatörerna bästa möjliga support inom olika kompetensområden kommer Krenova vid behov att samarbeta med konsulter inom områden som: Affärs- /Produktutveckling, Marknadsföring, Redovisning, Juridik, Teknisk support samt övrig experthjälp. Här kan med fördel befintlig kompetens inom t ex ALMI Nords verksamhet nyttjas. 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Krenova kommer att arbeta utifrån tre huvudområden Inkubator I Luleå och Umeå erbjuds Inkubatorplatser till personer inom målgruppen. I Umeå erbjuds 16 arbetsplatser samt 3 öppna arbetsplatser (som kan bokas per timme eller dag) för personer som inte har tillgång till egen plats i Krenova. I Luleå erbjuds 10-12 arbetsplatser samt 2 öppna arbetsplatser. I inkubatorerna erhåller kreatörer förutom fullt utrustad kontorsarbetsplats, inklusive dator och telefon, även tillgång till stöd och support i form av rådgivning, handledning, affärscoacher etc. I inkubatorerna finns även tillgång till konferensutrymmen att nyttja för exempelvis kundmöten, samt tillgång till arbetskamrater i de andra företagen. Det nätverksbyggande som sker mellan personer i inkubatorerna leder till nya/ökade kunskaper och även nya uppdrag. Två gånger per år samlas deltagarna från de två inkubatorerna för gemensamma träffar där ytterligare nya kontakter skapas. En träff sker i Umeåområdet, den andra i Luleåområdet. Upparbetade nätverk finns och kontinuerliga kontakter hålls med andra inkubatorer samt övriga nyföretagarverksamheter i regionen. Exempel på dessa kan vara BIC Factory och Uminova Innovation i Umeå, Go Business i Piteå, LTU innovation i Luleå samt ALMI, Entreprenörcentrum och Jobs and Society i både Umeå och Luleå. Förberedande Företagarprogram På utvalda platser i regionen erbjuds Förberedande Företagarprogram till kreatörer inom målgruppen. Företagarprogrammet ger deltagarna nödvändiga grundkunskaper i företagande. Exempel ur kursprogrammet: bokföring, marknadsföring, moms och skatter, försäkringar, presentationsteknik. Vid tre av totalt ca åtta tillfällen under en omgång, samlas alla deltagare från såväl Väster- som Norrbotten för gemensamma träffar där nya nätverkskontakter över länsgränserna knyts. I Umeå och Luleå ges programmet 2 gånger per år förutsatt att underlag i form av intresserade finns. Det krävs 10 personer för att det ska bli en grupp. Vid intresse och önskemål kan programmet ges även på annan ort. Mötesplatser Krenova ska kontinuerligt anordna seminarier/föreläsningar/work-shops i regionen. Här kan såväl lokala förebilder som nationellt (ev. internationellt) erkända personer vara föreläsare. Krenovas seminarier blir en arena och mötesplats där kreatörer och 5 (7)
näringsliv kan erhålla ökad kunskap om såväl varandra som sina respektive verksamhetsområden och kompetenser. Här skapas plattformar för framtida samarbeten och uppdrag. Via dessa seminarier sprider Krenova information om såväl vår verksamhet som information om kulturnäringarna som helhet. Dessa aktiviteter kommer att anordnas i egen regi och/eller i samarbete med andra aktörer. För Umeå planeras följande: Ca 5 seminarier per år, minst 2 av dessa anordnas tillsammans med andra intressenter eller aktörer inom Krenovas område. Ca 4 workshops per år 1 mässa/större event per år 8-10 mindre träffar, s.k. fikaträffar per år 2 nätverksträffar per år, dessa anordnas tillsammans med andra intressenter För Luleå planeras följande: Ca 4 seminarier per år, minst 1 av dessa anordnas tillsammans med andra intressenter eller aktörer inom Krenovas område. Ca 4 workshops per år 1 mässa/större event per år 8-10 mindre träffar, s.k. fikaträffar per år 2 nätverksträffar per år, dessa anordnas tillsammans med andra intressenter Utifrån intresse och behov kan för Skellefteås del insatser enligt nedan genomföras: Ca 3 seminarier per år, minst 1 av dessa anordnas tillsammans med andra intressenter eller aktörer inom Krenovas område. Ca 2 workshops per år 1 nätverksträff per år, denna anordnas tillsammans med andra intressenter Utöver detta kommer även 1-2 föreläsningar/seminarier per år att anordnas på utvald plats i inlandsregionerna i såväl Västerbotten som Norrbotten. Dessa evenemang kommer att anordnas i samarbete med aktörer på utvald ort. T ex EntreprenörCentrum, kommuner och/eller intresseorganisationer. Krenova ämnar mäta överlevnadsgrad på de företag som startade upp under Krenova TNT projektperioden 2008-2010. För att Krenovapersonalen ska hålla sig uppdaterade om vad som händer inom verksamhetsområdet även utanför regionen, samt lära sig mer om hur andra arbetar och skapa nya kontakter/nätverk kommer studieresor att genomföras. 8.8 Projektavgränsning I befintliga verksamheter/åtgärder inom nyföretagande och företagsutveckling saknas tillräckliga kunskaper och metoder för att möta och stötta Krenovas målgrupp. Krenova är således ett komplement till befintliga innovationssystem för företagsutveckling och ska inte bedriva samma verksamhet som dessa. Krenovas upparbetade kännedom och erfarenhet om/av målgruppen har stor betydelse för kulturentreprenörernas överlevnad som företagare. 6 (7)
8.9 Koppling till det regionala näringslivet En förutsättning för Krenova är ett aktivt samarbete och utbyte med befintligt näringsliv i regionen. Krenova skall vara en naturlig mötesplats mellan näringsliv och målgruppen genom aktiviteter som olika seminarier, föreläsningar och informationsträffar. Företag skall bjudas in till Krenova för att presentera sin verksamhet samt berätta om sitt företagande och Krenova skall aktivt presentera, informera och marknadsföra sin verksamhet gentemot företagarorganisationer, enskilda företag m fl. Krenova bidrar på detta sätt till en ökad kunskap över verksamhetsgränserna. Aktiviteter skall kontinuerligt genomföras tillsammans med företag från näringslivet eller övriga intresseorganisationer. Exempel på sådana kan vara Svenskt Näringsliv, Företagarna, Arbetsförmedlingen samt lokala företag och organisationer. Stor vikt kommer att läggas på att visa på goda exempel på samarbeten mellan kulturnäringar och traditionellt näringsliv. 8.10 Koppling till andra projekt/insatser Samverkan är viktigt och Krenova kommer att samverka med andra projekt och verksamheter i regionen då detta är möjligt. Detta gäller såväl projekt inom området företagande och inkubatorer, som andra projekt/insatser inom/för kulturnäringarna. Synergier som uppnås med detta är skapandet av nya/utökade kontaktytor och nätverk samt att det stärker seriositeten i Krenovas varumärke. Via samarbete kan Krenova nå ut till en bredare publik och även arrangera större/bättre aktiviteter då flera kan hjälpas åt med det arbete som krävs. Aktiviteter där samarbeten kan vara lämpliga att genomföra är exempelvis seminarier, workshops, föreläsningar, marknadsföringsinsatser mm. Samarbeten av denna art verkar även stärkande för regionen som helhet i dessa frågor. Exempel på samarbetspartners kan vara BIC Factory, Uminova Innovation, GO Business, ALMI Nord, EntreprenörCentrum, Jobs & Society, Film i Västerbotten, Filmpool Nord, DINO, Företagarna, Svenskt Näringsliv, Arbetsförmedlingen, Umeå 2014, Umeå universitet, LTU etc. 8.11 Resultatspridning Information om projektet och projektets resultat kommer att spridas via Krenovas hemsida, via rapporter till finansiärerna samt information till media. Krenova använder även sociala medier såsom Facebook och Twitter för att kommunicera med sin målgrupp och intressenter. I den mån där det är möjligt kommer Krenova att mäta interaktion via sociala medier, uppmärksamhet för projektet i traditionell media etc. 8.12 Uppföljning/Utvärdering/Följeforskning Projektet kommer att föjas upp/utvärderas utifrån de satta målsättningarna. Rapporter till finansiärer kommer att utföras per angivna datum. Varje år planeras dessutom en lägesrapport utförd av utomstående konsult. Projektets arbete och resultat kommer att redovisas i en slutrapport. 7 (7)